A.7 Slutsatser
G.5.4 Metaetik
Ordet meta ¨ar ett grekiskt ord och betyder mellan, efter eller ¨over. Som ordet antyder s˚a f¨ors¨oker metaetiken se p˚a etik fr˚an en tredje part. Metaetiken s¨oker ursprung och mening av etiska koncept. Metaetik ¨ar mer sv˚ardefinerad ¨an vad till exempel normativ och till¨ampad etik ¨ar och experterna inom omr˚adet ¨ar inte ense om var gr¨ansen f¨or metaetik g˚ar. Metaetik tar upp saker som hur man ben¨amner olika moraliska begrepp till fr˚agor som om vi faktiskt kan veta att n˚agot ¨ar moraliskt r¨att eller inte [96] [97] .
G.6
Metod
Tillv¨agag˚angss¨attet f¨or att komma till slutsatserna i denna rapport grundar sig p˚a Sven Ove Hanssons kompendie Teknik och Etik [96]. Fr˚an detta kompendie valdes tre olika etiska skolor ut. Urvalet skedde genom att f¨ors¨oka v¨alja s˚a olika etiska skolor som m¨ojligt. D¨arefter gjordes en djupdykning p˚a dessa etiska skolor genom att s¨oka efter vetenskapliga artiklar p˚a internet. Sedan gjordes en analys f¨or att kunna besvara fr˚agest¨allningarna i slutsatsdelen.
G.7
Resultat
G.7.1 Utilitarismen
Utilitarismen ¨ar en normativ etisk teori som h¨arstammar fr˚an slutet av 1700- talet och b¨orjan av 1800-talets England. Filosoferna Jeremy Bentham och John Stuart Mill anses vara grundarna till utilitarismen. Teorin bakom utilitarismen kan kokas ner till att en handling ¨ar etiskt r¨attf¨ardigad om den leder till lycka och fel om den ger upphov till motsatsen till lycka. Det ¨ar inte bara lycka f¨or den som utf¨or handlingen, utan ¨aven alla som handlingen p˚averkas av tas h¨ansyn till. En intressant konsekvens av detta ¨ar att motivet hos den som utf¨or
handlingen inte spelar n˚agon roll, vilket skiljer utilitarismen fr˚an de flesta andra etiska teorier. En person kan g¨ora en handling som leder till mycket lycka ¨aven om motiven inte var goda [98].
D˚a man ska v¨ardera huruvida en konsekvens av en handling ¨ar god eller ond s˚a m˚aste det komma fr˚an ett grundl¨aggande egenv¨arde. Det betyder n˚agot som man sj¨alv h˚aller som gott och alla konsekvenser fr˚an handlingar utv¨arderas utifr˚an detta s˚a kallade egenv¨ardet. Jeremy Bentham och John Stuart Mill var hedonister. De ans˚ag att alla konsekvenser kan kokas ner till balansen mellan hur mycket njutning mot hur mycket sm¨arta handlingen resulterat i. Allts˚a att lycka var d˚a balansen tippade ¨over mot mer lycka ¨an sm¨arta. Men hur kan man s¨aga att n˚agon handling producerat mer njutning ¨an sm¨arta? Jeremy Bentham trodde p˚a n˚agot som heter hedonistisk analys. Han h¨avdade att man kan sl˚a ihop enheter av njutning och sm¨arta f¨or alla som blir p˚averkade av en handling b˚ade direkt och i framtiden. F¨or att sedan avv¨aga vilket h˚all v˚agen tippar [98].
G.7.2 Dygdetik
Till skillnad fr˚an utilitarismen s˚a l¨agger inte dygdetiken fokus p˚a konsekvenserna av en handling. Inom den h¨ar etiska skolan s˚a ligger fokuset p˚a en persons karakt¨ar. Det ¨ar viktigare att ha en god karakt¨ar som person ¨an att g¨ora sin plikt eller f¨ors¨oka kalkylera vad alla konsekvenser av ens handling ska bli [99]. Grundaren av dygdetik ¨ar den gamle greken Aristoteles. Han h¨avdade att en dygdig person ¨ar n˚agon med fl¨ackfria karakt¨arsdrag, n˚agon som g¨or goda hand- lingar i en m¨angd olika situationer i sitt liv. Personen g¨or detta inte f¨or att f˚a gentj¨anster eller maximera lycka utan f¨or att det ligger i hennes karakt¨ar att g¨ora goda handlingar. Till skillnad fr˚an m˚anga andra etiska skolor s˚a f¨ors¨oker inte dygdetiken hitta vad som ¨ar etiskt r¨att i en massa olika situationer, ut- an ist¨allet besvarar fr˚agor som: “Hur ska jag leva? ”, “Vad ¨ar bra familje- och sociala v¨arderingar? ” [99].
G.7.3 Kantiansk pliktetik
Pliktetik kallas ¨aven deontologisk etik. Ordet kommer fr˚an grekiskans deon som betyder plikt. Den h¨ar etiska teorin g˚ar ut p˚a att man ska handla efter en m¨angd principer och regler oavsett vad konsekvenserna blir. Som exempel s˚a har den religi¨osa pliktetiken de tio budorden att handla efter. D¨ar finns regler som “Du skall icket d¨oda”, “Du skall icket stj¨ala” och “Du skall icket beg˚a ¨
aktenskapsbrott ”. Pliktetik ¨ar lite motsatsen till utilitarismen. Utilitarismen s¨ager ju som tidigare n¨amnt att man ska g¨ora den handlingen som maxime- rar m¨angden lycka. Detta st˚ar i kontrast till pliketiken som totalt struntar i vad konsekvenserna blir. Ponera att en utilitarist och en som tror p˚a pliktetik skulle st˚a inf¨or valet att d¨oda Hitler innan andra v¨arldskriget br¨ot ut. En utilitarist hade gjort det medan en som tror p˚a pliktetik inte skulle gjort det, trots allt lidande som handlingen skulle bespara v¨arlden [100].
Immanuel Kant ¨ar kanske den mest prominenta figuren inom pliktetiken. Hans moraliska teori g˚ar ut p˚a att vi som m¨anniskor har m¨ojligheten att t¨anka ratio- nellt till skillnad fr˚an de flesta andra djuren. Det ¨ar just denna egenskap som kr¨aver m¨anniskor att agera enligt moralisk lag eller plikt. Enligt Kant s˚a ska k¨anslor och konsekvenser inte spela in i moralisk handling, utan ist¨allet p˚a plikt som ska vara v¨alutformat l˚angt innan handlingen ¨ager rum. Enligt Kant ska des- sa moraliska regler v¨agleda m¨anniskor och f¨orhindra att personliga intentioner och beg¨ar f˚ar oss att handla oetiskt [100].
Kants f¨orsta formulering lyder: “Act only on that maxim through which you can at the same time will that it should become a universal law [of nature].” F¨or att f¨orst˚a detta m˚aste begreppet maxim f¨orklaras. En maxim ¨ar en regel eller princip som du handlar efter. Sj¨alva k¨arnan i Kants formulering ¨ar att du inte ska g¨ora n˚agot som du inte skulle till˚ata andra att g¨ora. Om du inte till˚ater folk att stj¨ala cyklar s˚a ska inte du heller g¨ora det [101].
Kants andra formulering lyder: “So act as to treat humanity, both in your own person, and in the person of every other, always at the same time as an end, never simply as a means.” Vilket kan kokas ner till att man inte ska manipulera eller anv¨anda andra f¨or sina egna ¨andam˚al. Till exempel att g¨ora ett l¨ofte som man inte kommer h˚alla, d˚a har man anv¨ant n˚agon annan [101].
G.7.4 Robotetik
Allt eftersom artificiell intelligens, robotik och maskininl¨arning utvecklas s˚a ska- par det en m¨angd olika sociala, politiska och r¨attsliga problem. Vem ¨ar ansvarig f¨or robotens handlingar? Hur kan vi garantera oss om s¨akerheten i sj¨alvk¨orande bilar? Hur ska robotar designas f¨or att agera? Och s˚a vidare[102].
Anledningen till varf¨or robotetik kom p˚a tal fr˚an f¨orsta b¨orjan var f¨or att det fanns en oro ¨over hur robotar skulle designas s˚a att de inte skulle skada m¨anniskor. S¨akerhet var n¨astan garanterad n¨ar det kommer till industriella ro- botar som opererade isolerat fr˚an m¨anniskor, ofta i fabriker och s¨akerhetsburar. Allt eftersom robotar blev mer kapabla s˚a blev det uppenbart att robotar snart skulle g¨ora entr´e i den sociala v¨arlden med m¨anniskor[102].
S¨ag att vi lyckades skapa maskiner med k¨ansla f¨or moral. D˚a ˚aterst˚ar fr˚agan om deras beslut och handlingar ¨ar fr˚an en moral agent p˚a samma niv˚a som oss m¨anniskor, eller bara utdata fr˚an en maskin. Utg¨or beteendet fr˚an s˚adana maskiner medveten agens? Enligt vilken etisk skola ska de handla i s˚adana fall? Det finns fler fr˚agor ¨an vad det finns svar inom omr˚adet och d¨arf¨or ¨ar det sv˚art att komma till n˚agra konkreta slutsatser [102].