I detta avsnitt beskrivs urval och avgränsningar samt resonemangen kring studiens metodval för datainsamling, arbetsfördelning, de etiska hänsynstaganden samt en reflektion över metoderna.
6.1 Val av metod
Metoden som valdes för studien är en kvalitativ utgångspunkt då vi ansåg att den är mest lämpad för att undersöka människors uppfattning av ett fenomen, i detta fall är det samlingen som skulle undersökas. Kvalitativ forskningsmetod som utgångspunkt lägger stor vikt på hur individen tolkar och uppfattar sin omgivning. Genom den kvalitativa metoden får man kunskap och förståelse av olika perspektiv och upplevelser (Bryman, 2011, s. 340).
Metodvalet för delstudie 1 är en semistrukturerad intervju och strukturerade observationer för delstudie 2
6.2 Intervjuer
Vi har använt av oss kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer och observationer i vår studie. I delstudie 1 har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och formulerade frågor som ger möjlighet till att svara fritt. Man brukar vanligen ha ett antal inledande
“uppvärmningsfrågor” som till exempel kan handla om enklare personuppgifter. Kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av strukturering, det vill säga frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Ibland väljer intervjuaren i en kvalitativ intervjuat ställa frågorna i en bestämd ordning (Davidson & Patel 2019, s.104). Vid semistrukturerade intervjuer får respondenterna får svara med egna ord utifrån frågor som ställs i en bestämd ordning.
Syftet med inledningsfrågor är att skapa kontakt och upprätta en god stämning (Esaiasson m fl. 2017, s.274). Esaiasson betonar att inledningsfrågor används vid studier för att skapa en god stämning. Dessa frågor hjälper forskaren att skapa kontakt till den intervjuade personen.
6.3 Observationer
För delstudie 2 valdes strukturerad observation som metod för att undersöka förskollärarens förhållningssätt till barnens delaktighet i samlingen. Detta innebär en direktobservation av förskollärarens förhållningssätt under samlingen. Observation som metod är inriktad på observerbart beteende och är effektiv på att gripa processer, beteende, struktur och genomföranden (Bryman 2018, s.337).
Observationens syfte grundar sig i vad förskolläraren har för förhållningssätt under samlingen, detta kunde göras genom databearbetning och en analysmetod. Datamaterialet grundas på en strukturerad observation samt ljudinspelning. Valet baserades på att jag redan visste vad som skulle observeras, vilket gör det enklare att ignorera det som inte är relevant
16 (Bell & Waters, 2016, s.234) för studien och gör det enklare att fokusera på det som ger svar på frågeställningarna. De metoder som valdes för den strukturerade observationen var att spela in samlingen med min mobil samt anteckna med penna och papper för att på ett smidigt sätt kunna få återuppleva samlingen med hjälp det som antecknas.
Enligt Lena Rubinstein finns det flera olika val att observera samlingar, metoderna som används ska helst vara enklare och inte störa förskolläraren eller barnen, exempel på sådana metoder ät ljudband, videoinspelning, intervjuer och att anteckna med penna och papper (s.99). Strukturerad observation innebär att man observerar och antecknar människors beteenden utifrån kategorier som är förutbestämda (Bryman, 2011, s.262).
Enligt Bell och Waters (2016, s. 227) är meningen med strukturerad observation att redan veta vad som ska observeras samt ha förutbestämda syften och frågeställningar.
Det sättet som Bryman beskriver och förklarar vad strukturerad observation är går hand i hand med hur Bell förklarar det. Det är tydligt att i strukturerad observation bör man veta vad som ska observeras samt för att kunna avgränsa sina anteckningar och fokusera på det som besvarar ens frågeställningar.
Jag valde att observera fem samlingar med samma förskollärare, de fem samlingarna har alla olika teman. Dessa fem observationer ansåg jag vara tillräckligt för att få svar på våra frågeställningar samt att det går att se om förhållningssättet varieras beroende på temat samlingen har.
Observationsschema (se bilaga 2) är ett verktyg som används för den strukturerade observationen, den hjälper till att filtrera bort det som inte är relevant att observera enligt de frågeställningar som förutbestämts (Bell & Waters, 2016, s. 228–229). Observationsschemat ska hjälpa till att avgränsa det som ska observeras, detta görs genom att man skapar ett specifikt observationsschema för just det som ska observeras för att det ska bli specifikt och inte generiskt. Jag valde att skapa ett observationsschema som passade de frågeställningar jag vill ha svar på. Materialet analyserades med utgångspunkt i studiens centrala begrepp vilket kan betraktas som en typ av tematisk analys.
6.4 Arbetsfördelning
Ebru Uygur har genomfört delstudie 1 som utgick från intervju med förskollärare. Hon har intervjuat 5 förskollärare på fem olika förskolor. Respondenterna intervjuades på sina arbetsplatser. Transkription och resultatanalys av intervjuer genomfördes av Ebru Uygur.
Najoua Zaghdane har genomfört delstudie 2 som utgick från fem observationer på en förskola vid fem olika tillfällen med samma barngrupp. Observationsanalyserna genomfördes av Najoua Zaghdane. Övriga delar av uppsatsen har vi skrivit gemensamt.
17
6.5 Urval och avgränsningar
För delstudie 1 valde vi att intervjua fem förskollärare som arbetar i olika förskolor och för delstudie 2 valdes enbart en förskollärare som arbetar inom Stockholmsregionen. Valet att intervjua och observera förskollärare grundar sig i att förskolläraren är den som har det största ansvaret för undervisning och lärande enligt läroplanen för förskolan (Lpfö, 2018, s.
19).
För delstudie 2 hade förskolläraren i fokus 17 års erfarenhet och avdelningen hade 18 barn mellan åldrarna tre och fem år. För att få tillstånd att utföra observationerna kontaktade jag förskolläraren först för att få ett muntlig godkännande. Därefter delades det ut blanketter där vårdnadshavarna fick underteckna sitt samtycke för att spela in barnens röster. Blanketterna delades ut vid ett föräldramöte och svarstiden innan observationerna kunde utföras var mer än en vecka.
Urvalet kallads bekvämlighetsurval. Detta innebär att vi intervjuar och observerar tillgängliga respondenter som var förskollärarna. Ett bekvämlighetsurval är tillgängligt på ett mer eller mindre tillfälligt sätt, medan forskaren vid ett målstyrt urval väljer ut de aktuella personerna/fallen med vissa forskningsmål i åtanke. Vid ett målinriktat urval väljs personer, platser, organisationer och så vidare ut för att de är av relevans för en förståelse av en social företeelse. Enligt Bryman är bekvämlighetsurval att forskaren väljer de tillgängliga personerna som passar för studiens mål. Forskaren väljer ut personer som är relevanta för studien och intervjuar och observerar dessa personer (Bryman, 2011, s.392). Inom den avgränsade gruppen anstränger man sig sedan för att få till kontrastrika urval av intervjupersoner; det vill säga att intervjumänniskor med olika erfarenheter som kan tänkas inverka på fenomenet i fråga (Esaiasson m fl. 2017, s.168). När vi gör ett urval av intervjupersoner behöver vi välja ut förskollärare med olika erfarenheter.
6.6 Databearbetning och genomförande
Delstudie 1
Först mejlade jag, Ebru, till de intervjukandidaterna om studiens syfte och innehåll och frågade dem om de kunde ställa upp på en intervju. Intervjun genomfördes individuellt på deras arbetsplatser och på en lugn miljö. I delstudie 1 började jag med att ställa inledningsfrågor för att skapa en god stämning. Med maximal variation menas då att intervjupersonerna skall presentera många olika erfarenheter som skall komma till tals i undersökningen (Esaiasson m fl. 2017, s.127). Jag använde mig av uppvärmningsfrågor så att respondenterna skulle känna sig bekväma med intervjun och beskriva sina uppfattningar fritt om innehållet. Jag började med att ställa frågor om respondenternas ålder, utbildning och erfarenhet. Intervjun genomfördes individuellt på deras arbetsplatser och på en lugn miljö. Meningskoncentreringar innebär att viktiga meningsbärande delarna ska koncentreras till korta meningar utan att innebörden förloras. På så sätt blir innehållet lätt att hantera.
Syftet med intervjuerna var att ta reda på förskollärares uppfattningar om 1) samlingens
18 betydelse och 2) vilken uppfattning förskollärare har om barnens delaktighet och inflytande i samlingen. Intervjuerna spelades in med ljudinspelningar. Efteråt transkriberade jag intervjuerna och använde jag mig av metoden meningskoncentrationer för att bearbeta innehållet i intervjuerna. Jag fokuserade på viktiga begrepp som återkom i intervjuerna (Olsson & Sörensen 2021, s.132).
Delstudie 2
Data samlades in via ljudinspelningar och skriftliga anteckningar från observationerna av samlingen. Inför varje samling gjordes ett observationsschema för att snabbare kunna skriva ned det jag ansåg vara givande för studien. Genom att spela in observationerna kunde jag fokusera på mina anteckningar samt återgå till inspelningarna efter varje observation. Efter varje observationstillfälle gick jag igenom mina anteckningar och ljudinspelningen och skrev ned mina reflektioner för att direkt kunna utföra en analys. Jag valde att skriva ned observationerna i dialogform för att minska chanserna att skriva mina bedömningar samt för att kunna referera till en specifik rad när jag utför analysen. Det som skrevs ned i observationerna är det som är mest relevant till min frågeställning och med utgångspunkt i studiens centrala begrepp. Jag valde att göra analysen samma dag som observationen för att ha allt färskt i minnet. De fem observationerna utfördes på samma sätt och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån uppsatsens teoretiska perspektiv.
6.7 Reflektion över metoderna
Eftersom vi hade olika metoder så kan vi säga att intervjuerna med förskollärarna gick väldigt smidigt utan någon komplikation, för det handlar om enbart ett godkännande för respondentenarna som deltar i undersökning. Däremot med observationen krävs ett långt informationsbrev samt vårdnadshavares medgivande, vilket hindrar några av dem att lämna in sitt medgivande. Vi upplevde att metoden var lite svårt att genomföras.
Den nackdelen med observationen är att den tar bara med observatörernas tes och tolkning kring fenomenet, men den fokuserar inte på det faktiska skeendet (Bell, 2006, s.187).
6.8 Tillförlitlighet och trovärdighet
För att studien ska vara tillförlitligt krävs det att studien är trovärdig, överförbar, pålitlig samt att studien ska kunna konfirmeras (Bryman, 2018, s.467).
Denna studie har utförts i enighet med de planeringar och regler som satts upp för studien.
Deltagarna har även fått tillgång till resultatet av studien för att kunna bekräfta om det som har skrivits stämmer överens med det som sades och observerades. Studien är även väl dokumenterad med detaljer för att vara granskningsbar i alla faserna av
undersökningsprocessen.
19 Vi väljer att utföra intervjustudien genom att vara neutral och inte påverka eller styra den intervjuade utifrån sina intressen. Den intervjuade ska känna sig trygg med intervjuaren och kunna svara utan att bli påverkad av intervjuaren (Lantz 2013, s. 99–106).
Denna studie utfördes i enlighet med forskningsregler då intervjuerna genomfördes på ett likadant sätt och samma frågor ställdes till respondenterna. Trovärdigheten i studien skapades genom att intervjuaren bemötte respondenterna på samma sätt och intervjutekniken följdes i varje intervju. Studiens metod beskrivs detaljerat för att öka trovärdigheten (Bryman 2018, s. 466).
Delstudie 2 utfördes på ett opartiskt sätt för att undvika låta personliga värderingar eller bedömningar påverka resultatet. Detta gjordes genom att begränsa resultatet och anteckningarna genom att bara fokusera på det som är relevant för studien. Dialogformen i resultatet valdes för att minimera riskerna för egna bedömningar. Genom att skriva ned detaljerade beskrivningar gör vi det möjligt att för andra att få en djupare förståelse om hur samlingen genomfördes. Alla observationer gjordes på samma sätt och med samma förskollärare i fokus samt att analysen gjordes med hjälp av de centrala begreppen som nämnts tidigare.
Generalisering
Att förskolor arbetar på olika sätt och har olika metoder påverkar resultatet och därför kan inte studien generaliseras. Bryman betonar att det varierar från barn till barn och förskollärare till förskollärare att alla har olika tankesätt och kunskaper (Bryman 2018, s.482–488). I denna studie genomfördes intervjuerna på fem olika förskolor med 5 pedagoger så utifrån detta urval är det svårt att generalisera resultatet.
6.9 Etiskt hänsynstagande
Studiens etiska hänsynstaganden har tagit utgångspunkt i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017).
I delstudie 1 “intervjuer” följdes etiska aspekter som information och samtycke. De intervjuade informerades om studiens syfte, hur intervjun ska transkriberas och användas för studien. De intervjuade fick även informationen om att deras identitet inte kan röjas vid publiceringen (Vetenskapsrådet 2017, s.13–14). Forskningsetiska kodexar ska efterföljas när forskaren genomför sin studie. Dessa riktlinjer hjälper forskaren att handla etiskt riktigt (Vetenskapsrådet 2017, s.15).
I delstudie 2 observationer följdes de etiska aspekterna utifrån informationskravet (Se bilaga 1). Detta innebär att vårdnadshavarna fick ett informationsbrev där syftet med studien beskrevs samt hur studien kommer att utföras. Studiens fokus är förskollärarens förhållningssätt, trots det behövs ändå samtycke från vårdnadshavare och barn för att spela in barnens röster under samlingen. Vårdnadshavarna har även rätt till att ångra sig om de inte vill att deras barns röster ska spelas in eftersom det är frivilligt. Alla vårdnadshavare
20 fick en medgivandeblankett med information om studien samt om hur inspelningarna kommer att lagras och användas. I detta fall ska informationen som sparas bara användas och sparas under studien. Medgivandeblanketten skickades ut till förskollärare och vårdnadshavare en vecka innan observationen. I arbetet är den berörda förskolläraren och barnen helt anonyma.
21