I detta avsnitt kommer studiens metodval och material att diskuteras. Reflektioner och funderingar under arbetets gång kommer presenteras i två olika avsnitt, först diskuteras det teoretiska materialet. För att sedan gå in på andra avsnittet som behandlar de empiriska materialet för denna studie.
Teoretiskt material
Då studien hanterar olika forskningsområden har ett gediget förarbete genomförts för att få ett bättre grepp om de ämnen som visat sig viktiga i studiens genomförande. Vi har sedan tidigare erfarenhet av restaurangbranschen både som anställda med ansvar men även utan ansvar. Vår tidigare kunskap inom ledarskap som forskningsämne var däremot begränsad. Det har under studiens gång diskuterats hur den teoretiska datainsamlingen har påverkats både negativt och positivt av dessa faktorer. Ledarskap är ett omfattande forskningsämne som det finns mycket skrivet om, vilket studien har tagit hänsyn till i de begränsningar som gjorts. Det finns även risker med att ha förkunskap om en huvudsaklig del av studien, exempelvis den potentiella
förförståelsen av respondenternas delgivande om restaurang X. Analysarbetet och eventuella slutsatser riskerar att präglas av förutfattade meningar. Detta kan resultera i att som intervjuare söka efter förväntade svar från respondenten och möjligtvis förbise den faktiska kontentan av ett svar. Den teoretiska insamlingen av material om restaurangbransch har påverkats av vår tidigare kunskap om branschen, men inte nödvändigtvis på ett negativt vis. Förkunskapen har förenklat insamlandet och tydliggjort vilken inriktning studien ska hålla. Alla dessa faktorer som har varit grundläggande för just denna studie talar för att kvalitativa studier inte är fullständigt
upprepningsbara då de mänskliga faktorerna får ta alltför stor plats i studiens alla delar (Alvehus, 2013; Trost, 2010).
Empiriskt material
Något som är viktigt att ta i beaktning i denna studie är urvalet av respondenter. Det empiriska materialet är insamlat från endast sex respondenter. Med hänsyn till urvalsmetoden, målinriktat snöbollsurval, har det diskuterats om trovärdigheten av resultatet hade ökat om fler respondenter hade deltagit. Vi hade även kännedom om merparten av respondenterna sedan tidigare, vilket är viktigt att ta i beaktning. En sådan förutsättning möjliggör att snabbt kunna skapa en säker miljö mellan respondenterna och intervjuaren. Det underlättar även då respondentens kroppsspråk lätt kan läsas av och det kan ge en djupare förståelse för svaren (Trost, 2010). En nackdel med att ha
32
kännedom om respondenterna sedan tidigare är att det snabbt kan bjuda in till egna tolkningar i transkriberingen av svaren, vilket kan leda till feltolkning (Howitt, 2013). Därför har det varit extra viktigt att transkriberingarna fick ta den tiden det behövde för att kunna utföras ordagrant. Det är värt att belysa att två av respondenterna inte längre arbetar på restaurang X, utan har slutat under olika omständigheter.
Tanken med sex respondenter var att ha personer som någon gång har arbetat tillsammans i samma verksamhet men inom olika avdelningar av verksamheten. Det var problematiskt att få tag på personer som ville vara med i undersökningen som fyllde dessa kriterier. Under studiens gång har det diskuterats om studien hade gynnats av att ha haft en större grupp i restaurang X än att få tag i en specifik grupp respondenter. Resultatet hade påverkats om gruppen respondenter hade valts ut aktivt istället för med snöbollsurval. En större grupp i samma verksamhet hade omfattat en större mängd olika perspektiv och åsikter. Däremot upplever vi att anonymiteten av
respondenterna enklare har kunnat skyddas på grund av det begränsade antalet. Något som även är viktigt att belysa är att två av de respondenter som är timanställda arbetade tillsammans under samma period. Detta är stundtals tydligt då det finns likheter i resultaten från både intervjuerna. Likt det Wheelan (2005) påvisar om hur människan lär av varandra, berättar en av
respondenterna att humör och attityder på en arbetsplats har en inverkan på alla kollegor.
Upplevelsen av en situation kommer att formas av andras upplevelser och åsikter, därför har extra beaktande tagits vid analyseringen av dessa två intervjuer.
En annan aspekt som är viktig att belysa är platsen och omständigheterna för intervjuerna. Förhoppningen var att skapa ett rum där respondenterna kände sig avslappnade och trygga i, därför valdes platser som respondenten själv var med och bestämde. Tre av intervjuerna genomfördes på att café som respondenterna tidigare besökt. En av dessa intervjuer blev signifikant kortare än samtliga andra, vilket tyder på att de rumsliga omständigheterna inte var fördelaktiga vid det tillfället. Cafét vid denna intervju hade betydligt fler gäster som bidrog till en högre ljudnivå och andra störmoment för både oss och respondenten. Med anledning av studiens syfte att belysa individers upplevelser och åsikter var en förutsättning för intervjuerna att
atmosfär var så avslappnad som möjligt. Problematiken som stundtals uppstod under samtliga intervjuer var att samtalet fick en alltför avslappnad ton. Eftersom att vi sedan tidigare hade haft kontakt med merparten av respondenterna riskerade samtalen att förlora fokus på syftet med intervjun. Det faktum att vara två intervjuare har i dessa situationer visats sig vara fördelaktigt, då ansvaret att styra intervjun i rätt riktning har varit ett gemensamt sådant.
33
Två intervjuer genomfördes via videoprogrammet Zoom, detta för att respondenterna inte hade möjlighet att mötas i person. Detta bidrog med svårigheter då det gemensamma valet av plats inte blev aktuellt. Trots att intervjuerna inte genomfördes i person var målet att skapa en så jordnära och lugn atmosfär som möjligt (Nygren & Tidström, 2012; Trost, 2010). Problematiken som uppstod var oönskade distraktioner såsom problem med uppkoppling, oförklarliga ljud och den allmänna känslan att inte känna den kroppsliga närvaron från respondenten. I och med att materialet har analyserats i linje med vad som kallas för tematisk analys anser vi att intervjuerna som utfördes över Zoom ändå är av högt värde och bidragit med viktiga insikter för resultatet (Ibid.).
Slutsatser
Det finns tydliga skillnader i upplevelsen av den motiverande gruppdynamiken mellan de olika anställningsformerna, timanställning och tillsvidareanställning. En skillnad är att det som
tillsvidareanställda beskriver som frihet upplever de timanställda som en avsaknad i ledarskapet. En slutsats är att anställda med en hög involvering i arbetsgruppen är mer benägna att tycka att ledarskapets påverkan på gruppdynamiken är motiverande. De timanställda på restaurang X är den mest utsatta gruppen när det talas om trygghet och stabilitet i ledarskapet. De timanställda är även den grupp som kontinuerligt åsidosätts och bortprioriteras. Analysen visar på att ledningen istället lägger både resurser och energi på att ge de tillsvidareanställda utrymme att utvecklas. Ledningen borde aktivt arbeta mer med involveringen hos personal med olika anställningsformer för att kunna skapa en trygg grund för verksamheten att stå på.
Avslutningsvis visar studien på att synen på den inre motivation skiljer sig mellan de två grupperna. Tillsvidareanställda beskriver att den inre motivationen drivs av att förmedla en upplevelse till gästen samt att vara med och driva restaurang X framåt. De timanställdas inre motivationsfaktorer å andra sidan komprimeras ner till de egna prestationerna och den
individuella utvecklingen. Även detta talar för att en hög involvering i arbetsgruppen bidrar till anställdas upplevelse av en motiverande gruppdynamik inom en restaurangverksamhet.
34