7. Slutdiskussion
7.5 Metod diskussion
I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Vi har gjort ett stratifierat urval då vi sökt informanter genom att inrikta oss på att få kontakt med samkönade par som har genomfört eller tänkt genomföra en närståendeadoption då syftet med hela studien är att få deras berättelser om upplevelsen. Det orum vi använde o av var ”regnbåg amiljer” på Facebook. Då vi fick många svar direkt tyckte vi inte att vi behövde söka oss vidare till andra forum. Vi skickade inte ut något formellt informationsbrev vid valet av informanter eftersom vi skött kontakten via Facebook och mail och förklarat studiens syfte och paren har via Facebook kunnat få tag på oss och ställa frågor om de så velat. Då vi fick ett sent bortfall och därmed bara fått tillgång att intervjua ett manligt par kan detta tillvägagångssätt varit väl snävt men vi anser att vi inte kunde förutsett detta. Att vi bara har haft ett manligt par med i studien gör att det blivit svårt att dra några direkta slutsatser hur manliga pars förutsättningar för familjebildningar kan se ut då vi inte haft så många upplevelser att utgå från. När vi sökte informanter förstod vi att det inte är lika vanligt med manliga par som med kvinnliga par som bildat familj. Vi tycker ändå att vi fått en stor variation bland våra informanters olika valmöjligheter då alla våra sju par haft olika tillvägagångssätt och deras upplevelser har varit mycket varierande.
Åldersspannet på våra informanter har inte varit så stor de har varit från 26 år till 40 år detta anser vi inte vara konstigt eftersom det är en vanlig ålder att skaffa barn i. Anledningen till att vissa har varit äldre kan vara att det är en lång process för samkönade par att gå igenom. Yrkes- och utbildningsnivån har varit
varierande men övervägande har paren haft goda förutsättningarna både ekonomiskt och socialt.
För att samla in vår empiriska data gjorde vi personliga intervjuer. Till en början hade vi en tanke att även genomföra telefon intervjuer eller att informanterna skulle få frågorna på mail. Fördelen med detta hade varit att vi kunde fått större geografisk spridning men fördelarna med personliga intervjuer ansåg vi
övervägde den geografiska spridningen. De fördelar som gjorde att vi valde personliga intervjuer var att det är lättare att få en djupare kontakt, få se personernas reaktioner, och lättare att få informanterna att utveckla sina
resonemang (Aspers, 2011). Våra frågor var objektivt standardiserade. Detta för att våra informanter skulle behandlas likvärdigt vid intervjutillfället (Rosengren & Arvidsson, 2002). Dock lade vi till fler frågor till vår manliga parmedlem
eftersom hans process såg något annorlunda ut. Vi valde att inte skicka ut en intervjuguide i förväg till våra informanter eftersom vi ville att deras svar skulle vara spontana. Vid alla intervjuer har vi valt att delta båda två en av oss har ställt frågorna och den andre har antecknat svaren detta ser vi som en fördel vid resultat och analys arbetet eftersom man minns och observerar olika saker. Även om vi antecknade under intervjuerna spelade vi in materialet detta för att det är helt omöjligt att hinna anteckna allt och när vi sen transkriberade kändes det som ett måste att kunna gå tillbaka och lyssna. Vårt val att göra personliga intervjuer
anser vi har varit ett bra val även om det har inneburit att vi har behövt dra en geografisk gräns för vilka städer som var möjligt för oss att resa till. Vårt geografiska område har varit från Skåne upp till Västra Götaland. Denna gränsdragning har säkert inneburit en viss inverkan på resultatet då våra informanter har haft lättare till valmöjligheten att ta hjälp av Danmarks privata kliniker men vi anser ändå att vi fått en bra bild av hur flera kommuner och städer handlägger en närståendeadoption. Detta medtanke på den tidsram och de resurser vi haft.
7.6 Framtida forskning
Efter att ha utfört vår studie har det väckt många nya tankar på fler
forskningsområden som hade varit intressanta. Då vi enbart har utgått från de samkönade parens upplevelser och perspektiv skulle det vara intressant att se det ur socialarbetarnas synvinkel. Våra par har gett förslag på förbättringsområden, även här skulle det vara intressant att få myndigheternas perspektiv på
organisatoriska förbättringar. Det som hade varit mest intressant för en framtida forskning är att om 20 år få träffa våra informanters barn som idag är från 6 mån till 2 år och få deras upplevelser av att växa upp med samkönade föräldrar. Att få se om föräldrarnas farhågor men även förhoppningar ägt rum. Har deras uppväxt i alternativa familjekonstellationer påverkat de som individer på något sätt?
8. REFERENSER
Ambjörnson, F (2006) Vad är queer? Stockholm: Natur & Kultur
Aspers, P (2011) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber
Bernler, G. & Johnsson, L. (2001) Teori för psykosocialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Bäck-Wiklund, M & Johansson, T (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och kultur.
Börjesson, M & Rehn, A. (2009) Makt. Stockholm Liber, 2009
Creswell, J W. (1998) Qualitative inquiry and research design. Sage Publications Inc
Cuff, E & Payne, G. (1979) Samhällsvetenskapliga perspektiv. Översättning, Andersson, S. Göteborg: Korpen (1982)
Dudley, M. mfl. (2005) Same-S x C u ’ Ex with Homonegativity. Journal of GLBT family studies, Vol 1
Föräldrabalk, 1949:381, paragraf: 1:1,1:4, 1:9, 2:1, 4:6, 4:1
Kungörelse om beslutad ny regeringsform, 1974:152, paragraf: 1: 2-9
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lag om adoption, 1917:378
Lag om genetisk integritet m.m, 2006:351 Lag om registrerat partnerskap, 1994:1117
Larsson, S (2005) Kvalitativ metod - en introduktion, i Larsson, S m fl (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete
Lilja, John (2005). Problemformulering. I Sam Larsson, Johan Lilja & Katarina Mannheimer (red) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Malmquist,A & Zetterquist Nelson,K. (2008) En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellt föräldraskap. Diskursiv diskriminering av regnbågsfamiljer. Socialvetenskaplig tidskrift nr 15.
Mattsson, T. (2010) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups
McClellan, D. (2001) The Other Mother and Second Parent Adoption. Journal of gay & lesbian social services.
Murphy, D. (2013) The Desire for Parenthood: Gay Men Choosing to Become Parents Through Surrogacy. Journal of family issues.
Månson, Per. (2007) Max Weber. I Andersen, Heine. & Kaspersen, Lars Bo. (red): Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.
Norberg, A (2009) Samkönad tvåsamhet: vardagsliv och heteronormativa praktiker. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Proposition (2001/02:123) Partnerskap och adoption
Robson, C (2002) Real World Research. Andra upplagan. Oxford: Blackwell. Rosenberg, T (2008) Locally queer. A note on the feminist genealogy of queer theory, Graduate journal of social science
Rosengren, K E & Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik: Liber.
Schutz, A (2002) Den sociala världens fenomenologi. Översättning, Andersson, S.
Göteborg: Daidalos, 2002
Skau, G.M. (2007) Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellanklient och hjälpare. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen (2008). Adoption: Handbok för socialtjänsten
Socialstyrelsen (2005) Att fastställa faderskap- Handbok vid handläggning Socialstyrelsen (2006) Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga.
Socialstyrelsen (2004) Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten Socialtjänstlag, 2001:453, paragraf: 1:1, 3:1, 6:12
Statens offentliga utredningar, 2003:49, Adoption- till vilket pris? Statens offentliga utredningar, 2001:10, Barn i homosexuella familjer
Stenholm, S. & Strömberg, C. (2004) Homofamiljer-guide i praktiska, juridiska och ibland absurda frågor för homosexuella som vill ha barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Swärd, H. & Starrin, B. (2007) Makt och Socialt arbete I Anna Meeuwisse, Sune Sunesson & Hans Swärd (red): Socialt arbete – en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Sörensdotter, R. (2008). Omsorgsarbete i omvandling: genus, klass och etnicitet inom hemtjänsten. Göteborg: Makadam
Zetterqvist Nelson, K (2007). Mot alla odds – Regnbågsföräldrars berättelser om att bilda familj och få barn. Malmö: Liber AB.
Öhman, S (2009). Risker i ett heteronormativt samhälle. I Anna Olofsson & Susanna Öhman: Risker i det moderna samhället – samhällsvetenskapliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur
8.1 Internetkällor Aftonbladet (2014): http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18427151.ab (2014- 04-02) Nationalencyklopedin (2014): http://www.ne.se/fenomenologi (2014-04-09) Qx (2010): http://www.qx.se/samhalle/debatt/15032/borja-med-de-nationella- adoptionerna (2014-04-03) RFSL (2014): http://www.rfsl.se/?p=2840 (2014-04-18) RFSL (2014): http://www.rfsl.se/?p=4414 (2014-04-22) RFSL (2014): http://www.rfsl.se/?p=2799 (2014-04-21)
Riksdagen, Motion (2010): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Forslag/Motioner/Surrogatmodraskap_GY02So419/?text=true (2014-04- 18) Socialstyrelsen (2014): http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/familjeratt- familjeradgivning/adoption (2014-04-15) Surrogat.info (2013): http://www.surrogat.info/surrogatmodraskap-bor-tillatas- enligt-smer/ (2014-04-29) Svtnyheter (2014): http://www.svt.se/nyheter/varlden/president-godkanner- antihomolag (2014-04-02) Svtnyheter (2013): http://www.svt.se/nyheter/varlden/rysk-antihomolag-vantas- bli-godkand (2014-04-02) Vetenskapsrådet (2013) http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2014-04-12)
BILAGA
Intervjuguide: Allmänna frågor - Vem är du/ni - Yrke/utbildning -Längd på förhållande - Barn och ålder- Kommun vid närståendeadoptionen Längtan efter barn
- Berätta om er väg till familjebildning - Tillvägagångssätt
- Tiden för processen
- Eventuell oro eller tveksamhet att skaffa barn Surrogatmödraskap (till det manliga paret) - Berätta hur ett surrogatmödraskap går till - Land
- Kostnad
- Etiska synpunkter
- Surrogatmödraskap i Sverige Närståendeadoptionen
- Beskriv er process gällande närståendeadoptionen - Information
- Tillvägagångssätt - Tidsaspekt
Utredningen
- Er upplevelse av utredningen - Vad efterfrågas
- Tankar innan
- Hur påverkade utredningen er som par
- Tror du/ni att dina/era känslor och tankar hade sett annorlunda ut om ni hade varit ett heterosexuellt par
Kontakten med de professionella under adoptionsprocessen - Beskriv kontakten med de professionella
- Hur såg familjerättssekreteraren på er som föräldrar och föräldraskap i stort - Frågor som familjerättssekreteraren ställde
- Samma bemötande som för heterosexuella par
- Finns det något ni tycker de professionella kunde gjort annorlunda Omgivningens reaktioner
- Vilket bemötande, reaktioner och stöd har ni fått från omgivningen gällande er önskan om att bli föräldrar
- Vilka reaktioner har ni fått från andra föräldrar (ex. på dagis), personer på bvc och mödravårdscentral
Barnets bästa
- Hur tänker ni kring barnets bästa? Framtiden? Manliga och kvinnliga förebilder Framtiden
- Vill ni ha fler barn? Tror ni det blir lättare eller svårare nästa gång
- Framtiden för samkönade par att bilda familj? Samhällets attityder gentemot detta
Avslutande fråga