3.1 Studiedesign
Den metod som valdes för att genomföra studien var en kvantitativ metod där ett frågeformulär användes för att samla in data. Frågeformulärsmallen som användes var Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1 (BAPAD1) med vissa modifikationer för att
8
anpassa det till studiens syfte. Alternativet väderfållanden valdes bort från originalenkäten då detta alternativ inte fick hög valbarhet i tidigare studier.
Varför en kvantitativ metod valdes var för att kvantifiera de begränsningarna som finns till fysisk aktivitet hos individer med typ 1-diabetes. På så sätt visas en tydlig bild av de främsta faktorerna som förhindrar individerna till fysisk aktivitet snarare än att utföra en kvalitativ studie.
3.2 Urval
För att hitta det urval som önskades till studien begränsades deltagarna till endast individer med typ 1-diabetes. Detta för att göra målgruppen något mindre än att ha med båda
diabetestyperna. Detta uppnåddes genom att tydligt förklara att studien endast sökte svar från individer med typ 1 diabetes innan vårt formulär placerades i diabetesgrupper på Facebook.
De svar som skickades in som ej var kompletta togs bort innan analysen genomfördes.
För att medverka i studien sattes två krav. Det ena var att individerna måste ha typ 1 diabetes och det andra var att deltagarna själva kunde läsa, förstå och svara på frågorna. Där av uteslöts barn och vuxna utan läskunnighet.
3.3 Genomförande
För att samla in data användes ett frågeformulär som grundades på formuläret (BAPAD1) Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1 (Dubé et al. 2006). När grunden till formuläret var lagd lades ytterligare 1 alternativ till som ansågs vara relevant till frågeställningen. Detta för att det tidigare observerats i ett diskussionsforum att många individer med typ 1-diabetes får kommentarer från utomstående kring hur de ska utföra fysisk aktivitet samt frågor kring pump, sensorer och liknande. Kommentarer och frågor som dessa kan leda till att individerna väljer att ej utföra fysisk aktivitet för att ej behöva utstå dessa kommentarer. Alternativet
“väderförhållanden” valdes bort då det ej var relevant i studiens syfte och var inte en vanlig barriär i tidigare studier (Dubé et al. 2006).
9
Formuläret publicerades sedan i olika diabetesgrupper på sociala medier för att nå ut till tänkta deltagare till studien. Efter 14 dagar plockades formuläret ner från valda sociala medier. Därefter analyserades resultaten med hjälp av Excel. De olika svarsalternativen kodades om till siffrorna 1–13 för att enklare kunna genomföra statistiska beräkningar i ett Excel-ark (se tabell 1). Sammanställningen gjordes genom att de olika svarsalternativen sorterades upp och sammanställdes med hjälp av Excels beräkningsfunktion. Därefter valdes de tre vanligaste alternativen i fråga ett till tre ut och ett stapeldiagram skapades genom Excels diagramfunktion.
Tabell 1: Översikt över formulärets svarsalternativ samt kodningssiffra för varje svar. De svarsalternativen med en stjärna vid sig är direkt kopplat till diabetes medan resterande är icke diabetesrelaterade.
Svarsalternativ
1. Att du tappar kontrollen över din diabetes under fysisk aktivitet*
2. Risk/rädslan för hypoglykemi*
3. Rädsla för att bli trött 4. Rädsla för att skada sig
5. Rädsla för att drabbas av hjärtinfarkt 6. Dålig fysisk kapacitet
7. Det faktum att du lever med typ 1 diabetes*
8. Risk för hyperglykemi*
9. Andra hälsorelaterade åkommor
10. Rädsla för att inte kunna hantera sin diabetes efter fysisk aktivitet*
11. Avstånd till träningsfaciliteter 12. Arbete-/skoltider
13. Rädsla för att få kommentarer om sin diabetes* (t.ex frågor om hjälpmedel eller okunniga tips)
10
3.4 Samhällelig och etisk analys
I samband med att enkäten publicerades på sociala medier lades även en tydlig förklaring ut med information kring hur studien gick till, att studien var inkluderad i ett examensarbete vid Linnéuniversitet samt att deltagandet i studien var anonymt, alltså att ingen mer än individen själv vet vad just hen svarat och att enkäten gick att avsluta under vilken tidpunkt som helst.
Deltagarna gavs även möjlighet att ställa frågor kring enkäten under tiden den låg ute på sociala medier. Det ansågs inte att etiska problem kunde uppstå då alla deltagare var anonyma under hela studien.
En studie av denna typ skulle ur samhälleliga aspekter kunna innebära en stor vinst för hälso- och sjukvård då de med hjälp av denna studie skulle få ut vilka barriärer till fysisk aktivitet som finns hos individer med typ 1 diabetes och på så sätt kunna skapa ett arbetssätt eller en behandlingsplan kring hur man kan minska dessa barriärer och förhoppningsvis även få bort dem helt. En minskning av barriärerna samt en ökning av fysisk aktivitet skulle troligtvis innebära ett stabilare blodsocker hos individer med typ individer vilket i längden leder till mindre risk för följdsjukdomar (fyss.se 2016).
3.5 Validitet och reliabilitet
Det formulär som valdes ut har använts i flera tidigare studier vilket gör den väl beprövad inom forskningsområdet. Dessutom har de tydliga beskrivningar kring utförandet vilket gör den validativ att nyttja till det valda syftet. (Brazeau et al. 2008; Dubé et al. 2006; Jabbour et al. 2016 & Lascar et al. 2014). Framstående forskare inom områdena fysisk aktivitet och diabetes har granskat och validerat formuläret och dess struktur (Dubé et al. 2006).
Reliabiliteten i studien anses ej vara mätbar då livssituationen hos deltagarna kan variera från ett testtillfälle till ett annat. En rädsla kan snabbt uppstå eller botas med rätt hjälpmedel och upplevelse.