Mellanliggande samband

Ett mellanliggande samband innebär att det finns en faktor (X) mellan styrsystemet och stressorn som inverkar på hur styrsystemet påverkar stressorn (se figur 7 och tabell 3).

Figur 7: Mellanliggande samband

30

Resultaten visar att det finns ett antal mellanliggande samband mellan styrsystemen och stressorerna. Det första mellanliggande sambandet finns mellan finansiella/icke-finansiella nyckeltal och kontroll, där den mellanliggande faktorn är graden av avstämning och uppföljning. Möjlighet till avstämning och uppföljning av mål i förhållande till utfall gör att anställda vet hur de ligger till och de kan därefter vidta åtgärder för att uppnå målen (Locke & Latham, 2002). Resultaten visar att avstämning och uppföljning ökar kontrollen över de anställdas arbetssituation eftersom anställda, i enlighet med Locke & Latham (2002), kan följa upp målen och se var förbättringar behöver göras. Vidare överensstämmer resultaten med Theorell (2003) eftersom anställda upplever ökad kontroll i och med att de får besluta vilka åtgärder som ska vidtas och hur arbetet ska utföras. Möjlighet till avstämning och uppföljning utgör således en mellanliggande faktor som gör att nyckeltalen ökar anställdas kontroll över arbetssituationen.

Avstämning och uppföljning utgör dock inte enbart en mellanliggande faktor mellan nyckeltal och kontroll, utan graden av avstämning och uppföljning är även ett mellanliggande samband mellan finansiella nyckeltal och stressorn krav. Locke & Latham (2002) menar att när anställda inser att de ligger under de uppsatta målen anstränger de sig mer för att uppnå målen. Resultaten visar att i samband med avstämning och uppföljning av målen tvingas anställda arbeta hårdare för att nå de uppsatta målen, vilket enligt Karasek (1979) kan öka kraven. Graden av avstämning och uppföljning utgör därmed även en mellanliggande faktor mellan finansiella nyckeltal och stressorn krav.

Nyckeltalen leder således dels till ökad kontroll och dels till ökade krav genom den mellanliggande faktorn avstämning och uppföljning. Enligt Day et al. (2009) leder ökad kontroll till minskad risk för stress. Eftersom resultaten visar att anställdas kontroll ökar i och med antalet avstämningar bör organisationer därför öka antal avstämningar för att minska risken för stress. Resultaten visar samtidigt att graden av avstämningar och uppföljningar ökar kraven vilket enligt Gelsema et al. (2006) och Edwards et al. (2007) ökar risken för stress. Den positiva effekt som uppnås genom ökad kontroll kan därmed undermineras av den negativa effekt som kommer av ökade krav. Det finns således att dilemma för organisationer med att öka antalet uppföljningar och avstämningar. Detta eftersom det både har en positiv och negativ effekt då stressorerna kontroll och krav påverkas.

Det andra mellanliggande sambandet finns mellan finansiella nyckeltal/belöningssystem och stressorn socialt stöd, där den mellanliggande faktorn är graden av tydlighet i målen.

31

Sonnentag (2010) menar att om det finns en tydlighet i målen klargör det för vad som ska uppnås samt för anställdas ansvarsområden. Resultaten överensstämmer med Sonnentag (2010) eftersom anställda upplever att de finansiella nyckeltalen och belöningssystemet tydliggör för vad som ska uppnås och vad som är viktigt att fokusera på. Det får effekt på det sociala stödet eftersom tydligheten i målen gör det enklare för anställda att se i vilken mån de kan och bör hjälpa och stötta medarbetare i arbetet, vilket både kan minska och öka det sociala stödet. Tydligheten underlättar även kommunikation mellan anställda eftersom det är tydligt vad som ska uppnås och det kan därför vara lättare för de anställda att be om hjälp. Det finns således ett dilemma med att utforma tydliga mål eftersom det har potential att öka det sociala stödet, vilket enligt Marcelissen (1988) kan minska risken för stress, samtidigt som ökad tydlighet i målen kan leda till att det sociala stödet minskar och det kan enligt Johnson & Hall (1988) öka risken för stress.

Det tredje mellanliggande sambandet finns mellan finansiella nyckeltal och kontroll, där den mellanliggande faktorn är prioritering. En fördel med att styra med hjälp av mål är att det ger underlag för vad som ska prioriteras för att uppnå målen (Grünberg, 2004; Svensson, 1997:32). Resultaten visar att nyckeltalen leder till ökad kontroll över arbetssituationen eftersom anställda, i enlighet med Grünberg (2004) och Svensson (1997:32), kan prioritera vad som ska göras utifrån målen. Prioritering utgör således en mellanliggande faktor mellan nyckeltal och stressorn kontroll. Men prioritering utgör inte enbart ett mellanliggande samband mellan nyckeltal och kontroll, det utgör även ett mellanliggande samband mellan finansiella nyckeltal och socialt stöd. Resultaten visar att det sociala stödet både kan öka eller minska beroende på om anställda har samma mål eller inte. Anställda som har ett gemensamt mål tenderar i större utsträckning att hjälpa och stötta varandra än om målen skiljer sig åt. Resultaten överensstämmer därför med Johnsén & Möller (2003:40) som menar att anställda har en benägenhet att prioritera det som mäts.

Resultaten visar alltså att anställda upplever en ökad kontroll av de finansiella nyckeltalen, trots att styrsystem enligt Malmi & Brown (2008) används för att organisationen ska kunna styra och kontrollera anställda. Användningen av ekonomiska styrsystem bör därför öka kontrollen både för organisationen och för de anställda. Organisationen kontrollerar vad anställda ska uppnå medan de anställda beslutar hur målen ska uppnås, genom exempelvis prioritering. När organisationer använder sig av nyckeltal bör de dock ta med i beräkningen att de positiva effekter som kommer av ökad kontroll kan undermineras av de negativa

32

effekter som kommer av ett minskat socialt stöd mellan anställda via den mellanliggande faktorn prioritering.

Prioritering utgör även en mellanliggande faktor mellan icke-finansiella nyckeltal och krav. Resultaten visar att de finansiella nyckeltalen är viktigare än de icke-finansiella nyckeltalen och därför prioriteras de finansiella nyckeltalen i första hand. Det överensstämmer med Grünberg (2004) som menar att anställda tenderar att prioritera det som företaget anser är viktigt. Om de icke-finansiella nyckeltalen hade varit viktigare och därmed prioriterats skulle de haft potentialen att påverka kraven.

Det fjärde mellanliggande sambandet finns mellan belöningssystem och stressorn krav, där den mellanliggande faktorn är graden av grundlön. Enligt Robbins & Judge (2009) är grundlönen viktig då den måste täcka individens grundläggande behov, såsom mat och boende. Resultaten visar att de anställda upplever att grundlönen är tillfredställande och därför ökar inte kraven på deras prestationer eftersom de menar, i överensstämmelse med Robbins & Judge (2009:406), att grundlönen täcker de grundläggande behoven. Om grundlönen däremot hade varit lägre skulle kraven på arbetsprestationen öka eftersom behovet av en bonusutbetalning ökar. När organisationer använder belöningssystem som styrmedel bör det därför inte finnas en alltför stor andel rörlig lön eftersom ökade krav enligt Gelsema et al. (2006) och Edwards et al. (2007) ökar risken för stress.