• No results found

Mellanchefernas hantering av övergången till distansarbete

2. TEORETISK REFERENSRAM

4.3 Upplevelser av mellanchefers distansledarskap

4.3.3 Mellanchefernas hantering av övergången till distansarbete

Sju intervjudeltagare (A, E, G, J, L, M och Q) är av åsikten att chefen har hanterat övergången på ett bra sätt. Enligt E är detta på grund av tydliga mål och riktlinjer kring vad som förväntas. A framhäver vikten av att ha kontorsmöbler hemma:

”Vi har möjlighet att ta hem exempelvis skrivbord, datorskärmar och stolar för att öka komforten vid distansarbete.”

Fyra deltagare (A, D, P och Q) har även haft möjlighet att få internutbildningar i hantering av digitala verktyg tidigare vilket är användbart i dagsläget. Vidare tillägger tre deltagare (E, L och P) att övergången till distansarbete gick smidigt på arbetsplatsen tack vare att alla i arbetsgruppen är ansvarsfulla och sköter sina uppgifter. Tilliten mellan en chef och medarbetarna är en viktig faktor som stärks med tiden och måste vara ömsesidig. P tillägger att hens chef inte lägger sig i hur de sköter sitt arbete och därmed är arbetet inte hårt styrt vilket hen upplever som optimalt. På J:s arbetsplats fanns det redskap och en plan för hur de skulle ta hand om utskrifter och liknande vid distansarbete. Alla vet vad som förväntas och tack vare avstämningar kan de få en uppfattning om kollegors arbetsbelastning och underlätta för varandra. På Q:s arbetsplats har övergången hanterats förträffligt tack vare de personliga egenskaper som chefen har:

”Det skulle inte funka om det vore en chef som enbart är intresserad av sin egen karriär.” Fyra deltagare (B, F, K och O) har dock en annan upplevelse och menar att processen att övergå till distansarbete var långsam. På O:s arbetsplats råder otydligheter gällande huruvida de får och ska arbeta hemifrån i och med att det inte finns några bestämmelser kring huruvida kunder ska tas emot fysiskt eller inte. Det var inte förrän vid årsskiftet 2020/2021 B:s och K:s chef godkände medarbetarnas förslag om att arbeta hemifrån. F däremot, som arbetar på samma

28

arbetsplats som B och K men på en annan avdelning, fick påbörja distansarbete redan vid pandemins utbrott. F tycker att många organisationer kan behöva anpassa sig snabbare och uppmuntra till hemarbete när det ändå är aktuellt. Hen menar att på vissa arbetsplatser får medarbetarna pengar till att köpa möbler men det får de ej på hens arbetsplats vilket innebär att de måste lägga sina egna pengar på sådant:

”Dessutom gäller olika direktiv för olika avdelningar – de gör skillnad på folk och folk.” B upplever dessutom att möjligheten att arbeta hemifrån var något många inte vågade ta upp trots att det rekommenderades av myndigheter. Hen menar att detta kan bero på att arbetssättet förändras. Även M noterar att chefen var först med att börja arbeta på distans medan andra satt kvar på kontoret. F och K har liknande upplevelser och förklarar att det tog lång tid att få till distansarbetet då det dröjde innan de fick möjlighet att ta hem arbetsredskap- och möbler. Enligt F kan detta bero på att hens chef fått höra att andra chefer tillhandahåller nödvändiga arbetsredskap till sina medarbetare. Vidare berättar tre deltagare (F, K och L) att de inte har fått någon utbildning i hantering av digitala verktyg vilket de menar kan sätta käppar i hjulen för de som inte är tekniskt lagda. F och K upplever att de inte heller har fått tydliga riktlinjer och mål gällande vad som förväntas av dem. K tillägger att de inte kunde förklara för kunderna att beslutet att arbeta hemifrån var taget av ledningen:

”Om man har deras beslut bakom sig är det lättare psykologiskt att övertala kunden till ett digitalt möte.”

I övrigt tycker fem intervjudeltagare (K, L, P, Q och R) att samma mål och riktlinjer gäller vid distans- såväl som kontorsarbete. P och Q berättar att arbetsgrupperna har varit virtuella länge och därmed har Coronapandemin inte inneburit några större förändringar – förutom att de nu arbetar hemifrån. C förklarar att hen har en chef som ofta är på resande fot och därmed är van vid att leda på distans. Hen upplever att chefen har hanterat övergången relativt bra:

”Tycker inte att övergången har varit så dramatisk. Det fungerar på ungefär samma sätt som tidigare.”

Däremot utrycker K missnöje över att aktuella riktlinjer och mål inte uppdateras och anpassas efter den rådande pandemin. Hen menar att ledningen bör förstå att Corona har en väsentlig inverkan på enskilda kunder och samhället i stort vilket innebär att de måste ändra sina strategier gällande kundrelationer.

N anser att övergången till distansarbete har hanterats okej baserat på de förutsättningar som fanns. Hen upplever dock att en negativ aspekt, och något som har försvårat övergången, är att de inte får möjlighet att ta hem arbetsredskap- och möbler. H har liknande upplevelser och önskar att organisationen där hen arbetar hade kunnat vara mer tillgängligt och hjälpa till när distansarbetet tog fart i och med att hen fick fixa med arbetsredskap på egen hand. Hen fick korta instruktioner för hur hen skulle gå till väga första gången hen skulle arbeta hemifrån:

”Learning by doing var det som gällde, men det var inga konstigheter.”

Å andra sidan har fem deltagare (D, L, P, Q och R) möjlighet att ta hem kontorsstol, skärmar och tangentbord men inga skrivbord eller skrivare. De anser dock att de har de redskap som krävs i arbetet då de inte längre behöver skriva ut papper och därmed inte är bundna till kontoret. Exempelvis har R ett kontor i sitt hem med all utrustning och därför upplevde hen inga svårigheter med övergången till distansarbete. P kan ansöka om att få hem ett skrivbord

29

men det saknas utrymme för det medan Q köpte skrivbord på egen hand. Ett annat plus som Q och hens kollegor nämner är ett extra friskvårdsbidrag för att kunna unna sig massage eller träning.

Related documents