Metod

Vi anser att vi använt oss av rätt undersökningsmetod utifrån vårt syfte. Vårt syfte var att ta reda på vilken kunskap om sexuella övergrepp pedagoger i förskolan hade och det fick vi reda på. Frågorna var enkla och tydliga men täckte in vår frågeställning. När vi i projektplanen funderade på vilka frågor vi skulle ställa, upptäckte vi att det var lätt att hamna utanför vårt forskningsområde. Ibland halkade vi in på socialarbetarens arbetsfält exempelvis ”Vad händer efter en anmälan?, ibland kom vi in på ”Hur mår utsatta barn som vuxna?”, men det var inte det vi skulle undersöka utan enbart pedagogers kompetens därför blev frågorna de som bifogas. Pedagogerna fick dem sända till sig cirka två månader innan vi träffade dem så de hade gått om tid att fundera på dem och hunnit skriva ner svar på frågorna. Att vi vände oss till pedagoger i andra kommuner än vår egen tycker vi var ett bra val eftersom detta innebar att vi inte hade några förutfattade meningar om pedagogernas kunskap vilket kunde ha varit fallet om vi intervjuat kolleger. Innan vi utförde våra intervjuer hade vi utfört en pilotstudie och testat frågorna på våra kolleger och det tycker vi var bra för då märkte vi att frågorna täckte vårt syfte, svaren blev liknande de svar vi fick under vår verkliga undersökning. Att resultatet kan tyckas ensidigt tror vi inte beror på frågorna utan på att pedagogerna helt enkelt inte hade någon kunskap eller erfarenhet av ämnet. Visst kunde vi ställt djupare och vidare frågor men då tror vi att undersökningen hade kommit att handla om något annat än vårt syfte.

Det tog lite tid att få kontakt med alla våra informanter på grund av semestrar och dylikt men när vi väl hade bestämt tid och plats så flöt allt på bra, sånär som på ett ställe där informanten hade glömt bort det. Informanterna var väl förberedda och hade informerat sina kolleger om att vi skulle komma och att de behövde gå ifrån. De hade sett till att det fanns lokaler där vi kunde prata ostört. En informant träffade vi på biblioteket på grund av att hon hade semester och att det passade alla bättre att träffas där.

Att använda diktafon under intervjuerna anser vi vara ett måste eftersom vi aldrig hade hunnit göra anteckningar under intervjuerna och inte heller kommit ihåg vad som sades.

Fyra av intervjuerna fick vi utföra på egen hand och detta tror vi inte påverkade resultatet, däremot känner vi att det är lättare att diskutera och analysera de intervjuer vi utfört

tillsammans, så det optimala hade varit om det funnits möjlighet att utföra alla intervjuer tillsammans.

6.2 Resultat och analys

När det gäller urvalet så tror vi inte att resultatet hade blivit annorlunda med en större empiri, men däremot kunde vi kanske ha fått ett annat resultat om vi utfört intervjuerna i en större stad. Detta antagande grundar vi på att det där kanske finns olika kriscentrum som vi inte har i vår kommun och våra grannkommuner. I en kommun med en sådan krisberedskap tror vi att pedagogerna har en annan kunskap och är mer förberedda på att ta hand om barn som far illa.

Vi är inte helt säkra på att lärandet om signaler på övergrepp bara behöver ligga i pedagogers grundutbildning eftersom det då finns en risk att kunskapen försvinner i mängden av information. Det är kanske bättre med fortlöpande och regelbunden fortbildning ute på förskolorna i stället. Detta grundar vi delvis på att några av våra informanter vittnade om att de inte anmält misstanke om övergrepp då de varit nyexaminerade.

Rädslan för att ställa till i familjer gjorde att pedagoger drog sig för att anmäla och det är en rädsla vi själva kan känna igen oss i. För även om vi vet att vi ska anmäla vid blotta misstanken så vill man ha rejält på fötterna innan man tar ett sådant steg. Men ska vi slippa läsa i tidningar om barn som utsatts för övergrepp och som ingen uppmärksammat så måste kunskapen öka om barns sexualitet och vilka signaler de sänder ut när allt inte står rätt till.

Slutsatserna vi kom fram till är att förskolepedagoger har liten eller ingen kunskap om att tyda signaler från barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vi anser att kunskapen bör öka och att det är rektorers/ledares ansvar att se till att pedagoger ute i förskolorna får denna fortbildning.

Frågor som väckts efter och under arbetets gång är

● Har något hänt på de förskolor vi besökte? Sådde vi något frö som lett till att ämnet har diskuterats mer? Har det upprättats handlingsplaner på de förskolor där det inte fanns några sådana?

● Har manliga pedagoger en annan eller likartad syn på sexuella övergrepp?

Referenslista

Akselsdotter, Kaisu (1993). Små barns signaler om sexuella övergrepp. Handbok för

förskolan. Stockholm: Rädda Barnen

Bris (2004). Bris kartläggning av lärarutbildningarna 2004. Stockholm: Bris Bris (2007). BRIS-rapporten 2007. Stockholm: Gothia Förlag AB

Bris (2007). Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2007. Stockholm: Gothia Förlag AB Dahlström-Lannes, Monica. (1992). Mot dessa våra minsta. Sexuella övergrepp mot barn. Stockholm: Förlagshuset Gothia

Denscombe, Martyn(2000). Forskningshandboken-för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Ekelund, Gabriella & Dahlöf, Annamaria.(2005). Skarpa lägen. Stockholm: Utbildningsradion

Hansen, Kristina, Cras, Bengt-Åke & Cras, Agneta (2002). Bakom stängda dörrar Stockholm: Ordupplaget

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov(2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB

Justitiedepartementet.(2005). Faktablad En ny sexualbrottslagstiftning. Stockholm Killén, Kari(1991). Svikna barn Stockholm: Wahlström och Widstrand

Larsson, Ing-Beth (2000). Barns sexualitet och sexuella beteende. Stockholm: Socialstyrelsen Martens, Peter L(1998). Sexuella övergrepp mot barn. Ovanliga brott som väcker starka

känslor. Apropå Brottsförebyggande rådets tidskrift, (3)

Olsson, Staffan. (2001). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forsningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Rädda barnen (2007) Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn. Stockholm: Rädda Barnen

Socialstyrelsen (2007) Detta är socialstyrelsen. Stockholm:Socialstyrelsen

Svedin, Göran (1999). Sexuella övergrepp mot barn – Definitioner och förekomst. Stockholm: Socialstyrelsen

Svensson, Hans (1993). BARN i RISKZON. Ett samarbetsprojekt mellan Göteborgspolisen,

Brottsförebyggarna och Skandias Idéer för Livetkampanj. Göteborg: Skandia

Trost, Jan (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet(1998). Lpfö 98 Läroplan för förskolan Stockholm: Liber AB

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Internetkällor

Barnombudsmannen. Barnkonventionen. Tillgänglig 2007-09-20

http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=55

Brå- Brottsförebyggande rådet. Anmälda brott. Tillgänglig 2007-09-20

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=28module_instance=21

Folkhälsoinstitutet. Tillgänglig 2007-09-20 http://www.fhi.se/rscilitteratur.htm

Rädda Barnen.(2005-05-04) Vad vet du om Barnkonventionen. Tillgänglig 2007-09-20

Svenska akademiens Ordbok(2007-03-20) Sökord incest. Tillgänglig 2007-09-20 http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Skolverket. Kursinfo Gymnasialutbildning BF Barn – och fritidsprogrammet Tillgänglig 2007-09-20

Brevet till informanterna Bilaga A

Hej!

Vi heter Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren och vi studerar till lärare vid Malmö Högskola. Utbildningen vi går heter BUV 80 komp och är en kompetenshöjande utbildning för verksamma barnskötare.

Under hösten kommer vi att skriva vårt examensarbete som handlar om sexuella övergrepp på barn.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken erfarenhet pedagoger ute i verksamheten har om sexuella övergrepp, därför hade det varit värdefullt för oss om någon på er förskola skulle vilja delta i vår studie.

Intervjun beräknas ta cirka en timme och för att vi ska utnyttja tiden så effektivt som möjlighet kommer vi att sända över frågorna i god tid innan intervjutillfället som beräknas infalla någon gång på sensommaren eller i början på hösten. Vi är dock öppna för att genomföra intervjuerna tidigare om det passar er bättre.

Vi kommer att använda oss av bandspelare under intervjun för att minska risken för missförstånd eller felaktigheter. Allt material kommer sedan att avkodas och användas konfidentiellt.

Vi kommer att ta kontakt med er per telefon under nästa vecka och hoppas då få kontakt med någon som vill delta.

Med vänliga hälsningar

Heléne Mårtensson Katharina Rosengren 0414-50893 0417-10674

Intervjufrågor Bilaga B

1. Vilken utbildning/ev. kompetensutbilning har du? Pratade ni i utbildningen om sexuella övergrepp? 2. Hur många år har du arbetat i barnomsorgen?

3. Har du någon gång misstänkt att ett barn varit utsatt för sexuellt övergrepp? Om ja, vad var det som fick dig att misstänka detta?

4. Har du varit med om att anmäla sexuella övergrepp? 5. Diskuterar ni ämnet på din arbetsplats?

6. Har du fått någon fortbildning i ämnet? 7. Har ni någon handlingsplan på er förskola?

Transkription Bilaga C

Svar: Jag är förskollärare.

Pratade ni i utbildningen om sexuella övergrepp?

2. Hur många år har du arbetat i barnomsorgen?

Svar: Jag försökte komma på det och det måste vara 25 år, för jag jobbade som outbildad först, så att det blir faktiskt 25 år med avbrott med egna barn och annat som man har hittat på.

3. Har du någon gång misstänkt att ett barn varit utsatt för sexuellt övergrepp?

Svar: Egentligen inte, men när man tänker så har man faktiskt någon gång dokumenterat och tänkt det här låter konstigt, och skrivit ner för det vet man ju att man skall göra. Men det har liksom inte blivit mera. Men det finns som en tanke ibland. Men det har aldrig blivit något mera. I så fall är det något som barnet har sagt, vad är detta vad handlar detta om? Som man tänker sen på och undrar, och så hittar man någon sorts förklaring till dem. När jag tänker på detta så känner jag mig faktiskt lite bedrövad jag har jobbat länge och statistiskt sett så bör man ha råkat på något ting. Man blir faktiskt lite deprimerad när man tänker på det, att finns det något som man missat och det är fruktansvärt.

Om ja, vad var det som fick dig att misstänka detta?

4. Har du varit med om att anmäla sexuella övergrepp?

Svar: Nej det har jag inte gjort.

5. Diskuterar ni ämnet på din arbetsplats?

Svar: Det är inget som man diskuterar speciellt ofta det kan jag inte säga. Det blir som när man har skrivit den här dokumentationen, då har man väl nämnt det för någon annan liksom men när man säger det så då försvinner det ännu mer på något sätt man sätter ord på det, nä så kan det inte vara, man känner liksom att man överdriver.

6. Har du fått någon fortbildning i ämnet?

Svar: Jag vet att jag gick på en väldigt bra föreläsning, men det var säkert 15 år sen som tog en väldigt och som var bra, det var från kommunen. Jag har funderat och två stycken olika föreläsningar har jag ju varit på den här tiden. Så det blir ju någonting som jag har fått nån slags fortbildning kring föreläsningar.

7. Har ni någon handlingsplan på er förskola?

Svar: Ja det finns, den läste jag nu! Den skulle man ha läst tidigare. Den tog jag reda på och det finns en handlingsplan som är väldigt detaljerad med riktlinjer för alla olika instanser om vad man skall göra, den är jätte bra. Min chef sa att det finns ett samarbete en samverkan kring de här frågorna för att skapa en ny handlingsplan och det är socialen och barn och ungdomsnämnden kultur och ungdom heter det ju nu, som har ett samarbete för att komma fram till en handlingsplan, så det finns en diskussion och det var sen 2005 som de har jobbat med det här. Så det finns ett arbete kring det. Så jag tycker att på papper finns det bra