I följande kapitel beskrivs studiens metodval följt av urval, genomförande, databearbetning och analys, tillförlitlighet samt etiska aspekter.
4.1 Metod
Studien har utgått från en kvalitativ metod, vilket är relevant för att belysa förskollärares beskrivningar av hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter.
Den kvalitativa metoden är ett sätt för forskare att komma närmre de personer och miljöer som ska undersökas (Ahrne & Svensson, 2015). Kvalitativa metoder tillåter forskare mer anpassning och spontanitet i interaktionen med deltagare (Christoffersen & Johannessen, 2015). I studien har semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och följdfrågor använts som kvalitativ metod för att samla in data. Semistrukturerade intervjuer ger utrymme för följdfrågor, vilket leder till en djupare förståelse för ämnet. Metoden möjliggör att
respondenterna kan svara på frågorna med sina egna ord då svarsalternativen inte i förväg är formulerade samt att den är flexibel och ger detaljerade beskrivningar (Christoffersen &
Johannessen, 2015). Studien utgår ifrån förskollärares beskrivningar och därför anses metoden relevant då intervjuer ger respondenten mer frihet.
4.2 Urval
I studien har förskollärare valts ut genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att vi har koppling till de tillfrågade sedan tidigare. Ett bekvämlighetsurval är när forskare väljer deltagare utifrån vad som är bekvämt (Christoffersen & Johannessen, 2015). Vi har även använts oss av snöbollsurval, vilket enligt författarna innebär att deltagare i studien hänvisar forskaren till andra personer med kunskaper kring ämnet. I studien tillfrågades en av
förskollärarna att fråga andra förskollärare på samma enhet om det fanns intresse att delta i vår studie, vilket det fanns. Urvalskriteriet i studien var att respondenterna skulle ha en förskollärarutbildning. De fem förskollärarna som intervjuats i studien arbetar på fyra olika förskolor i samma kommun och har arbetat mellan 23–35 år som utbildade förskollärare.
Empirin i studien har samlats in genom enskilda intervjuer med fem förskollärare där tre av dem arbetar med barn mellan 3–5 år och två arbetar med barn mellan 1–3 år. I studien benämns förskollärarna med de fiktiva namnen Lotta, Yvonne, Pernilla, Linda och Alva.
10
Vi kontaktade tidigt fyra förskollärare via mejl angående studiens syfte samt om intresse till att delta i studien fanns. En av de tillfrågade ombads att undersöka om det på förskolan fanns fler förskollärare som var intresserade av att delta. Förskolläraren återkopplade med
ytterligare en person som var intresserad. Efter förskollärarnas godkännande till deltagande skickades missivbrev (se Bilaga 1) ut till samtliga. Intervjuerna bokades in via mejl utifrån en tid som passade båda parter och genomfördes online på grund av rådande omständigheter med Covid-19. I studien har en intervjuguide (se Bilaga 2) med öppna frågor och följdfrågor använts. Inför intervjuerna genomfördes en pilotintervju där vi använde oss av intervjuguiden och testade hur frågorna fungerade. Vi testade även att ljud och bild fungerade samt att mobiltelefonens ljudinspelningsfunktion tog upp ljudet. Under samtliga intervjuer satt både vi och förskollärarna på avskilda platser för att bakgrundsljud inte skulle störa samtalet.
Intervjuerna spelades in med en mobiltelefons ljudinspelningsfunktion för att sedan
transkriberas. Under intervjuerna antecknade den ena av oss samt var mer passiv i samtalet medan den andra ledde intervjun. Intervjuerna pågick under 25–35 minuter. Vi valde sedan att transkribera intervjuerna samma dag som samtliga intervjuer genomfördes.
4.4 Databearbetning och analys
Första steget i analysen var att transkribera intervjuerna. Bryman (2018) beskriver att transkribera innebär att ljudinspelningarna från intervjuerna skrivs ner ordagrant, vilket underlättar att utföra en analys av vad som sagts. I studien har det insamlade datamaterialet analyserats med hjälp av tematisk analys. Utifrån studiens syfte upplevs analysmetoden vara relevant då förskollärarnas beskrivningar av utformningen av inomhusmiljön samt dess påverkan till meningsfulla aktiviteter undersöks. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) krävs det att det insamlade materialet analyseras och tolkas då data i den kvalitativa metoden inte talar för sig själv. Att analysera innebär att dela upp data i bitar för att hitta
11
mönster som uppkommit. Vårt analysarbete började redan under tiden intervjuerna genomfördes, då vi började kunna se mönster kring det respondenterna sade redan då.
Utförandet av den tematiska analysen utgick från sortering, reducering och argumentering som enligt Rennstam och Wästerfors (2015) är tre grundläggande steg i analysen. Dessa steg hjälper forskaren att handskas med problemområden i analysprocessen och gör dem
hanterbara. I processens första steg lästes transkriberingarna igenom grundligt flera gånger och relevant data markerades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi valde även att skriva ut transkriberingarna för att kunna sortera upp materialet i olika högar utefter de olika mönster som uppkommit. Det gjordes genom att klippa isär transkriberingarna utifrån de markeringar som gjorts. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver att sortering innebär att få en djupare förståelse för materialet och lägga en grund för vidare analysarbete. Reducering var andra steget i processen som författarna förklarar är att göra nödvändiga val utifrån vad som anses vara väsentligt att uppmärksamma. Det här steget inleddes genom att färgkoda transkriberingarna från samtliga intervjuer utifrån begreppen interaktion, mediering och den proximala utvecklingszonen i det sociokulturella perspektivet. Utifrån färgkodningen av empirin synliggjordes mönster som sedan resulterade i teman. Dessa teman är:
inomhusmiljöns utformning och materialets betydelse, faktorer som påverkar utformningen utifrån barnen, faktorer som påverkar utformningen utifrån förskollärarna och förskollärarnas arbetssätt med barnen i inomhusmiljön och dessa presenteras i resultatet under olika rubriker.
Citaten som skrivs med i resultatet är enligt vår tolkning relevanta utifrån studiens
frågeställningar och har skrivits om till skriftspråk för att lättare kunna läsa dem. Bryman (2018) beskriver att människor sällan pratar i hela meningar och använder uttryck som de inte är medvetna om, vilket kan behöva redigeras bort för att intervjupersonen inte ska ta illa vid.
Sista steget i processen var argumentering där studiens analys ställdes i relation med tidigare forskning. Ambitionen med argumentering är att bidra till forskningsområdet med nya kunskaper (Rennstam &Wästerfors, 2015).
4.5 Tillförlitlighet
I studien har vi förhållit oss till Brymans (2018) fyra tillförlitlighetsprinciper trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering för att studien ska hålla hög kvalitet. I den kvalitativa forskningen uppkommer trovärdighet genom att i forskningsprocessen göra ställningstaganden som möjliggör en trovärdig beskrivning av forskningen samt att forskare förhåller sig till de regler som finns. I studien baseras trovärdigheten på att de intervjuade får ta del av studiens färdigställda resultat och att de känner igen sig i vad som framkommer.
12
Överförbarhet innebär att forskaren är medveten om generaliserbarheten i resultatet och hur det kan kopplas till andra kontexter (Bryman, 2018). Möjligheten att göra liknande studier har gjorts genom att tydligt strukturera studiens process. Då studien grundar sig på förskollärares erfarenheter är innehållet i sig inte överförbart. Kriteriet pålitlighet innebär enligt författaren att studiers forskningsprocesser noggrant framkommer i metoddelen. I vår studie har
metoddelen beskrivits i detalj, vilket möjliggör läsarens tillförlitlighet för
forskningsprocessen. Konfirmering enligt Bryman (2018) innebär att resultatet utifrån empirin framställs sakligt och utan personliga värderingar. I analysen framställs empirin enbart utifrån förskollärarnas beskrivningar och inga egna yttranden har gjorts.
4.6 Etiska aspekter
I studien har vi utgått ifrån de fyra forskningsetiska huvudkrav från Vetenskapsrådet (2017), dessa består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagare i studien informeras om sina rättigheter samt de omständigheter som kan påverka deras val att delta (Vetenskapsrådet, 2017). Vi skickade i första steget ut förfrågan till fem förskollärare om studiens syfte samt om de ville delta. Efter godkännande från förskollärarna skickades ett missivbrev ut till samtliga där de skrev under och godkände sin medverkan. Samtyckeskravet innefattar att deltagarna ska informeras om att deltagandet är frivilligt och att de får avbryta medverkandet när de vill (Vetenskapsrådet, 2017). I missivbrevet framgick det även att intervjun skulle spelas in. Konfidentialitetskravet ska garantera att identiteterna på de som deltar inte ska kunna avslöjas samt att empirin ska förvaras säkert (Vetenskapsrådet, 2017). Materialet från intervjuerna har vi därför valt att förvara och hantera varsamt och bara vi har haft tillgång till det. Avidentifiering av namn på deltagarna har gjorts då de fått fiktiva namn. Nyttjandekravet är den sista forskningsetiska principen och innebär att empirin används enbart i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2017).
Därför har empirin som samlats in enbart används för studien och raderas efter examensarbetets godkännande.
13