7. Diskussion
7.3. Vilka är de mest centrala utmaningarna i mötet med klienter, i samspel med kollegor och inom
organisering?
Studiens resultat visade på att socialsekreterarna hade en hel del utmaningar att brottas med i sitt arbete. Den administrativa byråkratin prioriterades som viktigare att upprätthåll än att möta barns behov av stöd och skydd.
Arbetsbelastningen var periodvis hög med ett stort inflöde av ärenden som måste hanteras och fördelas. Studiens resultat bekräftas också av Cabiati et al. (2020) som beskriver att inflödet av ärenden och anmälningar har ökat över tid och att oavsett orsak måste det alltid göras en förhandsbedömning. Det här ser vi som ett problemområde. Oavsett hur många ärenden varje enskild
handläggare har så måste ärendena fördelas, detta oberoende av hur den enskilde handläggarens arbetsbelastningen ser ut. I resultatet framkommer att ärendena har blivit mer komplexa och dokumentationskraven var stora. Vi menar att socialsekreterarnas arbetstid därför inte alltid räcker till. Och att det då finns en risk att socialtjänstens syfte att verka för barns bästa försvagas.
I studien framkom det att socialsekreterarna upplevde det ansträngande och stressande när ärenden strömmar in och måste hanteras. Socialsekreterarna behövde förhålla sig till utredningstiden och hade ansvar att hålla den. Enligt Revisionsrapport (2016) som gjordes av Sundsvalls kommun har det över tid blivit en ökad arbetsbelastning där socialtjänsten har svårt att leva upp till lagstadgade krav vad det gäller exempelvis utredningstider. Denna rapport visade även på att ärendena i många fall hade en annan svårighetsgrad idag och var mer komplexa. Vi anser att det är viktigt för chefer och organisation att se till komplexiteten vid ärendefördelning. Beroende på ärendets
bedömning av ärendets komplexitet för att skapa en rimlig arbetsbelastning och goda arbetsvillkor för socialsekreterarna.
Studien visade att arbetsuppgifterna varierade under arbetsdagen och att socialsekreterarna många gånger fick ändra sin planerade arbetsdag utifrån ärendeinflöde, skeenden i pågående ärenden och prioriteringsordning.
Socialsekreterarna måste därför hitta enskilda strategier för att kontrollera och hantera krav som uppstod och inom den tid som socialsekreterarna hade till sitt förfogande. Detta är i linje med Karasek & Theorells (1990) beskrivning av att inte ha kontroll över sin situation, vilket kan leda till att stressen ökar. Eklöf (2017) beskriver att det är komplext att visa hänsyn till både krav i arbetet och komplexiteten i arbetssysslorna under tidspress.
Vidare framkom det i studien att socialsekreterarna inte alltid kunde påverka arbetet själva då det även var organisationens och ledningens ansvar. Personalen inom organisationen hade inte alltid förståelse för
socialsekreterarnas arbetssituation vilket upplevdes som frustrerande. Det hade varit önskvärt om ledningen hade mer förståelse och visat större uppskattning till sina arbetstagare. Glasby (2002) visar att inom en arbetsgrupp där det förekommer komplexa och kravfyllda arbetsuppgifter är stödet i
organisationen oerhört viktigt och främst det som berör det vardagliga arbetet. Studien visade att socialsekreterarna blev påverkade av när organisationen och ledningen inte var tydlig och det fanns oklarheter kring vad det var som gällde med bland annat, kvalitetssäkring, rutiner och riktlinjer. Detta påverkade deras vardag och hur de skulle förhålla sig till arbetet med deras egna kunskaper. Detta stämmer överens med Theorells (2012) påverkansmöjligheter som då skapas för arbetstagaren, vilket innebär bland annat hur möjligt det är för en anställd att påverka vad och hur en arbetsuppgift ska göras. Socialsekreterarna belyste vidare att det var viktigt med rätt kompetens hos cheferna. De
upplevde att det var en brist när det fanns en otydlighet mellan chefer och den högre ledningen. Visions socialchefsrapport (2019) beskriver att det är
utmanande att vara chef i en politiskt styrd organisation då det handlar om lagstyrd verksamhet med dess rättssäkerhet. Vi ser vikten av att ha ett tydligt ledarskap för att skapa goda arbetsvillkor för socialsekreterarna. Detta anser vi är särskilt viktigt i arbetet med myndighetsutövning gällande barn och unga. Risken finns att socialsekreteraren i allt större utsträckning måste hantera
ärenden på egen hand och förlita sig på sin egen kunskap. Detta kan medföra en ökad stress och en mer ansträngd arbetssituation.
I studiens resultat saknade socialsekreterarna stöttning av cheferna i det vardagliga arbetet. Samtidigt fanns det delvis en förståelse för att cheferna hade andra arbetsuppgifter och inte hade samma möjligheter att finnas på plats som kollegorna. Studien visade även på att socialsekreterarna såg utmaningar och vissa brister i stödet från kollegorna när arbetsbelastningen blev för hög. Kollegor drog sig då undan och stängde allt mer in sig på kontoret. Den kollegiala tillgängligheten försämrades när arbetsbelastningen ökade men likväl förändrades den till det bättre när arbetsbelastningen i perioder var rimlig. Socialsekreterarna gav uttryck för att oavsett hur det kollegiala stödet fungerade så fanns ändå ett behov av uppmuntran och feedback från chefen. Johnson (1991) ser vikten av att det ska finnas ett socialt och värderande stöd som när till exempel chefen ger feedback till sina arbetstagare om var som fungerar bra och vad som man skulle kunna förbättras. Denna faktor gynnar en god hälsa och motverkar en ohälsa hos arbetstagaren.
Något som också framkom i studien var att när man anlitade konsulter så fanns inte alltid den rätta kompetensen hos dem. Socialsekreterarna hade erfarenhet av att de ibland fick hantera konsulternas ärenden efter att konsulterna hade slutat. För socialsekreterarna kunde detta efterarbete
innefatta att utredningar fick skrivas om på grund av bristande dokumentation. Det framkom även att klienter farit illa av konsulternas arbete på
socialtjänsten. Detta innebar att arbetsbelastningen ökade ännu mer och likaså kravbilden. Socialsekreterarna belyser vikten av erfarenhet i utredningsarbete gällande barn. Detta beskriver Eklöf (2017) som att det kognitiva kravet omfattar tankeförmågan, att bearbeta ännu mer information och göra bedömningar. Problem kan då skapas när kraven inte står i rimliga proportioner till de resurser som finns att tillhandahålla. Eriksson (2013) betonar att personalomsättning är kostsamt och att det leder till en ökad arbetsbelastning till dem som stannar kvar på arbetsplatsen.
De mest centrala utmaningarna i mötet klienter är att det periodvis var stort inflöde av ärenden och att ärendena hade blivit mer komplexa.
Dokumentationen tog upp mycket av arbetstiden. En av det mest centrala utmaningarna i samspel med kollegor var när arbetsbelastningen blev för hög,
då försämrades det kollegiala stödet. Det mest centrala utmaningarna inom ledning och organisering var när socialsekreterarna upplevde oklarheter och otydlighet vad som gällde med bland annat kvalitetssäkring, riktlinjer och rutiner.