Ofta genomförs fallstudier med hjälp av ett flertal olika datainsamlingsmetoder. Enligt Wiedersheim-Paul & Eriksson (1989) kan data komma från två slags källor; människor och dokument. Vid genomförandet av denna uppsats har vi samlat data både genom intervjuer samt studier av dokument. Genomförda intervjuer kan ses som primärkällor. Vi har använt oss av dokument, så kallade sekundärkällor, i syfte att skaffa oss en bild av det studerade fenomenet. Dokumenten i fråga har exempelvis bestått av årsrapporter och tidningsartiklar. Vidare har dokument i form av tidigare teoribildning använts för bygga upp en referensram i syfte att stödja oss som författare vid analys av primärkällorna.
Information vilken hämtas direkt från människor kan samlas in genom observationer, enkäter eller intervjuer (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1989). Observationer över tiden ger en bra bild av företagets olika processer, detta är dock ej primärt uppsatsens syfte. Därmed har vi ej använt oss av observationer som metod. Genom användandet av enkäter kunde vi nått ut till ett större antal respondenter vilket kunnat gett oss en bredare bild av det studerade fenomenet. Denna metod är, i vårt fall, mindre lämplig då en bred bild inte ligger i linje med uppsatsens syfte som snarare kräver djup än bredd för att kunna besvaras. För att samla in primärdata beslutade vi oss därmed för, i enlighet med fallstudieansatsen, att genomföra intervjuer.
Att intervjua kan, enligt Kvale (1997), ses som ett hantverk. Intervjuandet följer inga klara metodregler utan är beroende av forskarens omdöme. Den kvalitativa intervjun är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld.
Kunskap byggs på så sätt upp genom ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett gemensamt intresse (Kvale, 1997).
Den kvalitativa intervjun kallas ibland ostrukturerad eller icke standardiserad intervju. Detta då det finns få klart i förhand strukturerade eller standardiserade procedurer för kvalitativa intervjuer. Resultatet blir att många metodologiska avgöranden fattas på platsen under intervjun (Kvale, 1997). Huvudsaken är att de ställda frågorna ger svar som täcker informationsbehovet (Lundahl & Skärvad, 1992). Angående frågeställningen hur många intervjupersoner som krävs för att göra en fullgod kvalitativ undersökning har Kvale (1997) ett enkelt svar: ”Intervjua
så många personer som behövs för att ta reda på vad du vill veta”. Antalet
intervjupersoner beror således på undersökningens syfte:
”Om syftet är att förstå världen som den upplevs av en särskild person, räcker det med denna enda person” (Kvale, 1997).
Tre olika faser kan urskiljas vilka uppsatsen bygger på. Under första fasen samlades sekundärdata in för att skapa en bild av fenomenet i fråga samt för att bilda en bas för referensramen. I den andra fasen samlade vi in primärdata genom intervjuer av, kopplade till syftet, intressanta aktörer. Under fas nummer tre analyserades och tolkades den primärdata som samlats in. Detta skedde med stöd av teoribildning i referensramen.
3.4.1 Praktiskt tillvägagångssätt
Efter att ha bestämt uppsatsens syfte tog vi kontakt med företag inom IT/Internetkonsultbranschen vilka kunde tjäna som källor för primärdata vilken i ett senare skede skulle bli grunden för uppsatsens empiri. Av de företag vi kontaktade valde Cell Network, Framfab och Hiq International att ställa upp på vår undersökning. Tillsammans med en kontaktperson från respektive företag valdes lämpliga intervjuobjekt ut. Det förelåg vissa önskemål från vår sida att intervjua vissa specifika personer, vilket grundade sig i vårt problemområdes art. De positioner vi sökte efter var av typen ”Investor Relations”, ”Marketing Relations”, Personalansvarig eller
någon med stor insikt i företagets verksamhet och utveckling. Samtidigt önskade vi samla primärdata rörande hur affärspress, media och finansmarknaden uppfattat respektive företag samt vilken roll dessa parter spelat för företagens utveckling. Av denna anledning togs även kontakt med ekonomijournalister på Dagens Industri samt Svenska Dagbladet. I ett senare skede togs kontakt med respektive intervjuperson för bestämmandet av tid för intervju. I samband med detta bifogades även en löst strukturerad intervjuguide (se bilaga 2) i syfte att skapa goda förutsättningar för en intressant intervju. Intervjuguiden byggde på semistrukturerade intervjufrågor vilket lämpade sig bäst för vårt problemområde, det vill säga frågor som ämnade öppna upp för diskussion. Nämnas skall också att beroende av vilken position den intervjuade hade, skiftade frågornas art något. Detta eftersom vissa personer kunde tänkas besvara olika frågor olika väl beroende av vilken kompetens personen i fråga besatt. För ekonomijournalister användes en, särskilt för dem, anpassad intervjuguide (se bilaga 3).
I nästan samtliga fall gjordes intervjuerna på respektive företag i Stockholm. I ett fall genomfördes dock en intervju via telefon. Personerna i fråga intervjuades en och en och vi, författarna, deltog båda två vid intervjutillfällena som alltid utfördes på en lugn och ostörd plats. Vidare användes bandspelare vid samtliga intervjutillfällen, också vid telefonintervjun. Efter att ha utfört intervjuerna skrevs dessa ut och skickades tillbaka till de intervjuade. Anledningen till detta var att undvika missförstånd samt att de intervjuade på så sätt fick möjlighet att komplettera intervjun. Alla utskrivna intervjuer blev accepterade av de intervjuade. Efter att intervjuerna hade genomförts gjorde vi även i vissa fall uppföljningsintervjuer per telefon, då oklarheter eller nya frågor tillkommit.