Problem/Uppgift
Projektet syftar till att svara på nedanstående frågeställningar inom området:
Nutida möjligheter:
❖ Hur mycket återvinns/återanvänds av byggmaterial idag generellt i Sverige?
Metoden ska i första hand vara en litteraturstudie, som ska baseras på publicerade
peer-reviewed arbeten. Om tillräcklig information inte går att hitta i publicerade studier, får intervjuer med sakkunniga användas för att besvara frågan. Relevanta personer att fråga kan exempelvis vara anställda på SKANSKA eller Max Björkman.
❖ Vad består de fem utvalda byggnaderna i Främre boländerna huvudsakligen av för material? Av dessa, vilka återvinnings-/återanvändningsmetoder används idag?
För att svara på denna fråga kommer troligtvis hjälp av kunniga behövas. Om bygglov ej kan fås, ska metoden vara att rådfråga till exempel byggherrar och utbildare på
byggingenjörsprogrammet vad byggnaderna kan bestå av. Dels vilka material men också vilka mängder av respektive material. Om ritningar eller liknande fås, kan detta tänkas användas, men också egna bilder tagna av byggnaden för att få en överblick. Ägare till de olika fastigheterna kan tänkas användas för att även där få en inblick i materialen i huset, men också storleken så att mängden av varje material kan styrka ett antagande. En mindre
litteraturstudie kan även tänkas göra, för att få fram data över till exempel hur mycket betong ett hus i snitt innehåller (per kvadratmeter osv.). Med detta som underlag, kommer sedan fem material att väljas ut, som kan tänkas vara särskilt intressanta att redovisa om. Denna fråga kommer att bygga vidare på delar från förstudien.
❖ Finns det hållbarare lösningar att återanvända/återvinna mer byggmaterial i Främre
Boländerna? Vad krävs för att det ska användas i praktiken, och vilka utmaningar/problem kan man tänkas stöta på?
L-07
För att svara på den första delfrågan ska en hållbarhetsmodell utvecklas. Som ett första steg ska vi välja ett antal kriterier som man kan bedöma hållbarheten utifrån. Därefter ska vi bygga upp modellen med ett antal beräkningar där vi t.ex. tittar på utsläppsmängder, energianvändning, ekonomiska kostnader m.m. och gör jämförelser. Möjliga jämförelser är mellan återvinning av olika material, olika återvinningssätt, eller olika andel av
återvinningsgrad. Resultatet från hållbarhetsmodellen ska visualiseras i ett flödesschema. Om det framkommer av modellen att det finns förbättringspotential ska vi om det är möjligt föreslå nya lösningar som ökar hållbarheten utifrån litteraturstudie och intervjuer. För att besvara den andra delfrågan ska vi använda oss av en litteraturstudie samt ställa frågor till relevanta aktörer, t.ex. stora byggföretag i Sverige (Skanska, NCC),
återvinning/återbruksföretag (Ragn-Sells) och personer som jobbat med liknande frågor förut (Max, Robin). Förstudien har genom litteraturstudie hittills visat att några av de utmaningar och förbättringsmöjligheter som finns idag är on-site förändringar (t.ex börja mäta det som slängs/återvinns i större grad), managementlösningar, lagstiftning (t.ex krav på tester som måste genomföras för att det återvunna materialet ska godkännas), vem som ska vara ansvarig för återvinningen på byggplatsen m.m.
❖ Vilket material av de utvalda bör prioriteras att återvinna/återanvända utifrån ett hållbarhetsperspektiv i Främre Boländerna?
Materialen/metoderna jämförs och analyseras med den framtagna hållbarhetsmodellen.
❖ Förslag på omformulerad frågeställning: Vilka åtgärder kan Uppsala kommun vidta för att öka återvinningen/återanvändningen?
Dels nya återvinningsmetoder från andra frågor som kan tillämpas i Uppsala samt en mindre litteraturstudie kring administrativa eller management lösningar som kan tillämpas i
idealfallet, det vill säga när obegränsade resurser finns. Det kan t.ex. handla om vilka nya återvinningsmetoder som kan införas, om användning av miljöcertifiering av fastigheter (införa nya/uppdatera de gamla) kan vara en metod, eller om användning av tävlingar för att få en motivation för byggföretagen att satsa på återvinning kan vara ett sätt att öka
återvinningen.
(((Ha med målet med 70% återvinning, Agenda 2020. Detta kan finnas i bakgrund, tillsammans med översiktligt vilka återvinningsmöjligheter som finns i området, typ vilka återvinningsstationer som finns i Uppland.)))
Framtida möjligheter:
❖ Vilka nya mer hållbara tekniker/innovationer kan komma att bli användbara i framtiden vid återvinning/återanvändning gällande de utvalda materialen i fokus?
Frågan besvaras med en litteraturstudie. Litteraturstudien ska ha följande avgränsningar för att bäst kunna besvara frågeställningen:
■ Studierna får vara från år 2000 (detta årtal kan komma att ändras vid behov) och framåt för att räknas som nya och relevanta.
■ Studierna ska diskutera metoder att återvinna de fem valda materialen från tidigare frågeställning.
■ Studierna ska antingen föreslå nya tekniska lösningar på återvinning eller
certifieringar som kommunen kan införa. Innovationerna ska kunna fungera i Uppsala utan exempelvis orimliga transportsträckor.
■ “Mer hållbara tekniker” kan antingen syfta till hur hög grad som kan återvinnas eller hur hållbar tekniken i sig är.
❖ Vilka material kan vara bra att bygga framtida hus med för att kunna återanvända/återvinna det materialet i Sverige/Uppsala?
En litteraturstudie kommer användas för att besvara denna fråga, men svaret kommer även baseras på våra egna slutsatser från andra frågeställningar. En viss del kan även beakta hur materialet ska användas för att öka återvinning/återanvändning, men detta i väldigt generella aspekter.
Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp
Dokumenttyp Arbetsrapport
Dokumentkod W-20-83/L-08 Datum
2020-05-04
Ersätter
Författare
Ellen Stenlund och Johan Wallsten Handledare
Monica Mårtensson
Rapportnamn Hållbarhetsmodell
Så det vi behöver veta för varje material är:
Kriterier Enhet Nyproduktion
(tillverkning+transport?) Återvinning (transport?)
GWP(CO2 utsläpp) kg.Eq.CO2/m2(m3) x x
Kostnader SEK x x
Resurs Enhetslös 0-1 x
Energiåtgång kWh/m2(m3) x x
Effektivitet
återvinning % x
Avfall kg/m2(m3) x
Vattenåtgång l/m2(m3) x x
Om transport är bang, kan vi ha det som ett kriterium istället o få en översiktlig siffra istället Normera värden: För att få en tydligare överblick vid visualisering och kanske vid
användning av flödesschema kommer vi normera värdena, ta det lägsta inom kriteriet som 0 och högsta som 1, och sen får resten av talen normerade värden inom det intervallet.
För att visualisera det mest hållbara materialet bör det hållbaraste materialet få “störst pil”
Alltså bör värdena normeras, sedan tas 1-det normerade värdet för att få ett tal som beskriver något positivt - hållbarheten. ( Alltså blir det minst hållbara materialet den stapel med minst värde)
När vi väl har data på materialet, kan vi se på byggnaderna och därefter ge förslag och visa på hur mycket av materialet som bör återvinnas. Kan vara att de kanske bara blir tegel och betong pga den stora mängden material, bör därför kanske satsa på det.
Kriterier:
Global warming potential (produktion av materialet, transport, förnyelseprocess) Eller tillverkningsfas(tillverka + skicka ut till bygge),underhållningsfas, användningsfas Kostnader (produktion av materialet, återvinning)
Investeringskostnad, återvinningskostnad
Resurs (förnyelsebar, ändlig) ger någon siffra från 1 till 10
Alternativt energiåtgång vid produktion och underhållning och återvinning Effektivitet av återvinning (i procent)
Waste (farligt, icke-farligt avfall)
Vattenåtgång vid produktion, underhållning, Så det vi behöver veta för varje material är:
Kommer från bibolotekets söktjänst, heter
A model for the sustainable selection of building envelope assemblies
(Huedo Dorda et al. 2016)
Självständigt arbete i miljö- och