I denna studie har jag analyserat sekundärdata som i huvudsak är kvantitativ. I studiens analys förekommer också kvalitativt material som baseras på tidigare studier. Syftet med det kom- pletterande kvalitativa materialet är att omfatta faktorer som stärker resultatet från det kvanti- tativa materialet.
98 Fernandez, Does culture matter?, s.1–36.
99 Pieter Bevelander, Ravi Pendakur, “The labour market integration of refugee and family reunion immigrants: a
comparison of outcomes in Canada and Sweden”, Journal of Ethnic and Migration Studies,2014, s. 689–709.
100 Delegationen för Migrationsstudier, Integrationspolitik och arbetsmarknad: en översikt av integrationsåtgär-
der i Sverige 1998–2013, s.18–19.
Utgångspunkten för analysen baseras på statistiken och delvis tidigare forskning kopplad till teori. Valet av den kvantitativa metoden och materialet beror på syftet som jag vill uppnå med studien och som hänger samman med frågeställningarna. Sekundärdata eller som det även kal- las ”andrahandsdata” innebär data som ursprungligen har samlats in tidigare av andra. För att genomföra studien har jag använt offentlig, färdigställd statistik från Statistiska Centralbyråns (SCB) databas och statistik från The World Bank. I studien används följande specificeringar av SCB-statistiken:
Befolkningsstatistiken byggs på uppgifter från folkbokförda personer som finns hos
Skatteverket. Skatteverket lämnar dessa uppgifter till SCB vilka i sin tur bearbetar uppgifterna i registersystemet RTB (Registret över totalbefolkningen). RTB får uppgifterna från Skatte- verket fem gånger i veckan och den färdigställda data framställs av SCB varje månad. Syftet med befolkningsstatistiken är att ge grundinformation om Sveriges befolkning, exempelvis folkmängdens storlek. Statistiken som används i studien redovisas efter bakgrundsvariablerna kön, födelseland och ålder. Befolkningsstatistiken avser kunna utnyttjas av olika användare och tillämpas av såväl allmänheten som av statliga myndigheter. Dessutom sker internationell leverans av befolkningsstatistik fyra gånger om året till statistikorganisationen Eurostat.102
Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS, baseras på kontrolluppgifter från
arbetsgivare och självdeklarationer från egna företagare. Precis som med befolkningsstatisti- ken, hämtas uppgifterna i RAMS från Skatteverket. RAMS behandlar longitudinella studier för år 1985–2015. Syftet med RAMS är att presentera årlig information om populationens sysselsättning. Statistiken som används i denna studie beskrivs i form av förvärvsarbetande (individer som är sysselsatta och har lönearbete/betalt arbete minst en timme per vecka i no- vember) eller ej förvärvsarbetande och omfattar personer som är folkbokförda i Sverige 31/12 varje år.
När det gäller demografiska uppgifter såsom kön, födelseland och ålder för individer som framställs i RAMS, är dessa uppgifter hämtade från SCB:s befolkningsstatistik. Sysselsätt-
102 SCB (Statistiska Centralbyrån), Beskrivning av statistiken. Befolkningsstatistik 2015, tillgänglig:
https://www.scb.se/contentassets/9299bfcd87ba4c828a8d46b4db49d67a/be0101_bs_2016_gs_160204.pdf (Hämtad 2020-01-06).
ningsstatus, d v s förvärvsarbetande eller ej, bestäms utifrån om individen har arbetat minst en timme per vecka i november månad. Samma definition av om individen är förvärvsarbetande eller ej används av International Labour Organization, ILO. Tillförlitligheten för uppgifterna i RAMS anses generellt vara god. Emellertid har RAMS felkällor som kan ligga på ca en pro- cent, men i stort överensstämmer sysselsättningsnivån med Arbetskraftsundersökningarnas, AKU:s, resultat.103
Vid undersökning av sysselsättningsstatistiken förekommer en avgränsning i ålder för kvin- nor, 20–64 år. Detta anses som en rimlig avgränsning, eftersom det är få individer som deltar på arbetsmarknaden före 20 år och efter 64 år.
Utbildningsregistret, UREG, innehar information om befolkningens utbildning och utbild-
ningsnivån i riket. Statistiken från UREG används av bland annat Utbildningsdepartementet, Skolverket, länsstyrelserna m.m. och uppgifterna rapporteras vidare internationellt t.ex. till Eurostat. Uppgifterna rapporteras årligen till UREG från landets utbildningsanordnare. Däre- mot kommer uppgifterna om utländska utbildningar från folk- och bostadsräkningar och från enkätundersökningar som genomförs bland utrikes födda personer.
UREG hämtar även uppgifter från RTB för att säkerställa uppgifterna. Uppgifterna om utbild- ning registreras i nivåer enligt svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). Den bygger på indelning av utbildningarna i inriktning, där den högsta utbildningen för personen väljs.104 I denna studie har jag inte utgått från utbildningsinriktning. Vid bearbetning av sekundära data har jag dessutom slagit samman två variabler (eftergymnasial utbildning som är kortare än 3 år och som är längre än 3 år) och benämnt det som eftergymnasial utbildning. I min studie har jag använt följande bakgrundsvariabler för att studera utbildningsnivån hos grupperna: kön, födelseland och ålder.
Vid användning av utbildningsstatistiken förekommer avgränsning i ålder för kvinnor, 25–64
103 SCB (Statistiska Centralbyrån), Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik RAMS, Statistikens framtagning,
2015, tillgänglig: https://www.scb.se/contentassets/a5f118521a3145c0bcb008ff39805e15/am0207_do_2015.pdf (Hämtad 2020-01-06).
104 SCB (Statistiska Centralbyrån), Befolkningens utbildning, Utbildningsregister UREG, Beskrivning av sta-
tistiken, 2015, tillgänglig:
https://www.scb.se/contentassets/776fd7a4ac2f4574ae86e4a3b5b7595e/uf0506_do_2015_mk_160609.pdf (Hämtad 2020-01-06).
år. Denna avgränsning beror på att det är få individer som har klarat av sina studier före 25 års ålder. Dessutom innehar SCB:s UREG denna åldersavgränsning i samband med födelseland. Därför var det inte möjligt att ta fram uppgifter om kvinnornas utbildning utifrån födelselan- det mellan 20–25 år.
Jag har också använt statistik från International Labour Organization som finns på The World Bank:s hemsida i studien. Jag har valt att använda den statistiken i syfte att undersöka kvin- nornas deltagande på arbetsmarknaden i det forna landet. Jag har utgått från tabellen Labor
force participation rate, female (% of female population ages 15+) (modeled ILO estimate).
Statistiken i tabellen utgår från ålder 15+ och en annan ålder kunde inte väljas. Denna statistik byggs på nästan samma princip som RAMS statistik från SCB, genom samma uppdelning av personer i förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande utifrån ILO-modellen. Dock inkluderar denna variabel inte bara kvinnor som är sysselsatta på arbetsmarknaden, utan även de som är arbetslösa och arbetssökande är inräknade.
Det finns både fördelar och nackdelar med den kvantitativa metoden och insamlingen av se- kundära data. Alan Bryman, professor i social forskning, diskuterar sekundäranalys i sin bok
Samhällsvetenskapliga metoder. Enligt Bryman är en av de viktigaste fördelarna med den ty-
pen av data att den ger möjlighet för studenter att genomföra en omfattande undersökning. Denna typ av undersökning skulle inte annars vara möjlig att genomföra på egen hand på grund av tidsbrist och ekonomiska resurser. Datainsamling som genomförs av stora institut- ioner såsom SCB tyder inte bara på god kvalitet i materialet utan ger också möjlighet till lon- gitudinella analyser.105
Emellertid diskuterar Bryman brister med sekundärdata. Nackdelen med sekundära data är att det tar tid att få kunskap om materialet, speciellt om det rymmer en stor mängd av data. Förstahandssyftet för datainsamlingen kan vara avgörande för vidare tillämpning av sekun- däranalys. Dock är det inget som jag har upplevt vara särskilt problematiskt i denna studie. Problematiken som jag har upplevt i mitt arbete var begränsning av den statistik som fanns tillgänglig för allmänheten. Detta påverkade mitt val av statistisk information vilket jag har redovisat under rubriken Analys. Bryman diskuterar ytterligare brister i sekundära data som
jag har stött på under arbetsgången. Exempelvis har data saknat viktiga nyckelvariabler som behövde tas med i arbetet.106