31
ligt säkert material utan snarare att ge indikationer och ett underlag att arbeta efter. Gäl- lande barnets estetiska preferenser tycks resultaten spegla tidigare studier och kan därför antas vara pålitligt. Gällande föräldrar finns det dock mig veterligen inte några omfattande preferensstudier, i synnerhet i Sverige. När det kommer till föräldrar kan det också antas finnas långt fler faktorer som har större påverkan på preferenser, såsom sociokulturella och socialpsykologiska faktorer. Därför anser jag att det för större pålitlighet krävs mer specifika och omfattande studier vilket inte har kunnat rymmas inom ramen av denna kandidatuppsats i grafisk design.
Gällande pålitlighet ser jag ett antal problem med de utförda preferensstudierna vilket kan påverka dess validitet. Framförallt gäller detta det begränsade omfånget, men också att so- ciokulturella faktorer inte faktorerats in, att utplacering av böcker vid undersökning, trots att den varit slumpmässig, kan ha påverkat urval; att urvalet av böcker kan ha påverkat resultatet i en viss riktning, t.ex. resultatet som observerades att både föräldrar och barn föredrar mer täckta bildytor; att layout och typografering av uppslagsytan inte faktorerats in och slutligen att varierande slitage på böcker kan ha påverkat resultatet. Miljön där den lokala undersökningen har utförts: Malmö stadsbibliotek under helgtid då barnavdelningen var särdeles välbesökt, kan också tänkas ha påverkat resultatet. Informanter upplevdes i flera fall som lätt stressade. Att jag ansåg att det inte heller var möjligt att utföra undersökningen med föräldrar och barn separat är också en viktig felkälla där informanterna kan ha kunnat påverka varandra. Att utfö- ra denna typ av undersökning med barn där dessa trots bristande verbal förmåga får uttrycka sig kring bilder och preferenser är självklart också ett problem och kan vara en signifikant fel- källa. Beror subjektets dominans på att barnet helt enkelt pekar ut vad det känner till? Parsons (1987, s.33) menar att behaget som i det första stadiet upplevs utifrån bilden och dess estetik likställs och är liktydigt med det behag som upplevs utifrån de associationer som uppstår, ofta genom bildens subjekt. Han noterar också att barn ofta gör just sådana associationer genom en bilds subjekt. Denna observation anser jag också i viss mån kan styrkas av vad jag själv upp- levde under undersökningen där barnet ofta utan att tveka pekade ut ett subjekt i bilden och där djur vilka ofta är föremål för positiva associationer pekades ut av hälften av barnen. Den ofta snabba och tydliga responsen anser jag kan vara en antydan på att barnet faktiskt har haft en god idé om varför en bild upplevdes vara fin. Vidare nämndes färg endast av ett barn, trots att detta rimligtvis borde vara ett bekant koncept hos flertalet av barnen, medan endast ett av barnen var oförmöget att svara på varför de tyckte om bilden.
Gällande webbenkäten fann jag efter att den utförts att endast en av frågorna på enkäten var användbar i sammanhanget av denna uppsats. Detta har framförallt att göra med att web- benkäten utformades under ett relativt tidigt stadie av examensprojektet då forskningsfrågor ännu inte var helt definierade. Att enkäten vidare utformades för att användas i två skilda examensarbeten gjorde det svårare att använda den som önskat. En viktig aspekt av resultatet från webbenkäten som kan tänkas vara signifikant var den stora övervikten av kvinnor bland informanter; av tjugofem informanter var endast tre män. Trots detta ansåg jag att resulta- tet var tillräckligt säkert för att användas inom ramen av en kandidatuppsats, i synnerhet då liknande kriterier identifierades i både den lokala undersökningen och i webbenkäten.
För säkrare undersökningsresultat kring preferenser kring enskilda estetiska kvalitéer anser jag att det utöver den metod som jag använt, kan vara lämpligt att också utföra under- sökningar med kontrollerade prover, där övriga faktorer faktoreras ut. Kring föräldrars atti- tyder kring bilderböcker kan det istället vara intressant med mer omfattande hermeneutiska studier som tar i beaktning socioekonomiska och sociokulturella faktorer. Detta sagt så anser
jag att de studier jag utfört varit lämpliga för en uppsats av detta omfång och kan möjligen, istället för statistiskt säkert material, bidra med idéer och inspiration för fortsatta studier. När det kommer till att arbeta med ett designprojekt som undersökningsmetod är det inte lika självklart hur man ska förhålla sig till denna i en uppsatskontext. Det är fortfarande relativt nytt territorium i forskningsvärlden och tidigare exempel är få. I detta examensarbete där jag tillämpat kunskap inhämtad från litteratur och egna preferensundersökningar försöker jag svara på frågan genom att redogöra för min designprocess och de val som gjorts under processen som baserats på inhämtad kunskap. Genom detta nås ett resultat och en slutsats: designprojektet, vilket tills slut ska kunna stå som svar på frågeställningen.
Trots osäkerhetsmoment i framförallt metod anser jag att urval av material och metod har varit lämpligt och relevant för min frågeställning men också i mån av uppsatsens omfång och kontext där man dels ska införliva ett designarbete i undersökningen samtidigt som man bi- behåller en vetenskaplig förankring. Användandet av existerande bilderboksillustrationer för undersökningen anser jag vara lämpligt dels pågrund av uppsatsens omfång, då jag inte såg någon möjlighet att producera kontrollerade prover för att kunna testa en bilds många olika aspekter; men framförallt för att den gav mig en god bredd i inbringad kunskap som jag inte tror skulle kunna inbringas på samma sätt om endast kontrollerade prover använts. Genom att använda bilderboksillustrationer fick jag förutom indikationer för preferens, vilka styrktes av tidigare studier, också möjligheten att se hur barnen interagerade med illustrationen. Insik- ter som varit till stor hjälp under mitt designprojekt. Det är inte säkert att denna interaktion hade skett i samma utsträckning med kontrollerade prover. Vidare anser jag också att detta upplägg gav bättre möjlighet för både barn och föräldrar att tala kring faktiska bilderboksillus- trationer i en lämplig kontext, vilket jag själv tror har lett till mer relevanta kommentarer.
Gällande huruvida valet av metod har varit relevant i relation till syftesformulering och frå- geställning anser jag att den information som inbringats dels har varit relevant för att, styrkt av förstudier, kunna besvara frågeställningar kring preferens; men också för att att den har gett mig insikter kring barns interaktion med och föräldrars attityd gentemot bilderboksil- lustrationer, vilka har varit värdefulla när det kommer till att föra in kunskap kring preferens i kontexten av mitt designprojekt.