1 Institutionen för
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
Bort med samlingen?
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattning om samling och vilket förhållningssätt som används till barnens delaktighet och inflytande
Ebru Uygur & Najoua Zaghdane
Handledare: Gabriella Gejard Examinator: Ann-Carita Evaldsson
2 Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning kring samlingens betydelse i förskolan, samt vilket förhållningssätts som används till barnens delaktighet och inflytande.
Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilken uppfattning har förskollärare om samling? Vilken uppfattning har förskollärare om barnens delaktighet och inflytande i samlingen? Vilket förhållningssätt har förskollärarna för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade?
Studien baseras på en kvalitativ metod i form av strukturerade observationer samt semi- strukturerade intervjuer. De centrala begreppen i denna studie baseras på sociokulturell teori.
Resultatet visar att förskollärarens förhållningssätt till samlingen är avgörande för barnens utveckling. Under studien visar det sig att förskolläraren ser samlingen som en möjlighet att ge barnen chansen att vara delaktiga i sitt lärande samt ha inflytande över innehållet.
Samlingen planeras och genomförs med fokus i att öka barnens delaktighet och inflytande samt att inkludera alla barn att delta genom att planera innehållet enligt barnens intressen.
Språket som används under samlingen är anpassat till barnens kunskaper för att väcka intresse nyfikenhet.
Nyckelord: Samling, förskollärare, delaktighet och inflytande, observationer, intervjuer, sociokulturellt perspektiv
3 Innehåll
1.Inledning ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Historisk tillbakablick ... 5
2.2 Vad är en samling? ... 5
2.3 Samlingen idag ... 6
2.4 Vad säger läroplanen om samling?... 7
3. Syfte och frågeställningar ... 8
4. Forskningsläge ... 9
4.1 Samlingens betydelse i förskolan ... 10
4.2 Förskollärares delaktighet i barns inflytande ... 10
5. Teori ... 12
5.1 Sociokulturella teori i relation till studiens syfte ... 12
5.2 Proximala utvecklingszonen ... 13
5.3 Scaffolding ... 13
5.4 Appropriering ... 13
5.5 Artefakter ... 14
5.6 Mediering ... 14
6. Metod och material ... 15
6.1 Val av metod ... 15
6.2 Intervjuer ... 15
6.4 Arbetsfördelning ... 16
6.5 Urval och avgränsningar ... 17
6.6 Databearbetning och genomförande ... 17
6.7 Reflektion över metoderna ... 18
6.8 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 18
6.9 Etiskt hänsynstagande ... 19
7. Resultat och analys ... 21
7.1 Resultat och analys kvalitativa intervjuer... 21
7.2 Resultat och analys av observationsstudie ... 25
8. Diskussion ... 38
9. Konklusion ... 40
10. Referenslista ... 41
Bilagor ... 43
Bilaga 1 – Information om en studie av samling i förskolan ... 43
Bilaga 2 Observationsschema ... 45
Bilaga 3 Medgivande till deltagande i en studie ... 46
4
1.Inledning
Denna studie undersöker samlingens innebörd samt förskollärarnas uppfattning om samlingen i förskolan. En fråga som man kan ställa sig är varför ska man ha samling?
Samlingen är ett fenomen som ofta diskuteras och debatteras bland förskollärarna. Vi blev intresserade av debatten genom poddtoppen som ägde rum den 2021-03-22. Underrubriken som fångade vårt intresse var “Bort med samlingen!”
Tänk brett, tänk nytt, tänk stort. varför ska man ha samling? Det är mycket tjat och gnat i samlingen liksom sitt still, ta bort leksaken från handen, sluta pilla på varandra säger förskolläraren Eva i en debatt i ett avsnitt på poddtoppen. Samling är väldigt traditionellt säger en annan förskollärare som heter Linda och det är rörigt och vi vill inte tvinga alla barnen att vara med. För vems skull ska man ha samlingen? Varför ska vi avbryta barnens aktiviteter? En tredje förskollärare som heter Dan tycker helt tvärtom och säger att samlingen är den tid som alla barn är med. I samlingen skapas det en ”vi” känsla i barngruppen. Alla barnen inkluderas och blir sedda, barnen får även möjlighet att dela sina tankar med varandra. Samling är viktigt för barnens utveckling och lärande. Varför finns samling om barnet inte vill ha samling, vad gör förskollärare då? Vad är en samling egentligen? En massa frågor lyftes upp i debatten som vi själva funderat på. Vi har även sett och upplevt under vår VFU period samt under vårt arbete som barnskötare att en del pedagoger betraktar samlingen som ett traditionellt och gammaldags undervisningstillfälle.
I Läroplanen för förskolan står det att barns delaktighet baseras på demokratiska principer i förskolan. Den pedagogiska verksamheten skall utföras utifrån en demokratisk miljö där verksamheten ska anpassas efter alla barnen och deras behov, ålder, erfarenheter och åsikter (Lpfö 18, s.16). Det står också i läroplanen för förskolan (2018) och Barnkonventionen (2020) att barn har rätt att påverka sin vardag och få vara med att fatta beslut (Lpfö 18, s.16).
Olofsson hävdar att samlingen ska vara frivillig. Barnen ska inte tvingas att vara med i samlingen, det är frivilligt för dem att vara med och deras ointresse till att vara med kan bero på att samlingens innehåll kan vara ointressant för barnen. Målet med samlingen kan vara att alla barn ska vara med och alla i gruppen skapar gemenskap men pedagoger bör respektera barns val att inte delta. Författaren menar att barnen är samlingens recensenter och deras ointresse kan tyda på att samlingen måste göras mer intressant (2010, s.131).
Rubinstein Reich skriver:
”En av samlingarnas viktigaste funktion är att skapa gemenskap i gruppen, vi känsla, tillhörighet och kontinuitet, för att utveckla detta krävs att ritualerna, tex uppropet, sångerna eller avslutningen är lustfylld och skapar en glad stämning i stället för enbart tvång och begränsningar” (Rubinstein Reich 1996, s. 106).
5
2. Bakgrund
I detta avsnitt beskrivs samling som fenomen genom olika perioder. Först kommer vi att ta en tillbakablick om samling i Sverige, vad är en samling, samt samlingen idag. Till slut kommer vi att koppla och redogöra för vad styrdokumenten säger om barnens delaktighet och inflytande.
2.1 Historisk tillbakablick
Rubinstein Reich skriver att samlingens ursprung grundades av Friedrich Fröbel's pedagogik (1782–1852). Fröbel var en tysk pedagog och hans pedagogik grundades i barnträdgården, (kindergarten) i Tyskland. Fröbels huvudtankar baseras på att människan utvecklas genom att iaktta och agera med omgivning och omvärlden (1996, s. 28). Fröbels intresse för natur och matematik var väldigt stort, dessa ämnen var det som utmärktes i hans pedagogik. Enligt Fröbel symboliserar samlingen samhörighet och gemenskap (Rubinstein Reich, 1996, s. 30).
Rubinstein Reich betonar att samlingen har blivit ett återkommande val i vardagen, med bestämd tid och plats. Vanligt förekommande i svenska samlingar innehåll är natur, upprop, sång, musik, högtider sagor, rörelse, samtal om djur, årstider, väder och datum, detta sker under en kortare tid under förskoledagen (Rubinstein Reich ,1996, s.13).
Samlingen beskrevs av Rubinstein Reich som en gemensam aktivitet som sker när alla barnen samlas och sitter ner i cirkelform. Det är ofta en vuxen eller flera vuxna som delar ansvaret på samlingen. Detta moment upprepas regelbundet varje dag och ofta bestämd tid och plats (Rubinstein Reich 1996, s.8). Författaren beskriver vad pedagogen har för förhållningssätt vid samlingen. Hon beskriver att pedagogen som dominant för att hen själv som dominerar och leder samtalet. Medan barnet borde lyssna väl och inte avbryta pedagogen. Däremot pedagogen får avbryta barnet. Då ansågs samlingen som en sändare och en mottagare. dvs en vuxen som sänder information och ett barn som tar emot, vilket är detta bidrar att barnet känner sig passiv och pedagogen tar föreläsare roll (Rubinstein Reich 1996, s. 38).
Under 1970 talet var samlingarna starkt ritualiserade och fick sina pedagogiska idéer från 1940 talets barnträdgård. Samling betraktas under den tiden som mått till förskollärares kompetens d.v.s. den förskollärare som kan leda en samling för 18 barn under en halv timme med kontroll samt utan att tappa greppet utmärks som en duktig förskollärare. Samlingen var strukturerad med bestämda ritualer som närvarokontroll, almanackan och samtal kring ett område som många är väldigt intresserade av (Olofsson 2010, s.16–19).
2.2 Vad är en samling?
Rubinstein Reich (1996) är en forskare som har skrivit om samlingens definition i Sverige.
Rubinstein Reich definierar samlingen på detta sätt:
6
”Samling avses när en grupp barn och vuxna i förskolan sitter samlade, ofta i en cirkel, och har gemensamma aktiviteter under ledning av en eller flera vuxna. Den är ett regelbundet återkommande moment i förskoleverksamheten och hålles på en bestämd plats och tid” (1996, s. 8).
Rubinstein beskriver också att samlingen har verkan bestämd början eller slut, samt inte heller specifik orientering eller riktning. Hon menar att samlingen varieras och utformas på olika sätt. Vidare förklarar hon att samla in barnen i cirkel och sitter lika nära mittpunkten kan bidra till ett möte som alla känner sig jämlika (1996, s.9).
”Samlingen var noga planerad enligt bestämda ritualer: närvarokontroll, almanackan och samtal kring ett intresseområde. Något av barnen stod på tur att dra almanacksblad och man noterade noggrant dagens datum, veckodag, månad, år och dagens namnsdag: fredag 27april 1974 och idag har Engelbrekt namnsdag” (Olofsson 2010, s.16).
2.3 Samlingen idag
Edfelt m fl. (2019) beskriver att samlingen ställer krav på en mängd funktionsförmågor.
Barnet håller tystnad för att hålla uppmärksamheten på det som händer, kontrollerar sina impulser, hanterar sinnesintryck, sitter still och väntar på sin tur under samlingarna. Alla dessa förmågor ska tränas på samlingarna så att barnen får möjlighet att utveckla sina förmågor vid flera olika tillfällen. Att kunna kommunicera med varandra, återberätta och vänta på sin tur är några förmågor som övas konstant under samlingen. Under samlingen ställs många krav till barnen och förväntas att barnen ska kunna vänta på sin tur, lyssna på sina kompisar och vuxna. Dessa förmågor tränas på samlingar och barnen får möjlighet att öva dessa förmågor. På samlingarna ingår olika moment som genomförs och dessa moment ställer krav på barnen. Förskolläraren planerar samlingarna med olika aktiviteter utifrån ett strukturerad schema och barnen förväntas att följa dessa aktiviteter i gruppen.
Barn har svårt att sitta still på golvet under längre stunder. Vissa tycker att det är lättare att ligga ned eller sitta på en stol eller pall. Bestämda platser underlättar för många. Inled med att presentera samlingens innehåll. Använd bildkort eller saker som symboliserar aktiviteterna. Avsluta på samma sätt varje gång och berätta vad som händer sedan. För barn som har en röd morgon kan man hitta en annan aktivitet. Om samlingen ställer krav som överstiger barnets förmåga en röd dag kravanpassning vara att inte behöva vara med på samlingen (Edfelt m fl. 2019, s.101–103). Beroende på dagsformen kan barn vara med på samlingar utifrån sin förmåga. Kravet bör anpassas efter barnets dagsform och samlingar kan anpassas efter barnets förutsättningar.
Planering och genomförande av samlingar kräver olika anpassningar som utgår från barnens behov och förmågor. Samlingar förutsätter att alla barn deltar i samlingar och följer strukturen som ramar in samlingen. Däremot finns det barn som behöver anpassningar för att kunna vara delaktiga i samlingar och öva på sina förmågor. Läroplanen betonar att barn har rätt till delaktighet och inflytande vilket innebär att barnen ska ges möjlighet för att vara delaktiga i planering och genomförande samlingar. Förskolläraren behöver ge förutsättningar till barnen så att de får möjlighet att tycka om samlingens innehåll och form (Lpfö 18, s.16).
7
2.4 Vad säger läroplanen om samling?
Läroplanen (Lpfö18) har inte nämnt begreppet samling överhuvudtaget och inte heller på tidigare års läroplaner men däremot står det tydligt om förskolans uppdrag med mål och riktlinjer som handlar om barns delaktighet och inflytande.
I förskolan lägger man grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen (Lpfö18, s16).
Detta innebär att varje barn har rätt till att mötas med respekt, bli sedd, lyssnade på och har rätt till att kunna utrycka sig och kunna fatta beslut. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen (Lpfö 18, s.11).
Enligt läroplan barn ska ges möjlighet att delta i undervisningen, olika lekar och aktiviteter på förskolan. Pedagogerna behöver planera undervisningen utifrån barnens intresse och nyfikenhet (Lpfö 18, s.11). Enligt läroplanen ska barn få möjlighet att påverka innehållet i undervisningen och när aktiviteter planeras och genomförs så ska de kunna berätta om sina tankar och idéer kring all verksamhet på förskolan, där samling är en del av dagens verksamhet. Detta innebär att barnens inflytande och delaktighet borde synliggöras och inkluderas i samlingen. Läroplanen understryker även att det är förskollärarens ansvar att se till att barnen får inflytande över verksamheten (2018, s.16).
I barnkonvention (2018) i artikel 12 står det att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad, vilket innebär att de vuxna har en skyldighet att lyssna på barnet och bemöta deras frågor med respekt. Barn har rätt att trycka sig och kan bidra med sina egna åsikter, barnens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnens förmåga och ålder (Barnkonvention 2018, s.18).
Alla dessa principer om barns delaktighet och inflytande grundas på demokrati och alla människors lika värde (Lpfö 2020, s.5).
8
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att reda på förskollärares uppfattning om samling i förskolan.
Vi vill undersöka hur förskollärarens ser på barnens inflytande och delaktighet, genom att genomföra intervjuer med förskollärare och observera samlingen kan vi få en klarare bild av samlingens betydelse.
• Vilken uppfattning har förskollärarna om samlingens betydelse?
• Vilken uppfattning har förskollärarna om barns delaktighet och inflytande i samlingen?
• Vilket förhållningssätt har förskolläraren för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade i samlingen?
De första två frågeställningarna bearbetas i delstudie 1, som är en intervjustudie. Den tredje frågeställningen bearbetas i delstudie 2, som är en observationsstudie.
9
4. Forskningsläge
Tidigare forskning om uppfattningar om samling och barns delaktighet i samlingen presenteras i detta avsnitt. Fem områden presenteras utifrån studiens syfte och frågeställningar.
I en studie gjord av Harris och Fuqua (2000) konstaterar de att samlingen möjliggör det att samla ihop hela gruppen, vilket kan leda till att en positiv stämning och gemenskap i gruppen. Med hjälp av observation så kom Harris och Fuqua (2000) fram till att samling
”circle time” är viktigt för barnen. En kort stund på bara 20 minuter om dagen kan vara en liten investering som kan generera mycket starka resultat. Han menar att 20 min om dagen, 3 dagar i veckan kan skapa en form samhörighet som kommer att göra att resten av dagen kommer att spenderas mer produktivt och fokuserat på lärande. Efter en tid kommer det även vara så att denna samhörighet kommer göra att barnen kommer att bry sig mer om varandra och hjälpa varandra i lärandet, och lösa egna problem samt att få känna ett ägandeskap för sitt eget lärande. Alla som inkluderas i "cirkeln" kommer att betraktas som någon form av lärare just på grund av ägandeskapet och samhörigheten som uppstår i ”cirkeln” (s. 43–47).
En annan studie av Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan.
Utifrån sina videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer beskriver hon en tydlig bild om vad samlingen innebär och vilken syn pedagoger och barn har på samlingen.
Resultatet var att samlingen är mer än bara något som man gör rutinmässigt dagligen, utan är något som skapar struktur och ordning i ett socialt sammanhang. Att barnen tillsammans sjunger sånger bidrar till både en tillhörighet och gemenskap. Målet för förskoleläraren i detta fall är att inkludera barnen i de olika aktiviteterna och bibehålla ett engagemang och entusiasm (Rubinstein Reich 1993, 246–247).
Rubinstein Reich (1993) upptäckte att förskoleläraren hamnar i många situationer som kräver olika typer av hantering. Det som Rubinstein Reich upptäckte var att samlingen kunde både vara en begränsning och en tillgång för barnen, det som begränsar barnen är framförallt att barnen tvingas till att delta i de olika gruppaktiviteterna med de premisser och förväntningar som kommer med det, exempelvis att man behöver bete sig på ett visst sätt och följa de sociala reglerna. Det positiva och fördelen med den typen av samlingen är att det bidrar till den personliga utvecklingen och identitetsutveckling. Kontinuiteten skapar en form av struktur till barnen, samlingarna gör även barnen mer självmedvetna och förstår mer sin roll och dynamiken i en grupp då exempelvis barnen får sättas i centrum och fokuseras på. Den kontinuitet som skapas bidrar även till att barnen lär sig om självbehärskning och självdisciplin i en större kontext (Rubinstein Reich 1993, 232–233).
En norsk studie som gjordes år 2012 beskriver Små barns medvirkning i samlingsstunden och analyserar barnens möjlighet att få inflytande över beslutsprocessen under samlingar samt hur barnen deltar i samlingen (Eide m fl. 2012, s.1). Eide m fl. i sin studie använder sig av videoobservationer på 8 samlingsstunder på 8 småbarnsavdelningar i olika förskolor.
Utifrån studiens syfte valdes avsnitt som kunde användas för analys (Eide m fl. 2012, s.8).
10 Det som framkommer i studien är att pedagogerna planerar samlingarna utifrån barngruppen så att barn får möjlighet till delaktighet och inflytande. När förskollärarna upplevde att barnen inte visade stort intresse för innehållet i samlingarna så planerade de om innehållet så att även små barn kunde vara delaktig och inkluderade i samlingarna. Studien visar också att om barnen medverkar och beslutar tillsammans med pedagogerna ökar deras delaktighet och intresse för samlingar. Förskolepedagogerna visade intresse för barnens tankar, idéer och intresse och planerade samlingar som utgick från barnens tankar. Eide m fl. i sin studie framkom att förskollärarna har full kontroll över samlingar och deras innehåll. Barn får inte dela makt eller ansvar utan pedagogerna planerar innehållet och genomförande i samlingar.
Forskarna betonar att barn ska få möjlighet att medverka i samlingar och vara delaktiga i samlingar (Eide m fl. 2012, s.11–19).
4.1 Samlingens betydelse i förskolan
Studier visar att barns inflytande är begränsad i undervisningen. Exempelvis Thörner (2017) har undersökt hur små barn möter undervisningen med fokus på inflytande och meningsskapande i samlingen. Pedagogerna har en tydlig struktur som ramar in samlingar och barn förväntas att leva efter dessa strukturer. Allt detta visar studien begränsar barns deltagande. Aktiviteter på samlingar utgår från rätt och fel svar och barnen blir tvungna att konkurrera med varandra. Thörner använder sig av observationer och videoinspelning i sin studie. Observationerna dokumenterades genom videoinspelning som möjliggör att gå tillbaka till observationstillfället och titta närmare på kroppsspråket, tal och samtalet mellan parter (Thörner 2017, s.98). Enligt Thörner (2017) har läraren det rätta svaret vilket resulterar att barns röster inte hörs och barn inte tar plats i samlingar. Liljestrand kritiserar samlingens form utifrån det demokratiska perspektivet och beskriver att barnens inflytande begränsas (Thörner 2017, s.68). I studien framkommer att pedagogerna resonerar kring barns lärande på två olika sätt. Första sättet är att fånga upp barns intresse och följa upp deras intresse på verksamheten. Andra sättet är att utgå från verksamhetens mål och modifiera barnen till dessa mål. Pedagogerna kan anpassa barnens intresse till verksamhetsmålen och skapa möjlighet för samverkan mellan intresse och mål. Forskaren beskriver även att barns intresse kan samverka med verksamhetsmålen eller kan utebli (Thörner 2017, s.205–206).
4.2 Förskollärares delaktighet i barns inflytande
Syftet med denna avhandling av Ungerberg (2019) är att undersöka barnens delaktighet i förskolan. Genom att barnen uttrycker sitt intresse för aktiviteter och får vara med på planering av undervisning så får de möjlighet att vara delaktig i verksamheten. Små barn får även inflytande och delaktiga med sina handlingar och relationer i förskolan. Syftet är då att undersöka de yngsta barnens inflytande och fokuset ligger på deras relationer (Ungerberg 2019, s.14). Forskaren i denna studie utgår från en immanent ansats som baseras på att inte avbilda och värdera världen utan den utgår från att beskriva bilden som den är. Deltagande observation som metod används i studien (Ungerberg 2019, s. 15).
11 Forskaren intresserar sig för förskolans samlingar och undersöker relationen mellan pedagoger och barn i åldern ett till tre år. Pedagogerna planerar och genomför samlingen med fokuset på barnens delaktighet och inflytande. Pedagogerna reflekterar tillsammans för att skapa möjligheter för barnens delaktighet. På så sätt får barnen vara med och planera för samlingen och blir delaktiga. Pedagogerna har en viktig roll och deras förmåga påverkar hur barnen görs delaktiga. Barnens vilja samt pedagogernas uppmuntran är två stora faktorer för att det ska skapa möjligheter för delaktighet (Ungerberg 2019, s. 33–34). Resultaten visade bland annat att pedagoger i förskolan har det största ansvaret i verksamheten när det gäller delaktighet och barns inflytande i verksamheten. Även pedagogernas bemötande har en central roll för barns skapande av relationer. Pedagoger bör vara goda förebilder för barnen i relationer och stötta barnen för att de ska skapa goda relationer till sina kamrater (Ungerberg 2019, s.138–139).
12
5. Teori
I detta kapitel presenteras de centrala begrepp utifrån sociokulturellt perspektiv som är relevanta för vår studie som vi kommer att använda i analysarbetet i delstudie 1 och delstudie 2.
5.1 Sociokulturella teori i relation till studiens syfte
Vi har valt sociokulturell teori för att den grundas på samspel mellan människor, vilket är en väsentlig del av samlingen. Eftersom vi vill undersöka hur förskollärare uppfattar samlingar som fenomen och hur barnen blir delaktiga i samlingar vill vi använda oss av sociokulturell teori som utgår från samspel mellan individer, i vår studie mellan barn och pedagoger.
Samlingen är mer än bara en ritual, man ser också tydligt att samlingen är en form av ett socialt samspel, en speciell form av social interaktion. Den sociala interaktionen beskrivs som ett fenomen som innebär att aktörer tolkar varandras handlingar och uppförande utifrån deltagarnas perspektiv (Rubinstein Reich 1996, s.56).
Enligt Säljö kännetecknas Vygotskijs teorier av att människor lär sig av varandra genom interaktion, samt i samtal mellan varandra. Hans centrala idéer är sociala kulturer som skapar det kognitiva i utveckling. I ett sociokulturellt perspektiv är samspelet ett redskap för utveckling och lärandet. Lärandet i ett sociokulturellt perspektiv sker i interaktionen mellan människor och en viktig del i detta är kommunikationen. Vygotskij betraktade att miljö och kultur har en stor betydelse för inlärningsprocessen. Han menade även att varje individ föds in i ett socialt sammanhang baserat på beteenden, kultur, språk och användande av olika redskap (Säljö 2000, s. 28).
Vygotskijs tänk ligger nära förskolans läroplan som betonar att lärande skall grundas på samspelet mellan vuxna och barn samt samspelet mellan barn och barn. Barn lär av varandra och av vuxna. Barngruppen borde ses som en viktig del i utveckling och lärande. Förskolan uppdrag är att stötta barn för att kunna skapa en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande individer (Lpfö 2018, S.11).
Vygotskji tyckte också att utvecklingen går från ett socialt agerande till individuellt handlande. Detta betyder att det är yttre faktorer som påverkar ens inre menade han. Det inre är tänkandet och den kognitiva förmågan, medan det yttre är kommunikationen mellan människor (Säljö 2000, s. 67–68). Han ansåg även att för att barnen ska utmanas i sitt tänkande bör pedagogerna lägga fokus på en nivå som är över barnens utvecklingsförmåga.
Han påpekade att individen alltid befinner sig under förändring och utveckling och att människan i varje situation har möjlighet att ta till sig och ta över kunskaper från våra medmänniskor i samspelssituationer. Sociala aktiviteter har även en stor betydelse för barnens utveckling, det gör att barnen får möjlighet att tänka, tala och arbeta med problemlösning, emotioner och lärande. Pedagogerna måste lyssna på barnen och observera dem för att hjälpa dem i deras utveckling. Förskolor har ett ansvar och behöver skapa
13 samspels möjligheter mellan barnen och även vuxna för att främja barnen utveckling och lärande (Säljö, 2000, s.18–22). Nedan redogörs för begrepp som vi använder i analysarbetet.
5.2 Proximala utvecklingszonen
Vygotskij beskriver begreppet den proximala utvecklingszonen. Med den proximala utvecklingszonen menar Vygotskij att barnen skaffar kompetens och intelligens från sin omgivning genom samspel och kommunikation i stöttning av vuxna (Strandberg, 2006, s.149). Strandberg tar vidare upp att Vygotskij betonar att den proximala utvecklingszonen är det som “står på tur att läras in”. Med det menas det som ligger närmast barnets förmåga, som inkluderar barns imitation och härmning (Strandberg, 2006, s. 51).
Han menade också att delaktighet är mer än att bara ha inflytande eftersom delaktighet även betyder att prova, undersöka, utveckla och omforma. Barns delaktighet har stor betydelse för barnen eftersom de tillfällena när barnen lär sig något är när de känner sig delaktiga och när de är involverade i aktiviteter och uppgifter (Strandberg, 2006, s.66).
Barn behöver förutsättningar och stöttning av vuxna för att utvecklas i sitt lärande och bli mer självständiga. På så sätt börjar de göra saker på egen hand och utvecklas ännu mer på egen hand och i samarbetet med andra (Säljö 2000, s. 120). Målet är att barn kommer långt i sin utveckling och klarar saker på egen hand. Enligt Pihlgren ska barnen utmanas i sitt lärande och ges förutsättningar att utveckla sig. Interaktion med pedagogerna och de andra barnen utvecklar barnens kognitiva förmågor som så småningom leder till att barnen börjar klara av saker på egen hand (Pihlgren 2017, s.32).
5.3 Scaffolding
Ett centralt begrepp i sociokulturella perspektivet är scaffolding som betyder stöttning. Det som sker i den kommunikativa situationen är att den vuxne stöttar barnet i att appropriera nya redskap. Scaffolding betyder att vuxna stöttar barnet att lära sig nya kunskaper i den kommunikativa situationen och så småningom kommer barnen klara sig genomföra aktiviteter på egen hand utan stöttning (Åkerblom 2020 m fl s.46).
5.4 Appropriering
Säljö utgår från Vygotsky för att förklara begreppet appropriering, som innebär att människor utvecklas och förändras vart de än befinner sig. Människor lär sig när ny kunskap tas emot från våra medmänniskor i olika samspelssituationer. Varje individ tolkar sedan
”appropierar” den kunskapen utifrån sina tidigare erfarenheter och utvecklar nya kunskaper (Säljö 2000, s. 119–120)
14
5.5 Artefakter
Vygotskij beskriver att vårt tänkande sker via artefakter. Artefakterna kan vara mentala/språkliga och fysiska resurser. Med hjälp av dessa redskap utvecklar vi vårt tänkande och i sin tur utvecklar vi våra handlingar (Säljö 2014, s. 96). Dessa artefakter skapar möjligheter för lärande och utvecklar vårt tänkande.
5.6 Mediering
Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av, vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap (Säljö 2000, s. 81).
Inom sociokulturellt perspektiv definieras begreppet mediering som ett verktyg mellan verklighet och omvärlden. Verklighet genom mediering tolkas och får en ny innebörd för olika fenomen i omvärlden. Tack vare dessa redskap förstår vi och gör tolkningar av världen.
Pihlgren hävdar att i samverkan med andra utvecklas lärande hos barnen och genom språket som ett viktigt redskap får barnen sin omvärld. Förskolläraren har en viktig roll att planera och organisera kontext så att barnen får möjlighet att samspela med sin omvärld (Pihlgren, 2017, s. 32).
15
6. Metod och material
I detta avsnitt beskrivs urval och avgränsningar samt resonemangen kring studiens metodval för datainsamling, arbetsfördelning, de etiska hänsynstaganden samt en reflektion över metoderna.
6.1 Val av metod
Metoden som valdes för studien är en kvalitativ utgångspunkt då vi ansåg att den är mest lämpad för att undersöka människors uppfattning av ett fenomen, i detta fall är det samlingen som skulle undersökas. Kvalitativ forskningsmetod som utgångspunkt lägger stor vikt på hur individen tolkar och uppfattar sin omgivning. Genom den kvalitativa metoden får man kunskap och förståelse av olika perspektiv och upplevelser (Bryman, 2011, s. 340).
Metodvalet för delstudie 1 är en semistrukturerad intervju och strukturerade observationer för delstudie 2
6.2 Intervjuer
Vi har använt av oss kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer och observationer i vår studie. I delstudie 1 har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och formulerade frågor som ger möjlighet till att svara fritt. Man brukar vanligen ha ett antal inledande
“uppvärmningsfrågor” som till exempel kan handla om enklare personuppgifter. Kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av strukturering, det vill säga frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Ibland väljer intervjuaren i en kvalitativ intervjuat ställa frågorna i en bestämd ordning (Davidson & Patel 2019, s.104). Vid semistrukturerade intervjuer får respondenterna får svara med egna ord utifrån frågor som ställs i en bestämd ordning.
Syftet med inledningsfrågor är att skapa kontakt och upprätta en god stämning (Esaiasson m fl. 2017, s.274). Esaiasson betonar att inledningsfrågor används vid studier för att skapa en god stämning. Dessa frågor hjälper forskaren att skapa kontakt till den intervjuade personen.
6.3 Observationer
För delstudie 2 valdes strukturerad observation som metod för att undersöka förskollärarens förhållningssätt till barnens delaktighet i samlingen. Detta innebär en direktobservation av förskollärarens förhållningssätt under samlingen. Observation som metod är inriktad på observerbart beteende och är effektiv på att gripa processer, beteende, struktur och genomföranden (Bryman 2018, s.337).
Observationens syfte grundar sig i vad förskolläraren har för förhållningssätt under samlingen, detta kunde göras genom databearbetning och en analysmetod. Datamaterialet grundas på en strukturerad observation samt ljudinspelning. Valet baserades på att jag redan visste vad som skulle observeras, vilket gör det enklare att ignorera det som inte är relevant
16 (Bell & Waters, 2016, s.234) för studien och gör det enklare att fokusera på det som ger svar på frågeställningarna. De metoder som valdes för den strukturerade observationen var att spela in samlingen med min mobil samt anteckna med penna och papper för att på ett smidigt sätt kunna få återuppleva samlingen med hjälp det som antecknas.
Enligt Lena Rubinstein finns det flera olika val att observera samlingar, metoderna som används ska helst vara enklare och inte störa förskolläraren eller barnen, exempel på sådana metoder ät ljudband, videoinspelning, intervjuer och att anteckna med penna och papper (s.99). Strukturerad observation innebär att man observerar och antecknar människors beteenden utifrån kategorier som är förutbestämda (Bryman, 2011, s.262).
Enligt Bell och Waters (2016, s. 227) är meningen med strukturerad observation att redan veta vad som ska observeras samt ha förutbestämda syften och frågeställningar.
Det sättet som Bryman beskriver och förklarar vad strukturerad observation är går hand i hand med hur Bell förklarar det. Det är tydligt att i strukturerad observation bör man veta vad som ska observeras samt för att kunna avgränsa sina anteckningar och fokusera på det som besvarar ens frågeställningar.
Jag valde att observera fem samlingar med samma förskollärare, de fem samlingarna har alla olika teman. Dessa fem observationer ansåg jag vara tillräckligt för att få svar på våra frågeställningar samt att det går att se om förhållningssättet varieras beroende på temat samlingen har.
Observationsschema (se bilaga 2) är ett verktyg som används för den strukturerade observationen, den hjälper till att filtrera bort det som inte är relevant att observera enligt de frågeställningar som förutbestämts (Bell & Waters, 2016, s. 228–229). Observationsschemat ska hjälpa till att avgränsa det som ska observeras, detta görs genom att man skapar ett specifikt observationsschema för just det som ska observeras för att det ska bli specifikt och inte generiskt. Jag valde att skapa ett observationsschema som passade de frågeställningar jag vill ha svar på. Materialet analyserades med utgångspunkt i studiens centrala begrepp vilket kan betraktas som en typ av tematisk analys.
6.4 Arbetsfördelning
Ebru Uygur har genomfört delstudie 1 som utgick från intervju med förskollärare. Hon har intervjuat 5 förskollärare på fem olika förskolor. Respondenterna intervjuades på sina arbetsplatser. Transkription och resultatanalys av intervjuer genomfördes av Ebru Uygur.
Najoua Zaghdane har genomfört delstudie 2 som utgick från fem observationer på en förskola vid fem olika tillfällen med samma barngrupp. Observationsanalyserna genomfördes av Najoua Zaghdane. Övriga delar av uppsatsen har vi skrivit gemensamt.
17
6.5 Urval och avgränsningar
För delstudie 1 valde vi att intervjua fem förskollärare som arbetar i olika förskolor och för delstudie 2 valdes enbart en förskollärare som arbetar inom Stockholmsregionen. Valet att intervjua och observera förskollärare grundar sig i att förskolläraren är den som har det största ansvaret för undervisning och lärande enligt läroplanen för förskolan (Lpfö, 2018, s.
19).
För delstudie 2 hade förskolläraren i fokus 17 års erfarenhet och avdelningen hade 18 barn mellan åldrarna tre och fem år. För att få tillstånd att utföra observationerna kontaktade jag förskolläraren först för att få ett muntlig godkännande. Därefter delades det ut blanketter där vårdnadshavarna fick underteckna sitt samtycke för att spela in barnens röster. Blanketterna delades ut vid ett föräldramöte och svarstiden innan observationerna kunde utföras var mer än en vecka.
Urvalet kallads bekvämlighetsurval. Detta innebär att vi intervjuar och observerar tillgängliga respondenter som var förskollärarna. Ett bekvämlighetsurval är tillgängligt på ett mer eller mindre tillfälligt sätt, medan forskaren vid ett målstyrt urval väljer ut de aktuella personerna/fallen med vissa forskningsmål i åtanke. Vid ett målinriktat urval väljs personer, platser, organisationer och så vidare ut för att de är av relevans för en förståelse av en social företeelse. Enligt Bryman är bekvämlighetsurval att forskaren väljer de tillgängliga personerna som passar för studiens mål. Forskaren väljer ut personer som är relevanta för studien och intervjuar och observerar dessa personer (Bryman, 2011, s.392). Inom den avgränsade gruppen anstränger man sig sedan för att få till kontrastrika urval av intervjupersoner; det vill säga att intervjumänniskor med olika erfarenheter som kan tänkas inverka på fenomenet i fråga (Esaiasson m fl. 2017, s.168). När vi gör ett urval av intervjupersoner behöver vi välja ut förskollärare med olika erfarenheter.
6.6 Databearbetning och genomförande
Delstudie 1
Först mejlade jag, Ebru, till de intervjukandidaterna om studiens syfte och innehåll och frågade dem om de kunde ställa upp på en intervju. Intervjun genomfördes individuellt på deras arbetsplatser och på en lugn miljö. I delstudie 1 började jag med att ställa inledningsfrågor för att skapa en god stämning. Med maximal variation menas då att intervjupersonerna skall presentera många olika erfarenheter som skall komma till tals i undersökningen (Esaiasson m fl. 2017, s.127). Jag använde mig av uppvärmningsfrågor så att respondenterna skulle känna sig bekväma med intervjun och beskriva sina uppfattningar fritt om innehållet. Jag började med att ställa frågor om respondenternas ålder, utbildning och erfarenhet. Intervjun genomfördes individuellt på deras arbetsplatser och på en lugn miljö. Meningskoncentreringar innebär att viktiga meningsbärande delarna ska koncentreras till korta meningar utan att innebörden förloras. På så sätt blir innehållet lätt att hantera.
Syftet med intervjuerna var att ta reda på förskollärares uppfattningar om 1) samlingens
18 betydelse och 2) vilken uppfattning förskollärare har om barnens delaktighet och inflytande i samlingen. Intervjuerna spelades in med ljudinspelningar. Efteråt transkriberade jag intervjuerna och använde jag mig av metoden meningskoncentrationer för att bearbeta innehållet i intervjuerna. Jag fokuserade på viktiga begrepp som återkom i intervjuerna (Olsson & Sörensen 2021, s.132).
Delstudie 2
Data samlades in via ljudinspelningar och skriftliga anteckningar från observationerna av samlingen. Inför varje samling gjordes ett observationsschema för att snabbare kunna skriva ned det jag ansåg vara givande för studien. Genom att spela in observationerna kunde jag fokusera på mina anteckningar samt återgå till inspelningarna efter varje observation. Efter varje observationstillfälle gick jag igenom mina anteckningar och ljudinspelningen och skrev ned mina reflektioner för att direkt kunna utföra en analys. Jag valde att skriva ned observationerna i dialogform för att minska chanserna att skriva mina bedömningar samt för att kunna referera till en specifik rad när jag utför analysen. Det som skrevs ned i observationerna är det som är mest relevant till min frågeställning och med utgångspunkt i studiens centrala begrepp. Jag valde att göra analysen samma dag som observationen för att ha allt färskt i minnet. De fem observationerna utfördes på samma sätt och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån uppsatsens teoretiska perspektiv.
6.7 Reflektion över metoderna
Eftersom vi hade olika metoder så kan vi säga att intervjuerna med förskollärarna gick väldigt smidigt utan någon komplikation, för det handlar om enbart ett godkännande för respondentenarna som deltar i undersökning. Däremot med observationen krävs ett långt informationsbrev samt vårdnadshavares medgivande, vilket hindrar några av dem att lämna in sitt medgivande. Vi upplevde att metoden var lite svårt att genomföras.
Den nackdelen med observationen är att den tar bara med observatörernas tes och tolkning kring fenomenet, men den fokuserar inte på det faktiska skeendet (Bell, 2006, s.187).
6.8 Tillförlitlighet och trovärdighet
För att studien ska vara tillförlitligt krävs det att studien är trovärdig, överförbar, pålitlig samt att studien ska kunna konfirmeras (Bryman, 2018, s.467).
Denna studie har utförts i enighet med de planeringar och regler som satts upp för studien.
Deltagarna har även fått tillgång till resultatet av studien för att kunna bekräfta om det som har skrivits stämmer överens med det som sades och observerades. Studien är även väl dokumenterad med detaljer för att vara granskningsbar i alla faserna av
undersökningsprocessen.
19 Vi väljer att utföra intervjustudien genom att vara neutral och inte påverka eller styra den intervjuade utifrån sina intressen. Den intervjuade ska känna sig trygg med intervjuaren och kunna svara utan att bli påverkad av intervjuaren (Lantz 2013, s. 99–106).
Denna studie utfördes i enlighet med forskningsregler då intervjuerna genomfördes på ett likadant sätt och samma frågor ställdes till respondenterna. Trovärdigheten i studien skapades genom att intervjuaren bemötte respondenterna på samma sätt och intervjutekniken följdes i varje intervju. Studiens metod beskrivs detaljerat för att öka trovärdigheten (Bryman 2018, s. 466).
Delstudie 2 utfördes på ett opartiskt sätt för att undvika låta personliga värderingar eller bedömningar påverka resultatet. Detta gjordes genom att begränsa resultatet och anteckningarna genom att bara fokusera på det som är relevant för studien. Dialogformen i resultatet valdes för att minimera riskerna för egna bedömningar. Genom att skriva ned detaljerade beskrivningar gör vi det möjligt att för andra att få en djupare förståelse om hur samlingen genomfördes. Alla observationer gjordes på samma sätt och med samma förskollärare i fokus samt att analysen gjordes med hjälp av de centrala begreppen som nämnts tidigare.
Generalisering
Att förskolor arbetar på olika sätt och har olika metoder påverkar resultatet och därför kan inte studien generaliseras. Bryman betonar att det varierar från barn till barn och förskollärare till förskollärare att alla har olika tankesätt och kunskaper (Bryman 2018, s.482–488). I denna studie genomfördes intervjuerna på fem olika förskolor med 5 pedagoger så utifrån detta urval är det svårt att generalisera resultatet.
6.9 Etiskt hänsynstagande
Studiens etiska hänsynstaganden har tagit utgångspunkt i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017).
I delstudie 1 “intervjuer” följdes etiska aspekter som information och samtycke. De intervjuade informerades om studiens syfte, hur intervjun ska transkriberas och användas för studien. De intervjuade fick även informationen om att deras identitet inte kan röjas vid publiceringen (Vetenskapsrådet 2017, s.13–14). Forskningsetiska kodexar ska efterföljas när forskaren genomför sin studie. Dessa riktlinjer hjälper forskaren att handla etiskt riktigt (Vetenskapsrådet 2017, s.15).
I delstudie 2 observationer följdes de etiska aspekterna utifrån informationskravet (Se bilaga 1). Detta innebär att vårdnadshavarna fick ett informationsbrev där syftet med studien beskrevs samt hur studien kommer att utföras. Studiens fokus är förskollärarens förhållningssätt, trots det behövs ändå samtycke från vårdnadshavare och barn för att spela in barnens röster under samlingen. Vårdnadshavarna har även rätt till att ångra sig om de inte vill att deras barns röster ska spelas in eftersom det är frivilligt. Alla vårdnadshavare
20 fick en medgivandeblankett med information om studien samt om hur inspelningarna kommer att lagras och användas. I detta fall ska informationen som sparas bara användas och sparas under studien. Medgivandeblanketten skickades ut till förskollärare och vårdnadshavare en vecka innan observationen. I arbetet är den berörda förskolläraren och barnen helt anonyma.
21
7. Resultat och analys
7.1 Resultat och analys kvalitativa intervjuer
I detta avsnitt presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer som gjordes med förskollärarna som nämns FL 1, FL 2, FL 3, FL 4 och FL 5. Syftet med studien är att ta reda på förskollärares uppfattning om samling som fenomen i förskolan och undersöka hur förskollärare ser på barnens inflytande och delaktighet i samlingen. Utgångspunkten i kvalitativa intervjuerna är meningskoncentrering och citat ur intervjuerna. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturella teorin, som betonar att interaktion och samspel är centrala aspekter för människans utveckling och lärande. Studiens resultat analyseras i relation till de teoretiska begreppen som scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon, appropriering och artefakter. Analysen utgår från två teman som relateras till studiens frågeställningar.
Vid kvalitativa intervjustudier behöver forskaren välja ut förskollärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning för att maximera variationen. De respondenterna valdes utifrån olika bakgrund och erfarenhet för att skapa en stor variation. Respondenterna i denna studie har olika arbetslivserfarenhet och utbildning, vilket presenteras här:
Förskollärare 1 (FL, 1) är 53 år gammal och har studerat Reggio Emilia pedagogik samt är arbetslagsledare i förskolan. Hon har arbetat som förskollärare i 12 år och har arbetat som barnskötare 5 år innan hon började arbeta som förskollärare. Hon arbetar med yngre barnen som är mellan 1 och 3 år.
Förskollärare 2 (FL, 2) är 30 år gammal och nyexaminerad sedan förra året. Hon har arbetat som förskollärare ett år och arbetade som barnskötare 6 år innan hon blev förskollärare. Hon jobbar med äldre barn som är 3 till 5 år.
Förskollärare 3 (FL, 3) är 33 år och blev klar med sin förskollärarutbildning för 2 år sedan.
Hon har arbetat tidigare som barnskötare och just nu arbetar hon på en småbarnsavdelning med 1 till 3 åringar.
Förskollärare 4 (FL, 4) är 38 år och har arbetat 16 år som förskollärare. Hon har studerat vidare till gymnasielärare och högstadielärare. Hon arbetar på storbarnsavdelning med 3 till 5-åringar idag.
Förskollärare 5 (FL, 5) 4 är 3 år har arbetat i 20 år som förskollärare. Hon arbetar på stora barns avdelning med 3 till 5 åringar.
Förskollärarnas uppfattningar om samling som fenomen
22 Förskollärarna FL 1, FL 2, FL 3 och FL 5 beskriver vad samling innebär för dem och är samstämmiga om samlingens innebörd. Förskollärarna beskriver att samling är en lärandeprocess för barnen. Barnen får även rutiner för att vara delaktiga och självständiga.
[…] För mig samlingen handlar om att vi ska ha ögonkontakt med barnen oavsett om vi sitter runt mattan eller inte. Att vi ska säga hej till dem. Den stunden är jätteviktigt [...] vi tar fram lite saker för instrument de gillar mycket våra barn att ha i handen och skaka lite (FL 1, 2021)
[…] Jag tycker att samlingen är jätteviktigt men kanske vissa avdelningar och förskolor har inga samlingar. Samlingen för mig som förskollärare är undervisning lärande process då betyder att barnen ska lära sig rutiner att vara med självständiga och deras inflytande att de ska våga prata och säga till [...] vissa är hel tysta så det tar tid tills att de kommer in till rutiner, så använder vi känslor kort (FL 2, 2021)
[...] Det är bra och röra sig trumma och sånt här ägg så att man kan skicka runt, barn sitter och intressera sig [...] (FL 3, 2021)
[...] Jag tycker också att samlingen är bra att eftersom vi jobbar i en förskola vi har våra utvärderingar, utveckling och lärande för barnen [...]vi säger hej till varandra och vi börjar med namn sången (lär sig varandras namn), berätta vad har vi gjort ute och alla får säga någonting. Jag brukar använda stressbollarna under samlingen. Vissa barn vill inte säga annars använder jag sten också (FL 5, 2021)
Förskollärarna FL 1, FL 2, FL 3 och FL 5 lyfter fram samlingen som en viktig del och lägger stor vikt vid att planera och organisera för i förskolan. De intervjuade förskollärarna är samstämmiga att samlingar ska vara lustfyllda, intressanta och ska utgå från barnens intresse.
Förskolläraren planerar samlingar som utgår från barns behov så att barnen med hjälp dessa stöttor kan utveckla kunskaper som kan sättas i ett sammanhang. Barnen blir delaktiga i samlingar samt utvecklas med stöd av varandra är en stor faktor för det sociala samspelet.
Förskollärarna betonar att samlingen är ett tillfälle för barnen att interagera med sina kompisar och pedagoger. På samlingar får barnen träna på att lyssna på varandra och lyssna på instruktioner och genomföra dem. Planeringen av samlingar utgår från barns intresse och undervisningen byggs vidare på deras nyfikenhet. Förskollärarna tillämpar scaffolding genom att samtala med barnen om regler och struktur. De visar själva hur man till exempel lyssnar uppmärksamt och bekräftar varandra.
23 En av förskollärare (FL 4) uttrycker sig på ett annorlunda sätt kring samlingen som fenomen.
Förskollärare FL 4 beskriver att barnen inte blir tillfrågade om de vill delta i samlingar.
Barnen får inte valmöjlighet att vara med på samlingar, menar hon.
[...] Jag tycker att för mig innebär samlingen, ett gemenskaps av tvång en process där styrde in allt du vill förmedla som gamla tider som framför en kateder och undervisa ungefär och det ska inte vara så [...] vi har gjort om de här namnen samlingarna och kallar inte för samlingar. Vi kallar för dem barnens intresse, vi planerar in dagen.
Under dagen under olika situationer, lärprocesser och då tar vi har en organiserad lek och sedan har vi röstar fram under veckan. Vi har jobbat på och tillsammans med barnen. [...] vi lägger fram instrument och experimentlådor [..] (FL 4, 2021)
Hon säger vidare:
[...] Samling för mig innebär faktiskt att jag tycker jag har en annan åsikt jag kan inte tänka mig att samlingen är frivillig det för att så länge jag tar in barnen av egen begäran på en samling och säger att vi har en samling då är det inte barnens inflytande i det här [...] (FL 4, 2021)
Förskollärare FL 1, FL 2, FL 3, och FL 5 beskriver att de använder bildstöd som ett visuellt stöd. Med hjälp av denna artefakt blir dagordningen tydligt för barnen och de kan ta till sig nya kunskaper på ett konkreta och strukturerat sätt.
Förskollärarna använder bildstöd och olika instrument för att skapa möjligheter för lärande på samlingar. Under samlingar får barnen tillfälle att använda olika instrument och uttrycker sig genom musik och dans. Bildstöd är också tillgänglig och strukturerar upp samlingen och dess innehåll. Förskollärarna stöttar barnen med dessa artefakter och ger olika redskap till barnen för att kunna mediera nya kunskaper. Förskollärarna stöttar barnen i appropriering med hjälp av redskaparna bildstöd, instrument och böcker och uppmuntrar barnen till samtal i samlingen. Förskollärare FL 4 uttrycker att samlingen är väldigt uppstyrd och att barnen inte får möjlighet att vara delaktiga och säga vad de tycker.
Förskollärarnas syn på barnens delaktighet och inflytande i samlingar
Förskollärare FL 2, FL 3, och FL 5 beskriver att barnen får möjlighet att vara med och bestämma om samlingarnas innehåll och att samlingar är ett bra tillfälle att utveckla språket genom att sjunga sånger och läsa och berätta sagor.
[...] Alla barn ska vara delaktiga och alla ska säga något. Jag har samling så de får välja själva vilka sagor de ville ha [...] under samlingen när vi använder språket lär sig barnen mycket och jag brukar läsa en saga till barnen [...] (FL 2, 2021)
24 [...] De ska välja vi ska stå upp sjunga och sitta ner sjunga eller springa sjunga rörelsesångerna det här deras mer inflytande [...] (FL 3, 2021)
[...] Man ska ge möjligheter att det ska bli mera inflytande och de ska välja sin egen sång [...] (FL 5, 2021)
Förskollärarna betonar att barns inflytande i samlingar möjliggörs genom att låta barnen att välja vilka sånger de kan sjunga, vilka sagor de kan lyssna på och välja vilka instrument de kan spela på. De beskriver att delaktighet kan tolkas på olika sätt och genomföras på olika sätt. Förskollärarna betonar att deras roll i samlingen är att skapa möjligheter för barnens delaktighet och inflytande. Förskollärarna betonar vidare att deras kompetens är en viktig aspekt för att öka delaktigheten. Förskollärarna har nämnt att reflektionstid med andra pedagoger är viktigt där de kan diskutera om samlingar och hur de får öka barnens delaktighet.
[...] Att ultimatum inte att man är med och dansar vissa barn kanske står och bara kollar [...] det ska vara bara en stund där om de får vara med på sitt sätt att de är med kanske helt knäppt stilla och sedan till slut kommer någon liten handrörelse kanske eller kanske inte [...] (FL 3, 2021)
FL 3 berättar att delaktighet kan variera och se olika ut från barngrupp till barngrupp. Hon tycker att barnen är med på samlingar på sitt sätt. Vissa barn väljer att vara med medan vissa föredrar att stå vid sidan och är ändå delaktiga i samlingar.
[...] när de sitter på en samling så ska de sitta tyst, inte låta inte höras och inte uttrycka sig för att du ska sitta där och styra upp, säga och tycka och det är inte barnens inflytande och delaktighet. De är inte delaktiga [...] (FL 4, 2021)
Förskollärare planerar aktiviteter som de tror att barnen är intresserade av och tycker att barnen på så sätt blir delaktiga i aktiviteterna. Genom att lyssna på barnen och visa intresse för deras frågor, tankar och idéer kan pedagogerna planera samlingar som utgår från barnens nyfikenhet. Annars riskerar samlingarna bli svåra att genomföra och inte tilltalar till deras intresse. Det som Det som är gemensamt för alla intervjuer är att alla intervjuade förskollärare hänvisar till läroplanen och betonar vikten av att ge möjligheter till barns inflytande.
Samlingar är ett pedagogiskt inslag för att utveckla barnets proximala utvecklingszon.
Barnen på samlingar får möjlighet att utveckla sitt lärande med hjälp av pedagoger och så småningom blir de mer självgående och utvecklar nytt lärande på egen hand.
25 förskollärare utgår från barngruppens intresse och skapar förutsättningar för att göra barnen delaktiga med hjälp av olika artefakter i form av språkböcker, instrument, experimentlådor.
[...] Språket lär vi varandra, det är alltså språk jättebra, matematik där händer massa saker med samlingen [...] Vissa massor ämne från läroplanen antingen matematik [...]
(FL 1, 2021)
[...] Vi har undervisningsplan och vi skriver, vad vi gör veckan efter. Mål från läroplan att koppla till vårt projekt [...] (FL 5, 2021)
[...] Jag kör något som jag tycker och sätta ner barnen nu ska vi göra det här och det ger mig en känsla av att jag tvingade in barnen i en samling det här inte något barnens som det står i läroplanen att vi ska involvera barnen i processen [...] vad vill ni göra?
[...] Vill ni vara inne eller ute på gården förmiddag [...] (FL 4, 2021)
Förskollärare (FL 4) hänvisar till läroplanen om delaktighet och barns inflytande och betonar att barnen behöver involveras i processen. Barnen tvingas in i en samling med ett förutbestämt innehåll. De intervjuade förskollärarna betonar under sina intervjuer att barns intresse står i fokus i planeringen och genomförandet av samlingar. Barnen ges möjligheter att utveckla sina sociala och pedagogiska förmågor. Planering av samlingar utgår från hur barnen kan träna på att uttrycka sina känslor och tankar. Interaktionen mellan barnen och pedagogerna sker via olika språk aktiviteter såsom sånger, ramsor, sagor och samtal. Språk aktiviteter som mediering ger möjlighet till interaktion mellan barnen vilket är ett arbetssätt som används för att utveckla språket. Förskollärare (FL 4) betonar att det används olika artefakter i form av bildstöd, instrument och experimentlådor i samlingar för att ge verktyg till barnen för att utveckla samarbetet och språket.
7.2 Resultat och analys av observationsstudie
I detta avsnitt presenteras resultatet av observationerna i delstudie 2 i form av en dialog med det viktigaste relaterat till min frågeställning: Vilket förhållningssätt har förskollärarna för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade?
Observationerna utfördes på det sätt som beskrivs under delstudie 2 under rubrik 6.4 Genomförande och databearbetning. Alla samlingar började kl. 14:00 som är den vanliga tiden att ha samlingen på och är precis innan mellanmål och efter de fria aktiviteterna.
Rummet där samlingarna utfördes är i huvudrummet, som är det största rummet på avdelningen, och kretsar sig runt den blå mattan som finns i mitten av rummet.
Alla samlingar observerades av enbart Najoua Zaghdane. Varje observation redogörs för att visa en variation av innehåll i samlingen och därmed också en variation i hur förskolläraren arbetar för att barnen ska känna sig delaktiga och inkluderade i samlingen.
26 Observation 1 – ”Återberättelse”
Första observationstillfället genomfördes 2021-11-01 och hade temat återberättelse och bestod av en förskollärare och 8 barn. Samlingen med temat återberättelse sker alltid på måndagar då förskolläraren vill att barnen ska återberätta vad de gjort under helgen. Denna gång var det halloween under helgen och fokuset under samlingen låg på just återberättelse av halloween.
Samlingen börjar med att barnen och förskolläraren sätter sig runt den blå mattan1. Alla:
sjunger hälsningssången ”jag säger god middag till dig”
2. Fsk: vet ni vad det var för dag igår och i förrgår? ((tittar på alla barn)) 3. Barn: lördag och söndag ((ropar högt))
4. Fsk: ja, det stämmer. Vet ni vad lördag och söndag kallas för? ((tittar på alla barnen)) 5. Barn 1: helg
6. Fsk: ja, det stämmer. Lördag och söndag är helgdagar och då är man ledig från förskolan.
Helgen som passerade var en speciell helg eftersom det var halloween. Vad har ni gjort under helgen?
7. Barn 2: mina kompisar kom hem till mig för att fira halloween.
8. Fsk: vad gjorde ni?
9. Barn 2: vi åt godis och lekte.
10. Fsk: Vad gjorde du under helgen (tittar på ett barn) 11. Barn 3: jag hade en massa saker hemma.
12. Fsk: vad för saker menar du?
13. Barn 3: jag hade pumpa, skelettbord, godis och vi målade våra ansikten hemma.
14. Fsk: vad många saker ni hade hemma, vem målade ditt ansikte?
15. Barn 4: jag hade också pumpa och skelett hemma (avbryter barn 3) 16. Barn: jag hade också pumpa hemma (flera barn ropar ut högt).
27 17. Fsk: Vad roligt att ni hade pumpor hemma, hur såg era pumpor ut?
18. Barn: stor och orange (barnen ropade ut olika svar).
19. Fsk: vem målade era ansikten hemma? (fortsätter konversationen med barn 3)
20. Barn 3: Pappa målade mitt ansikte och min syskons ansikten, min syster blev rädd för mig och började gråta.
21. Fsk: kände inte din syster igen dig?
22. Barn 3: nej hon kände inte igen mig (barnet skrattar).
23. Barn 5: det är dags för mellanmål.
24. Fsk: Samlingen är inte avslutad ännu, mellanmålet börjar klockan halv tre (förskolläraren visar vart den långa pekaren och den korta pekaren på klockan ska stå när klockan är 14:30).
25. Fsk: Samlingen är snart slut nu så vi ska kolla vilka barn som är närvarande och vilka som är frånvarande, är alla barn här idag? (kollar på barnen).
26. Barn: ja! (barnen ropar ut samtidigt).
27. Fsk: är ni säkra? (kollar på barnen)
28. Barn: ja! (Barnen ropar återigen ut svaret samtidigt).
29. Fsk: kan du ta fram listan och läsa upp alla namn högt (frågan ställs till barn 6 som går upp och hämtar listan).
30. barn 6: läser upp alla namn (förskolläraren frågar barnen efter varje namn om barnet är frånvarande eller närvarande.)
31. Fsk: hur många barn är närvarande idag?
32. Barn: 8 (barnen räknar antalet barn och ropar ut svaret högt).
33. Fsk: hur många barn är frånvarande idag?
34. Barn: 10 (Barnen ropar ut svaret högt).
35. Fsk: det stämmer eftersom vi är 18 barn i gruppen och 10 + 8 är lika med 18.
36. Fsk: nu är samlingen avslutad.
Observation nummer ett avslutades efter detta.
28 Analys av observation 1 - ”Återberättelse”.
Resultatet av observation 1 analyseras med fokus på hur förskolläraren använder scaffolding, proximala utvecklingszonen, mediering, sociala samspelet och språket för att öka barnens delaktighet och inflytande i samlingen.
Samlingen börjar med att barnen och förskolläraren sätter sig runt den blå mattan och sjunger hälsningssången ”jag säger god middag till dig” och går igenom vad för dag det är idag.
Detta görs i början av samlingen för att välkomna alla barnen till samlingen och för att påminna barnen om vad temat för dagen är. Detta är ett sätt att minska den proximala utvecklingszonen, då de mer kunniga kamraterna i gruppen används som stöd samtidigt som barnen får uttrycka sig verbalt och känna sig delaktiga. Under observationerna har det observerats att alla barn alltid är glada och delaktiga under början samlingen vilket kan kopplas till att barnen känner sig säkra eftersom de svarar och sjunger i grupp och har kamraterna som stöd.
Vid observation 1 fokuserar förskolläraren på att barnen ska återberätta vad de gjort under halloween och ställer även flera följdfrågor till barnen, vilket leder till att barnen blir delaktiga i samlingen. Ett exempel på detta är på rad nr 12 när ett barn sa att hen hade en massa olika saker hemma under halloween, förskollärarens följdfråga som var ”vad för saker menar du?” ledde till att barnet kände sig delaktig och fick chansen att förklara vad för saker hen hade hemma under halloween. Barnet nämnde alla saker och att de målade sina ansikten hemma, vilket ledde till ännu fler följdfrågor som ”vem målade ditt ansikte?” och ”kände din syster inte igen dig?”. Det var tydligt att barnet kände sig hörd och ville uttrycka sig samtidigt som att det ledde till att de andra barnen ville delta i diskussionen som vi kan se på rad 15 och 16. Under samlingen använder sig förskolläraren utav scaffolding i form av öppna frågor och följdfrågor till barnen för att ge barnen möjlighet att utveckla språket och känna sig delaktiga. Förskollärarens metod att minska avståndet i den proximala utvecklingszonen är att låta de mer kunniga kamraterna verka som stöd för barnen. Barnen samspelar med varandra under samlingen och bidrar till diskussionen. Detta ses återigen på rad 15, 16 och även rad 18 där barnen får delta i konversationen. Detta kan tolkas som appropriering från barnen som fick chansen att lyssna på diskussionen och formulera en egen mening med det som diskuterades och uttrycka sig verbalt.
Under samlingen bekräftade förskolläraren barnens svar för att de barnen som inte förstod svaren ska få lite extra stöd för att nästa gång kunna svara på frågorna utan stöd från kamraterna. Detta är synligt under på rad 6 när förskolläraren bekräftar att lördag och söndag kallas för helgdagar samt att man då är ledig från förskolan. Här ser vi att förskolläraren använder barnen som stöd för att minska avståndet i den proximala utvecklingszonen samtidigt som förskolläraren använder scaffolding och bekräftar och förtydligar för barnen att lördag och söndag kallas för helg.
Observation 2 – ”Matematik”
29 Andra observationstillfället genomfördes 2021-11-02 och hade temat Matematik och bestod av 2 förskollärare och 10 barn. Samlingen börjar som vanligt klockan 14:00 och börjar med att förskolläraren välkomnar barnen och sjunger en hälsningssång.
1. Fsk 1: idag ska vi jobba med matematik, vill ni lösa ett matematiskt problem? (tittar på alla barnen).
2. Barn: ja! (ropar barnen ut samtidigt).
Förskollärare 1 räknar upp antalet barn som finns i rummet.
3. Fsk 1: jag ska lägga ut 5 rockringar i rummet (håller upp varje rockring och säger vad för färg rockringen har och lägger sedan ned rockringen runt rummet).
4. Barn 1: jag är rädd (säger barn 1 medan förskollärare 1 placeras rockringarna i rummet).
5. Fsk 1: det är inget att vara rädd för, vi ska bara leka en lek där ni tillsammans ska lösa ett matematiskt problem. (kollar på barn 1)
6. Barn 1: okej
7. Fsk 1: kan alla barn ställa sig upp så ska jag förklara instruktionerna (kollar på alla barn, barnen ställer sig upp).
8. Fsk 1: jag kommer spela upp musik och när musiken stannar så ska ni dela upp er så att det står 2 barn i varje rockring (kollar på alla barn).
9. Fsk 1: det här är en matematisk lek och vi ska försöka tänka matematik under leken.
10. Fsk 1: jag kommer spela upp musik och när musiken stannar så ska ni dela upp er så att det står 2 barn i varje rockring (repeterar instruktionerna).
11. Fsk 1: har ni förstått instruktionerna?
12. Barn: ja, matematik (vissa barn ropar ut ja och vissa barn ropar ut matematik).
Förskolläraren startar musiken och barnen dansar runt ringarna och socialiserar med varandra en kort stund innan förskolläraren pausar musiken.
13. Fsk 1: hur många barn ska det stå i varje ring? (kollar på barnen).
14. Barn: 2 (alla barnen ropar ut samtidigt).
15. Fsk 1: då ska vi räkna hur många barn det finns i varje ring (går och ställer sig bredvid den första ringen).
30 16. Barn: ett, två (barnen räknar antalet barn i ringen).
17. Fsk 1: stämmer det?
18. Barn: ja, det stämmer (barnen ropar ut högt).
19. Fsk 1: hur många barn står här? (går till den andra ringen).
20. Barn: ett, två, tre (barnen räknar högt till 3).
21. Fsk 1: stämmer det?
22. Barn: nej (ropar barnen högt).
23. Fsk 1: hur ska vi lösa problemet så att det blir rätt? (kollar på barnen).
24. Barn 2: (någon måste flytta dit säger barn 2 och pekar på ringen där bara ett barn står).
25. Barn: ja, någon måste flytta dit (pekar på ringen som barn 2 pekade på).
26. Fsk 1: hur löser vi det problemet? (kollar på barnen)
27. Barn: då blir det 2 barn i båda ringarna (ropar några barn ut medan andra nickar och håller med).
Ett barn flyttar på sig och går till ringen där det bara stod ett barn. Denna procedur fortsätter tills barnen räknar antalet barn i varje ring.
28. Fsk 1: jag ska nu ta bort en ring, hur många ringar har vi kvar då? (kollar på barnen).
29. Barn: bara 4 (barnen ropar ut svaret högt).
Förskolläraren förklarar att instruktionerna nu ändrats och att det ska stå 3 barn i varje ring i stället för 2 och sedan fortsätter leken. Leken fortsätter på samma sätt fram till det är en ring kvar och alla barn ska samlas i samma ring.
30. Fsk 1: hur ska vi göra för att alla ska få plats i samma ring? (kollar på barnen).
31. Barn 3: vi kan lägga våra huvuden i ringen bara.
32. Barn 4: vi kan lägga våra magar i ringen.
33. Fsk 1: det är bra förslag, tror ni vi kan hitta några andra förslag?
34. Barn 5: vi kan lägga en fot i stället (svarar ett barn efter lite betänketid).
