Var nionde kvinna

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--21/035--SE. Var nionde kvinna Felicia Dofsand Lina Lundegård 2021-06-04. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--21/035--SE. Var nionde kvinna Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Felicia Dofsand Lina Lundegård Norrköping 2021-06-04. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(3) Abstract One in nine women in Sweden is affected by breast cancer, and it’s therefore the second most deadliest disease for women under 40. Breast self-examination (BSE) is a relatively easy method for discovering early signs of breast cancer. Despite this 63,8% of women between 20-40 of age do not exercise BSE on a regular basis. This study aimed to investigate whether or not the target group's motivation were affected by different styles of communication. The styles examined were narrative and didactic communication. Two instructional animated videos were created containing instructions of how to carry out a BSE. The results prove that both videos increased the level of motivation of the respondents. And indicated that the narrative video is more successful in increasing motivation than the didactic. The results also show that the level of motivation correlated with how easy or hard the examination was to carry through. With a higher level of motivation the BSE are described as an easier task to do. The conclusion is that a narrative communication style is to be preferred when the aim is to increase the level of motivation in younger women to perform BSE. If published in social media the likelihood is greater that the video will function as a trigger for additional motivation. Keywords: Breast self-examination, breastcancer, young women, narrative, didactic, motivation, communication, information design.. 1.

(4) Sammanfattning Bröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidiga tecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 år självundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkades utifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningen genomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer om självundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenterna men att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårt respondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högre motivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för denna studie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnor mellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som en trigger för ökad motivation. Nyckelord: självundersökning, bröstcancer, unga kvinnor, narrativ, didaktisk, motivation, kommunikation, informationsdesign.. 2.

(5) Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Forskningsfråga 1.3 Avgränsning 1.4 Tidigare forskning 1.4.1 Att skapa minnesvärd kommunikation och förändra beteende 1.4.2 Mediaformat och kommunikationsstil för bröstcancerinformation 1.4.3 Kanalval för kommunikation kring bröstcancer. 6 7 7 7 8 8 8 9. 2. Teoretisk ram 2.1 Designprinciper 2.1.1 Micro & macro 2.1.2 Narratives of Time & Space 2.1.3 Kulör 2.1.4 Balans och Rytm 2.1.5 Skala 2.2 Beteendedesign 2.2.1 Framing 2.2.2 Foggs beteendemodell 2.2.3 Motivation 2.3 Kommunikationsstil 2.3.1 Narrativ 2.3.2 Didaktisk 2.4 Tematisk analys. 11 11 11 12 12 12 13 13 13 13 14 15 15 16 17. 3. Metod 3.1 Inledande studie 3.1.1 Informationssökning 3.1.2 Enkät 3.1.3 Utvärdering av inledande studie 3.2 Designarbete 3.2.1 Manuskript 3.2.2 Moodboard och grafiska riktlinjer 3.2.3 Storyboard 3.2.4 Voiceover och ljud 3.2.5 Illustration och animation 3.2.6 Utvärdering av design 3.3 Etiska överväganden 3.3.1 Enkät 3.3.2 Semistrukturerad intervju. 18 18 18 18 18 19 19 19 20 20 20 20 21 21 22. 3.

(6) 4. Genomförande 4.1 Inledande studie 4.1.1 Informationssökning 4.1.2 Enkät 4.1.3 Utvärdering av inledande studie 4.2 Designarbete 4.2.1 Manuskript 4.2.2 Moodboard och grafiska riktlinjer 4.2.3 Storyboard 4.2.4 Voiceover & ljud 4.2.5 Illustration och animation 4.3 Utvärdering av design 4.3.1 Enkät 4.3.2 Semistrukturerade intervjuer 4.4 Etiska övervägande. 23 23 23 25 26 27 27 28 30 31 31 33 33 34 34. 5. Resultat och analys 5.1 Enkätsvar 5.2 Intervjusvar 5.3 Analys 5.3.1 Narrativ och didaktisk kommunikation 5.3.2 Motivation & förmåga till utförande 5.3.3 Framing. 37 37 38 40 40 41 42. 6. Slutsats. 43. 7. Diskussion 7.1 Tidigare forskning 7.2 Teoretisk ram 7.2.1 Designprinciper 7.2.2 Beteendedesign 7.2.3 Kommunikationsstilar 7.2.4 Tematisk analys 7.3 Metod & genomförande 7.3.1 Inledande studie 7.3.2 Designarbete 7.3.3 Utvärdering av design 7.3.4 Etik 7.4 Resultat, analys & Slutsats 7.5 Reliabilitet & validitet 7.6 Intern & extern relevans 7.7 Källor. 44 44 44 44 45 46 46 47 47 48 49 49 50 50 51 52. 8. Rekommendationer och vidare studier. 53. 4.

(7) Referenser. 54. Figur- och tabellförteckning. 57. Bilagor Bilaga 1 - Digital enkät till den inledande studien Bilaga 2 - Enkätsvar inledande studie Bilaga 3 - Narrativt manuskript Bilaga 4 - Didaktiskt manuskript Bilaga 5 - Narrativ storyboard Bilaga 6 - Didaktisk storyboard Bilaga 7 - E-postmeddelande med inbjudan till att boka tid Bilaga 8 - E-postmeddelande om att bokningen är stängd Bilaga 9 - E-postmeddelande med bokningsbekräftelse Bilaga 10 - Information om enkät och intervju för utvärdering av design Bilaga 11 - Semistrukturerade Intervjufrågor Bilaga 12 - Enkät för utvärdering av design Bilaga 13 - Enkätsvar utvärdering av design Bilaga 14 - Transkribering av semistrukturerad intervju, utvärdering av design Bilaga 15 - Länkar till narrativ och didaktisk film. 58 58 60 70 74 77 78 79 80 81 82 83 84 85 91 98. 5.

(8) 1. Inledning Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, var nionde kvinna under 75 år drabbas i Sverige (Cancerfonden, u.å. a.). Trots att sjukdomen främst drabbar kvinnor i den övre medelåldern syns en ökning även hos de yngre åldersgrupperna (Tuna m.fl., 2014). De som får bröstcancer i yngre ålder drabbas ofta hårdare med en högre dödlighet samtidigt som deras liv påverkas i större utsträckning (Fredriksson & Fredholm, 2017). Det finns därmed en god anledning till att alla kvinnor, oavsett ålder, ska genomföra självundersökning på en regelbunden basis. Självundersökning av brösten, när man själv söker igenom och känner på brösten, är en metod som kvinnor uppmanas att använda sig av för att upptäcka tecken på cancer i ett tidigt stadie. Självundersökning går ut på att känna igenom brösten efter knölar både ståendes och liggandes på rygg, men även genom att titta efter visuella förändringar av brösten så som hudförändringar, sår eller svullnad etc. Rekommendationen är att göra detta en gång i månaden (Bröstcancerförbundet, 2020). En inledande empirisk undersökning till denna studie visar att 63.8% av kvinnor mellan 20-40 år inte genomför självundersökning. Anledningar till varför självundersökning inte genomförs är på grund av; okunskap kring hur en självundersökning går till, att kvinnorna glömmer av att genomföra självundersökning och att kvinnor inte anser att de behöver genomföra självundersökning i sin ålder. Liknande resultat beskrivs i Tuna m.fl. (2014) studie där enbart en tredjedel av respondenterna genomförde självundersökning regelbundet. Anledningen var att kvinnorna beskrev en osäkerhet inför hur en självundersökning går till, att de glömmer samt att de är rädda för att hitta något avvikande i sina bröst. Hur kan då yngre kvinnor uppmuntras till att börja genomföra självundersökning? Motivation beskrivs som en essentiell hörnpelare för att förändra eller uppmuntra till ett beteende eller en beteendeförändring (Nationalencyklodein, u.å., a). Det är anledningen till att denna studie syftar till att undersöka om olika kommunikationsstilar påverkar motivationen till att vilja genomföra självundersökning. Detta görs i hopp om att en ökad motivation ska öka benägenheten att börja genomföra självundersökning.. 6.

(9) 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur motivationen hos målgruppen påverkas utifrån olika kommunikationsstilar som används i utformningen av animerade informationsfilmer på temat självundersökning av brösten.. 1.2 Forskningsfråga -. Vilken av kommunikationsstilarna narrativ respektive didaktisk påverkar motivationen i störst utsträckning hos kvinnor i åldern 20-40 genom informationsfilm om självundersökning?. 1.3 Avgränsning Målgruppen för studien är avgränsad till kvinnor i Sverige mellan 20-40 år. Studien fokuserar endast på kvinnor på grund av att det ställs 9000 bröstcancerdiagnoser varje år i Sverige och endast ett 60-tal av dem är män (Cancerfonden, 2020). Avgränsningen i ålder har gjorts med tanke på att vid 40 års ålder får alla kvinnliga svenska medborgare en kallelse för att göra mammografi, vilket är en screening av brösten för att upptäcka förändringar som kan vara tecken på cancer (Cancerfonden, 2018). Trots att fler kvinnor mellan åldrarna 40-75 drabbas av bröstcancer blir sjukdomen allt mer förekommande för kvinnor under 40 år (Coyne & Borbasi, 2006). Yngre kvinnor drabbas hårdare och med sämre prognos för återhämtning. Bröstcancer den näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor under 40 år, samtidigt som en diagnos i yngre ålder innebär fler begränsningar i livet, såsom påverkan på graviditet och amning (Fredriksson & Fredholm, 2017). Informationsfilmerna kommer endast att tas fram på svenska eftersom det bedöms vara mest relevant för denna studie i och med målgruppen kvinnor i Sverige mellan 20-40. Denna avgränsning har diskuterats då fler språk hade gjort materialet mer inkluderande och tillgängligt för alla medborgare i Sverige oberoende språkkunskaper. Detta är något som absolut skulle vara en del i arbetet om det vore ett informationsmaterial som skulle lanseras i verkligheten, men just i denna studie blir det för omfattande med hänvisning till den begränsade tidsramen.. 7.

(10) 1.4 Tidigare forskning I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som gjorts på ämnet kommunikation, medieformat och kanalval kring bröstcancer prevention. Forskningen utgör en grund för utformandet av denna studie. 1.4.1 Att skapa minnesvärd kommunikation och förändra beteende Smith m.fl. (2009) skriver i artikeln Topics and Sources of Memorable Breast Cancer Messages and Their Impact on Prevention and Detection Behaviors om faktorer som påverkar vad som gör kommunikation minnesvärd och skapar en beteendeförändring hos deras respondenter. Det som kommuniceras om bröstcancer delades in i fyra kategorier; kommunikation i syfte att skapa medvetenhet, om preventiva åtgärden, om att hitta tecken på bröstcancer i ett tidigt skede och om att behandla bröstcancer. Vidare delades det in hur meddelanden kommunicerade, i vilket medie eller av vem, i fem kategorier; i media, av vänner, av familj, av professionella eller av andra. Resultatet av studien visar att meddelanden som kommunicerade till målgruppen genom media var den kanal som korrelerade mest att vara minnesvärd. Flest respondenter, 35,5 %, kom ihåg information som de mottagit genom ett digitalt media. Vidare visade resultatet att varifrån som informationen kom ifrån spelade roll för hur minnesvärd den blev och om den ledde till en aktiv förändring av beteende hos respondenterna. Där professionella gav högst sannolikhet, medan vänner och familj kom på en andraplats. Sammanfattningsvis spelar det roll vad som kommuniceras, hur det kommuniceras och av vem. Om det som kommuniceras informerar om ett problem samtidigt som en lösning presenteras ökar detta sannolikheten ytterligare till att mottagaren ska uppfatta informationen som minnesvärd (Smith m.fl. (2009). 1.4.2 Mediaformat och kommunikationsstil för bröstcancerinformation Occa & Suggs (2016) studie; Communicating Breast Cancer Screening With Young Women: An Experimental Test of Didactic and Narrative Messages Using Video and Infographics, undersöker om en narrativ eller didaktisk kommunikationsstil är att föredra vid kommunikation om bröstcancer utifrån variabler som kunskap, attityd, medvetenhet och intention att utföra självundersökning. Målgruppen för studien var kvinnor mellan 18-30 år. Vidare undersöks om mediet i sig har någon påverkan på hur budskapet i kommunikationen når fram. Det undersöks genom att förmedla informationen i två olika format; video och informationsgrafik (likt en poster). Fyra artefakter togs fram och testades; en narrativ video, 8.

(11) en narrativ informationsgrafik, en didaktisk video och en didaktisk informationsgrafik. I den narrativa kommunikationen användes ett personligt meddelande som berättades ur perspektivet från en kvinna som drabbats av bröstcancer. Den didaktiska fokuserade på ett objektivt tillvägagångssätt med fokus på teknik och råd från en professionell. Resultatet visar att all kommunikation kring ämnet ger en positiv effekt på samtliga variabler hos respondenterna. Det visar även att information som kommuniceras genom video gav ett bättre resultat än information som gavs via informationsgrafik. Där den didaktiska videon gav högst resultat inom variablerna kunskap och medvetenhet. Medan den narrativa videon hade störst påverkan för variablerna intention och attityd. Den sistnämnde hade alltså bäst resultat för att få respondenterna att vilja genomföra självundersökning av brösten. Även Mckay & Bonner (2004) beskriver att en narrativ metod för att förmedla information är att föredra vid kommunikation om bröstcancer i tryckt media. I studien Breast cancer in the media: Agenda-setting and framing effects of prevalent messages on college-aged women beskriver Henize (2013) att meddelandet i kommunikation kring bröstcancer fördelaktigen ska vara narrativ, gärna med berättelser från tidigare drabbade unga kvinnor. Kommunikationen ska även vara inramad med fokus på vad man kan förlora om man inte har kunskap på området (loss-framing) istället för vad man kan vinna på att göra det (gain-framing). Ett exempel på loss-framing kan vara; ”Du ökar risken för att dö i bröstcancer om du inte genomför självundersökning”, och exempel på gain-framing kan vara; ”Du kommer leva längre om du genomför självundersökning”. Occa & Suggs (2016) studie visar på positiva effekter av att använda sig av video för att kommunicera kring bröstcancer och därmed skapa intention hos åskådaren till självundersökning. Därför föreslår de att information om bröstcancer ska synas i större utsträckning eftersom enbart synlighet ger positivt resultat inom flera områden. Det poängteras dock att videon inte ska vara längre än fem minuter för att åskådaren inte ska tappa intresset. Vidare föreslås att informationen ska finnas tillgänglig i kanaler som används av en yngre generation kvinnor. 1.4.3 Kanalval för kommunikation kring bröstcancer I artikeln Use of Social Media in Breast Cancer Awareness: GCC Countries’ Experience skriver Mansour m.fl (2018) om sociala medier som verktyg för att; sprida kunskap om 9.

(12) bröstcancer, att uppmana till självundersökning och att delta i screeningprogram, inom de olika GCC-länderna (Gulf Cooperation Council, som är en samling av länder i mellanöstern). Det framgår att sociala medier är en bra plattform för att sprida kunskap om bröstcancer. Genom sociala medier, och de olika plattformarna som finns att tillgå, går det att nå ut till en bred målgrupp. Just att använda internet som informationskanal för att sprida kunskap om självundersökning visade sig vara effektivt menar Tuna m.fl (2014), vilket framkommer i deras studie; Effectiveness of Online Education in Teaching Breast Self Examination. De undersökte om en onlinekurs kring hur man genomför en självundersökning kan öka kunskapen hos kvinnor. Resultatet visade på en signifikant ökning på 17% hos respondenterna, varpå internet beskrivs som ett bra verktyg för att lära ut självundersökning. Henize (2013) menar även att sociala medier är en bra plattform för att nå ut med minnesvärd information om bröstcancer till målgruppen yngre kvinnor. I sin studie presenterades ett resultat där kvinnor som studerade på college bäst kunde minnas reklam kring bröstcancer som de mottagit via olika sociala medier plattformar.. 10.

(13) 2. Teoretisk ram Detta avsnitt presenterar de teorier som studien och framtagandet av filmerna har grundats i. Det teoretiska ramverket används som grund för att analysera insamlad data, nå en slutsats och besvara studiens syfte och forskningsfråga. Det teoretiska ramverket består av teorier kring designprinciper, beteendedesign, kommunikationsstil och tematisk analys.. 2.1 Designprinciper Tufte (1990) beskriver svårigheten med att nå ut med information i ett platt medium såsom i en tidning eller på en skärm. Detta eftersom åskådarens uppmärksamhet kan dras åt andra håll om inte det som kommuniceras i det platta mediet fångar dennes intresse. Vidare är det åskådaren som tolkar budskapet i informationen och därmed har kontrollen över hur det tas emot. Tufte (1990) beskriver att det däremot är designerns roll att väcka intresse och skapa något som åskådaren finner minnesvärt och som den kan ta till sig och tolka. Är det som presenteras inte intressant och inte har stöd i data är det mer troligt att åskådaren ignorerar informationsdesignen och förblir passiva. För att fånga åskådarens uppmärksamhet finns det ett antal designprinciper som hjälper till att skapa intresse samtidigt som ett budskap förmedlas. De principer som valts ut för denna studie är; micro & macro, narratives of time & space, kulör, balans & rytm samt skala som presenteras längre ned i detta avsnitt. De tre förstnämnda utgår från Tuftes (1990) principer för informationsdesign. Han beskriver även att dessa designprinciper överlappar varandra. Det är inte sällan som flera principer används samtidigt och de kan betraktas som gränsöverskridande. Balans och rytm samt skala beskrivs i Graphic Design the new Basics av Lupton & Cole Phillips (2015). 2.1.1 Micro & macro Designprincipen för Micro och Macro tillåter åskådaren att få överblick av informationen samtidigt som detaljer är synliga. Tufte (1990) förklarar att genom att använda sig av denna princip ges åskådaren möjlighet att jämföra den information som presenteras på ett detaljrikt som såväl övergripande plan vilket kan skapa djup och större förståelse. Principen kan sammanfattas som att i en och samma bild visa på helheten i det lilla och helheten.. 11.

(14) 2.1.2 Narratives of Time & Space Denna designprincip används för att illustrera att något skett över tid. Som kan ge åskådaren förståelse för en process i olika steg. Även denna princip är liknande den första, Micro och Macro, eftersom åskådaren ofta ges helheten samtidigt som varje steg i processen avser en detalj i dess utveckling (Tufte, 1990). 2.1.3 Kulör Kulör är enligt Tufte (1990) ett bra verktyg för att särskilja på information. Samtidigt kan kulörer användas för att dra uppmärksamhet och skapa intresse. Nyanser av kulörer kan skapa harmoni genom mjukare övergångar och ge djup i en annars platt bild. 2.1.4 Balans och Rytm Linjen används bland annat för att placera ut objekt i linje med varandra för att få ett harmoniskt och balanserat intryck. Objekt i detta fall hänvisar till exempelvis grafiska element såsom illustrationer, text och typografi. Just balans är en viktig hörnpelare som har stor vikt för i vilken ordning som dessa objekt avläses. Balans skapas när objekt placeras i relation till varandra, exempelvis ett tungt objekt vägs av med ett annat tungt objekt för att det ska bli motvikt i en layout. Det betyder dock inte att det behöver vara symmetriskt, även om symmetri per automatik skapar balans. En asymmetrisk design kan även vara balanserad. Genom att använda sig av bland annat vikter (tjocklek), kulör och former kan balans skapas. Kontrastrika objekt blir varandras motpoler och skapar en dynamisk layout, som samtidigt kan fungera som en vägvisare till i vilken ordning som layouten är tänkt att avläsas. Obalans skapas när två objekt placeras utan att ha hänsyn till deras inbördes relationer till varandra. Där utrymmet mellan dem kan bli för litet eller för stort och där mellanrummet i sig kan skapa ytterligare ett objekt (Lupton & Cole Phillips, 2015). Rytmen i en design påverkas också genom linjering, det vill säga det flöde som skapas. Det kan röra sig om flödet mellan olika uppslag i ett magasin eller hur olika bildsekvenser skapar en jämn övergång i ett rörligt material såsom i en animerad film. Rytmen är inte något som behöver vara statiskt, som att varje övergång är densamma, men den ska fungera som en länk mellan olika delar och så de att blir samstämmiga. Att byta en rytm mot en annan kan skapa uppmärksamhet. I rörligt material är det viktigt att rytmen efterföljs i såväl det visuella som i det fonetiska, att bild och ljud är sammanflätade och harmoniserar (Lupton & Cole Phillips, 2015). 12.

(15) 2.1.5 Skala Storlek eller skala av ett objekt brukar indikera i vilken ordning som det är tänkt att bilden eller informationen ska avläsas. Att använda storleksskillnader och låta objekt gestaltas i olika skala kan djup skapas i ett annars platt medium. Genom att använda olika storlekar på objekt i relation till varandra kan en illusion av djup uppstå, vilket kan väcka intresse hos åskådaren. Skala är en designprincip som är starkt kopplad till principen om kontrast. Att använda skala och ge objekt ”fel” storlek kan också väcka intresse eftersom det gestaltas i proportioner som avviker från verkligheten (Lupton & Cole Phillips, 2015).. 2.2 Beteendedesign Janson & Laninge (2017) beskriver beteendedesign som ett samlingsbegrepp för att få människor att ändra sina beteenden med hjälp av design. Det är en tvärvetenskaplig förening mellan design, psykologi och innovation. Olika metoder inom beteendedesign används för att få människor att fatta mer hållbara beslut. Några av dessa metoder presenterad nedan. 2.2.1 Framing Framing är ett verktyg som används inom nudging. Begreppet nudging beskrivs av Sunstein & Thaler (2008) som ett sätt att knuffa folk i en specifik riktning. I många fall finns det beteenden som önskas förändras för att bli mer hållbara. Med hjälp av nudging går det att få personer att förändra beteenden som är omedvetna. Verktyget framing används för att skapa en nudging-effekt. Framing handlar om hur meningar formuleras. Beroende på hur något framförs tenderar man att välja olika alternativ. Ett exempel som tas upp i deras bok är en läkare som presenterar framgångarna med en operation såsom; ”90 av 100 patienter som får denna operation lever fortfarande efter fem år” så tenderar fler patienter till att tacka ja. Jämfört med om informationen presenteras som; ”10 av 100 patienter som gör denna operation dör”. Resultaten som läkaren presenterar är exakt samma men benägenheten är större att tacka ja till operationen om det presenteras som i det första alternativet. 2.2.2 Foggs beteendemodell Fogg (2020) beskriver sin beteendemodell som nyckeln till att lösa ett mysterium. Modellen kallar han för B=MAP (se fig. 1) och den består av tre delar som ligger till grund för alla människors beteenden. Han menar att ett beteende består av motivation, förmåga och trigger. 13.

(16) (eng. motivation, ability, prompt). Dessa tre måste samspela för att ett beteende ska förändras. Personen måste ha en motivation och önskan till att skapa ett beteende, förmågan att utföra detta beteende och det måste finnas något som triggar beteendet för att det ska hända. Vidare beskriver Fogg (2020) att alla beteenden är uppbyggda på samma sätt och alla beteenden kan därför appliceras på hans modell. Modellen visualiseras genom en graf där y-axeln mäter motivation från låg till hög och x-axeln mäter förmågan från svårt att göra till lätt att göra. Mellan graferna finns en böjd linje som Fogg kallar för ”action line”. Denna linje är gränsen för när ett beteende blir görbart eller ej. Motivationen tillsammans med förmågan blir till ett värde som utgör en punkt i grafen, hamnar denna punk ovanför ”action line” blir det lätt att utföra beteendet när triggern kommer. Hamnar punkten däremot under ”action line” uppstår med största sannolikhet irritation när triggern kommer, om motivation saknas. Om det är förmågan som är för låg kommer istället frustration uppstå.. Fig. 1. Foggs beteendemodell B=MAP. Fogg (2020) menar att beteendemodellen bygger på att motivation och förmågan samspelar och kompenserar varandra. Ju högre motivationen är, desto lättare blir svårare saker att genomföra eller ta sig för. För att göra svåra saker behövs därför mycket motivation. Detta förklarar Fogg som att ju svårare något är desto mindre är chansen att det genomförs, men att ju högre motivationen är desto större chans är det att det genomförs. 2.2.3 Motivation Motivation förklaras som en ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteende mot olika mål” (Nationalencyklodein, u.å., a). Motivation är med. 14.

(17) andra ord kopplad till individuella mål, som påverkar en persons beteende och som är relaterbart till dennes behov. Inom motivationsteori är det vanligt att särskilja mellan en inre och yttre motivation. Bägge delarna behövs för att förstå de processer som hör till det mångfacetterade begreppet motivation. En persons motivation är fluktuerande och kan påverkas av såväl inre drivkrafter som yttre sociala och kulturella händelser eller omgivningar (Egidius, u.å.). Den inre motivationen brukar förklaras vara kopplad till personen, att den kommer inifrån och påverkas av den inre driften. Där en inre drivkraft styr personens handlande. Är drivkraften stark blir motivationen hög och handlandet bidrar till att målet uppfylls. Den inre motivationen kan också förklaras som primär och ha en biologisk natur, där de inre drivkrafterna är essentiella för personens behov och överlevnad. Det talas även om en yttre motivation där istället omvärlden påverkar en persons handlande till att uppnå målet och inte den inre driften. Den yttre motivationen kan också förklaras som den sekundära, något som är inlärt från omgivningen, och den kan först upplevas när det primära behovet är tillgodosett (Nationalencyklopedin, u.å., a).. 2.3 Kommunikationsstil Nedan ges en kort genomgång av två olika stilar som kan användas för kommunikation samt för lärande. De två stilarna som används i denna studie är narrativ och didaktisk, som tillsammans benämns som två olika kommunikationsstilar. Den narrativa är en stil som beskriver och berättar medan didaktisk stil är pedagogisk och förklarande. 2.3.1 Narrativ Narrativ är berättande där olika händelser tillsammans skapar ett tidsförlopp (Nationalencyklopedin, u.å. b.). Abbott (2008) beskriver ett narrativ som en representation av en eller flera händelser. Han menar att utan händelse blir det endast ett påstående, argument eller redogörelse. Händelsen behöver inte vara stor för att skapa ett narrativ. Meningen ”min hund har löss” är en beskrivning. Lägger man till en händelse; ”min hund har blivit biten av löss”, så blir det ett narrativ. Vidare beskriver Abbott vad narrativ har för betydelse. Människor skapar narrativ jämt och ständigt bara genom att prata. Redan från de första orden skapas narrativ genom att berätta vad som händer omkring oss eller vad en vill ska hända.. 15.

(18) Det är på detta sätt som människan lär sig att förstå tid. Narrativet skapar tid och rum genom att sätta händelser i specifika ordningar. Dahlstrom (2014) skriver att kontext även är viktigt i narrativ kommunikation då själva historien skapar sin betydelse och sitt tidsrum genom den pågående händelsen. Han förklarar också att den narrativa kommunikationen ofta syftar till att ge en bild av individuella upplevelser. Detta kan dock göra att olika narrativ kan tolkas olika när det kommer till sanningshalt eftersom de ofta skapas ur en subjektiv synvinkel. Wise m.fl. (2008) berättar att narrativ kommunikation kan vara användbar för att modellera och lära ut praktiska erfarenheter och kunskap, som att till exempel utföra självundersökning. Narrativ kommunikation bringar ofta inspiration, sprider kunskap och kan även förmedla hopp i svåra stunder, till exempel hos cancerpatienter. 2.3.2 Didaktisk Didaktik, eller läran om undervisning som Nationalencyklopedin (u.å. c.) beskriver det, är en teori som omfattar lärande och hur undervisning bedrivs samt designas för att nå en god inlärning. Didaktik är vanligt förekommande inom skolväsendet men används också inom andra områden när något ska kommuniceras eller läras ut, av den anledningen är didaktik även förekommande inom design. Didaktiken innefattar en direkt kommunikativ metod som syftar till att lära ut något på ett strukturerat och deduktivt sätt. Information som ska läras ut ska ske på ett förklarande och tydligt sätt (Bloju & Stan, 2013). Målsättningen är att öka kunskapen hos den tänka målgruppen inom det ämne som lärs ut (Bentea & Anghelache, 2012). Inom didaktiken är samspelet mellan den som lär ut något (läraren), den som lär sig något (studenten) och vad som lärs ut (informationen/innehållet) central och benämns ofta som den didaktiska triangeln (Pramling m.fl., 2019). De olika rollerna är viktiga och den som lär ut ska ha en aktiv roll medan den som tar emot lärdomen ska vara mer passiv. Även kontexten är viktig inom didaktiken, det är viktigt att informationen som lärs ut sätts i en kontext för att skapa ett sammanhang och underlätta inlärningen. Kontexten påverkar således bland annat längden på informationen som ges och språket för att på bästa visa möta den målgrupp som informationen är tänk för. Verbal information ett vanligt förekommande inslag inom didaktiken. Vart eller från vem informationen kommer från har också betydelse eftersom det kan påverka trovärdigheten hos den som lär ut något (Bentea & Anghelache, 2012).. 16.

(19) Den didaktiska kommunikationsstilen är direkt och tydlig, den är vanligt förekommande när information kring bröstcancer och bröstcancer prevention ges ut. Informationen är ofta kort och koncis då den lyfter fram det viktigaste i det som förmedlas på ett effektivt sätt. Trots att att den didaktiska stilen ofta används i informationsmaterial om bröstcancer finns det dock vissa nackdelar. Bland annat kan information som enbart har en didaktisk stil uppfattas som opersonlig eftersom den på ett objektivt sätt förmedlar fakta (Wise m.fl., 2008).. 2.4 Tematisk analys Tematisk analys innebär att identifiera samband i data som kan kategoriseras och sättas samman i olika teman. Genom att formulera kategorier och placera svaren under respektive kategori de passar in i, skapas teman för den insamlade datan som blir tydlig att dra slutsatser från (Arvola, 2020).. 17.

(20) 3. Metod I detta avsnitt redogörs för vilka metoder som använts under arbetet av denna studie. Metodavsnittet beskriver de olika moment som utförts för att tillsammans med den teoretiska grunden besvara forskningsfrågan och syftet. Nedan presenteras metoderna för den inledande studien och designarbetet.. 3.1 Inledande studie En inledande studie fick lov att utgöra grunden för detta arbete, den identifierade ett problem som lade grunden för det vidare arbetet i denna studie. Med hjälp av resultatet från informationssökning och enkät formulerades ett syfte och en frågeställning. 3.1.1 Informationssökning Informationssökningar på ämnet bröstcancer och självundersökning gjordes. Där bland annat Tuna m.fl (2014) skriver att trots att det är en till synes enkel metod är det få kvinnor, runt en tredjedel, som regelbundet genomför självundersökning. Anledningen är att kvinnor beskriver en osäkerhet för hur en självundersökning går till, att de glömmer och att de är rädda för att hitta en avvikande knöl i sina bröst. Informationssökningen gjordes uteslutande på internet via cancerorganisationers och vårdinstituts hemsidor samt i publicerade vetenskapliga artiklar. 3.1.2 Enkät Utifrån den ovan nämnda insamlade informationen utformades en digital enkätundersökning för att ta reda på om kvinnor i åldrarna 20-40 utför självundersökning eller ej. Denna metod valdes för att nå ut till så många som möjligt inom den tilltänkta målgruppen under kort tid. Enkäten skapades med hjälp av Google Formulär och skickades ut i grupper på Facebook samt delades på författarnas Facebook och Instagram-konton. Enkäten innehöll en skattningsskala om respondenten oroar sig för att få bröstcancer. Här fanns möjlighet att skatta mellan 1= Inte alls och 6= Mycket. Resterande frågor i enkäten utgjordes av frisvar och flervalsfrågor. Vissa av flervalsfrågorna kunde respondenten välja fler alternativ på. 3.1.3 Utvärdering av inledande studie Enkäten planerades att vara öppen för respondenter att svara på i två dagar, därefter utvärderades data från enkäten tillsammans med det underlag som samlades in vid. 18.

(21) informationssökning. Den data som enkäten genererade planerades att analyseras med hjälp av en tematisk analys. Syftet med den inledande studien var att identifiera ett problem samt att formulera syfte och forskningsfråga.. 3.2 Designarbete Efter att den inledande studien var slutförd och syfte och frågeställning var formulerat inleddes designarbetet. Utifrån den inledande studien beslutades att undersöka huruvida motivationen kunde påverkas av animerade filmer med olika kommunikationsstilar, varpå detta blev fokus för det vidare designarbetet. Pettersson (2014) beskriver att under en designprocess är det viktigt att kunna analysera problemet för att skapa en design som passar ändamålet. Nedan presenteras de olika metoder som använts under designarbetet. 3.2.1 Manuskript Lupton & Phillips (2015) beskriver att när en designer arbetar med animerad film är det viktigt att planera för varje del av arbetet. En del av den planering är att skriva ett manuskript. Manuskriptet, eller manus, skrivs när konceptet för projektet är bestämt och utifrån manuset skapas storyboards. Arbetet påbörjades med att skriva två olika manuskript, ett för respektive animerad film, ett i en narrativ kommunikationsstil och ett i en didaktisk (se avsnitt 2.3). Manuset skrevs av författarna i ett delat dokument på Google drive och innehöll scenanvisningar, scenangivelser och dialog. 3.2.2 Moodboard och grafiska riktlinjer En moodboard är en sammanställning av bilder som ska återspegla en viss känsla eller stämning. Grafiska riktlinjer används med anledning att verka som en guide för det visuella skapandet. Denna kan innehålla kulörer, formspråk och typografi (Bergström, 2016). Efter genomarbetat manuskript skapade författarna en moodboard som fick lov att återspegla känslan för de kommande animerade filmerna. Inspirationsbilder letades upp individuellt av författarna på Pinterest för att sedan sammanstråla och välja ut inspirationsbilder som satte riktlinjer för färg- och formspråk för designen. Utifrån denna moodboard skapades grafiska riktlinjer.. 19.

(22) 3.2.3 Storyboard Lupton (2017) beskriver storyboard som en sammanfattning av händelser i en film eller animation med en serie av bilder. Denna sammanfattning ska ge en bild av hur historien berättas, kameravinklar och rörelser. Utifrån manuskripten utformades två olika digitala storyboards där det med enklare bilder och kort text visualiserade det som beskrevs i manus. Dessa skapades med hjälp av online-verktyget Figma. 3.2.4 Voiceover och ljud För att förklara instruktionerna i animationerna beslöts att använda voiceover, en röstinspelning. Detta för att minimera mängden text och för att förtydliga vad som sker i bild. Voiceovers spelades in utifrån manuskriptet och fyra olika berättarröster användes. Författarna spelade in två av berättarrösterna och de andra två spelades in av två vänner till en av författarna. Ljudeffekt planerades att läggas in i den narrativa filmen för skapa tydligare kontext och starkare känsla. 3.2.5 Illustration och animation När storyboards var färdigställda skapades en plan för upplägget av illustration och animation. De karaktärer och objekt som skulle illustreras skrevs ner i ett dokument där de sen delades upp författarna sinsemellan för att sedan skapas på varsitt håll. En deadline sattes för när illustrationerna skulle vara klara för att sedan påbörja animeringen. Animationen planerades att göras via Zoom med skärmdelning för att ha möjlighet att hjälpas åt. Programmet Adobe Illustrator 2021 användes för att illustrera och Adobe After Effects 2021 användes för att skapa animationerna. 3.2.6 Utvärdering av design Utvärdering av det färdiga materialet gjordes genom att respondenter från den inledande studien, som hade anmält sitt intresse för vidare deltagande i denna studie, kontaktades. De fick svara på en enkät, se de färdiga animationerna och slutligen svara på frågor i en semistrukturerad intervju. Enkät Enkäten utformades i verktyget Google Formulär där de animerade filmerna spelades upp och respondenten fick svara på frågor utifrån dem. Efter enkäten var genomförd fick respondenten svara på kompletterande frågor kring hur hon har svarat i enkäten. Denna enkät 20.

(23) bestod endast av sju frågor där respondenten fick skatta sina svar på sex av dom. Utöver dessa frågor fanns en inledande fråga där respondenten skulle skriva sitt namn för att kunna koppla enkätsvaren till intervjusvaren. Enkätfrågorna berörde respondenternas motivation och hur lätt eller svårt de ansåg att självundersökning kändes att genomföra. Detta fick de skatta på en skala om 1= Inte alls motiverad respektive mycket svårt och 6= Mycket motiverad respektive mycket lätt. Semistrukturerad intervju Efter enkäten fortsatte utvärderingen med semistrukturerade intervjuer. Denscombe (2016) beskriver att en sådan intervjustil är flexibel trots att intervjuaren har en plan med intervjufrågorna. Detta skapar en viss struktur men ger även möjlighet för respondenten att utveckla sina svar i större utsträckning. Det är också möjligt för intervjupersonen att anpassa frågeföljden beroende på hur respondenten svarar. De semistrukturerade intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys för att hitta trender i det respondenterna svarar.. 3.3 Etiska överväganden Arvola (2020) beskriver vikten av att få ett informerat samtycke. Att respondenterna är införstådda med vad deras deltagande i enkät eller intervju innebär, undersökningens syfte och att de samtycker till att delta. Det är även viktigt att beskriva för respondenterna hur den insamlade informationen kommer användas och hanteras. Likaså är det viktigt att klargöra om respondenterna kommer vara anonyma eller inte. Arvola (2020) beskriver även vikten att bevara anonymitet respondenterna emellan i exempelvis e-postutskick. Han förklarar att en e-postadress är en personuppgift och att den också behöver hållas anonym för att inte röja respondentens identitet. Sammantaget är ovanstående något som måste följas enligt 2 kap. i Europaparlamentets och rådets förordning 2016/679/GDPR av den 25 maj 2018 om General Data Protection Regulation när det handlar om hantering av personuppgifter. 3.3.1 Enkät Vid enkätundersökningar har etiska övervägande tagits i form av att informera om studiens syfte och och upplägget för enkäten. Att låta respondenter ge sitt samtycke till att medverka, att informera dessa om att de kommer vara anonyma. Etiska övervägande har gjorts i 21.

(24) samband med enkäten för den den inledande studien (se bilaga 1), i e-postmeddelande med respondenter (se bilaga 7,8,9), i bokningsformuläret och vid enkät för utvärdering av design (se bilaga 12) samt i hur lagring av data skett. 3.3.2 Semistrukturerad intervju Inför de semistrukturerade intervjuerna fick respondenterna ge sitt samtycke för att data samlades in och användas i vår studie. De blev även informerade om att intervjudelen skulle komma att spelas in. Denna information kom både i det inledande mailet de fick med bokningslänken (se bilaga 7), och även i den inledande informationen som gavs muntligt till dem inför enkät och intervju (se bilaga 10). Samtliga respondenter informerades även om att de skulle avidentifieras helt och vara helt anonyma när resultatet presenterades i studien.. 22.

(25) 4. Genomförande I detta avsnitt görs en genomgång för hur de valda metoderna, som presenterades i avsnittet ovan, användes i arbetet med denna studie. Genomförandet beskriver arbetsprocessen och hur de valda metoderna har implementerats. Det kan delas upp i tre kategorier, ett för varje steg av arbetsprocessen. Dessa är; inledande studie, designarbete och utvärdering av design.. 4.1 Inledande studie I detta avsnitt ges en genomgång av hur den inledande studien utformats. Den inledande studien bestod av informationssökning av befintligt informationsmaterial och en enkät med syfte att undersöka målgruppens inställning till självundersökning. 4.1.1 Informationssökning Inför informationssökningen togs ett antal interna frågor fram. Detta var frågor som författarna av denna studie använde som en guide för att begränsa informationssökandet och hålla det relevant till det tänkta området för denna studie. Frågorna som ställdes och som sökandet kretsade kring var: -. Vet kvinnor hur man undersöker bröst för bröstcancer?. -. Finns det någon tidigare studie på informationsgrafik kring sjukdomar?. -. Finns det någon studie gjord på vilket medium som lämpar sig bäst för målgruppen kvinnor (20-40)?. -. Hur ser befintligt informationsmaterial kring hur man utför självundersökning av bröst ut?. Informationssökning gjordes på Bröstcancerförbundets (2020) och Cancerfondens (u.å, 2018, 2020) och respektive hemsidor. Vidare lästes ett urval publicerade vetenskapliga artiklar på ämnet (se avsnitt 1.4). Dessa hittades främst genom sökningar på Google Scholar och Digitala Vetenskapliga Arkivet. Sökord som användes för att hitta dessa studier var; ”Breastcancer”, ”Self-exmination”, ”information design + breastcancer”, ”BSE” (Breast Self-examination), ”Breastcancer preventation”, ”Young women + BSE” och ”Breastcancer + media”. Visuellt informationsmaterial Utöver en litterär informationssökning gjordes även en sökning över tillgängligt visuellt informationsmaterial på hur självundersökning av bröst ska genomföras. Materialet söktes. 23.

(26) upp för att skapa en uppfattning av hur det visualiseras samt vart det publiceras. Det visuella informationsmaterial valdes ut baserat på att avsändarna av materialet arbetar för att uppmärksamma bröstcancer: Bröstcancerförbundet och Cancerfonden, men även för att den information som publiceras hos dem skrivs av utbildad vårdpersonal: 1177. Det material som studerades var i olika medieformat såsom illustrationer på hemsida (se fig. 2 & fig.3), animerade illustrationer i app (se fig. 4) och video på hemsida (se fig. 5).. Fig. 2. Bilder från instruktioner Bröstcancerförbundet.. Fig. 3. Bilder från instruktioner Cancerfonden.. 24.

(27) Fig. 4. Bilder från appen Klämdagen.. Fig. 5. Skärmdump av 1177:s instruktionsfilm.. 4.1.2 Enkät I den inledande studien togs en enkät fram via Google Formulär vars syfte var att undersöka den nuvarande kunskapen på området hos den tilltänkta målgruppen. Respondenterna fick svara på frågor som; ”Har du eller någon i din närhet drabbats av bröstcancer?”, eller ”Brukar du göra självundersökning av dina bröst?”. De som svarade nej på den senare frågan fick. 25.

(28) även svara på varför de ej utförde självundersökning av sina bröst. Enkäten ställde även frågor om vart respondenten skulle letat efter information om självundersökning. Samt frågor om hur denne hade önskat att informationen skulle vara utformad och önskemål om vart informationen skulle finnas tillgänglig (se bilaga 1). Enkäten publicerades digitalt på Facebook i grupperna ”T time”, ”Socionomforum-Linköpings Universitet”, ”Socionomprogrammet vt-12”, ”Alla vi på GDK” och ”Kvinnor inom kommunikation”. Enkäten publicerades även på författarnas egna Facebook-profiler och Instagram-konton. Dessa platser valdes i hopp om att få en bred spridning på respondenter. Enkäten var tänkt att vara tillgänglig online under två dygn men stängdes efter 17 timmar. Detta i och med att responsen för enkäten blev bättre än vad som hade förutspåtts och tillräckligt med data var insamlad. Spridningen resulterade i 149 svar varav 141 av dem föll inom målgruppen, kvinnor i åldrarna 20-40 år (se bilaga 2). Genom enkäten ställdes även frågan om respondenten kunde tänka sig att bli kontaktad i ett senare skede av studien. På så sätt kunde dessa följas upp i det vidare arbetet.. 4.1.3 Utvärdering av inledande studie Enkäten stängdes och utifrån data kunde det utläsas att av 141 respondenter uppgav 63,9 % att de inte genomför självundersökning. Den främsta anledningen till detta var okunskap om hur en självundersökning går till, att de inte tror att de behöver genomföra självundersökning och att de glömmer (se bilaga 2). Vidare har data från enkäten bidragit till ett initialt underlag för hur målgruppen önskar ta del av information kring självundersökning. Enkäten utvärderades med en tematisk analys där det gick att identifiera återkommande teman bland svaren (se bilaga 2). Respondenterna uppgav att de föredrog ett visuellt material som gick att ta del av över internet eller sociala medier. Majoriteten av dessa föreslog ett rörligt material. Utifrån detta resultat beslöts det att ta fram animerad film i formatet 1080 x 1920 pixlar för att passa för sociala medier. Det sammantagna resultatet från enkäten tillsammans med föregående informationssökning av såväl litterärt som visuellt material låg till grund för denna studies syfte och frågeställning.. 26.

(29) 4.2 Designarbete I detta avsnitt förklaras hur processen under designarbetet gått till. Vad som har gjorts, steg för steg, för att arbeta fram den slutgiltiga designen och de två animerade filmerna. Vilka utgör materialet för undersökningen kring hur respondenternas motivation påverkas utifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. 4.2.1 Manuskript Två olika manuskript togs fram, ett för respektive film (se bilaga 3 & 4). När manus skrevs var målet att filmerna inte skulle bli längre än tre minuter. Detta eftersom Occa & Suggs (2016) beskriver att en informationsfilm inte bör överstiga fem minuter eftersom det riskerar att tappa mottagarens intresse. Tre minuter valdes som ramverk för att ha marginal samt för att filmerna skulle anpassas för sociala medier. Ett manus skrevs i enlighet med den narrativa kommunikationsstilen (se avsnitt 2.3.1) och det andra skrevs enligt den didaktiska (se avsnitt 2.3.2). I manuskripten klargjordes det i vilken miljö respektive scen utspelar sig, vad som händer och vad som sägs. När titeln till animationerna fastställdes, ”Var nionde kvinna”, gjordes detta med hjälp av framing (Sunstein & Thaler, 2008). Målet med titelns formulering var att få målgruppen att förändra sitt beteende och därför övervägdes olika framföranden. Enligt tidigare forskning har det visats att ett beteende lättare förändras med hjälp av loss-framing, där fokus ligger på att påtala det man kan förlora istället för vinna, om kunskapen på området är låg (Henize 2013). I den inledande studien påvisade resultatet en okunskap vilket gjorde att denna metod var lämplig för ändamålet. Detta landade i valet av titeln ”Var nionde kvinna” med tanke på att var nionde kvinna drabbas av bröstcancer. För att skapa en tydlig bild av instruktionerna användes både halvbild och närbild av kvinnorna. Halvbilderna skapade ett sammanhang och helhet medan närbilderna gick in på detaljnivå. Halvbilderna hjälper mottagaren att se en kontext och hur karaktären i filmen rör sig när hon utför självundersökningen (se avsnitt 2.1.1). De olika stegen i undersökningen instrueras i ordning efter varandra under en process och har även intro-bilder med text som berättar vilket steg som kommer härnäst (se avsnitt 2.1.2).. 27.

(30) Narrativt manuskript I det narrativa manuset utspelar sig berättelsen i fyra olika miljöer; en allmän plats, inomhus framför spegel, i dusch och i sängen. Enligt Dahlstrom 2014 är kontexten en viktigt del i den narrativa berättelsen, samtidigt som individen har en central roll. Manusberättelsen innehåller fyra olika huvudkaraktärer; Simone, Nadja, Jennifer och Jasmine, samt bakgrundskaraktärer som agerar som statister. Dialogen läses upp av olika röster för de olika karaktärerna och Najda, Jennifer och Jasmine talar i jag-form. De visar hur de brukar göra de olika stegen i undersökningen och berättar om sina erfarenheter och upplevelser kring självundersökning. Wise m.fl. (2008) beskriver att narrativt berättande är användbart för att lära ut praktiska erfarenheter. I introt och outrot av manuset talar en berättarröst. Olika kameravinklar och rörelser användes i större utsträckning i det narrativa manuset för att skapa ett sammanhang och ett personligare tilltal. Didaktiskt manuskript Berättelsen i det didaktiska manuset utspelar sig i två olika miljöer, ett läkarrum och ett neutralt rum. Neutralt avser i denna studie ett rum utan attribut eller detaljer. Den har två huvudkaraktärer; en läkare och en kvinna som genomför självundersökning. Dialogen läses upp av läkarkaraktären som ger information och instruktioner om hur en självundersökning ska genomföras. Läkaren ger informationen då det är viktigt att den som ger information har stark trovärdighet (Bentea & Anghelache, 2012). I det didaktiska manuset användes endast de animationer som var nödvändiga för instruktionerna. Detta eftersom struktur och tydlighet är viktiga faktorer inom didaktisk kommunikation (Bloju & Stan, 2013). 4.2.2 Moodboard och grafiska riktlinjer Efter att manuskript för de bägge animerade filmerna var skrivet arbetade författarna vidare genom att skapa en moodboard. Pinterest användes som verktyg för att leta upp inspirationsbilder. Författarna sökte efter bilder på varsitt håll för att sedan sammanstråla och gå igenom de insamlade bilderna. Dessa bilder sammanställdes i en anslagstavla till en moodboard som satte känslan och tonen för projektet. Sammanställningen av moodboarden samt de grafiska riktlinjerna skapades i online-verktyget Figma. Tillsammans valde författarna ut sju bilder som fick lov att utgöra den slutgiltiga moodboarden (se fig. 6). Utifrån denna moodboard användes fyra av bilderna som stilreferenser med syfte att fungera som guide för att skapa enhetliga illustrationer trots att de skapades av olika illustratörer (de bägge författarna till denna studie). Vidare användes resterande tre bilder som inspiration till 28.

(31) grafiska riktlinjer i form av en färgpalett (se fig. 7). Färgpaletten sattes utifrån de olika karaktärer som skulle synas i filmerna med flera nyanser av hudfärg och detaljkulör för varje karaktär. Det fastställdes även olika kroppsformer för att skapa karaktärer som hade tydliga identiteter. Tuftes (1990) teori kring kulör tillämpades för att väcka intresse hos åskådaren samt för att skapa djup i illustrationerna med hjälp av användning av olika nyanser (se avsnitt 2.1.3).. Fig 6. Moodboard. Källa bilder: Pinterest.. Fig 7. Färgpalett för de grafiska riktlinjerna.. 29.

(32) 4.2.3 Storyboard Efter att de bägge manuskripten var färdigskrivna togs två storyboards fram, en för det narrativa manuset och en för den didaktiska manuset (se bilaga 5 & 6). Storyboarderna visualiserade innehållet i manus och gav författarna en tydlig överblick av innehållet och dess olika delar (se fig. 8 & 9). Storyboards skapades gemensamt genom online-verktyget Figma, där författarna i realtid kunde illustrera enklare karaktärer och scener, samt lägga in beskrivande text för varje bildutsnitt. De två storyboards som togs fram använde samma utsnitt och kameravinklar men skapades utifrån de olika kommunikationsstilarna. De instruktioner som skulle förmedlas i filmerna visualiserades på samma sätt för att hålla ett enhetligt uttryck.. Fig 8. Urklipp från narrativ storyboard.. 30.

(33) Fig. 9. Urklipp från didaktisk storyboard.. 4.2.4 Voiceover & ljud Utifrån de två manuskripten spelades voiceovers, röstinspelningar, in. Till den narrativa animationen spelades fyra olika röstklipp in till voiceovern. En berättarröst och tre röster till de olika karaktärerna; Nadja, Jennifer och Jasmine. Detta för att skapa en personlig känsla och en tydlighet av att det är karaktärerna som berättar om sina egna erfarenheter. Till den didaktiska spelades endast en voiceover in, rösten till läkaren. Ljudinspelningarna spelades in hos respektive författarare med olika typer av utrustning. Den ena använde appen ljudinspelaren i sin mobil och den andra använde programmet röstmemon på sin dator. Ljudeffekt lades in i den narrativa animerade filmen för att förstärka kontexten i och med att det är viktigt för denna kommunikationsstil (se avsnitt 2.3.1). Ljudeffekten som lades in var ljud från strilande vatten i en dusch som sedan stängdes av. Detta ljud hämtades från freesound.org och var licensfritt. 4.2.5 Illustration och animation Nästa steg, efter att storyboards var färdigställda, gjordes en inventering över vilka olika karaktärer, bakgrunder och objekt som behövde illustreras. Följande saker identifierades och skrevs ned; sex huvudkaraktärer varav fyra både med och utan kläder inklusive sju bakgrundskaraktärer, händer i närbild, dusch, spegel, menscykel, kalender samt text och siffror. Dessa delades upp författarna emellan och en deadline sattes på fyra dagar för att. 31.

(34) färdigställa illustrationerna. Utkast av illustrationerna delades kontinuerligt mellan författarna under dessa dagar för att få ett enhetligt färg- och formspråk. Till hjälp användes även de grafiska riktlinjerna. Dessa illustrationer skapades i Adobe Illustrator 2021, på en rityta som var 1080x1920 pixlar. De delar som planerades att röra på sig placerades i separata lager i illustrator-filerna för att förbereda filerna för animering. När illustrationerna var klara påbörjades animeringen i Adobe After Effects 2021. Kompositioner skapades utifrån varje scen som beskrevs i manus för respektive film. Kompositionerna hade måtten 1080x1920 pixlar. Arbetet med animeringen skedde online via Zoom med skärmdelning där en utav författarna lade in illustrationerna och keyframes medan den andra gav stöttning och synpunkter. Animationerna skapades utefter voiceovern och dess timing för att skapa en harmonisk rytm mellan ljud och bild (se avsnitt 2.1.4). Här lades även text in som synkroniserade med ljudet för att skapa en starkare effekt som exempelvis orden; ”var nionde kvinna” och ”dödligheten högre hos yngre”. Olika ord placerades ut i olika storlek och kulör beroende på tyngden i dem för att betona budskapet ytterligare (se avsnitt 2.1.3 & 2.1.5). De ord som lades in och övrig text placerades i relation till karaktärerna (se fig. 10) för att skapa balans i bildens komposition (se avsnitt 2.1.4). Vissa delar av det illustrerade materialet skapades direkt i After Effects 2021. Detta eftersom de krävde mindre detaljer och skulle få tilldelade effekter i programmet. Dessa delar var; struktur, rodnad, bloddroppe och inbuktning i bröst, vattenånga och duschvatten, kudde, bakgrunder och viss text. De färdigställda filmerna går att se via Youtube (se bilaga 15).. Fig. 10. Urklipp från de animerade filmerna. 32.

(35) 4.3 Utvärdering av design Här förklaras hur utvärderingen av designen genomfördes. Utvärderingen bestod av två delar, en enkät och en intevjudel som fungerar som ett komplement till varandra. Alla respondenter genomförde båda delarna av utvärderingen. I den inledande studien fick respondenterna välja att lämna sin e-postadress vid intresse att delta i vidare arbete av studien. Dessa respondenter kontaktades när det var dags för att utvärdera designen. Genom att skapa ett Doodle-formulär där lediga mötestider var listade kunde respondenten boka in tid för utvärdering med författarna. Kontakt togs med totalt 48 respondenter, ett e-postmeddelande (se bilaga 7) formulerades med tillhörande länk till Doodle-formuläret. Kvällen innan första mötestiden hade elva personer bokat intervjutid och Doodle-formuläret stängdes ner. I samband med det skickades ett e-postmeddelande om detta ut (se bilaga 8) samt ett bekräftelsemail till de som hade bokat tid där de fick en länk till ett Zoom-möte (se bilaga 9). Av de elva inbokade dök åtta upp på sin bokade tid och genomförde utvärderingen. Ett manus formulerades av författarna inför utvärderingen före de inbokade mötet, detta för att strukturen på mötena skulle vara så lika som möjligt för att minimera risk för påverkan av resultat. Utvärderingen började med att den ena författaren läste upp information (se bilaga 10) och informerade om att intervjun skulle spelas in men att respondenten skulle vara helt anonym i presentationen av resultatet i studien. Därefter fick respondenten en länk skickad till sig med enkäten som hon skulle svara på och efter det ställdes intervjufrågor av den andra författaren (se bilaga 11). 4.3.1 Enkät En enkät utformades i Google Formulär. Enkätfrågorna togs fram utifrån att respondenten skulle skatta vad de hade för motivation till att utföra självundersökning innan de sett de animerade filmerna, samt efter respektive film. För att på ett tydligt sätt kunna utvärdera respondentens motivation efter att de sett filmerna formulerades enkätfrågorna utifrån de primera aspekterna av Foggs (2020) beteendemodell; motivation och förmåga. Genom att välja att sätta jämna skalor efter frågorna eliminerades risken att respondenten väljer ett neutralt svar. Detta medför de behöver ta ställning i varje fråga. Vilket visar om de lutar åt antingen det ena eller andra hållet.. 33.

(36) Två enkäter togs fram där den narrativa och den didaktiska filmen visades i olika ordning för att utesluta att motivationen berodde på vilken film som respondenten fick se först (se bilaga 12). Hälften av respondenterna fick se den didaktiska filmen först och andra halvan fick se den narrativa filmen först. Medan respondenten fyllde i enkäten stängde författarna av sin kamera och mikrofon, och erbjöd respondenten att göra detsamma. Anledningen till detta var att inte riskera att påverka respondenten med författarnas närvaro under tiden som respondenten tittade på filmerna och svarade på enkäten. 4.3.2 Semistrukturerade intervjuer Efter slutförd enkät återkom respondenten till Zoom-mötet för att där få svara på kompletterande frågor kring hur denna har svarat i enkäten, samt utveckla sina svar kring hur de tänkte när de skattade sin svar. Ena författaren ställde intervjufrågorna utifrån ett semistrukturerat manus som tagits fram inför mötet och ställde följdfrågor där det passade (se bilaga 11). Frågorna syftade till att låta respondenten utveckla sina skattade svar med avsikt att bättre förstå hur de tänkt kring sin motivation och svårighetsgrad av genomförande. Här började inspelningen av mötet samtidigt som anteckningar av svaren fördes. Respondenten fick förklara hur hon tänkt när hon skattat sin motivation och hur lätt eller svårt det kändes att genomföra. Möjligheten att utveckla svaren gav en klarare bild av tankarna bakom enkätsvaren. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys för att finna återkommande ord och likheter i respondenternas svar. Utifrån detta gick det att utläsa vissa trender i hur respondenterna svarat, vilket bidragit till analys av resultat.. 4.4 Etiska övervägande Etiska överväganden gjordes frekvent under arbetes gång. I den inledande studien skickades en enkät ut. I denna enkät informerades om syftet med studien, hur datan skulle användas, att respondenten var anonym samt att genom att medverka gav man samtycke till att författarna fick ta del av informationen och använda den i studien. Enkätens utformning var sådan att antalet frågor anpassades efter vilken typ av information som önskades samlas in. På detta sätt minimerades mängden av icke-relevant information. Vidare gavs möjligheten för respondenten själv att välja om hon ville lämna sin e-postadress för att bli inbjuden till att delta i vidare studier. Informationen som samlades in sparades i en stängd mapp på Google Drive med inloggningskrav, som endast författarna hade tillgång till.. 34.

(37) I de animerade filmerna användes olika personers röster till voiceovers för att ge karaktärerna personlighet. Två av rösterna spelades in av författarna och två av en av författarnas vänner. Dessa personer informerades om och gav sitt samtycke till att deras inspelning skulle komma att användas i en av de animerade filmerna. De fick information om att deras namn inte skulle nämnas någonstans. När designen skulle utvärderas skickades ett mail ut till alla respondenter som lämnat sin e-postadress för att delta i vidare studier (se bilaga 7). I detta e-postmeddelande bjöds de in till att boka tid för att delta i en enkätundersökning med tillhörande intervju. Meddelande skickades till samtliga respondenter med hjälp av funktionen hemlig kopia, för att säkerställa att mottagarlistan inte skulle vara synlig för någon av mottagarna. Bokningen skedde via en länk till ett Doodle-formulär där det fanns lediga tider att boka. I detta formulär ombads man att skriva in e-postadress återigen för att kunna identifiera vem som bokat vilken tid. Endast författarna hade tillgång till detta formulär och deltagarna kunde inte se vem som bokat vilken tid utan endast att den var upptagen. I samband med att bokning gjorts fick respondenten ett personligt e-postmeddelande med bekräftelse på bokad tid (se bilaga 9). I detta e-postmeddelande bifogades en länk till en av författarnas mötesrum på Zoom. Innan denna länk skickades ut sågs det till att ”väntrummet” var aktiverat, en inställning på Zoom. Väntrummet gör så att en person som går in på länken får vänta på att bli insläppt av den som äger mötesrummet innan denne kommer in i mötet. Detta användes för att inte respondenterna skulle kunna råka komma in i mötet under någon annans intervju. En dag före den första dagen för möten stängdes bokningsdokumentet ned, i samband med detta skickades ett e-postmeddelande ut till samtliga respondenter (se bilaga 8). Även denna gång genom hemlig kopia. Alla bokade tider samt e-postadress till de deltagande respondenterna skrevs ned i ett Google sheets-dokument och därefter raderades Doodle-formuläret. Även Google sheets-dokumentet hade endast författarna tillgång till. På respektive respondents bokade tid inleddes mötet med att författarna muntligen informerade henne om syftet med utvärderingen och hur den skulle gå till, att hon skulle vara helt anonym i studien. Information gavs även om att den semistrukturerade intervjun skulle komma att spelas in för att författarna skulle ha möjlighet att komma ihåg vad som sades (se bilaga 10). Därefter fick respondenten möjlighet att ställa frågor om något var oklart, samt lämna sitt muntliga samtycke till deltagandet. I enkäten som skickades till respondenten efterfrågades hennes namn, detta var endast för att kunna koppla enkäten till rätt 35.

(38) intervjuperson. Namnet togs efter intervjun bort och ersattes med ett nummer. Även i denna enkät och intervju samlades enbart relevant data in för att kunna utvärdera designen. När alla intervjuer var utförda samlades data från enkäten samt intervjuanteckningar i dokument på Google drive. Även dessa dokument sparades i en stängd mapp med inloggningskrav som endast författarna hade tillgång till. Filerna med inspelningarna från intervjun sparades i en mapp på en av författarnas dator där lösenord behövdes för att komma åt dem. Ljudfilerna transkriberades i ett dokument (se bilaga 14) där respondenterna avidentifierades med ett nummer istället för namn och filerna raderades sedan från datorn. Slutligen raderades samtliga e-postmeddelande från inkorg och skickat-mappen samt i alla e-postadresser och namn i dokument på Google drive. De bilagor som finns till denna studie är det enda material som finns kvar, därmed är alla respondenter avidentifierade.. 36.

No results found