Metod & genomförande

Metodavsnittet beskriver översiktligt vilka metoder som planerades att användas i studien medan avsnittet som berör genomförandet går igenom i detalj på vilket sätt som metoderna användes. Detta ger läsaren en helhetsbild av hur studien har genomförts i praktiken samt varför författarna gått tillväga som de har gjort.

7.3.1 Inledande studie

I den inledande studien söktes information på relevanta områden för ämnet. Sökord som var relaterade till självundersökning av bröstcancer och mediaformat användes. Detta för att avgränsa sökningarna till relevanta områden. Enkäten som sedan skickades ut i den inledande studien fick en hög svarsfrekvens vilket bidrar till stark trovärdighet i dess resultat. Resultatet av enkäten fungerade som ett underlag för den vidare studien. I denna studie valdes enkät eftersom det ansågs vara ett passande verktyg för att samla in mycket data på kort tid. Eftersom studien är genomförd inom en tidsram var denna aspekt viktig. Att enkäten skickades ut online och inte via post var även passade eftersom den då krävdes mindre administrativt arbete i form av postutskick, svarspost och hantering av personuppgifter i fysiska akter. Genom att dela enkäten i stora grupper på sociala medier mottogs många svar från människor som inte har någon koppling till författarna. Detta är positivt då de är helt opartiska personer som inte blir påverkade av att de vill vara författarna till lags. Att enkäten skickades ut i olika slags forum var också ett medvetet val med tanken att få svar från människor som är i olika stadier i livet, har olika intressen och värderingar. Författarna ville således inte enbart skicka ut enkäten i olika designforum till vilket som de själva tillhör. Något som inte var besultat i den inledande studien var att motivation skulle undersökas och därför fanns ingen sådan fråga med i den enkäten. Det hade varit en stor tillgång eftersom det skulle inneburit att data kring motivation även hade funnits från ett tidigare stadie som sedan kunde jämförs med data från den slutgiltiga designutvärderande enkäten. Det är något som diskuterats författarna emellan eftersom det även skulle kunna innebära att den inledande enkäten i sig kan ha påverkat motivationen i och med att respondenterna blev påminda om ämnet.

7.3.2 Designarbete

Två varianter på manuskript skrevs i början av designarbetet. Ett utifrån den narrativa och ett utifrån den didaktiska kommunikationsstilen. Dessa kommunikationsstilar är satta utifrån litteratur som beskrivits i den teoretiska ramen och manusen är således skriva utifrån dessa teorier. Författarna har sedan själva applicerat dessa teorier till manuskripten som togs fram. De har därmed inte utvärderats av exempelvis en expertpanel innan det fortsatta designarbetet fortlöpte. Detta kan bidra till att manusen kan ifrågasättas, utifrån ett expertperspektiv, om de verkligen är narrativa respektive didaktiska. Anledningen till att detta inte genomfördes var till stort del tidsbrist men också eftersom författarna upplevde att den teoretiska ramen var sakligt uppbyggd och en tillräckligt god grund. Ytterligare en anledning som diskuterades av författarna var att upplevelsen kring hur mycket eller lite didaktiskt eller narrativt manuset blev skulle kunna vara en subjektiv bedömning.

Att använda moodboard och grafiska riktlinjer har underlättat det digitala arbetet mellan författarna då det har bidragit till vägledning i det kreativa arbetet. Metoden användes för att säkerställa samstämmighet i produktionen av illustrationer. Dock finns det en risk att bilderna i moodboarden skapar ett för stort tolkningsutrymme i och med att de inte kan avbildas rakt av. Denna risk minimerades genom att författarna delade utkast kontinuerligt sinsemellan under arbetets gång.

Ljudet till filmerna spelades in hemma hos respektive författare. De spelades in med olika utrustning och i olika miljöer och blev därmed av varierande kvalité. Ena författaren spelade in tre av fyra röster med sin utrustning i sitt hem och den andra spelade in en av rösterna. Kvalitéskillnaderna hade kunnat undvikas genom att spela in alla fyra röster hos en av författarna. Det sättet som ljudinspelningarna spelades in på i designarbetet var det som blev bäst utifrån genomförbarhet och logistik i detta fall. Dock har det diskuterats om i fall att en bättre ljudkvalitet hade kunnat påverka resultatet eller om det hade blivit likvärdigt.

Att två storyboards skapades gav författarna en överblick av manusen och av vad som behövdes produceras i form av illustrationer. Hur detaljrik en storyboard är kan tänkas påverka om författarna har samma bild av slutresultatet. I denna studien gjordes endast en grov skiss av storyboards vilket kompletterades med angivelser för de olika karaktärerna utifrån de grafiska riktlinjerna. Något som bedömdes vara tillräckligt för denna studie.

Illustrationerna skapades på en rityta med måtten 1080x1920 pixlar. Det måtten valdes eftersom det då skulle motsvara samma mått som filmerna skulle skapas i. Dock skulle lllustratioerna ha skapats på större ritytor eftersom det i filmerna gjordes inzoomningar varpå kvaliteten försämrades. Detta är till följd av att Adobe After Effects konverterar objektgrafik till pixelgrafik när filer importeras till programmet. I delar av filmerna kan det av den

anledningen synas en viss pixlighet vid kanterna av karaktärerna. När detta upptäcktes var filmerna till största del färdigställda och det fanns inte tid att uppdateras storleken på illustrationerna. Författarna beslutade därmed att låta kvaliteten vara något försämrad. Ett beslut som inte tros ha någon betydelse för det övergripande resultatet av studien.

7.3.3 Utvärdering av design

Utvärderingen av designen gjordes i två steg för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Den grundläggande delen var enkäten där respondenten fick skatta svar på frågor om motivation och genomförande. Intervjudelen var sedan ett komplement till enkäten där det ställdes frågor utifrån hur respondenten hade svarat. Detta gav en djupare förståelse av hur respondenten tänkt när de skattat sina svar och vad som avgjorde vilken som påverkade motivationen i störst utsträckning. Intervjudelen, som var semistrukturerad, gjorde att alla respondenter inte fick exakt likadant formulerade frågor, och det kan ha påverkat hur de svarade. Trots detta anses svaren från flera av respondenterna gå i linje med varandra. Det går att se ett tydligt resultat utifrån utvärderingen, med tendenser till hur det kan tänkas se ut om utvärderingen gjorts i större skala.

I början av utformandet av studien funderade författarna över om en referensfilm skulle användas som jämförelse till de filmer som tagits fram i denna studie. Denna referensfilm hade i så fall varit en redan existerande informationsfilm om självundersökning. Detta valdes dock bort med anledning av att en referensfilm inte hade samma visuella utformning och det gick därför inte att säkerställa att det inte var andra faktorer än de som skulle undersökas som påverkade resultatet.

7.3.4 Etik

Författarna till denna studie anser sig ha tagit en ansvarsfull roll med noggranna övervägande gällande etik. Etik och hantering av personuppgifter har varit en återkommande diskussion under arbetets gång författarna emellan med mål att hålla en god forskningssed.