De studerade kommunernas kulturplaner är i linje med de nationella kulturpolitiska målen. I de nationella kulturpolitiska målen redogörs delaktighet och möten viktiga inom kultur. Det framgår att barn-, jämställdhets-, och mångfaldsperspektiv ska involveras. Ett rikt kulturliv beskrivs utifrån lika rättigheter och möjligheter för alla människor exempelvis oavsett kön, bakgrund och ålder. Vidare beskrivs internationella kulturutbyten utveckla och främja kulturlivet.143 De studerade kommunernas kulturplaner inbegriper
delaktighet och möten som återkommande aspekter, vilket har redovisats i tidigare avsnitt. I denna kategori behandlas en utav uppsatsens formulerade frågeställningar mer än vad den tidigare har gjort. Kategorin avser att analysera den insamlade empirin i relation till institutionell teori. Genom detta förfarande testas även institutionell teori gentemot nya empiriska studier, i detta fall de studerade kulturenheterna. Kulturplanerna för respektive studerad kommun har framförallt författat uttrycket ”Det goda livet” i olika konstellationer. Inom uttrycket inbegrips delaktighet och möten främjande för ett demokratiskt samhälle.
”Det goda livet” involverar integration inom samtliga studerade kulturplaner. Tidigare kulturplaner för respektive kommun har inte innefattat ett likartat fokus på integration som idag görs. Informanterna beskriver att verksamhetens arbete är avhängig till omvärlden. Det aktuella samhällsklimatet återkopplas till varför verksamheterna och kulturplanerna är utförda som de idag är. Det framgår att kulturenheterna verkar utifrån vad som uppfattas vara prioriterade områden i samhället.
De prioriterade områdena i samhället formar således kulturenheternas kulturplaner samt kulturenheten. Relationen mellan organisationerna (kulturenheterna) och omvärlden märks genom struktur, föreställningar, former och mekanismer som existerar. Detta kan liknas vid att organisationerna kan förklaras utifrån att vara öppna rationella systemmodeller. Blom och Grape hävdar att öppna rationella systemmodeller innebär att organisationer är ofullständiga vilket gör att de direkt påverkas och formas av omgivningen. Relationen mellan omgivningen och organisationerna utgör en fortsatt existens för organisationerna. Det sker utbyten mellan organisationer och andra system, utbyten av struktur, form, information, material med mera.144 Den fortsatta existensen för
en organisation kan därför förklaras utifrån att de bör anpassas till sin omgivning. Det framkommer i ett tidigare avsnitt när Rita (Kommun 2) hävdar att kommunens förändrade situation är anledningen till varför integration har lyfts in i kulturplanen. Tidigare påpekade hon att detta inte behövdes. Omgivningen kan därmed förklara tvinga
143 Kulturrådet, ”Kulturpolitiska mål”, http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/scenkonst/Regionala-och-
lokala-dans--musik--musikteater--och-teaterinstitutioner-samt-landsting-och-regionforbund-for-regional- musikverksamhet/Kulturpolitiska-mal/, (Hämtad 2016-05-16).
organisationen att anpassa sig utefter situationen i kommunen. DiMaggio och Powell hävdar att tvingande mekanismer är ett resultat av informella och formella påtryckningar. Påtryckningarna kan exempelvis ske genom andra typer av organisationer eller av sociala föreställningar vad som bör involveras inom en organisation.145 Detta exemplifierar den
lokala betydelsen för utformandet av kulturplaner och deras arbete vilket förklarar varför kommun 2 inkluderade integration. Inkluderandet av integration visar således på de påtryckningar som finns utanför den egna organisationen. Det var de yttre påtryckningarna som genererade i ett ”integrationstänk” inom organisationen.
Blom och Grapes diskussion styrker argumentationen angående avhängighet mellan organisationen och omvärlden. Omvärlden beskrivs utifrån system som organisationerna är avhängiga till. Detta exemplifieras genom att framhäva utbyten av struktur, information och så vidare. Blom och Grape hävdar att öppna rationella styrmodeller har kritiserats. Kritiken förklarar författarna har riktats till rationella styrmodeller då de oftast förstår omvärlden som det närmsta lokala.146 Kritiken kan även involveras inom den studerande
kontexten. Kulturplanerna samt informanterna refererar återkommande till omvärlden utifrån ett internationellt perspektiv. Det internationella perspektivet hävdas forma kulturenhetens arbete. Samtidigt kan kritiken bemötas i att kulturplanerna är lika varandra och att de präglas av länets kulturplan. I en tidigare kategori framhävde Albin att kommun 1:s kulturenhets struktur kunde liknas vid Stadium. Detta synliggör hur skilda system, organisationer, kan ha en likartad eller likadan struktur. Inom denna kontext blir inte omvärlden och dess aktuella samhällsklimat avgörande för utformningen, snarare blir det relevant att bejaka hur andra organisationer bemöter situationer. Det kan därmed förklaras att det sker en imitation (mimetisk) för att överleva. Trots att Stadium kan ha ett annat syfte än vad en kulturenhet har, är de organisatoriskt sett mycket lika. Likformigheten kan även förklaras utifrån att aktörer inom organisationer ofta har en snarlik professionalisering.
En likartad professionalisering kan innebära att aktörerna inom fältet kan på förhand bilda en uppfattning över övriga aktörers attityder och ställningstaganden. Detta kan göras eftersom aktörerna har en gemensam plattform. Johansson förklarar att det finns normativa processer som gör att aktörer likriktar sina attityder och handlingsuppfattningar. En utmärkande normativ process är en professionell utbildning.147 Att aktörer har en snarlik professionell utbildning innebär att de har
bakgrunder från samma skola och den lärda kunskapen implementeras i organisationen. Det blir en social plattform som aktörerna rör sig inom. Den gemensamma plattformen innebär exempelvis att aktörerna har likartade eller gemensamma professionella
145 DiMaggio & Powell, s. 150. 146 Blom & Grape, s. 12. 147 Johansson, s. 21.
utbildningar, sociala nätverk med mera. Omgivningen som aktörerna finns inom och har infunnits inom, genererar i homogeniserande handlingsmöjligheter och attityder. Normativa processer som gemensam professionell utbildning eller samma nätverk kan därför förklara varför organisationer blir allt mer lika. Likformigheten kan beskrivas utifrån att det existerar olika mekanismer som homogeniserar kulturenheternas kulturplaner. Sammanfattningsvis kan de homogeniserande krafterna beskrivas utifrån tre mekanismer. DiMaggio och Powell beskriver de tre mekanismerna som tvingande, mimetiska och normativa.148 Mekanismerna har framträtt i analysen. DiMaggio och Powell
hävdar att de tre mekanismerna utgör anledningen till varför organisationer homogeniseras. De beskriver homogeniseringen utifrån en isomorfism förändring.149 De
tre mekanismerna av isomorfism är således en förklaring till varför kulturplanerna på senare tid har valt att inkludera integration som en riktlinje. Informanterna beskriver att det är en reaktion på omvärlden och till en viss del kan det så förklaras.