används för att bedöma åtgärdernas effekter på transportarbetet för biltrafiken.
Koppling till de övergripande målen
• En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Koppling till effektmålen
• En minskad andel biltrafik till och i regionkärnan
• Minskade utsläpp
Bakgrund
Trafikarbete på väg ger ett mått för den samlade mängden körda kilometer med bil inom ett visst geografiskt område under en viss tidsperiod. För att beräkna trafikarbetet behövs information om flöden och längder på alla väglänkar inom det geografiska området. Att mäta trafikflöden på alla länkar är inte realistiskt, en metod behövs som uppskattar trafikarbete med hjälp av en statistisk metod som är baserad på att mäta trafikflödet på en del av det totala antalet länkar.
Indikatorer
• Trafikarbete: Antalet fordonskilometer ett vardagsdygn för Göteborgsregionen samt Göteborgs Stad.
• Beläggningsgrad: Antalet personer i varje fordon.
• Transportarbetet: Antalet personkilometer ett vardagsdygn Göteborgsregionen samt Göteborgs Stad.
Metod
TrafikarbeteDen metod som valts för att skatta trafikarbetet baseras på trafikmätningar på ett urval av länkar för det aktuella geografiska området. Metoden består av två komponenter: en metod för att välja mätpunkter samt en metod för att göra en uppskattning av trafikarbete utifrån dessa mätpunkter. Metoden försöker minimera antalet mätpunkter genom att enbart utnyttja de mätpunkter som ger relevant information om trafikarbetet och dess förändring. För en detaljerad beskrivning hänvisas till den PM som beskriver metoden7
{
∑
}7PM WSP Analys och Strategi
Beläggningsgrad
Beläggningsgrad mäts manuellt i ett antal punkter inom Göteborg årligen. Utöver manuella mätningar kan beläggningsgrader erhållas från resvaneundersökningar. Utifrån dessa två källor kan schabloner tas fram för beräkning av transportarbete.
Transportarbete
Det skattade trafikarbetet multipliceras med den beräknade schablonen för att erhålla transportarbete.
{
∑
}=
=
väglänkar i
i i personflöde längd
rbete
Transporta *
Redovisningsfrekvens
• Årlig redovisning av trafikarbetet och transportarbetet från år 2012 och framåt
Ansvarig
Trafikkontoret
3.15 Näringslivets transporter – Resmönster och transporttid för tung vägtrafik, svenska respektive utländska fordon
Syfte
Syftet är att få en korrekt uppfattning om flöden, ruttval och transporttid för den tunga vägtrafiken till, från och igenom Göteborg, fördelat på svenska respektive utländska fordon.
Ett ytterligare syfte är att utgöra underlag för en statlig utredning8
Koppling till de övergripande målen
om möjligheterna att avgiftsbelägga utländsk trafik.
• Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften
Koppling till effektmålen
• Förbättrad kvalitet för näringslivets transporter
Bakgrund
Kunskapen om den tunga trafikens resmönster och sammansättning av svenska och
utländska fordon i Göteborg är idag begränsad. En kartläggning planeras med mätningar på ett antal platser på de stora trafiklederna i Göteborg för att i dessa punkter få kunskap om flödet av tunga fordon samt sammansättningen av utländska/svenska fordon. Den skall dessutom ge svar på hur stort utbytet är av tung trafik mellan de stora lederna och industri och hamnar på Västra Hisingen 9
Indikatorer
. Vidare kommer även transporttider att kunna beräknas.
• Flödet av tung trafik från olika nationer på de stora trafiklederna i Göteborg
• Utbytet av tung trafik (svensk respektive utländsk) mellan de stora trafiklederna samt industri och hamnar på Västra Hisingen
• Valet av väg ut för den tunga trafiken i utbytet mellan de stora trafiklederna och industri och hamnar på Västra Hisingen
• Transporttid: Måttet transporttid anger hur många transporttidstimmar som utförts totalt under en specificerad tidsperiod av den tunga trafiken mellan de stora lederna och industri och hamnar på Västra Hisingen.
Metod
Metoden för kartläggningen baseras på nummerskrivning vilket innebär att hela eller delar av registreringsnumret fångas på passerande fordon. Genom att genomföra
nummerskrivning på ett antal strategiskt valda punkter i vägsystemet och sedan matcha data från de olika punkterna skapas en bild av den tunga trafikens resmönster och transporttider.
8”Skatter- och avgiftsuttag vid användandet av vissa vägar”, Direktiv 2011:47
9 ”RAPPORT_Metodstudie_Näringslivets transporter_v1.0”, M4Traffic AB
Via registreringsnummer och annan information på fordonen kan en klassificering göras av om passerande tunga fordon är svensk- eller utlandsregistrerade.
Sammantaget föreslås nummerskrivningen utföras på sexton olika platser i vägsystemet10
Redovisningsfrekvens
.
• Ett tillfälle före och ett tillfälle efter införandet av trängselskatt
Ansvarig
Trafikverket
3.16 Näringslivets transporter – Flöde av godstrafik på järnväg
Syfte
Syftet är att få en korrekt bild av flöde av godstrafik på järnväg till och igenom Göteborg, speciellt fokus på trafiken till och från industri och hamnar på Västra Hisingen.
Koppling till de övergripande målen
• Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften
Koppling till effektmålen
• En minskad andel biltrafik (tung trafik) till och i regionkärnan
Bakgrund
För att undersöka effekterna av åtgärderna i Västsvenska paketet med avseende på godstransporter med fokus på transporterna till industri och hamnar på Västra Hisingen kommer järnvägstrafikens utveckling att följas på de ingående stråken och Hamnbanan.
En relativt stor andel av transporterna till och från industri och hamnar på Västra Hisingen går via järnväg, till stor del beroende av det system med järnvägsskyttlar som utvecklats till en rad destinationer i Norden. Cirka 45 procent av alla containrar som transporteras till eller från industri och hamnar på Västra Hisingen går med järnväg. Under första kvartalet 2011 ökade järnvägstransporterna med åtta procent jämfört med motsvarande period 2010, att jämföras med den generella utvecklingen på sex procent.
Data för godstransporterna på järnväg finns i Trafikverkets databaser för järnvägstrafiken.
Indikatorer
• Antal vagnar, riktning och bruttoton i de olika stråken.
Metod
Data ur Trafikverkets databas ”Banstat”.
Redovisningsfrekvens
• Årsvisa redovisningar
Ansvarig
Trafikverket
3.17 Restider/Trängsel – Restider och restidskvoter
Syfte
Syftet är att följa restidsutvecklingen mellan de största bostadsområden och arbetsplatserna inom och till/från Göteborg.
Koppling till de övergripande målen
• Större arbetsmarknadsregioner
• En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken
• En konkurrenskraftig kollektivtrafik Koppling till effektmålen
• En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet
Bakgrund
Att följa upp hur restider utvecklas som följd av Västsvenska paketet är av intresse. De restider som beskrivs i detta avsnitt avser restider dörr till dörr i utvalda typrelationer.
Relationerna är utvalda för att fånga restider för resor som passerar de stora infartslederna samt mellan större bostads- och arbetsplatsområden.
Bostadspunkter:
• Mölndal – korsningen Bergmansgatan/Storgatan
• Mölnlycke – Råda torg
• Gbg Ö/Partille – Vallhamra torg
• Gbg V/Frölunda – Gråskärsgatan
• Gbg S/Billdal – Lilla Skintebovägen
• Angered/Rannebergen – Fjällsyran
• Kärra – Lillekärr Södra
• Torslanda – Torslanda torg
• Nol – Rödklövergatan Arbetsplatspunkter
• Centrum – Hagakyrkan
• Mölndal – AstraZeneca
• Lindholmen – Chalmers
• Sahlgrenska – huvudentrén