Detta avsnitt redogör för studiens metodval och bakomliggande resonemang till detta. Studiens olika processer gällande sökning, urval och tolkning presenteras efter ett inledande resonemang kring metodologi.
Denna studie har en kritisk diskursanalytisk ansats (CDA), vilken går att tolka och iscensätta i många former. Underlaget för denna studies iscensättning bygger i huvudsak på Gees (2011) tolkning av CDA14, vilken också underbyggs av Kress och van Leeuwen (2001), Ruiz (2009) och Fairclough (1992) för att säkerställa en rimlig tolkning av processen och iscensättningen genom principen om interbedömarreliabilitet (se Alvesson & Sköldberg, 2017). Operationaliseringen av denna beskrivs i avsnittet Analytisk operationalisering av
didaktiska begrepp nedan. Vidare har studiens empiriska underlag samt teoretiska bakgrund
vuxit fram parallellt för att möjliggöra en kritisk granskning av såväl rådande svenskdidaktisk diskurs i de tidigare skolåren gällande literacy och litteracitet samt kunna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur grundlärarstudenter rekontextualiserar begreppet inom denna diskurs. Processen kan således beskrivas som abduktiv (jfr Alvesson & Sköldberg, 2017). En beskrivning av CDA och hur metoden tillämpas i denna studie presenteras i avsnittet som följer.
Kritisk diskursanalys som metod
Fairclough (1992) utvecklade kritisk diskursanalys (CDA) för att förstå sammanhang som språkbruk och tillhörande texter uppstår inom men också hur dessa påverkar och påverkas av diskurser och ideologiska sammanhang. Fairclough (1992) identifierar tre nivåer i dessa kommunikativa händelser, vilka har reproducerats samt rekontextualiserats av Gee (2011) och Ruiz (2009). Fairclough (1992) beskriver dessa nivåer som 1) text, där textens interna egenskaper uppmärksammas, 2) diskursiv praktik, inom vilken texter produceras och och konsumeras samt 3) social praktik, som utgör de bredare sociala sammanhang som texten är en del av. Dessa tre nivåer benämner Gee (2011) och Ruiz (2009) som 1) situerad mening, 2)
kontext och 3) sociala praktiker. Dessa till viss del varierade formuleringar kan möjliggöra en
större förståelse för de tre nivåerna. Inom CDA som metod studeras texter som uttryck inom varje nivå samt hur texterna kontextualiseras och samspelar med andra texter och yttranden inom dessa nivåer.
Ovan beskrivna samspel kan få språkliga uttryck genom intertextualitet (se Bakhtin, 1981/2010; Kristeva, 1986) där olika texter knyter an till andra texter inom kontexten eller den sociala praktiken. Inom föreliggande studie kan detta få uttryck i examensarbetena genom återkommande referenser, framskrivning av ett visst fenomen i en viss kontext och bakgrund eller liknande formuleringar och resonemang kring ett fenomen eller begrepp inom den situerade meningen (se Gee, 2011, 2014; Ruiz, 2009). Samspelet kan även uttryckas på högre nivåer och uttrycks då som interdiskursivitet (se Fairclough, 1992, 2014) där kopplingar sker bortom textuell nivå och synliggör hur olika diskursiva praktiker och sociala praktiker samspelar med varandra. Dessa processer utmärker sig genom eventuell
rekontextualisering (Fairclough, 1992). I föreliggande studie används interdiskursivitet för att
25
belysa hur studenterna konstruerar literacybegreppet i relation till såväl svenskämnet som dess utveckling inom internationell språkdidaktisk forskning. Exemplen på det senare är literacyinriktningarna New Literacy Studies (NLS) och New London Group (NLG).
I strikt mening är all ny text, skriven i andra sammanhang, av andra personer, i ett annat syfte och i en annan diskursiv praktik, en rekontextualisering av innebörd. Det kan i vidare mening också innebära en medveten rekontextualisering av ett fenomen eller begrepp inom en text på sådant sätt att den avviker från gängse praxis inom rådande sociala och diskursiva praktiker. Inom denna studie kommer denna vidare mening av rekontextualisering att användas vid analysen av grundlärarstudenternas examensarbeten ur ett designteoretiskt perspektiv (se Selander & Kress, 2017).
Sök- och urvalskriterier
I detta avsnitt redogörs kriterierna för sökning och urval av studenternas examensarbeten. Eftersom studiens avgränsning berör svenskdidaktisk diskurs mot grundskolans tidigare år har sökningen av examensarbeten genomförts via Digitala vetenskapliga arkivets portal (DiVa) som är ett öppet arkiv för svenska forskningspublikationer och studentuppsatser. DiVa är uppkopplad mot 49 lärosäten och forskningsinstitutioner i Sverige.
Förutom att DiVa har en inbyggd avgränsning för svenska publikationer har tjänsten möjliga sökfilter för att kunna sortera ut, utifrån studiens syfte, relevanta examensarbeten. Sökprocessen beskrivs nedan.
1. Sökorden var ”literacy” OCH ”litteracitet” för att täcka in såväl diskurstypisk bibehållning av engelskt begrepp samt dess översatta svenska uttryck.
2. Sökningen genomfördes endast mot studentuppsatser och sorterades därefter under DiVas kategori Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen)15 för att få fram de
självständiga arbeten som utgör studenternas examensarbeten på avancerad nivå och inte deras första självständiga arbeten i mitten av deras utbildning som skrivs på grundnivå.
3. Ett manuellt urval av sökresultaten genomfördes sedan enligt nedan presenterade kriterier.
Examensarbeten behövde motsvara följande kriterier för att bedömas vara relevanta gentemot föreliggande studies syfte och frågeställningar. Uppsatserna behövde:
1. Vara skrivna av grundlärarstudenter med önskad åldersinriktning F-3 enligt föreliggande studies orientering.
2. Ha ett framskrivet svenskdidaktiskt fokus.
3. Innehålla en teoretisk bakgrund där literacy och/eller litteracitet behandlades.
4. Vara så nyligen publicerade som möjligt. För att initialt få så stort underlag som möjligt genomfördes detta urval manuellt, vilket istället kunde ha gjorts med hjälp av
15 En andra sökning under sökfiltret Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen) visade sig vara
nödvändig då DiVa kategoriserat ett antal examensarbeten under grundnivå trots att det i uppsatsernas försättsblad framgår att de är skrivna på avancerad nivå.
26
DiVas sökfilter för tidsintervall. Utifrån ovanstående kriterier bedömdes att inga studier äldre än fem år skulle inkluderas i denna studie. Genom detta urval representerar de valda examensarbetena bättre en gällande representation av lärarstudenters förståelse av literacy.
Utöver dessa ovanstående kriterier var det önskvärt att analysera uppsatser publicerade vid olika svenska lärosäten, vilket förvisso inte specificeras i studiens syfte men likväl föreföll relevant att beakta som sekundär variabel. Spridningen föll sig att åtta lärosäten är representerade bland tio uppsatser, vilken jag bedömer vara en tillfredställande fördelning. Ett ytterligare önskvärt kriterium föll sig inte lika väl ut då en spridning mellan manliga och kvinnliga studenter hade kunnat vara ett berikande perspektiv. Samtliga studier är författade av kvinnligt namngivna studenter, vilket kan anses motsvara en kvinnodominerad åldersinriktning i grundlärarprogrammen. Dock förekommer det studenter i grundlärarprogrammen med annan genustillhörighet, vilka dessvärre inte representeras i denna studies underlag.
Analytisk operationalisering av didaktiska begrepp
Utifrån studiens teoretiska apparat som berör literacybegreppet inom varierade diskursiva och sociala praktiker operationaliseras den språkdidaktiska literacyaspekten och CDA genom det mer undervisningsnära perspektivet didaktisk design (se Selander & Kress, 2017; avsnittet
Didaktisk design). Detta sker genom rekontextualiseringsprocesser och interdiskursiva uttryck
så som diskursordning. Utifrån sina respektive teoretiska perspektiv och resultat resonerar lärarstudenterna som följd kring den svenskundervisning som de själva förespråkar utifrån sina studiers resultat. Genom denna operationalisering synliggörs också vilka aspekter av literacybegreppet som lärarstudenterna synliggör i sin didaktiska design.
Analyserna presenteras tematiserat under huvudrubrikerna Literacy som en
utgångspunkt för design av undervisning och Literacy som en utgångspunkt för iscensättning av undervisning
i enlighet med studiens operationalisering med designteoretisk utgångspunkt. Analyserna under inledande avsnittet utmärks av interdiskursiva resonemang och resonemang kring studenternas konstruktion av literacybegreppet i relation till såväl nationell svenskdidaktisk diskurs samt internationell språkdidaktisk diskurs. Dessa svarar mot studiens frågeställningar 1, 2 och 3. I det senare avsnittet analyseras studenternas beskrivning av undervisningsmetoder utifrån deras presenterade resultat. I detta avsnitt diskuteras diskursordningen mellan didaktikens innehållsliga aspekter, som uttrycks genom svenskdidaktisk rekontextualisering av literacybegreppet, och didaktikens metodologiska aspekter. Denna del svarar främst mot föreliggande studies frågeställning 4.
Utifrån den designteoretiska operationaliseringen, inom vilken teoretiska perspektiv på literacy, didaktik och särskilda pedagogiska inriktningar ryms, lämnas också gott utrymme för att synliggöra och analysera intertextuella och interdiskursiva uttryck mellan de olika diskursiva och sociala praktiker som presenterats i studiens teoretiska utgångspunkter. I Figur 2 presenteras dessa möjliga uttryck i det designteoretiska ramverket mellan design och iscensättning.
27 Figur 2
Figur 2 är sammansatt av mig för att synliggöra hur studiens olika teoretiska perspektiv uttrycks i en designprocess. Då studiens underlag är textbaserat och ingen faktisk iscensättning har observerats ges designfasen, bärande studenternas rekontextualisering och teoretiska resonemang, större utrymme i analysen än deras respektive spekulativa iscensättningar.
Luke och Freebodys (1997, 1999) resursmodell används för att representera såväl literacybegreppets inriktningar gällande såväl NLS (Barton, 2007; Heath, 1983; Street, 1984) som NLG (se Cope & Kalantzis, 2000; Jewitt, 2008; New London Group, 1996) då de fyra praktikerna kan motsvara processer inom de övertygelser som inriktningarna delar. Praktikerna lämnar dock stort utrymme för tolkning i relation till de uttryck de kan få i textunderlagen, vilket kan anses svara mot literacybegreppets bredd och djup (Luke & Freebody, 1997, 1999) men samtidigt ställer det högre krav på att dessa tolkningar skrivs fram i föreliggande studies analysdel. Genom ovan presenterade operationalisering är målet att kunna kartlägga och synliggöra olika didaktiska aspekter, så som innehåll och metod, genom rekontextualisering av det komplexa och omfattande literacybegreppet. Samtidigt ska samtliga aspekter förstås inom de diskurser som de kommer till uttryck och inte anses vara separata fenomen annat än för att möjliggöra teoretiska analyser.
Utifrån ovan beskrivna operationalisering har studiens textunderlag granskats vid upprepade tillfällen och tematiseringar (jfr Alvesson & Sköldberg, 2017; Gee, 2014) har vuxit fram. Dessa tematiseringar analyseras enligt aspekterna som presenteras i Figur 2 och utgör strukturen för de kommande avsnitten. Inom avsnitten tematiseras innehållet utifrån intertextuella och -diskursiva kopplingar i textunderlaget.
Metoddiskussion
Studiens kritisk diskursanalytiska ansats tillämpas på data i textuell och skriven form. Det designteoretiska perspektiv genom vilken operationalisering sker tillämpas vanligtvis inte på
28
skrivna resonemang där teoretisk förståelse och metodologiska resonemang författas. Således har ingen faktisk iscensättning studerats. I studenternas examensarbeten är undervisningspraktiska resonemang hypotetiska. Studenterna spekulerar i resultatdelen kring en hypotetisk iscensättning genom en transformationsprocess av sin konstruktion av literacybegreppet och svenskundervisning i F-3. Ytterligare att anmärka är att föregående studier inom det svenskdidaktiska fältet har varit etnografiska och studerat faktisk undervisning, följt av intervjuer med lärare där följdfrågor kan ställas och förtydligande kan formuleras. Den möjligheten finns inte vid en studie med skriven text som dataunderlag.
Lärarstudenters examensarbeten bör dock på något sätt utgöra kulmen av deras teoretiska förståelse inför sin stundande lärargärning. I sina examensarbeten rekontextualiserar de både literacybegreppet och tillhörande ämnesdidaktiska reflektioner gällande ämnesinnehåll och -metod som författas i slutet av deras fleråriga lärarutbildning. Examensarbetena går förvisso genom en längre granskningsprocess av handledare, opponent och examinator. I denna process sätter dessa onekligen sin prägel på de textuella artefakterna som är föremål för analys i denna studie. Jag menar dock att processen också är en läroprocess där studenternas teoretiska förståelse och deras formuleringar utmanas till att på bästa sätt representera deras förståelse och didaktiska medvetenhet som ett resultat av såväl hela sin utbildning och den omfattande process det är att författa en ämnesdidaktisk uppsats. Denna process möjliggör också mer fältspecifika och diskurstypiska formulering, vilka gör de lättare att härleda än de mer vardagliga formuleringar som kan förekomma i en intervjusituation.
I en textstudie som denna är Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer inte relevanta. Däremot är Tracys (2010) exiting ethics av relevans då mitt intresse ligger i att vara så rättvisande som möjligt mot texterna och de diskurser som de berör. Mot denna bakgrund väljer jag att inte skriva fram studenterna som individer mer än nödvändigt då jag studerar hur de representerar sitt fält – inte deras individuella konstruktioner eller övertygelser.
Lärarstudenternas examensarbeten – en översikt
Samtliga examensarbeten riktar sin studie mot skolårskurserna F-3. De studerar också alla läsdidaktiska aspekter av svenskundervisningen i detta åldersspann, vilket inte varit föreliggande studies inledande intention att fokusera på men blivit fallet utifrån det textunderlag som gjorts tillgängligt genom studiens sök- och urvalsprocess. Examensarbetena är samtliga så pass nyligen författade att de är en del av den nyare lärarutbildning som är fyra år lång. Uppsatserna är således författade under studenternas sista och åttonde termin.
I Tabell 1 presenteras uppsatserna i korthet och översiktligt. De återges så sakligt som möjligt med beskrivningar av inriktningar taget ur deras sammanfattningar och syftesdel och metod ur respektive metoddelar. Detta för att minimera min tolkning i detta skede och göra analysleden så transparent som möjligt. Uppsatsernas författare uteblir av omfångsskäl i tabellen samt att dessa inte är föremål för analys. Dessa går att hitta i referenslistan.
29
Kod Avslutad år
Titel Lärosäte Inriktning Formulerad metod
HiG1 2019 Skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser : En studie om skönlitteraturens funktion enligt styrdokument, tidigare forskning och handböcker Högskolan i Gävle Skönlitteraturens varierade funktion enligt styrdokument, forskning, handböcker samt yrkesverksamma lärare. Litteraturöversikt Semistrukturerade intervjuer av lärare
HiH1 2019 Elevers syn på skönlitterär läsning : En studie om elevers läsintresse för läsning av skönlitteratur både på fritiden och i skolan.
Högskolan i Halmstad
Relationen mellan elevers intressen och skönlitterära läsning. Eventuella genusskillnader. Etnografisk: - Enkät - Utvärdering - Observationslogg - Fotografier - Filmer HiK1 2020 Läs- och skrivutveckling i grundskolans tidigare år : en undersökning om lärares användning av vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling Högskolan i Kristianstad Vardagsnära texter i undervisningen. Lärandet (läsandet) sker både hemma och i skolan. Semistrukturerade intervjuer av lärare KAU1 2017 Läsinlärning, läsutveckling & lässvårigheter : - En studie om läsning med fokus på de svagare eleverna Karlstads universitet Läsdidaktiska metoder ur ett undervisningsnära perspektiv. Särskilt fokus på undervisning för lässvaga elever. Kvalitativa intervjuer av lärare och en specialpedagog
KAU2 2020 Högläsningens betydelse för språkutvecklingen : En studie om lärares attityder till högläsning som språkutvecklande och undervisningsform
Karlstads universitet
Lärares attityder till högläsning som undervisningsform. Val av arbetssätt samt hur eleverna inkluderas i undervisningsformen.
Semistrukturerade intervjuer av lärare
LTH1 2020 Vägar till elevers läsintresse och läsförmåga Luleå tekniska universitet Sambandet mellan läsintresse och läsförmåga. Lärares metoder för att främja dessa två.
Semistrukturerade intervjuer av lärare
MAU1 2020 Lärares syn på arbetssätt med högläsning i undervisningen Malmö universitet Lärares uppfattningar om högläsning i klassrummet. Vilka moment bör ingå samt hur lärarna ser på tidsåtgången.
30
MAU2 2020 En studie av lärares uppfattningar om högläsning i ett flerspråkigt klassrum Malmö universitet Lärares uppfattningar om syfte samt undervisningsformer gällande högläsning av skön- och facklitteratur. Textval och aktiviteter tillhörande
högläsningen.
Semistrukturerade intervjuer av lärare
MhEV1 2019 Skönlitteratur i skolan - ur ett värdegrundsperspektiv : En intervjustudie med F - 3 lärare Mälardalens högskola Eskilstuna Västerås Lärares användning av skönlitterära texter kopplat till läroplanen
och dess
värdegrundsdelar.
Semistrukturerade intervjuer av lärare
UU1 2019 En intervjustudie om lärares arbete med läskunniga elever i årskurs 1 Uppsala universitet Variationen på läskunnighet i åk 1 samt hur lärare identifierar och anpassar undervisningen efter detta. Standardiserad intervju (slutna frågor)
Kodningen i den ytterst vänstra kolumnen är en förkortning utifrån lärosätet som uppsatsen författas, examinerats och publicerats vid. Det specifika lärosätets roll är inte föremål för analys i denna studie, utan kodningen följer detta mönster för att underlätta att identifiera respektive uppsats genom tabellen.
31
Resultat
I denna del presenteras studiens resultat. Studenternas konstruktion av literacy i relation till svenskundervisning ses som en designprocess som relaterar till studiens fyra frågeställningar på olika sätt.
Frågeställning 1 och 2 tar ett brett ämnesdidaktiskt grepp om denna designprocess och kan komma till uttryck i samtliga av de tre nivåerna samt beröra innehålls- och metodorienterade didaktiska aspekter. Frågeställning 3 är innehållsorienterad och uttrycks i större utsträckning under designfasen som representerar studenternas teoretiska förståelse av ämnesstoffet, vilket i viss utsträckning påverkar transformationen till iscensättningen. Frågeställning 4 är metodorienterad men påverkas också innehållsmässigt av lärandeteoretiska perspektiv, literacyinriktning och eventuella metoder. Studenternas rekontextualisering av literacy får i relation till frågeställning 4 analyseras i första ledet inom designfasen men också i ett andra led genom studenternas hypotetiska iscensättningar utifrån sin transformation utifrån deras respektive rekontextualiseringar (se Bernstein, 1990, 2000).
Literacy som en utgångspunkt för design av undervisning
I detta avsnitt presenteras och analyseras de aspekter ur studiens textunderlag som i huvudsak berör designprocessen. Studenternas konstruktion av literacybegreppet synliggörs inom denna i samspel med deras teoretiska förståelse i form av ämnesstoff och ämnesdidaktiska aspekter i ett undervisningsplanerande stadie. Dessa delar visas i Figur 2 och omfattar studiens frågeställningar 1, 2 och 3. Resonemang kring innehållsmässiga aspekter inom svenskundervisning baserade på studenternas förståelse av literacybegreppet är centrala i denna del som presenteras under framträdande teman.
Inför denna mer djupgående analys vill jag åter uppmärksamma läsaren på samtliga examensarbetens titlar och det uppenbara läsdidaktiska fokus som studenterna konstruerar i relation till literacybegreppet. Det är i fastställandet av denna läsorienterade konstruktion som följande analys gör sitt avstamp.
Ett fokus på vardagliga erfarenheter
Studenternas uppsatser fokuserar samtliga på formell undervisning som kan relateras till vertikal diskurs (se Bernstein, 1990, 2000). Med koppling till det teoretiska begreppet literacy lyfter dock samtliga studenter värdet av att använda elevernas erfarenheter och förmågor förvärvade i informella sammanhang i deras respektive horisontella diskurser (se Bernstein, 1990, 2000). Elevernas intressen och erfarenheter som utgångspunkt går som en röd tråd mellan samtliga av dessa lärarstudenters examensarbeten. Exempelvis skriver HiK1 (2020, s. 14)”[…] syftar till den literacy som lärs in informellt, det vill säga inlärning som sker i vardagliga situationer och sammanhang”. Studenterna i LTH (2020, s. 36) är kritiska till att deras informanter tycks mena att ”[h]uruvida elever har läsförmåga när de börjar skolan anses inte behöva ha någon direkt påverkan för elevers läsintresse”. Denna uppfattning delas av författarna till MhEV1 (2018, s. 29) där författarna menar att lärare ”måste hålla sig informerade om elevernas intressen och textvärldar”. Det tycks bland samtliga studenter råda konsensus kring att elevernas horisontella diskurser ska utgöra ett innehållsmässigt avstamp i den läsundervisning som de önskar designa. Utöver detta lyfter också LTH1, MAU2, UU1
32
och MhEV1 undervisningsinnehåll kopplat till den nedre delen av Bernsteins förändringsaxel (se Figur 1) genom att formulera critical literacy som en viktig innehållsmässig aspekt av läsundervisningen och möjligheten att påverka sin omvärld; ”Det tolkar vi som att elever måste få tränas i att värdera budskap i skönlitterära texter där critical literacy kan vara ett analysverktyg,” (MhEV1, 2018, s. 10).
De examensarbeten som fokuserar på högläsning som undervisningsform (KAU2, MAU1 och MAU2) lägger större vikt vid elevers erfarenheter inom sina horisontella diskurser och ämnesövergripande ingångar inom vertikala diskurser som underlag för deras literacyhändelser. De examensarbeten som fokuserar på elevernas egen läsning och val av skönlitteratur (HiG1, HiH1, HiK1, KAU1, LTH1, MhEV1 och UU1) tar, i än större utsträckning, fasta på elevernas läsvanor i sina horisontella diskurser. Däribland lyfter framför allt HiK1 mer digitala aspekter av läsning ur ett vidgat perspektiv och tar fasta på elevers internetvanor på bland annat YouTube. I UU1 (2019, s. 33) skrivs ”[…] barn i tidig ålder möter olika läsaktiviteter i hemmen genom leksakskataloger, sånger, biblioteksbesök och högläsning”. Här syns fortsatta intertextuella och interdiskursiva kopplingar till svenskdidaktisk diskurs och internationell, språkdidaktisk diskurs genom att ta avstamp i elevnära, multimodala och populärkulturella textaktiviteter. Även aspekter ur det nya svenskämnet (jfr Malmgren, 2005) om framgångsrik svenskundervisning realiseras då studenternas föreslagna utgångspunkt är just ur elevernas vardagserfarenheter och verklighetsbild.
Betoning av social situering och multimodalt innehåll
Flera markörer i texterna tyder på att studenterna reproducerar en syn på literacy som är vedertagen i svenskdidaktisk diskurs. Det är i linje med tidigare forskning inom svenskdidaktisk rekontextualisering av literacybegreppet där social situering och multimodala aspekter av läsundervisning betonas. Dessa diskuteras av studenterna på sådant vis att det lyfter literacybegreppets innehållsfrågor – det didaktiska vad.
I HiH1 delas literacy upp i två komponenter där den ena utgörs av individens egen tankeutveckling och den andra av samspel med andra i olika miljöer. Den senare formuleringen uppmärksammar i synnerhet social situering. Även i HiG1 förklaras literacy som bärande av två perspektiv; teknisk förmåga och textförståelse. Literacy menas ha flera underordnade begrepp i form av emergent literacy, critical literacy och media literacy.
Samtidigt menar författarna i HiG1 att literacy är en skriftspråklig aktivitet i ett socialt sammanhang. Deras literacybegrepp konstrueras således med innebörd av såväl social situering som multimodal design. Också i MhEV1 uppmärksammas olika förmågor inom literacy. Här skrivs literacy fram som en social aktivitet men också läsarens förmåga till inre kognitiv informationshantering. Underkategorin critical literacy diskuteras och är central i analysdelen. Även HiK1 gör en uppdelning av literacy som emergent literacy, vardagsliteracy,