Ett annat exempel på omedveten replikation som iakttogs på partnerskolan bygger på ett av memes grundprinciper, mimik. Som tidigare nämnt härstammar meme ifrån det grekiska ordet mīmēma vilket betyder att härma. Eleverna härmade läraren i detta fall. Just i detta fall handlade det om hur man skulle rita ett hus, läraren visade steg för steg och eleverna härmade hur han gjorde. De ville till och med använda samma typ av penna som läraren i hopp om att det gav dem möjlighet att producera bättre bilder. Även detta var intressant eftersom memes betraktas som överförbar kultur kan pennan ses som en meme. I de kommande veckorna blev den typen av penna en symbol för bättre lyckade bilder, den blev en meme bland eleverna. Pennorna symboliserade en högre nivå hos användaren och de som använde den typ av penna ansågs skapa “snyggare” bilder. Det som verkligen var intressant för oss var att pennan var en helt vanlig hållare till ett lite tjockare stift, om något är det svårare att skapa detaljrika bilder med den typen av penna. Ändå lyckades eleverna skapa mer avancerade bilder med pennan än utan den.
Varje sig det var en placeboeffekt eller inte skapade detta en ny våg av elever som iakttog förändringen hos sina klasskamrater och ville nu även de ha en sådan “magisk penna”. En ny meme hade skapats i klassen, nästan helt oavsiktligt. Själva pennan var ett vardagligt objekt som hade funnits i bildsalen i flera år men den fick en ny mening genom eleverna då den numera är memen “endast för proffsanvändare”. Ironiskt nog lyckades eleverna tillslut att skapa en egen meme, trots att det i slutändan var oavsiktligt. Enligt Susan Blackmore (1999) härmar vi människor nästan konstant andra människors beteende, därför skapas så många nya memes, vissa förkastar vi och andra håller vi i kanske resten av livet.
Exemplet ovan med pennan är bara ett fall av många som kan potentiellt förändra hur elever förhåller sig till traditioner, normer och regler samt olika vanor i den akademiska världen med hjälp av memes. Filosofen och författaren John Dewey är kanske mest berömd för konceptet Learning by doing. Anders Burman tolkar Dewey i Erfarenhet som uppfostran (2007). Där förklaras konceptet erfarenhet.
”En erfarenhet är en produkt, man kan nästan säga en biprodukt, av kontinuerlig och kumulativ interaktion av ett organiskt själv med omvärlden” Det betyder att erfarenhet i betydelsen man har med sin omgivning är källan till all kunskap. ”Erfarenheter uppstår kontinuerligt, eftersom interaktionen mellan levande varelser och omgivande förhållanden är involverad i varje livsprocess” (Burman, 2007).
36 Dewey förklarar att vi lär oss bäst av egna erfarenheter utifrån val och situationer som vi ställs framför oss som vi tvingas hantera. Dewey menar att reflektionen över det man har lärt sig är en viktig, om inte den viktigaste beståndsdelen i lärandeprocessen. Utan att reflektera över det man har precis gjort kan man inte förstå varför och hur det man gjorde fungerar, vilket kan kopplas till hur memes integreras i klassrummet. Burman (2007)
Om vi accepterar att man lär sig ifrån sin omgivning och den omgivningen är fylld med memes kan vi dra en koppling till att memes är tidigare erfarenheter och idéer som andra människor har haft. Dessa överförs sedan till nya elever, ibland utan tidigare egen erfarenheter hos eleverna. I följande exempel skapar först läraren en tanke om att en viss typ av penna ger användaren en förhöjd teckningsförmåga. Sedan överfördes erfarenheten till den första eleven som härmade läraren. Efter några veckor hade memen “proffspennan” fått betydelsen att de som använde proffspennan kunde teckna bättre med den och pennan blev en meme. De elever som nu använde sig av pennan för första gången efter att ha hört talas om den förväntade sig en förbättring i deras eget tecknande. Genom memet som replikerade sig till dem kunde de ta del av andras tidigare erfarenheter utan att själva försöka först. Här vi vill påstå att en elev som aldrig har försökt att teckna med den nya pennan ändå kan reflektera över hur det har gått för andra och föra över deras erfarenheter till sin egna potentiella utveckling. Genom memet “proffspennan” delar de andras erfarenheter innan de själv provar den.
Memes kommer nog aldrig kunna ersätta egna erfarenheter, men de ger upphov till att ta del av andras erfarenheter utan att först pröva själva, vilket kanske gör eleverna mer mottagliga att vilja prova nya saker. Detta iakttogs på partnerskolan och vi anser att det kan vara ett användbart verktyg inom vår egen pedagogiska praktik.
37
Avslutande kommentarer
Vi vill blicka tillbaka och summera memets historiska utvecklingen samt dess relevans för undervisningen i skolan. Memet finns där utveckling finns, varje gång en människa överför en bit kultur till en annan i samma generation eller till ett barn tillhörande nästa skapas en meme. Ibland populariseras memet såpass mycket att den överlever i hundratals eller tusentals år. Memekonceptet har funnits lika länge som människor först började dela med sig av sin kultur, sina erfarenheter. Dawkins gav ett ord till ett fenomen som funnits lika länge som de tidiga människorna. Dawkins liknar detta fenomen till gener då de på liknande sätt kopierar sig själva och överför sin information till andra människor som blir infekterade med memet och på så viss sprids det vidare. Blackmore kallar memes för den andra replikatorn i världen bredvid generna. Memetiken ger upphov till ett nytt sätt att förhålla sig till kulturarvet som små paket information som kan förmedlas vidare. Memes sprider sig allt snabbare med hjälp av modern teknologi. Radio, tv och internet sprider memes runt om i världen med en hastighet som aldrig tidigare åstadkommits. En meme kan nu bli populär i en liten stad i ett land och inom några dagar infektera världens länder med dess budskap.
Vi har sett hur memes kan påverka elever i skolan. Dawkins har lärt oss att memes kan ses som minsta möjliga bit kulturarv, vilket är en form av information. Dewey har lärt oss att vi lär oss bäst av våra egna erfarenheter och vi anser att en erfarenhet kan även den ses som information. Vi har observerat hur erfarenheter kan bli memes och hur dessa erfarenhetsbaserade memes kan sprida sig snabbt i skolan. Vi har sett hur elever delar med sig av andras och egna erfarenheter genom memes transmission och replikation. Vi har sett hur lärandet och de erfarenheter man skapar kan bli en del av memepoolen.
38
Referenslista
Bauckhage, Christian (2011) Insights into Internet Memes. Fifth International AAAI Conference on Weblogs and Social Media
Blackmore, Susan (1999) The Meme Machine. Oxford: Oxford University Press.
Blackmore, Susan (2008) Memes and ”temes” TED
http://www.ted.com/talks/susan_blackmore_on_memes_and_temes.html
Brodie, Richard (1996) Virus of the Mind: The New Science of the Meme. Seattle: Intergral Press.
Burman, Anders (2007) Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet. Om John Deweys pedagogik och estetik. Utbildning & Demokrati – Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik.
Börzsei, Linda K (2013) Makes a Meme Instead A Concise History of Internet Memes. Utrecht: University of Utrecht.
Chesterman, Andrew (1997) Memes of Translation: The spread of ideas in translation theory. Philadelphia: John Benjamins North America.
Dawkins, Richard (1976) The Selfish Gene. Oxford: Oxford University Press.
Downes, Stephen (1999) Hacking Memes. Chicago: First Monday.
Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2003) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur
Hartshorne, Charles Sanders Peirce, Charles Weiss, Paul (1974) Collected Papers of Charles Sanders Peirce 1931-58. Cambridge: Harvard University
39
Heylighen, Francis. Schöpf, Christine & Stocker, Gerfried (1996) Evolution of Memes on the Network, from chain-letters to the global brain. New York: ARS Electronica.
Knobel, Michele & Lankshear, Colin (2006) “A” New Literacies Sampler: Online memes, affinities, and cultural production. New York: Peter Lang Publishing.
Kullenberg, Christopher & Palmås, Karl (2008) Smitto(nto)logi. Glänta.
Malmö Högskola (2013) En akademisk kvart. Malmö högskola
https://www.mah.se/akademiskkvart
McGarth, Alister (2007) Dawkins’GOD: Genes, Memes, and the Meaning of Life. Oxford:Blackwell Publishing.
Michael, Mandiberg (2012) The Social Media Reader. New York: New York University Press
Persson, Magnus (2008) Populärkulturen och skolan. Malmö:Holmbergs
40