I följande avsnitt presenteras de metodologiska utgångspunkterna för studien. I avsnitt 3.1 presenteras vilken intervjumetod som använts under intervjuerna och avsnitt 3.2 behandlar de metodologiska överväganden som intervjuerna har baserats på. Vidare behandlar avsnitt 3.3 tematisk analys, avsnitt 3.4 behandlar den valda vetenskapsteoretiska metoden kvalitativa intervjuer, avsnitt 3.5 behandlar vikten av reflexivitet och avsnitt 3.6 behandlar till sist metoddiskussionen.
3.1. Intervjumetod
Intervjuerna utformades utifrån en kvalitativ semi-strukturerad nivå.
Kännetecknande för semi-strukturerade intervjumetoder är att det finns ett antal förberedda primära frågeställningar men ordningsföljden av frågorna är inte fast utan ändras beroende på vilken riktning som intervjun tar (Denscombe, 2018). I detta fall fick informanterna mellan 2 och 4 frågor i förväg som förberedelse. De primära frågeställningarna som skickades i förväg skiftade beroende på vilken position i kommunen informanten hade. Jag valde att ha olika intervjufrågor till olika informanter eftersom varje informant har hög kunskap inom just sitt område. Informanterna intervjuades således i egenskap av deras yrkesroll.
Frågorna presenteras i sin helhet i Bilaga 1.
I en kvalitativ studie ska frågorna vara ställda så att svaren reflekterar sociala strukturer eller individens erfarenheter (Hey, 2016). Vidare ska frågorna i en kvalitativ studie inte vara ställda på så sätt att informanten har möjlighet att kunna svara ja eller nej.
3.2 Metodologiska överväganden
Denna studie har genomförts med hjälp av begrepp, tidigare forskning och teorier gällande regionförstoring och pendling, presenterat i avsnitt 2.
Informanterna har varit utvalda kommunala politiker och tjänstemän inom kultur och näringslivssektorn i Robertsfors kommun. Med tanke på kommunens storlek är det enkelt att räkna ut vilka politiker och tjänstemän som har varit med och deltagit på intervjuerna. På grund av detta har jag valt att referera till intervjupersonerna som politiker 1, 2 och 3 samt tjänsteperson 1 och 2 i detta arbete för att skydda deras identitet.
Personer som deltar i intervjuer för ett forskningsprojekt ska vara anonyma och uppgifterna som kommer efter intervjuer ska hanteras på ett konfidentiellt sätt så att informanternas identiteter förblir anonyma (Denscombe, 2018). Innan intervjuerna skickades ett informationsblad ut
7
som belyste syftet med intervjun, att informanterna när som helst fick dra sig ur arbetet och hur materialet från intervjuerna kommer behandlas.
Efter att informanten godkände kriterierna skickades de primära frågeställningarna till intervjupersonen tillsammans med en samtyckesblankett som informanten fick skriva på för att sedan skicka tillbaka.
Samtliga intervjuer genomfördes 2022 under vecka 15 och 16. Fyra av fem intervjuer genomfördes via videomötesprogrammet Zoom med webkamera. Genom att ha webkamera på genomförs intervjuerna likt en fysisk intervju men tar bort de olägenheter som finns med reskostnader i både tid och pengar. Detta gör att intervjuer baserade på videomöten kan vara ett bra alternativ till traditionella fysiska intervjuer (Denscombe, 2018). Den intervju som inte skedde via Zoom skedde via ett telefonsamtal. Intervjuerna var mellan 10 och 20 minuter långa. Samtliga intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Eftersom informationen som kom upp i intervjuerna ska användas för att få en djupare inblick i hur politiker och tjänstemän arbetar och tänker kring järnvägsetableringen har transkriberingen genomförts på ett selektivt tillvägagångssätt, material som inte anses stärka uppsatsen har medvetet sållats bort (Denscombe, 2018).
3.3 Tematisk analys
Tematisk analys är en metod inom den kvalitativa forskningen som används för att identifiera, analysera och beskriva mönster, eller teman, i insamlade intervjudata. Tematisk analys, till skillnad från andra metoder som söker fram teman i kvalitativa data, är inte bunden till någon teoretisk grund. Detta leder till att tematisk analys kan implementeras på många olika analysdata vilket inte hade varit möjligt i till exempel narrativ analys (Braun & Clarke, 2006).
Den tematiska analysen har gjorts i tre steg. Först transkriberades intervjumaterialet selektivt, därefter genomfördes en genomgående kodning av materialet som gick ut på att hitta teman som var intressanta för uppsatsens frågeställningar och uppsatsen i helhet. Dessa teman färgkodades för att kunna hålla isär dem. I tredje steget ställdes de olika teman bredvid varandra för att se ifall det fanns några teman som gick att slås samman till ett övergripande tema. De slutgiltiga teman blev pendling, möjligheter, styrkor, utmaningar, hot och näringsliv. Dessa teman är grunden till rubrikerna i resultatet.
8 3.4 Vetenskapsteoretisk diskussion
Den här studien grundar sig i ett relativt få antal fall, fem för att vara exakt.
När en studie grundas på så pass få intervjuer väcks frågor om hur representativa dessa fall är. Frågor om generaliserbarhet kan väckas men enligt Denscombe (2018) är ett annat angreppssätt överförbarhet. Med överförbarhet innebär att forskaren använder informationen från intervjuerna och bedömer i vilken mån informationen går att tillämpa i andra jämförbara fall. Resonemanget går från ”I vilken utsträckning är det sannolikt att fynden återfinns i andra fall?” till ”I vilken utsträckning skulle fynden kunna överföras till andra fall?” (Denscombe, 2018 s. 413). I detta fall är det möjligt att överföra informationen som framkommit under intervjuerna på andra städer och orter som är i samma sits som Robertsfors i den mening att städerna mest troligt går genom samma saker i form av samhällsutveckling och regionförstoring.
3.5 Reflexivitet
Forskningsarbeten kan aldrig bli helt neutrala eftersom arbetet kommer vara påverkad av forskarens egen sociala bakgrund och tidigare erfarenheter. Människor kan enbart begripa världen på det sättet som vi har upplevt den baserat på våra egna erfarenheter och kultur. På så vis är det omöjligt att ställa sig utanför sina egna upplevelser och bedöma världen objektivt som den ”verkligen är” utan vi kan enbart beskriva den på det sättet vi själv har upplevt den.
Denscombe (2018) belyser vikten av forskaren ”jag” i framställandet av ett forskningsarbete. Med forskarens ”jag” menar Denscombe att forskarens identitet, värderingar och föreställningar blir en inbyggd komponent i arbetets gång som inte går att bortse från. I ett arbete menar Denscombe således att forskaren måste reflektera i vilken grad bakgrundsfaktorer som tidigare erfarenheter, sociala värderingar och personliga föreställningar kan ha format forskarens tolkning av kulturer och händelser.
Denscombe (2018) listar faktorer som kan ha en inverkan på arbetet och belyser faktorer som sakkunskap, erfarenheter, intressen och personliga övertygelser. För att kunna bevisa hur dessa faktorer kan ha en inverkan på arbetet måste forskaren även stödja faktorerna på personliga detaljer såsom kön, social bakgrund, ålder, etnicitet, arbetserfarenhet och skicklighet samt utbildning och kvalifikationer.
9 3.6 Metoddiskussion
I och med att empirin i denna studie baseras på svar från intervjuer av politiker och tjänstemän är det viktigt att ha i beaktning att svaren kan vinkla deras yrkesroll och politiska ideologi. I synnerhet frågor som svarar på vilka hot och svagheter som tjänstemännen och politikerna såg kopplat till järnvägen vändes svaren till det positiva eller att de nödvändigtvis inte såg några svagheter eller hot kopplade till järnvägen över huvud taget utan det runtomkring.
I efterhand hade jag nog valt att ha en gemensam fråga som återkom på varje intervju för att enklare kunna jämföra informanterna med varandra.
Under detta arbete blev även några av frågorna delvis felformulerade så att det gick att svara ja eller nej på dem. Dock svarade informanterna utförligt vilket gjorde att det ändå var möjligt att analysera svaren senare i studien.
10