Inför varje fokusgruppsmöte skickades information till varje deltagare. Det var ett sammandrag av direktivet, artikel 8.2 – 8.8 samt regeringens uppdragsbeslut till Boverket.
Inför varje möte skickades även de frågor ut som sedan på mötet skulle utgöra diskussionsunderlag.
På mötet fick varje deltagare ge sitt svar till respektive fråga men fick också tid till att komplettera, kommentera eller ge svar på följdfrågor. Boverket var bemannat med en moderator, en som antecknade och minst en som lyssnade. Vid varje möte fanns även Energimyndigheten med. Frågor som skickades till fokusgrupp 1, Entreprenörer/installatörer: 1. Krav kommer i ett första skede ställas på att ledningsinfrastruktur
(kanaler) ska installeras vid nybyggnad och ombyggnad. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
2. Krav kommer i ett senare skede (2025) ställas på att laddningspunkter ska installeras för befintliga bilparkeringar vid byggnader som inte är bostäder. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
3. I vilken utsträckning installerar ni laddningsplatser idag (befintliga bilparkeringar, ombyggnader respektive nybyggnad)? Vilka hinder stöter ni på?
4. Vad består förberedelsen av (för ledningsinfrastrukturen) utöver att lägga kanaler/tomrör?
5. Vad är kostnaden för denna förberedelse för laddinfrastruktur? 6. För bostadshus ska ledningsinfrastruktur finnas för varje p-plats, för
lokaler ska det finnas för vart 5:e p-plats. För lokaler, hur stora bedömer ni att merkostnaderna blir att förbereda för fler p-platser än vart 5:e, vid nybyggnad respektive ombyggnad?
7. Vilka konsekvenser bedömer ni att de framtida kraven kommer få för er organisation och verksamhet (t.ex. avseende administrativa kostnader, kompetensförsörjning, affärsmodeller etc.)?
Frågor som skickades ut till fokusgrupp 2, Fastighetsägare och parkeringsföretag:
1. Krav kommer i ett första skede ställas på att ledningsinfrastruktur (kanaler) ska installeras vid nybyggnad och ombyggnad. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
2. Krav kommer i ett senare skede (2025) ställas på att laddningspunkter ska installeras för befintliga bilparkeringar vid byggnader som inte är bostäder. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
3. I vilken utsträckning bedömer ni att laddningsplatser installeras idag (befintliga bilparkeringar, ombyggnader resp. nybyggnad)? Vilka hinder bedömer ni finnas?
4. I vilken omfattning anser ni att man bör förbereda för laddningsplatser i samband med nybyggnad och ombyggnad? Finns det särskilda tekniska aspekter som är viktiga att beakta vid en sådan förberedelse utöver kanaler/tomrör?
5. Ett av kriterierna för krav på ledningsinfrastruktur (och
laddningspunkt) vid nybyggnad och ombyggnad är att bilparkeringen angränsar fysiskt till byggnaden. Hur anser ni att ”angränsar fysiskt” bör definieras (direkt fysisk kontaktpunkt; på samma tomt; på samma fastighet; annat)?
6. Vilka hinder ser ni, mer generellt, för en ökad utbyggnad av laddningspunkter i nya och befintliga bostäder och lokaler idag?
Frågor som skickades till fokusgrupp 3, Byggherrar och förvaltning: 1. Krav kommer i ett första skede ställas på att ledningsinfrastruktur
(kanaler) ska installeras vid nybyggnad och ombyggnad. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
2. Krav kommer i ett senare skede (2025) ställas på att laddningspunkter ska installeras för befintliga bilparkeringar vid byggnader som inte är bostäder. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
3. I vilken utsträckning installerar ni laddningsplatser idag (befintliga bilparkeringar, ombyggnader resp. nybyggnad)? Vilka hinder stöter ni på?
4. Skiljer sig behovet av att kunna ladda sitt fordon mellan bostadshus och t.ex. arbetsplats?
5. Vad består förberedelsen av (för ledningsinfrastrukturen) utöver att lägga kanaler/tomrör?
7. För bostadshus ska ledningsinfrastruktur finnas för varje p-plats, för lokaler ska det finnas för vart 5:e p-plats. För lokaler, hur stora bedömer ni att merkostnaderna blir att förbereda för fler p-platser än vart 5:e, vid nybyggnad respektive ombyggnad?
8. Ett av kriterierna för krav på ledningsinfrastruktur (och
laddningspunkt) vid nybyggnad och ombyggnad är att bilparkeringen angränsar fysiskt till byggnaden. Hur anser ni att ”angränsar fysiskt” bör definieras (direkt fysisk kontaktpunkt; på samma tomt; på samma fastighet; annat)?
9. Vilka konsekvenser bedömer ni att de framtida kraven kommer få för er organisation och verksamhet (t.ex. avseende administrativa kostnader, kompetensförsörjning, affärsmodeller etc.)?
Frågor som skickades till fokusgrupp 4, Eldistributörer: 1. Vilka för- respektive nackdelar ser ni på kommande krav på
utbyggnad av laddinfrastrukturen?
2. Medför en utbyggnad av laddinfrastruktur för normalladdning
problem för effektbalansen, finns det i så fall regionala skillnader eller skillnader mellan stad och landsbygd?
3. Vilka tjänster erbjuder ni kopplat till laddfordon och varför erbjuder ni dessa tjänster?
4. Hur tillförsäkras att elhandlare och energitjänsteföretag kan agera som marknadsaktörer på en parkeringsplats, finns nya marknadsmodeller för laddfordon? (EI)
Frågor som skickades till fokusgrupp 5, Fordonsbranschen och konsumentorganisationer:
1. Hur mycket tror ni att dessa krav kommer påskynda omställningen till laddbara fordon? Vad skulle hända om det inte kom krav på
laddningsinfrastuktur?
2. Krav kommer i ett första skede ställas på att ledningsinfrastruktur (kanaler) ska installeras vid nybyggnad och ombyggnad. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
3. Krav kommer i ett senare skede (2025) ställas på att laddningspunkter ska installeras för befintliga bilparkeringar vid byggnader som inte är bostäder. Vilka möjligheter, hinder eller risker ser ni i detta?
4. Hur många laddningsplatser för normalladdning i anslutning till byggnader behöver vi ha i förhållande till antalet laddfordon? 5. På vilka bilparkeringar är det extra viktigt att det finns
laddmöjligheter?
Deltagare i fokusgrupperna var:
Fokusgrupp 1 Chargestorm NCC Skanska Fokusgrupp 2 Svepark SABO Fastighetsägarna Fokusgrupp 3 HSB Riksbyggen Akademiska hus Vasakronan Locum Fokusgrupp 4 E.ON Vattenfall Powercircle Energiföretagen Ellevio Sweco
Fokusgrupp 5 Bil Sweden Gröna bilister Motormännen Volvo Cars Volkswagen Sunfleet