Kasper förklarar att integration i relation till kulturenheten handlar om att människor ska känna sig delaktiga. Delaktigheten förklaras utifrån att Kasper påpekar att kulturhuset åsyftar att engagera nyanlända i olika aktiviteter. Genom att anordna olika aktiviteter hoppas Kasper på att nyanlända ska uppleva att de bidrar till kulturen och känner sig välkomna. Att skapa olika aktiviteter kan beskrivas som ett sätt att uppnå en kommunikation mellan människor. Kulturenheten och dess tjänstemän kanske inte verbalt kan kommunicera med alla människor i kommunen, utan då hamnar fokus på aktiviteter för att skapa inkludering och delaktighet. Kasper beskriver att ”Och sen får de också ta plats här och göra en aktivitet så de behöver inte bara strömma igenom utan de är faktiskt här och gör någonting”. Resonemanget Kasper för kan liknas vid en diskussion som återfinns i länets kulturplan för 2015-2017. I länets kulturplan framgår det att kultur bör förnyas. Möller hävdar att kulturverksamhet präglas av en samhällsorienterad diskurs.121
Lundgren hävdar att kommunen har en betydande roll i samhället vilket innebär att kommuner är beroende av och tvungna att förhålla sig till exempelvis kommuninvånarnas önskningar och krav.122 Behovet av att förnya kulturen grundas på att kultur anses vara en
spegling av samhället. Samtidigt kan behovet av att involvera kultur vara ett resultat av vad samhället uppfattar som rationellt. Boxenbaum och Jonsson hävdar att omgivningens uppfattning av rationalitet opererar på organisationer.123 I länets kulturplan framgår det
att kultur bör förnyas och detta kan enligt kulturplanen bemötas genom att involvera internationella kontakter. Dessutom kan detta bemötas genom att involvera personer med annan bakgrund vilket ska gynna ut i en hållbar kultur. Kasper beskriver under intervjun hur han arbetar med ett projekt. Projektet kan relateras till länskulturplanens resonemang om att förnya kulturen genom internationella kontakter. Kasper berättar:
Kasper: Sedan håller jag på med ett SFI-projekt nu, där SFI-elever får skriva texter till X museet. Så fria reflektioner kring skulpturerna och då blir det ju väldigt… då har man ju också varit med och skapat innehåll till museerna och då tänker jag att, då blir det ett häftigt sätt. Jag tycker egentligen att alla kan göra det. Även de som har bott i staden i hela sitt liv att de också får göra det. Men SFI- elever är lätta att nå för de har en vision att lära sig svenska och skriva en text. För det gör de säkert hela tiden så det är svårare att få någon komma in från kommunen att skriva. Då skulle de få värsta skrivkrampen. Men de här har ju ändå ett driv så… och då blir det ju också integration. Då är det ju deras text som
121 Möller, s. 77. 122 Lundgren, s. 14.
står där, mina texter som står där, dina texter som står där och mina kollegors texter.
Kasper exemplifierar hur han arbetar för att nyanlända ska kunna bidra till kulturen. Han berättar om hur SFI-elever får författa texter till, exempelvis, en av museets utställningar. Dessa texter behåller sedan museet. Han menar att detta skapar en möjlighet för nyanlända att känna sig delaktiga i kulturen. Samtidigt betonar han att inkluderingen av detta slag inte endast bör involvera nyanlända utan även de som bott en längre tid i kommunen. Genom att involvera dessa grupper i den framtagna aktiviteten kan integration uppnås. Samtidigt påpekar han att den sistnämnda gruppen, etablerade kommuninvånare, kan vara svårare att nå och involvera i kulturen än nyanlända. Han förklarar att han uppfattar det som om att nyanlända har ett starkt driv att lära sig det svenska språket vilket gör att de lättare tar till sig kulturhusets olika aktiviteter. Kulturhusets olika aktiviteter ska enligt Kasper finnas till för alla oavsett bakgrund. Integration kan tolkas utifrån Kasper resonemang även involvera etablerade kommuninvånare. Detta visar hur Kasper, som tjänsteman, tolkar integration som inkludering av alla människor. I relation till uppsatsens syfte angående tjänstemännens uppfattningar angående integration, påvisas Kaspers utsagor att integration är mycket komplext. Det framkommer att uppfattningen om integration och hur det omsätts i kulturverksamheter är varierande. Som diskuterat, framhåller Kasper inkludering av alla inom förståelsen av begreppet integration. I Kulturpolitiskt positionspapper finns ett liknande resonemang som Kasper för.
I Kulturpolitiskt positionspapper framgår det att kultur är en del av folkbildning. Folkbildningen inbegriper olika faktorer som syftar att främja invånarnas liv i. Faktorerna är, exempelvis, deltagande, engagemang och tillgänglighet. Faktorerna avser att öppna kulturlivet för alla människor och framförallt för de människor som tidigare inte har varit i kontakt med kulturen och kulturutövandet tidigare. Kulturlivet ska främja och öka förståelse för allas lika värde, rättigheter, yttrandefrihet med mera. Diskussionerna som följer hänvisar till att kulturen möjliggör olika typer av sociala plattformar. De olika sociala plattformarna är viktiga för samhällsdebatterna som opererar på ett hållbart demokratiskt samhälle.124 Kulturen beskrivs framförallt som en samhällsaktör inom denna kontext.
Christensen med flera, hävdar att en offentlig organisation inte ska ha marknadsfokus.125
Fokus inom kulturverksamhet framträder vara kommuninvånarnas liv. I Kulturpolitiskt positionspapper beskrivs kultur som en fundamental rättighet för alla kommuninvånare.126 Kultur och kulturaktiviteter ska således inte utesluta människor utan
fokusera på att involvera alla människor.
124 SKL, 2015, Sveriges kommuner och landsting, Kulturpolitiska positionspapper, s. 10. 125 Christensen, m fl., s.18.