Den metod som använts i studien är en intervention/ett undervisningsförsök som handlar om mobiltelefonsystemet. Johansson och Svedner (2010) betonar att undervisningsförsök är något man kan använda när man vill genomföra ett projekt eller förändring av något slag och sedan utvärdera resultatet. I detta fall skulle utvärderingen av resultatet fokusera på elevernas uppfattning och för-ståelse av mobiltelefonsystemet. I denna studie kallas detta undervisningsför-sök för en pedagogisk aktivitet. Den pedagogiska aktiviteten inleddes med ett diagnostiskt arbetsblad (bilaga 1) där elevernas tidigare erfarenheter och kskaper samlades in. Sedan utfördes aktiviteten och ljudinspelning gjordes un-der tiden. Unun-der och efter den pedagogiska aktiviteten fördes även anteck-ningar om någon elev sa något särskilt intressant eller om något särskilt inträf-fade. Den pedagogiska aktiviteten avslutades med ett skriftligt ”summativt ar-betsblad” (bilaga 3) som summerar elevens insamlade kunskaper vid det spe-cifika tillfället, för att tydligt kunna se om och hur elevernas kunskap kring och förståelse för mobiltelefonsystemet utvecklats. Det diagnostiska arbetsbladet och det summativa arbetsbladet var utformat på samma sätt och såg nästan likadana ut för att lättast kunna se vad eleverna lärt sig.
Det är svårt att uppfatta allting som händer under lektionen vid inhämtning av analysmaterialet när den som utför studien också är den som håller i undervis-ningen vilket är fallet med denna studie. Till följd av detta spelades ljudet av undervisningen in och lyssnades på i efterhand. Tanken var att använda vide-oinspelning för att ta del av så mycket som möjligt av det som hände under undervisningen genom att observera det efteråt då bland annat Dimenäs (2007) menar att observationer kan utveckla kunskaper om undervisning samt till att utveckla kunskap i den egna rollen som lärare. Även Kihlström (2007a) be-skriver att man genom att utföra observationer och koppla det till tidigare forskning skapar ökade kunskaper om elevers utveckling och lärande samt att man verkligen får se vad som egentligen händer i klassrummet. Detta var dock inte möjligt då utformningarna av klassrummen såg olika ut. Det var svårt att få med alla elever på bild och vissa mindre klassrum så syntes inte eleverna
24
helt och hållet. Man hade behövt en ordentlig videokamera med stativ och kanske något objektiv som fångade upp en bredare bild än vad en mobiltelefon har möjlighet till. Endast skolan i tätorten hade ett klassrum med utformning som gjorde det möjligt att filma, på de andra två skolorna användes endast ljudinspelning.
4.1 Urval
För att få en så bred bild som möjligt av hur väl den pedagogiska aktiviteten fungerade valdes aktiviteten att utföras både på landsbygden, i tätorten och i en större stad. Det var dessa tre skolor som fanns i åtanke redan innan studiens utförande för att få stora kontraster mellan de olika skolorna och alla tre tack-ade ja till att delta i studien, alla tre skolor ligger i Mellansverige. Aktiviteten utfördes i en klass på varje skola. Klassen från landsbygden bestod av totalt 14 elever från årskurs 2 och 3 men det var åtta elever som deltog i studien. Klassen från tätorten bestod av 22 elever i årskurs 2 varav 18 elever deltog och klassen från den större staden bestod av 26 elever i årskurs 2 varav 15 elever deltog i studien. Både skolan från tätorten och i den större staden är mångkulturella skolor, de vill säga skolor med många elever av annat modersmål. Skolan från den större staden utmärker sig särskilt då hela 95% av eleverna har utländsk bakgrund. Många elever kunde inte delta på grund av coronaviruset Covid-19 då eleverna ej fick gå till skolan vid minsta förkylningssymtom. Detta har även lett till en del fördröjningar av att få utföra aktiviteten på skolor samt att få in material från aktiviteten (bilaga 3) som skulle lämnas in i efterhand.
4.2 Datainsamlingsmetoder
De metoder som användes för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar är först och främst ett arbetsblad som eleverna fick fylla i om vad de kunde om mobiltelefoner idag, hur mobiltelefoner fungerar och hur det går till när man ringer ett samtal eller skickar ett sms (bilaga 1). Den pedagogiska aktiviteten började med en genomgång på smartboarden för eleverna där fakta, frågor, konkreta exempel och historia om mobiltelefonsystemet presenterades med hjälp av en powerpoint, en mobiltelefon och burktelefoner (bilaga 4). Sedan
25
utfördes den pedagogiska aktiviteten i klasserna där eleverna själva fick agera delsystem i mobiltelefonsystemet. Genomgången med elevernas svar på frå-gorna samt aktiviteten spelades in med hjälp av ljudinspelning från en mobil-telefon. Sedan fick eleverna ett nytt summativt arbetsblad, där de skulle besk-riva vad de lärt sig om mobiltelefoner och mobiltelefonsystemet efter aktivite-ten (bilaga 3). Denna gjorde eleverna tillsammans med sin lärare efter lekt-ionen och deras lärare fick själv välja vad som passade bäst för eleven utifrån hens behov genom att antingen skriva för hand, skriva på en läsplatta eller spela in sig själva när de berättade vad de lärt sig. Lärarna skickade sedan in dessa via mejl, med undantag för skolan som låg i den större staden då det fanns tid och möjlighet att skriva direkt efter lektionen.
4.3 Den pedagogiska aktivitetens uppbyggnad
Den pedagogiska aktiviteten skapades med grunden från den tidigare studen-tens studien som berör undervisning om mobiltelefonsystemet i förskolan (Martini, 2012). Här kommer en kort sammanfattning av Martinis pedagogiska aktivitet:
Martini utförde sin aktivitet i en klass som hon delade upp i två grupper om fyra och fem elever och inledde aktiviteten med en samling. Ena gruppen fick gå ut och den andra gruppen stannade kvar inne, där Martini var instruktör med en av avdelningens pedagoger som hjälpande hand. Nu informerades barnen som var kvar i klassrummet att de skulle få leka att de var mobiler och master som skicka meddelanden och ringa till varandra. Ett barn i taget valdes ut att få börja som sändarmobil, de andra barnen ställdes upp i ett led av master med en mottagande mobiltelefon i slutändan. Sändarmobilen fick ta en eller flera lappar som fanns att välja på. Lapparna hade namn på de aktuella barnen, siff-ror och bilder med olika aktiviteter. Några var också blanka och kunde använ-das för att rita/skriva egna meddelanden. De valda lapparna lades ner i olika paket och skickades som ett SMS från mobilen, genom systemets master, till den mottagande mobiltelefonen. Mottagaren fick plocka upp lapparna och lägga upp dem på bordet för att sedan tolkas tillsammans med de andra barnen, instruktören och den andra pedagogen.
26
Grundidén för denna studie är densamma hos Martinis (2012) aktivitet då den förstnämnda också inleddes med en form av samling men här har samlingen utvecklades till en genomgång med teori om teknik, tekniska system samt historia om telefoner, mobiltelefoner samt teorin om mobiltelefonsystemet.
Här fick eleverna också agera sändare, basstationer och mottagare men skill-naden mot Martini (2012) är att hon endast använde sig av en elev som var sändare, en som var mottagare och resterande elever i klassen var basstationer som skickade sms:en vidare. I denna studies pedagogiska aktivitet var det istäl-let en klass som delades upp i två städer där en elev från varje stad fick agera basstation, en elev från varje stad fick agera mobilväxel och resterande elever från städerna fick utgöra sändare och mottagare. Även här skickade eleverna sms från sändaren till mottagaren men Martinis beskrivning av mobilsystemet såg ut ungefär såhär:
Sändare → Basstation → Basstation → Basstation→ Mottagare Medan denna studies beskrivning såg ut så här:
Sändare → Basstation1 → Mobilväxel → Basstation2 → Mottagare
Båda sätten beskriver att ett sms går från sändare till mottagare med hjälp av basstationer men skillnaden här är att ytterligare ett delsystem har lagts till samt att den tydligt utspelar sig i två olika städer. I både denna pedagogiska aktivitet och i Martinis aktivitet användes lappar för att motsvara sms som ele-verna fick skicka från sändare till mottagare. Martini hade olika siffror, bilder och aktiviteter medan denna aktivitet innehöll uppmaningar som eleverna skulle göra. Martini valde att skicka sms:en i en låda som i denna aktivitet valdes bort för att förtydliga att detta är något som sker med hjälp av vågor luften. Detta gjordes genom att eleverna uppmanades att hålla lapparna upp i luften och att instruktören hela tiden påminde om att det skickades med hjälp av radiovågor.
Den pedagogiska aktivitet grundade sig även i Deweys (1980) teori ”learning by doing” vilket är en teori som skapats utifrån Deweys syn på att lärande sker genom en kombination av teori och praktik. Han menar att en kombination av detta behövs för att skapa sammanhang mellan tanke och handling, utifrån
27
detta tillades även teori i form av en övergripande presentation av vad teknik är, vad tekniska system är, telefoner och mobiltelefoners historia samt mobil-telefonsystemet. Presentationen om vad teknik och tekniska system är använ-des från en tidigare undervisningsplanering om teknik och tekniska system.
Presentationen om telefoners och mobiltelefoners historia samt mobiltelefon-systemet skapades utifrån fakta på hemsidorna www.crafty.se samt www.tek-niskamuseet.se vilket rekommenderades av CETIS (Centrum för tekniken i skolan). Denna fakta förenklades sedan och anpassades för att passa för elever i årskurs 2–3.
4.4 Den pedagogiska aktivitetens genomförande
Den pedagogiska aktiviteten inleddes med en powerpoint (bilaga 4) där ele-verna fick diskutera vad teknik och tekniska system är med olika exempel. Se-dan fick eleverna berätta vad de vet om mobiltelefoner och se en ny presentat-ion om telefonens samt mobiltelefonens historia. Där fanns exempel och lik-nelser om hur behovet av att skapa telefoner och mobiltelefoner uppkommit.
Eleverna fick dessutom inspektera en burktelefon. Sedan kom aktiviteten till frågorna: ”Hur fungerar en mobiltelefon? Hur skickas ett sms? Hur ringer man ett samtal?” och en presentation av mobiltelefonsystemet gjordes där mobilte-lefonen, basstationer, mobilväxlar och radiovågor beskrevs.
Efter denna presentation skulle eleverna utföra aktiviteten. Klassen delades in i två olika städer som valdes utifrån den skola aktiviteten utfördes på för att eleverna skulle känna tillhörighet. En elev från varje stad fick vara basstation och en elev från varje stad fick vara mobilväxel (dessa valdes genom att dra lott). Resterande elever fick bli sändare i den ena staden och mottagare i den andra staden. Vilka elever som var basstationer och mobilväxlar skulle ele-verna visa med hjälp av att de elever som var basstationer höll upp händerna i luften för att efterlikna ett torn medan mobilväxlarna skulle hålla handen vid sidan av ansiktet med tummen vid örat och lillfingret vid munnen för att efter-likna en telefon. Aktiviteten gick ut på att eleverna skulle skicka sms till varandra. I presentationen om mobiltelefonsystemet förklarades det att ”ett mobilnummer är ungefär som mobiltelefonens namn och därför ska vi idag
28
använda namn istället för mobilnummer”. Lapparna med de olika färdig-skrivna sms:en delades ut hopvikta till eleverna i mottagar-staden. Eleverna i mottagar-staden fick sedan skriva sina namn på lapparna och lämnade sedan in lapparna igen. Efter det gavs lapparna med namn på till eleverna i sändar-staden och eleverna fick ställa sig i ett led. Namnet på lappen de fått är namnet på den person/mobil som de ska sms: a till. Det förtydligades både innan och under aktiviteten att sms skickas med hjälp av radiovågor i luften och att ele-verna därför skulle hålla sina sms uppåt i luften och sedan fick sändarna en i taget skicka sms:et till mottagaren genom att först:
1. Skicka sms:et till basstationen i den egna staden.
2. Basstationen skickade vidare sms:et till mobilväxeln i den egna staden.
3. Mobilväxeln i den egna staden skickade vidare sms:et till Basstationen i den andra staden.
4. Basstationen i den andra staden delade sedan ut sms:et till den person vars namn stod på lappen/sms:et.
Hur det skulle gå till visades så här på tavlan:
Sändare →Basstation 1 → Mobilväxel → Basstation 2 → Mottagare
Efter att alla mottagare fått sina sms byttes roller för att den staden som var sändare skulle bli mottagare och tvärt om. Vid detta tillfälle lottades det även ut nya basstationer och mobilväxlar. När den pedagogiska aktiviteten var fär-dig så fick eleverna varsitt arbetsblad, vilket eleverna blivit informerade om innan, som kan liknas vid ett summativt prov där de fick skriva ner vad de lärt sig om mobiltelefoner och mobiltelefonsystemet.
4.5 Databearbetning och analysmetod
Efter datainsamlingen renskrevs alla arbetsblad som eleverna skrivit för hand digitalt på datorn och deras namn byttes ut till fingerade namn. Detta gällde både arbetsbladen med deras förkunskaper och det summativa arbetsbladet ele-verna fick fylla i efter aktiviteten om vad de lärt sig. Sedan lyssnades
ljudupp-29
tagningarna igenom från genomgången och aktiviteten och allt material tran-skriberades på datorn. Samma sak gjordes med de elever som fick spela in vad de lärt sig av den pedagogiska aktiviteten.
Till denna studie valdes en egen analysmetod som skapades från grunden men man kan se en koppling till Deweys (1980) tolkning av progressivism. Pro-gressivism är en pedagogisk tanke om att både blicka bakåt och framåt, att lära sig både tidigare kunskap och utveckla ny kunskap som behövs i framtiden.
Analysens inleddes med att materialet delades upp i ”förkunskap material” och
”vad de lärt sig material”. Elevernas svar rörande vad man kan göra med en mobiltelefon och delsystem kategoriserades och sammanställdes i en tabell.
Ytterligare en kategori lades till om en elev skrivit något som ingen annan skri-vit tidigare. Vissa saker som eleverna skrev gick även in i varandra som till exempel olika spel eller olika sociala medier som de använde. Vid dessa till-fällen skapades istället samlingsnamn där alla eleverna som skrivit olika spel eller olika sociala medier räknades in. För att lättast kunna se vad eleverna kunde innan och vad de lärt sig efter aktiviteten användes stapeldiagram som ett sätt att visa det med. Diagrammet utgick från olika kategorier som gjordes utifrån studiens syfte och frågeställning där man tydligt kunde se hur mycket eleverna från varje klass kunde, med en stapel för varje skola: landsbygd, tätort, stad. Eftersom klasserna bestod av olika antal elever behövdes resultatet redovisas procentuellt när eleverna svarade vad man kan använda mobiltelefo-ner till eller hur mobiltelefonsystemet fungerar
4.6 Etiska överväganden
Denna studie har fokuserat på elevernas förståelse av mobiltelefonsystemet samt deras inhämtning av kunskaper och utfördes med hjälp av en pedagogisk aktivitet där video/ljud har spelats in och även skriftlig insamling av det ele-verna har skrivit om deras förkunskaper och efterkunskaper om mobiltelefon-systemet. Denna information utvärderades och analyserades för att ge möjlig-het till en så bra datainsamling och reliabilitet som möjligt. När man utför stu-dier som involverar undervisningsförsök och observationer med människor, framförallt med barn, finns det olika forskningsetiska principer som man måste
30
förhålla sig till. Dessa är bland annat informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Inform-ationsbrev och samtyckesformulär lämnades ut till barnens vårdnadshavare (bilaga 5 och 6) samt rektorn (bilaga 8 och 9) via deras lärare och innehöll all viktig information gällande forskaren, studiens syfte samt syftet med undervis-ningsförsöket och undersökningen. I detta fall fick alla eleverna samtycke från sina vårdnadshavare förutom fyra elever från den större staden. De elever som inte fick samtycke från sina vårdnadshavare hade möjlighet att få undervisning med andra elever i samma årskurs under tiden den pedagogiska aktiviteten ägde rum. Informationen till eleverna skedde muntligt innan undervisningsför-söket ägt rum. Ett samtyckesformulär (bilaga 7) delades också ut till de elever som deltog. Precis innan undervisningsförsöket utfördes gick vi tillsammans igenom informationen och samtyckesformuläret som visades på smartboar-den/projektorn. Allt material som samlades in skriftligt till studien genomgick anonymisering. Borttagning av videofilm/ljudinspelning utfördes efter att ana-lyseringen av materialet var klart, vilket även framgick i informationsbrevet.
4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Att använda flera olika metoder när man undersöker en studie ökar validiteten på ens studie menar Kihlström (2007b). I detta fall används både arbetsblad och en pedagogisk aktivitet eller undervisningsförsök som det också kan be-nämnas som. Dessutom används både textinsamling och ljudinspelning. Vali-ditet i detta fall innebär att studien använder undersökningsmetoder som mäter det som man verkligen vill mäta, de vill säga utifrån studiens syfte och fråge-ställningar. Ett undervisningsförsök som man sedan analyserar ger främst möj-lighet att se till att svara på denna studies syfte och frågeställningar: att ta reda på om det är möjligt att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieele-ver, att se hur elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet förändras före och efter den pedagogiska aktiviteten samt om kunskapen skiljer sig åt i olika sko-lor.
Reliabiliteten ökar även ifall flera forskare studerat liknande problem inom samma ämne vilket kan ses genom exempelvis Svenssons (2011a) studie där
31
hon undersöker elevers kunskaper om tekniska system med hjälp av intervjuer och den andra tidigare studentens arbete som också berörde hur en pedagogisk aktivitet kan förändra elevers kunskap och förståelse för mobiltelefonsystemet fast för elever i förskolan (Martini, 2012). Ett annat sätt att stärka reliabiliteten är att ge en detaljerad beskrivning av metoden och resultatet för att kunna be-döma om studiens slutsatser är trovärdiga. Denna studies metod är detaljerat beskriven av hur studiens pedagogiska aktivitet framställdes och hur den gick till steg för steg och därmed anses reliabiliteten hög. Resultatet är också detal-jerat genom att man tydligt kan se hur många av varje elev som svarat vad samt hur de svarat men här skulle reliabiliteten stärkts ytterligare ifall den hade kom-pletterats med intervjuer och kompletta dialogutdrag istället för skriftliga ex-empel från eleverna.
Kihlström (2007b) menar att kommunicerbarheten bör betraktas som ett viktigt mått på validitet. Med detta menar hon att andra tydligt ska kunna förstå vad beskrivningskategorierna visar på och det genom att tydligt kunna beskriva studiens alla olika faser när det kommer till datainsamlingsmetoderna så att alla ska kunna förstå resultaten. Detta är något som eftersträvats under studiens gång och vid val av beskrivningskategorier. En annan sak för att tydliggöra och få med så mycket data som möjligt är att spela in aktuella datainsamlings-metoder vilket ökar reliabiliteten (Kihlström, 2007b). Detta har gett mer material till analys och resultat i studien som annars inte skulle varit möjligt.
32