Då studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med utredning av barn och unga anser vi att den valda kvalitativa metoden var passande för att besvara syftet. Skälet till att det var en bra metod var för att vi eftersökte en djupare förståelse om socialsekreterares syn på delaktighet. Vi anser däremot att en kvantitativ metod som komplement skulle höja studiens kvalité, främst för att det skulle skapa en bredare bild av hur åsikterna gällande barns delaktighet och införandet av barnkonventionen ser ut. De sex intervjupersonerna gav en tydlig inblick i hur socialsekreterares syn på barns delaktighet ser ut, vi blir dock nyfikna på att utforska en bredd inom ämnet. Som ett ytterligare komplement för att få större förståelse och en djupare inblick inom barns delaktighet tror vi att studien hade gynnats av att även gruppledare och enhetschefer fått ge sin bild. Detta på grund av att vi tror att de har en helhetsbild av verksamheten, ärenden, budget och socialsekreterarnas personliga
kompetenser. Då intervjupersonerna enbart bestod av kvinnor skulle det vara intressant att få ta del av manliga socialsekreterares syn på barns delaktighet. Vi tror att det skulle ge datainsamlingen en bredd och även kunna se eventuella skillnader och likheter mellan kvinnligt och manligt synsätt på hur de bemöter barn.
Vi ser att en bättre förberedelse inför intervjuerna hade gynnat studien. Vi upplevde att de första intervjuerna präglades av osäkerhet hos oss. Osäkerheten hos oss kan ha lett till fler ledande frågor och gett intervjupersonerna ett intryck av att vi inte var trygga i vår roll som intervjuare. Osäkerheten medförde att vi i de första intervjuerna var mer bundna till
intervjuguiden och hade svårt att formulera bra uppföljningsfrågor som fångade ett djup och ett bredare perspektiv av intervjupersonernas syn. På grund av tidigare erfarenheter och förkunskaper inom arbetet med utredning av barn hade vi en ingång i studien som var kritisk redan från början. I och med denna kritiska utgångspunkt behövde vi under studien påminna oss om en öppenhet så vårt personliga kritiska synsätt på barns delaktighet skulle prägla intervjuerna och själva studien.
När vi gör en etisk reflektion över studien upplever vi att vi har uppfyllt de forskningsetiska principerna. Vad vi dock ser som kan vara en brist i etiken är att vid intervjuerna användes mobiltelefoner som tekniskt hjälpmedel för att spela in intervjuerna. Eftersom mobiltelefoner användes ökade det risken att materialet kunde ha spridits till obehöriga. På grund av covid- 19 skapades det svårigheter att hämta ut diktafon från skolan, därför valdes mobiltelefoner som hjälpmedel. Vi tänker att trots att insamlade materialet inte spreds, ökade valet av hjälpmedel ändå risken för att obehöriga kunde ta del av materialet.
Den etiska reflektionen kan fortsättningsvis kopplas till uppfattningen av oss som forskare och även intervjupersonernas anonymitet som inte kunde säkerställas. Innan intervjuerna skickades missivbrev ut till deltagarna med information om att deras uppgifter kommer hanteras konfidentiellt (se bilaga A). Då vi som forskare använde oss kontakter för att nå intervjupersonerna kan inte anonymiteten garanteras, detta då det inte kan säkerställas att kontakterna som användes säkerställer intervjupersonernas anonymitet. Trots att
intervjupersonerna fick fiktiva nummer när de presenteras i studien är studien enbart baserad på sex personer. Detta innebär att det inte kan garanteras att kontakterna som eventuellt läser uppsatsen inte kan urskilja vem som sagt vad i intervjuerna. Önskvärt
gällande detta etiska dilemma hade varit att forskarna använde sig av annan urvalsmetod för att kunna garantera anonymitet. Detta ses som viktigt då intervjufrågorna berör
intervjupersonernas yrkeskompetens vilket kan uppfattas som känsligt område. Det kan därför varit att föredra att kunna garantera anonymitet.
Reflektion behöver finnas kring att intervjuerna skiljde sig lite åt. Vissa intervjuer utgick enbart från intervjuguide och kompletterande lämpliga frågor medan andra intervjuer präglades delvis av vardagsämnen. Detta tänker vi kan påverka intervjupersonernas uppfattning av oss som forskare och hur intervjuernas stämning påverkades. De intervjuer som frångick det strikta frågorna kan ha gjort att klimatet i samtalet blev mer avslappnat. De intervjuer som höll sig till intervjuguiden främst kan ha skapat en tydligare helhet och ett tydligare fokus i intervjuerna. Det är svårt att reflektera kring vilken utformning som vore att föredra i intervjuerna, det finns positiva och negativa delar i båda varianterna. Det som är tydligt är dock att dessa aspekter kan påverka intervjupersonernas syn på oss i vår
forskarroll.
7
SLUTSATS
Socialsekreterares möjlighet till att ge varje barn sin rätt till delaktighet i utredningar påverkas av omkringliggande faktorer så som rutiner, bestämmelser och lagrum. Dessa återfinns och syns på både politisk- och organisatorisknivå samt i socialsekreterares eget handlingsutrymme. Både barnkonventionen och BBIC-manualen är framtagna för att säkerställa barns rättigheter, behov och delaktighet i deras utredningar. Det som
framkommer vid granskning av tidigare forskning och datainsamling är att det trots detta finns brister i barns delaktighet och att barn är maktlösa i sina utredningar. Det är viktigt att reflektera över varför dessa brister finns och varför barn blir maktlösa i sina utredningar. De lagar, bestämmelser och rutiner som finns för att säkerställa barns delaktighet är framtagna av vuxna och ett vuxet synsätt på delaktighet. Problematiken som finns i detta är att arbetet med delaktighet inte är anpassat efter varje unikt barn vilket leder till att alla barn inte blir delaktiga. Samtal med barn behöver anpassas utefter varje enskilt barn, sett till exempelvis anknytningsmönster hos barnen kan det variera i hur de behöver bli delaktiga. Alla lagar, bestämmelser och rutiner fungerar inte för alla barn. För att möta detta framkommer det i intervjuerna och den tidigare forskningen att mer tid behövs för samtal med barn, att arbetsbelastningen minskar och att kompetensutveckling hos socialsekreteraren bör prioriteras. Studiens slutsats blir att mer reflektion kring barns delaktighet behövs.
Reflektion behöver finnas över om barn faktiskt ges möjlighet till ett aktörskap och vad ett aktörskap i sådana fall ska innebära för varje unikt barn. Frågan ligger på en mikronivå där socialsekreteraren själv styr över sitt handlingsutrymme att göra barn delaktiga, på mesonivå i hur det samtalas kring delaktighet för barn samt hur arbetskulturen ser ut gällande barns delaktighet och på makronivå där frågan om hur barns delaktighet kan förbättras samt anpassas behöver vara central i föreskrifter och lagrum som socialsekreterare arbetar utifrån.
REFERENSLISTA
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arild Vis, S., Holtan, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for child participation in care and protection cases - why Norwegian social workers find it difficult. Child Abuse Review,
Vol. 21:1 (7-23).
Arnstein, S. (1969). A Ladder Of Citizen Participation. Journal of the American Institute of
Planners, Vol. 35:4 (216-224).
Bell, M. (2001). Promoting children’s rights through the use of relationship. Child and
Family Social Work, Vol. 7 (1-11).
Blakely, T., & Dziadosz, G. (2015). Applications of Attachment Theory in Clinical Social Work. Health and Social Work. Vol. 40:4 (283-289).
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, Vol. 3:2, (77-101).
Bronfenbrenner, U. (1981). The Ecology of Human Development: Experiments by Nature
and Design. United States of America: Harvard University Press.
Bruce, M. (2014). The Voice of the Child in Child Protection: Whose Voice?. Social sciences,
Vol. 3 (514-526).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Duerr Berrick, J., Dickens, J., Pösö, T., & Skivenes, M. (2015). Children’s involvment in care order decision-making: a cross-country analysis. Child Abuse and Neglect, Vol. 49
(128-141).
Eresund, P., & Wrangsjö, B. (2008). Bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2012). Participation for children exposed to domestic violence? Social workers’ approaches and children’s strategies. European Journal of Social Work, Vol. 15:2 (205-
221).
Hart, R.A. (1992). Children’s participation from tokenism to citizenship. Florence: UNICEF. Heimer, M., Näsman E., & Palme, J. (2018). Vulnerable children's rights to participation,
protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Child and Family Social Work, Vol. 23:2 (316-323).
Hutchby, I., & O’Reilly, M. (2010). Children’s participation and the familial moral order in family therapy. Discourse Studies, Vol. 12:1 (49-64).
Inspektionen för vård och omsorg. (2020). Sverige är inte alltid bäst i klassen på barns rättigheter. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg. Hämtad den 15 november
2020 från https://www.ivo.se/publicerat-material/nyheter/2020/omfattande-brister- i-kommunernas-handlaggning-av-arenden-som-ror-barn-och-unga/
Jobe, A., & Gorin, S. (2013). “If kids don’t feel safe they don’t do anything’: young people’s views on seeking and receiving help from Children’s Social Care Services in England.’.
Child family social work, Vol. 18:4 (429-438).
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. Sam, Larsson., John, Lilja., &
Katarina, Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. Malmö:
Studentlitteratur.
Leeson, C. (2007). My life in care: experiences of non-participation in decision-making processes. Child and Family Social Work, Vol. 12:3 (268-277).
Muench, K., Diaz, C,. & Wright, R. (2017). Children and Parent Participation in Child Protection Conferences: A Study in One English Local Authority. Child Care in
Practice, Vol. 23:1 (49-63).
Nydahl, E., Rinnan, T., & Stenhammar, A. (2011). Lyssna på oss! Bättre stöd när barn och ungdomar är delaktiga. Karlskrona: Handikappförbunden. Hämtad den 2 december 2020 från:
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/publikationer2/lys sna-pa-oss.pdf
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende Perspektiv på socialt arbete. Malmö: Liber. Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Ponnert, L. (2015). Utredningsarbete i barnvården - centrala utgångspunkter. L, Ponnert
(Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården. Malmö: Gleerups Utbildning.
Ponnert, L,. & Rasmusson, B. (2015). Att bedöma barns behov och föräldrars förmåga. L,
Ponnert (Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården. Malmö: Gleerups
Utbildning.
Trevithick, P. (2008). Socialt arbete - Teori och praktik. Polen: Studentlitteratur. Regeringskansliet. (2020a) . Barnkonventionen som svensk lag. Stockholm:
Regeringskansliet. Hämtad den 15 november 2020 från:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/ Regeringskansliet. (2020b). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm:
Regeringskansliet. Hämtad den 15 november 2020 från:
https://www.regeringen.se/49bbc4/contentassets/2a26913591f24fee99b910d3ceac4bd 1/strategi-for-att-starka-barnets-rattigheter-i-sverige-s2010.026
Skelton, T. (2007). Children, Young People, UNICEF and Participation. Children’s
Socialstyrelsen. (2020a). Barns rättigheter och barnkonventionen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 15 november 2020 från:
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barnets-rattigheter-och- barnkonventionen/
Socialstyrelsen. (2020b). Barns behov i centrum, BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat den 15 november 2020 från: https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och- unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/barns-behov-i-centrum/
Socialstyrelsen. (2020c). Barn och unga i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 15 november 2020 från: https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och- unga/barn-och-unga-i-socialtjanst
Socialstyrelsen. (2020d). Delaktighet viktigt för att få rätt stöd. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 15 november 2020 från:
https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/delaktighet-viktigt-for-ratt-stod/ SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 15 november 2020 från:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453
SFS 2009:400. Sekrettesslagen. Hämtad 15 november från: https://lagen.nu/2009:400 Svanelöv,E. (2020). An observations study of power practices and participation in group
homes for people with intellectual disability. Disability & Society, Vol. 35:9 (1419-
1440).
Sanders, R., & Mace, S. (2006). Agency policy and the participation of children and young people in the child protection process. Child Abuse Review, Vol. 15:2 (89-101). Seim, S., & Slettebø, T. (2017). Challenges of participation in child welfare. European
Journal of Social Work, Vol. 20:6 (882-893).
UNICEF. (2020). Sverige är inte alltid bäst i klassen på barns rättigheter. Stockholm: UNICEF. Hämtad den 15 november 2020 från:
https://unicef.se/barnkonventionen/sverige-far-kritik-av-fn
Young, S,. McKenzie, M,. Schjelderup, L,. Omre, C,. & Walker, S. (2014). What Can We Do to Bring the Sparkle Back into this Child’s Eyes? Child Rights/Community Development Principles: Key Elements for a Strengths-based Child Protection Practice. Child Care in
BILAGA A – MISSIVBREV
Hej!
Vi är två studenter som går termin 6 på socionomprogrammet på Mälardalens högskola och skriver just nu vårt examensarbete, med inriktning på hur socialtjänsten inkluderar barn i deras egna utredningar. Vi är intresserade av att intervjua socialsekreterare som arbetar med utredning av barn och unga för att ta reda på hur delaktiga barn är i sina utredningar samt hur barnens delaktighet kopplas samman med barnkonventionen och svenska lagstiftningen. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst utan att ange anledning välja att avbryta din medverkan. All insamlade data kommer användas i utbildningssyfte och era lämnade uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. När examensarbetet är färdigt kommer det att publiceras på Digitala Vetenskapliga arkivet (DIVA) som är en webbplats för bland annat studentuppsatser. I det slutgiltiga arbetet kommer personuppgifter eller namn som möjliggör identifiering inte att framgå.
Vi är tacksamma att du vill ta dig tid att delta i vår studie, och ser fram emot ett kommande möte.
Vid eventuella frågor eller funderingar tveka inte att kontakta någon av oss, Emelie Turegård, etd18001@student.mdh.se eller Paulina Karlsson, pkn18002@student.mdh.se.
BILAGA B – SAMTYCKESBLANKETT
Informerat samtycke
Till deltagande i Examensarbete ”Barns delaktighet”.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och dess syfte. Jag har haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och haft tillfälle att ställa frågor. Jag har även erhållit en kopia på den skriftliga informationen och mitt samtycke.
Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst, och utan att ange varför, kan avbryta mitt deltagande.
BILAGA C - INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor:
Hur gammal är du? Vilken utbildning har du?
Hur länge har du varit arbetsverksam som…?
Hur länge har du arbetat som utredare av barn och unga?
Inledande frågor:
Hur kom det sig att du valde att bli utredare av barn och unga? Vad är delaktighet för dig?
Hur arbetar du med delaktighet när du utreder barn och unga?
Frågor utifrån frågeställning:
Hur ser du på barns delaktighet i sina utredningar?
Om jag säger barns delaktighet i sina utredningar, vad tänker du på då? Hur gör ni på din arbetsplats barn delaktiga i sina utredningar
Upplever du att de rutiner ni har gör barn delaktiga i sina utredningar?
Upplever du att ni som handläggare av barn och unga gör lika för att göra barn delaktiga i sina utredningar?
Anser du att de rutiner ni har på arbetsplatsen är tillräckliga för att göra barn delaktiga i sina utredningar?
Hur tror du att barn skulle kunna bli mer delaktiga i sina utredningar?
Uppföljningsfrågor:
För att göra barn mer delaktiga i sina utredningar, vad anser du behöver förändras gällande handläggarens arbetssätt?
För att göra barn mer delaktiga i sina utredningar, vad anser du behöver förändras gällande ledningens prioriteringar och rutiner?
Upplever du att era rutiner på arbetsplatsen förändrats i och med att barnkonventionen blivit lag 2020?
Anser du att era rutiner på arbetsplatsen gällande barns delaktighet behöver ändras utifrån barnkonventionen?
Unika barn, unika möjligheter till delaktighet. Paulina Karlsson & Emelie Turegård