1. Inledning
1.4 Metod och material
För att kunna fastställa gällande rätt beträffande likgiltighetsuppsåt kommer den
rättsdogmatiska metoden att användas, vars huvudsakliga syfte är att tolka och systematisera gällande rätt.12 Gällande rätt kan förklaras som en skildring av rättsläget vid en viss tidpunkt.
Enklare förklarat är det en stillbild av en rättsutveckling13 som utgör svar på en rättslig fråga vid en bestämd tidpunkt.14 Som en del av den rättsdogmatiska metoden sammanvägs och analyseras rättskällorna för att fastställa vad som utgör gällande rätt vid tidpunkten för analysen.15 Vilka argument som kan föras inom ramen för den rättsdogmatiska metoden är omdiskuterat. Sandgren menar att den rättsdogmatiska metoden enbart bör fokusera på vad som utgör gällande rätt och inte personliga värderingar. I ett sådant perspektiv inkluderas inte kritiska analyser, vilket då enbart kan genomföras genom tillämpning av andra metoder, som den rättsanalytiska eller den rättspolitiska metoden. 16 Enligt Kleinemans mening är brukandet
12 Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, 1 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1995, [cit. Peczenik], s. 312.
13 Martinson, Claes, Litteratur, SvJT 2019 s. 979, s. 988 f.
14 Adestam, Johan, Den dokumentvillkorade garantin, Karnov Group, Lunds universitet 2014 [cit. Adestam], s. 16.
15 Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Nääv, Maria och Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 2 u., Studentlitteratur AB, Lund, 2018, s. 21–46 [cit. Kleineman], på s. 21.
16 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 4 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren], s. 44–48.
4
av en kritisk analys inom ramen för den rättsdogmatiska metoden inte bara möjlig utan också viktigt då den görs med stöd av doktrin vilket är en vedertagen rättskälla.17
I uppsatsen kommer det föras en analys över hur likgiltighetsuppsåtet tillämpas av domstolarna. En analys är behövlig för att på ett tillfredställande sätt besvara uppsatsens frågeställning. Således räcker det inte med enbart tillämpningen av den rättsdogmatiska metoden för att besvara uppsatsens frågeställning på ett tillfredsställande vis. Den rättsdogmatiska metoden är inte den enda metoden som finns att använda inom
rättsvetenskapen.18 Där den rättsdogmatiska metoden inte kan anses tillräcklig kan den
rättsanalytiska metoden användas. Uppsatsens syfte är bredare än att endast fastställa gällande rätt. I syfte att analysera rätten, kommer den rättsanalytiska metoden också att användas i uppsatsen. Uppsatsen kommer att analysera mål från underinstanserna och hur dessa förhåller sig till och huruvida de är förenliga med gällande rätt och straffrättsliga principer som
rättssäkerhet, förutsägbarhet och effektivitet, vilket blir en större analytisk prägel på uppsatsen. Därför är användningen av den rättsanalytiska metoden påkallad. Den
rättsanalytiska metoden tillåter ett friare förhållningssätt till de vedertagna rättskällorna och möjliggör genom detta en mer omfattande problematisering av rätten och dess tillämpning utifrån olika perspektiv.19
Oaktat dessa överväganden utgör den rättsdogmatiska metoden en stor del av uppsatsens beskrivande del. Den rättsdogmatiska metoden identifierar och beskriver gällande rätt med hjälp av tillämpning av de vedertagna rättskällorna,20 vilka är författning, praxis, förarbeten, allmänna rättsprinciper och doktrin.21 I Sverige är skriven grundlag, lag samt föreskrifter och förordningar de enda bindande rättskällorna. Trots det har de andra rättskällorna stor
auktoritet och bör, och ska i denna uppsats, därför i viss och olika stor mån tas i beaktande.22 Samtliga rättskällor kommer således att behandlas och analyseras i syfte att utröna gällande rätt.
Den svenska rättskälleläran är inte fastställd i lag, utöver den allmänna bestämmelsen i 1 kap.
1 § 3 st regeringsformen (1974:152) som stadgar att den offentliga makten ska utövas under lagarna. Det råder en enighet i juridisk litteratur att författningar är en central och överordnad rättskälla.23 Om det finns information från flera olika rättskällor måste dessa i någon mån rangordnas. Om det råder motstridigheter i lag och doktrin, ska lagen av formella skäl ha företräde. Därefter kommer förarbeten och praxis. Idag skulle de flesta påstå att prejudikat har företräde framför förarbetsuttalanden.24 Även om svensk lag är en viktig och stark rättskälla
17 Kleineman, s. 35–36.
18 Metodproblem i rättsvetenskapen, s. 22 f.
19 Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 45 f.
20 Se t.ex. Rättsvetenskapliga perspektiv, s. 111, Juridisk metodlära, s. 21 och Praktisk juridisk metod, s. 207 ff.
21 Se t.ex. Juridisk metodlära, s. 21 och Rättsdogmatik som vetenskap, s. 8.
22 Rätten och förnuftet, s. 200 ff; Finna rätt, s. 31 f.
23 Ramberg, Christina, Rättskällor - en introduktion i kritiskt tänkande, 1 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018, [cit. Ramberg], s. 13.
24 Persson, Mats, Giertz, Magdalena, Hellstadius, Åsa, Nilsson, Mattias, Reichel, Jane, Sjödin, Erik, Ågren, Jack
& Åhman, Karin, Svensk juridik, 2 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2020, [cit. Svensk juridik] s. 59.
5
betyder det inte att den alltid ska ses som bindande. Exempelvis kan det i vissa specifika fall att andra rättskällor bör betraktas så starka att det finns skäl att frångå lagtextens
ordalydelse.25 Prejudikat anses vara en central rättskälla och det finns i viss utsträckning en relativ bundenhet för domstolarna att följa prejudikaten och att det är tyngden i domskälen som är avgörande. Vissa menar att prejudikat kommer på en andra plats i rättskällehierarkin efter författning.26 Prejudikatets främsta funktion är att utgöra vägledning för
underinstanserna i syfte att rättsskipningen ska bli enhetlig och förutsebar, naturligt blir slutsatsen då att den följs av de underordnade domstolarna. Frångår man från den ordningen är risken stor att det blir en oförutsebar rättstillämpning.27 Både tingsrätts- och hovrätts kommer att användas för att klargöra hur domstolarnas tillämpning av likgiltighetsuppsåt ser ut. Även om hovrätts- och tingsrättsdomar inte är prejudicerande är det ändå aktuellt att analysera dessa då de kan påvisa hur tillämpningen av likgiltighetsuppsåtet i mål om olovlig körning går till och huruvida och i vilken utsträckning denna är enhetlig med principerna om rättssäkerhet och effektivitet. Undantagsvis kan vissa hovrättsfall ha ett prejudikatvärde.28 Underrättsdomar har inte ett betydande värde som rättskälla, däremot kommer de inte att användas för att fastställa gällande rätt utan i stället för att ge en inblick i tillämpningen av likgiltighetsuppsåtet. Det som sedan kan konstateras gällande underrätternas tillämpning av likgiltighetsuppsåtet kommer analyseras med de vedertagna rättskällorna. Lagstiftning och förarbeten kommer användas primärt.
Generellt sett är förarbeten inte bindande i samma utsträckning som lagtext och anses heller inte inneha samma tyngd som prejudikat från högsta instans.29 I Sverige läggs däremot stor vikt vid förarbeten. Domstolarna och praktiskt verksamma jurister kan sägas sträva efter att tolka författningstext i enlighet med lagens förarbeten, syften och ändamål. Det tycks utgöra en förutsebar rättstillämpning genom att allmänheten kan förvänta sig att domstolarna gör bedömningar i enlighet med förarbetsuttalandena. 30 I NJA 2016 s. 3 tillämpade Högsta domstolen en bestämmelse i dess nya lydelse. Syftet med bestämmelsen som angetts i förarbetena, ansågs inte ha kommit till uttryck i lagtexten. HD tillämpade i stället tidigare praxis. 31
Det är omdiskuterat om den straffrättsvetenskapliga doktrinen räknas till rättskällorna, men det är tydligt att den inte sällan har påtaglig betydelse för rättsutvecklingen.32 Det råder också viss oenighet om den juridiska doktrinen bör tillmätas samma betydelse som de resterande rättskällorna eller inte. 33 Den juridiska doktrinen betraktas som en kompletterande rättskälla,
25 Den dokumentvillkorade garantin, s. 24
26 Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 10 u., Iusté Aktiebolag, Uppsala, 2017, s. 169.
27 Warnling-Nerep, Wiweka, Vad är rätt?, 2 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, [Cit. Warnling-Nerep], s. 74.
28 Prop 2004/05:131, s. 173.
29 Ramberg, s. 50 f.
30 Ramberg, s. 48.
31 Sunnqvist, Martin, Mord, prejudikattolkning och lagtolkning, SvJT, 2016, på 541, s 541.
32 Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 u., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2013, [cit. kriminalrättens grunder], s. 20.
33 Se t.ex. Metodproblem i rättsvetenskapen, s. 22 ff., Rättsvetenskapliga perspektiv, s. 118 f., Rättsdogmatik som vetenskap, s. 8 och Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 320 f.
6
med förmåga att analysera situationer som inte kan besvaras av de andra rättskällorna.
Doktrinen ger också en samlad bedömning av rättens innehåll. 34 Även om den juridiska doktrinen i vissa fall inte anses som en rättskälla i konventionell mening, 35 kommer denna uppsats utgå ifrån att samtliga fyra rättskällor är accepterade och legitima att använda för att fastställa gällande rätt. Den juridiska doktrinen används i begränsad omfattning för att förstärka vissa argument och för att tolka primärkällorna.
Uppsåt är knappt reglerat i svensk lagstiftning. Därför kommer praxis och doktrin främst att användas för att fastställa gällande rätt avseende likgiltighetsuppsåt. NJA 2004 s. 176 kommer att användas i stor utsträckning för att beskriva gällande rätt avseende likgiltighetsuppsåtet.
NJA 2019 s. 721 används dels för att fastställa gällande rätt avseende likgiltighetsuppsåt vid olovlig körning, dels som referensmaterial gällande hur likgiltighetsuppsåtet bör tillämpas av domstolarna. Vidare har enbart rättsfall behandlats som berör likgiltighetsuppsåt.
Bearbetningen av samtliga källor kommer att läsas i ljuset av uppsatsens huvudsakliga frågeställning. Den information som finnes i dessa källor kommer således att verka som ett bollplank mot hur domstolarna tillämpar likgiltighetsuppsåtet. Uppsatsen kommer därför naturligt få en komparativ karaktär eftersom domstolarnas tillämpning av likgiltighetsuppsåtet ställs mot forskningen som finns på området.