Undervisning om mobiltelefonsystemet i lågstadiet.: En interventionsstudie om tekniska system i årskurs 1-3.

(1)

Undervisning om

mobiltelefonsystemet i lågstadiet.

En interventionsstudie om tekniska system i årskurs 2–3

Teaching about the mobile phone system in primary school.

An intervention study on technical systems in year 2-3 Elinore Gustafsson

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsprogram: Grundlärarprogrammet, Fk-åk3 Nivå/Högskolepoäng: avancerad nivå, 30 hp

Handledarens namn: Annelie Bodén Examinatorns namn: Jesper Haglund Datum: 2020-06-12

(2)

1

Undervisning om mobiltelefonsystemet i lågstadiet. En interventionsstudie om tekniska system I åk 2–3

[Teaching about the mobile phone system in primary school.

An intervention study on technical systems in year 2–3]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Grundlärarprogrammet

http://kau.se

The author, Elinore Gustafsson, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

(3)

2

Abstract

The purpose of this study was to examine opportunities to teach about the mobile phone system for primary school pupils. This was explored by seeing if and how the students' understanding, perception and knowledge changed by taking part in an educational activity about the mobile phone system. Data were collected with the help of audio recording of the lesson itself, but also with the help of worksheets where the students first filled in their prerequisites and then what they had learned about the mobile phone system after the educational activity. The study was performed at three different schools and in three different classes in year 2–3 in the countryside, in an urban area and in a larger city. The last two schools are also multicultural with many second language students in the classes. The fact that three quite different schools were chosen was to increase the reliability of the results and see how well the educational activity works despite the students' different circumstances.

The result show a major improvement in the students' knowledge of the mobile phone system as none of the students had any direct knowledge of how the mobile phone system works, for example, how to make a call or send a text message. The result also shows that the knowledge between the different schools did not differ much, but the difference that was seen was the students' different ways of describing the mobile phone system.

Keywords: educational activity, intervention, knowledge development, tech- nical systems and the mobile telephone system,

(4)

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att ta reda på möjligheter att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Detta undersöktes genom att se om och hur elevernas förståelse, uppfattning och kunskap förändrades av en pedagogisk aktivitet om mobiltelefonsystemet. Data om denna aktivitet samlades in med hjälp av ljudinspelning av själva lektionen men också med hjälp av arbetsblad där eleverna först fyllde i sina förkunskaper och sedan vad det lärt sig om mobiltelefonsystemet efter den pedagogiska aktiviteten. Studien utfördes på tre olika skolor och i tre olika klasser i årskurs 2–3 på landsbygden, en tätort och i en större stad. De två sistnämnda skolorna är även mångkulturella, de vill säga med mestadels andraspråkselever i klasserna.

Resultateten visade på stora förbättringar av elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet då ingen av eleverna hade något direkt förkunskap om hur det fungerar att exempelvis ringa ett samtal eller skicka ett sms. Resultatet visar även att kunskapen mellan de olika skolorna inte skiljde sig åt särskilt mycket men den skillnad som gick att se var elevernas olika sätt att beskriva mobiltelefonsystemet.

Nyckelord: intervention, kunskapsutveckling, mobiltelefonsystemet, pedago- gisk aktivitet, tekniska system

(5)

4

Förord

Att teknik skulle vara det ämne som studien skulle beröra baseras främst på mina egna tidigare erfarenheter gällande teknikundervisning som elev i skolan.

Teknik är ett högintressant ämne som går att undervisa om på många kreativa sätt men den känslan som jag erhöll var att det snarare bara var svårt och krång- ligt. Under tekniklektioner på högstadiet fick vi olika objekt som skulle kon- strueras, en adventsljusstake bland annat, men ingen som helst förklaring till vad teknik egentligen är. Min enda erfarenhet då var att teknik är ett ämne i skolan där man får tillverka saker, liknande slöjd. Det som fick mig att välja tekniska system som studieområde är bland annat den bristande tillgången av material och läromedel som råder i skolan. I framtiden vill jag gärna utveckla ett läromedel, eller snarare kanske en lärarhandbok med konkreta exempel på hur man kan arbeta med tekniska system i undervisningen. Det som fick mig att välja just mobiltelefonsystemet av alla tekniska system som finns var att många jag har pratat med (personer i min närhet, lärare på sociala medier, forskare) menade att mobiltelefonsystemet är ett system som är alldeles för stort, komplext och invecklat för lågstadieelever att förstå. Det fanns heller inget konkret material att tillgå om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Jag kände därför att jag ville visa att det visst går att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever genom att ta det till elevernas nivå samtidigt som det också tillförs material som berör mobiltelefonsystemet för andra lärare att använda.

Jag vill avsluta med att tacka alla fina elever som deltagit i denna studie samt alla rektorer och lärare som hjälpt mig se till att detta kunde utföras. Jag vill även tacka min handledare Annelie Bodén som handlett mig under detta examensarbete men även min seminarieledare Jesper Haglund som gett mig tips och råd för hur jag kan utforma mitt examensarbete på bästa sätt. Sist av allt vill jag tacka mig själv! Jag är så otroligt stolt över mitt examensarbete och att jag klarat grundlärarprogrammet.

Elinore Gustafsson♥

(6)

5

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 7

1.1BAKGRUND ... 7

1.2 ÄR DET MÖJLIGT ATT UNDERVISA OM MOBILTELEFONSYSTEMET FÖR LÅGSTADIEELEVER? ... 7

1.3 PROBLEMATIK: UNDERVISNING OM TEKNISKA SYSTEM ... 8

1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 10

2.1DEFINITION AV BEGREPPEN TEKNIK & TEKNISKA SYSTEM ... 12

2.1.1 Teknik ... 12

2.1.2 Tekniska system ... 13

2.2STYRDOKUMENT OM TEKNISKA SYSTEM ... 13

2.3VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT UNDERVISA OM TEKNISKA SYSTEM? ... 14

2.4HUR KAN MAN UNDERVISA OM TEKNISKA SYSTEM? ... 15

2.5TEKNIKHISTORIA I UNDERVISNINGEN ... 17

2.6MOBILTELEFONSYSTEMET... 17

2.7ATT GÖRA ABSTRAKT UNDERVISNING KONKRET ... 19

3. TEORI ... 21

4. METOD ... 23

4.1URVAL ... 24

4.2DATAINSAMLINGSMETODER ... 24

4.3DEN PEDAGOGISKA AKTIVITETENS UPPBYGGNAD ... 25

4.4DEN PEDAGOGISKA AKTIVITETENS GENOMFÖRANDE... 27

4.5DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 28

4.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 29

4.7VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERBARHET ... 30

5. RESULTAT ... 32

5.1ELEVERNAS FÖRKUNSKAPER OM MOBILTELEFONSYSTEMET ... 32

5.2RESULTAT AV DEN PEDAGOGISKA AKTIVITETEN ... 35

5.2.1 Genomgång ... 35

(7)

6

5.2.2 Den pedagogiska aktiviteten ... 37

5.2.3 Efter den pedagogiska aktiviteten ... 38

5.3ELEVERNAS KUNSKAPER EFTER DEN PEDAGOGISKA AKTIVITETEN ... 39

6. DISKUSSION ... 43

6.1RESULTATDISKUSSION ... 43

6.1.1 Är det möjligt att undervisa om mobiltelefonsystemet för så unga elever? ... 43

6.1.2 Hur kan en pedagogisk aktivitet förändra elevernas förståelse och kunskap om mobiltelefonins tekniska system? ... 44

6.1.3 På vilket sätt skiljer sig kunskaper om mobiltelefonsystemet i olika typer av skolor? 46 6.2METODDISKUSSION ... 48

6.3REKOMMENDATIONER FÖR VERKSAMHETEN/UNDERVISNINGEN ... 51

6.4FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER ... 51

7. REFERENSER ... 53

8. BILAGOR ... 56

(8)

7

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Den tematiska bakgrund som denna studie berör är skolämnet teknik i grundskolan med inriktning på tekniska system, i detta fall mobiltelefonsystemet i årskurserna 2 och 3. Fokus ligger på hur en pedagogisk aktivitet kan förändra elevernas kunskap och förståelse av mobiltelefonsystemet. Studien undersöker om elevernas kunskapsnivå skiljer sig beroende på om de bor på landsbygden, tätorten eller i en större stad. Studien undersöker dessutom om eleverna förstår mobiltelefonisystemets faktiska innebörd, både systemens funktion, systemens betydelse för eleverna själva men också betydelsen för samhället i stort. Skol- verket (2017) definierar tekniska system i allmänhet som något som finns över- allt i vår vardag och består av komponenter samt sambanden mellan dessa vilket tillsammans skapar en helhet. För att ett system ska vara ett tekniskt system krävs det att det består av materiella komponenter. Tekniska system är beroende av människan likväl människan av dem. Systemen är något som kontinu- erligt integreras i människans vardag på olika sätt och i olika former, allt från de stora och komplicerade systemen till de små och hanterbara systemen. Ex- empel på vardagliga tekniska system kan vara allt från elsystemet i form av att tända lampan på morgon och startar tv:n till att hantera en ficklampa eller mobiltelefon. Därför borde detta vara ett område som är särskilt relevant för elever att arbeta med. Att utgå från elevernas egna liv och vardag kan ofta underlätta när man undervisar men problematiken här är att eleverna kanske inte uppfattar att det är just tekniska system runt omkring dem.

1.2 Är det möjligt att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever?

Tidigare studenter och forskare har visat att det går att undervisa om tekniska system för lågstadieelever men också att mobiltelefonsystemet är ett system som många väljer att inte undervisa om då det är ett väldigt stort och komplext system. Vid litteratursökning påträffades endast en tidigare studie om elever som behandlade mobiltelefonsystemet (Martini, 2012). Genom att kontakta

(9)

8

olika lärare som undervisar i teknik samt CETIS (Centrum för tekniken i skolan) via sociala medier för tips om hur andra konstruerat undervisning framstod det som att mobiltelefonsystemet är väldigt stort, komplext och svårt både för elever att förstå men också för lärare att undervisa om. Det material som fanns att tillgå fanns endast från årskurs 6 som tidigast, vilket kändes alldeles för avancerat för elever i årskurs 2–3. Dessutom togs inte all fakta kring mobiltelefonsystemet upp för att uppfylla den pedagogiska aktivitetens syfte. Studien som påträffades (Martini, 2012) hade en tidigare student skrivit och berörde mobiltelefonsystemet men utfördes redan i förskolan. I Martinis studie utför- des också en pedagogisk aktivitet, vilket denna studie inspirerats av.

Den pedagogiska aktiviteten (Martini, 2012) var dock väldigt förenklad för att anpassas till förskoleelever då hon enbart fokuserade på delsystemet sändare, basstation och mottagare. I den här studien riktad mot barn har konceptet utvecklats genom att ha lite högre nivå kunskapsmässigt för att anpassas till elever i åk 2–3 samt kompletterats med ett till delsystem, fler begrepp och be- greppsförklaring samt teknikhistoria. Den pedagogiska aktiviteten har utfor- mats för att försöka tillgodose alla elevers olika förutsättningar och behov samt konkretiserat mobiltelefonsystemet då det är ett väldigt abstrakt tekniskt system. Med anledning av detta valdes en varierande undervisning med fakta, genomgång, konkret material och en pedagogisk aktivitet där eleverna fick lyssna, samtala, känna på material och skriva. För att beskriva väldigt abstrakta saker som till exempel radiovågor så skapades även tydliga, konkreta exempel för att eleverna ska kunna minnas den abstrakta informationen lättare.

1.3 Problematik: undervisning om tekniska system

När det gäller tekniska system i undervisningen finns det inte mycket underlag att tillgå. Det som det finns mest av är olika teorier om tekniska system som kunskapsområde (Svensson, 2011a). Detta informationsgap är ett stort problem och en av anledningarna till att studien skulle beröra just detta område.

Framförallt är underlaget litet när det gäller grundskolans yngre åldrar, då den forskning som finns utgår från årskurs 4 och uppåt.

(10)

9

Ytterligare problematik som dykt upp både genom min skolgång samt under praktiken på lärarutbildningen är att det märkts av en osäkerhet bland flertalet av lärarna som undervisat i teknik. Mycket av teknikundervisningen som ob- serverades under lärarutbildningens praktik bestod mest av att praktiskt kon- struera saker utan någon som helst förankring i teori. Det fanns heller inte nå- gon förklaring på det som skulle göras eller det som hade utförts vilket ledde till en hel del oklarheter. Att undervisning om teknik inte förankras i teori är något som även Ingelstam (1996) uppmärksammat. Ingelstam skriver även att tekniska system i teknikundervisningen är det som framförallt är bristande då det ofta lämnas kvar en känsla av att tekniska system är så krångliga och komplexa att det inte är någon idé att försöka sig på att förstå det.

Tekniska system innehåller dessutom många komplexa, ostrukturerade och problemlösande komponenter (Hughes, 1987) vilket kan kännas skrämmande att undervisa om för lärare då det är ett ämne som är svårt att ”ta på”. Problemet för många lärare kan vara att konkretisera och anpassa undervisningen gäl- lande tekniska system för de yngre eleverna då det bland annat kan kännas långt ifrån deras vardagsspråk. Många av de tekniska systemen är dessutom väldigt stora och innefattar många delar som exempelvis system, delsystem, komponenter samt deras samband vilket behöver anpassas så att begreppen och innehållet kan sättas in i elevnära sammanhang.

1.4 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på om det är möjligt att undervisa om mobiltelefonsystemet för elever i årskurs 2–3 samt om kunskapen skiljer sig åt i olika typer av skolor genom att studera hur en pedagogisk aktivitet kan förändra elevernas kunskap och förståelse av mobilsystemet.

• Hur förändras elevernas förståelse och kunskap om mobiltelefonsystemet efter en pedagogisk aktivitet?

• På vilka sätt skiljer sig kunskaper om mobiltelefonsystemet i skolor på landsbygden, tätorten och i staden?

(11)

10

2. LITTERATURGENOMGÅNG

Den tidigare litteratur och forskning som studien kommer att beröra har ut- gångspunkt i undervisning, teknik samt tekniska system. Studien berör även litteratur som behandlar undervisning om det abstrakta samt undervisning an- passat för andraspråkselever. Övrig litteratur som behandlas är läroplaner, Nat- ionalencyklopedin (2020) och Ingelstam (1997) som används för att förtydliga vad undervisning om tekniska system i grundskolan bör innehålla samt defi- nitioner av vad teknik och tekniska system är.

Klasander (2010) berör flera olika aspekter på undervisning om tekniska system ur ett grundskoleperspektiv genom att analysera läromedel om tekniska system samt genomföra intervjuer med lärare om deras undervisning om tekniska system. Klasander är även författare i en annan avhandling tillsammans med Schooner och Hallström (2018) där de tillsammans utfört semistrukture- rade intervjuer med lärare om deras föreställningar kring vad tekniska system är. Resultatet visade att lärarna ofta lyfte de tekniska systemens fysiska gestalt- ning samt att de främst nämnde stora tekniska system (infrastruktursystem).

Det visade sig också att lärarna hade svårigheter att identifiera människan som styrande aktör i systemen och att lärarna kände en osäkerhet rådande systemrelaterade begrepp såsom delsystem och komponenter. Dessa två avhandlingar är viktiga för att visa hur undervisning om tekniska system ska bedrivas vilket även denna studie berör.

Svensson (2011a) är en avhandling som bygger på författarens tidigare studier och har som syfte att bidra med ämnesdidaktiska kunskaper för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan med hjälp av intervjuer. Här lyfter hon fram viktiga aspekter utifrån elevers föreställningar om tekniska system och hur man kan använda dem för att eleverna ska utveckla kunskap och förståelse för tekniska system. I en annan studie av Svensson har författaren undersökt vilka dimensioner och kritiska aspekter som kan vara viktiga kring undervisning om tekniska system i grundskolan (Svensson, 2011b). Genom att intervjua elever om deras uppfattningar kring tekniska system fick författaren fram resultat om kritiska aspekter kring tekniska system samt kunskaper om

(12)

11

hur undervisning kan bedrivas vilket också utgör en grund för denna studie. I avhandlingen som bygger på hennes tidigare studier (Svensson, 2011a) så har hon även fokus på mobiltelefonsystemet likt denna studie men utgår istället från intervju som metod.

Ginners teknikdidaktiska handbok (2013) är en samling av texter som berör viktiga perspektiv rörande teknik, skola och samhälle där bland annat Hall- ström, Klasander och Svensson är med och skriver om teknik samt tekniska system i undervisningen. Här belyser även Hallström vikten av teknikhistoria för att skapa en så god förståelse för teknik och tekniska system som möjligt.

Blomdahl (2007) har i sin doktorsavhandling studerat teknikundervisning för yngre skolbarn med fokus på hur undervisning i teknik varierar med avseende på innehåll och undervisningsprocess. Detta gör Blomdahl med hjälp av observationer och intervjuer där författaren undersöker hur teknik formas till pedagogisk handling och om eleverna gör det lärarna har som syfte med deras tekniklektioner. Resultatet visar att undervisning i teknik för yngre skolbarn varierar innehållsmässigt samt att undervisningsprocessen ser olika ut från lä- rare till lärare. Denna avhandling ger en bild av hur teknikundervisningen ser ut i olika skolor men också Blomdahls slutsatser av hur undervisning om teknik bör se ut och är därför relevant för denna studie.

Weinstein, Madan och Sumeracki (2018) har skrivit en avhandling där de analyserat, samlat och sammanfattat tidigare forskning som berör effektiva inlär- nings- och undervisningsstrategier. Weinstein, Madan och Sumeracki lyfter fram sex specifika kognitiva strategier att utgå ifrån som de menar effektivise- rar undervisning och inlärning. Dessa strategier går kortfattat ut på upprepning av inlärningsområden och att kombinera olika områden eller ämnen i sin undervisning för att ge eleverna möjlighet att se olika samband. Strategierna behandlar även långtidsinlärning genom att plocka fram elevers kunskaper som de lärt sig tidigare genom exempelvis skrift för att se vad som fastnat och inte samt att tydliggöra och konkretisera sin undervisning genom att använda konkreta exempel och kombinera teori med praktik. Linder och Mortensen (2008)

(13)

12

har skrivit en bok om pedagogisk glädje, hur man skapar glädjefull undervisning och genom det utvecklar goda relationer med eleverna. Detta har gjorts med hjälp av tydlighet och struktur men också humor och motivation. Även Hansson, Nordlander och Skog (2011) har skrivit om hur man skapar väl fun- gerande undervisning med fokus på teknik. Hansson, Nordlander och Skog re- dovisar forskningsbaserade teorier om hur man kan utveckla en intressant, relevant och viktig teknikundervisning. Författarna lyfter olika metoder, lärome- del och attityder som gynnar teknikundervisning i grundskolan och gymnasiet.

Gibbons (2012) har även hon i sin bok utgått från hur man kan bedriva en så god undervisning för elever som möjligt med fokus på andraspråkslever. Gib- bons utgår från aktuell forskning och ger konkreta modeller för hur man kan arbeta på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Gibbons förespråkar att arbeta ämnesövergripande, att arbeta i helklass eller grupp samt förespråkar teorin ”Learning by doing” där praktik och teori kombineras samt att eleverna lär i interaktion med varandra, vilket även denna studie om mobiltelefonsystemet har som grund.

2.1 Definition av begreppen teknik & tekniska system

2.1.1 Teknik

Blomdahl (2007) beskriver att begreppet teknik i dagligt tal oftast förknippas med artefakter producerade inom industrin och som är skapade av människor.

Sammanfattningsvis kan man beskriva teknik som föremål skapade av männi- skan för att uppfylla önskningar och behov. Ofta kanske man tänker på det tekniskt mekaniska när man pratar om teknik som mobiltelefoner, datorer eller surfplattor men även vardagstekniken är relevant, det vill säga tekniken vi mö- ter varje dag som också skapats för att tillgodose våra behov, exempelvis sto- lar, gafflar, toaletter eller cyklar. Svensson (2011a) beskriver teknik som något människan tagit som medel för att bredda sin kapacitet, vilket skulle kunna ses som en form av förlängning av människans egen förmåga. Hon nämner tidiga exempel som bland annat lerkärl som mer enkla redskap vilket sedan utvecklats till mer komplexa lösningar som människan skapat, exempelvis telegrafen.

I den här studien används definitionen utifrån Nationalencyklopedin (2020):

(14)

13

”Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att till- fredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål”.

2.1.2 Tekniska system

Svensson (2011b) beskriver tekniska system som något som består av materiella och icke-materiella delsystem samt komponenter som samverkar med varandra och tillsammans skapar en helhet. Det är system som skapats för att uppfylla våra önskningar och behov som också nämnts ovan och skapa ett be- kvämare liv. Ingelstam (1997) beskriver i sin tur att tekniska system består av komponenter och dess samband. Dessa utgör en helhet och definierar systemet.

Tekniska system är beroende av sin omgivning, vilket Ingelstam benämner som den del av världen som inte hör till systemet men som systemet är beroende av för att fungera. I den här studien används definitionen av tekniska system från Nationalencyklopedin (2020):

tekniska och andra komponenter i inbördes samverkan, till exempel musikanläggning (skivspelare, förstärkare, högtalare), växellåda i bil (axlar, kugghjul, växelförare), elsy- stem (kraftverk, ledningar, ställverk, elmätare, vägguttag, lamphållare), telefonsystem (telefoner, växlar, ledningar, men även telefonkiosker och kataloger).

Nationalencyklopedin (2020) nämner också att globala företeelser som bil- ismen samt el- och telefonsystemet också kan betraktas som tekniska system som består av samhälleliga komponenter. Dessa större globala system kallar Nationalencyklopedin (2020) sociotekniska system.

2.2 Styrdokument om tekniska system

Teknik som skolämne är relativt nytt. Det blev obligatoriskt i Lgr 80 (Skolö- verstyrelsen, 1980) och fick egen kursplan i Lpo 94 (Skolverket, 1994). I den senaste läroplanen, Lgr 11, (Skolverket, 2011) ingår teknikämnet som ett eget ämne med mål, centralt innehåll och kunskapskrav.

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) nämns dock inte begreppet ”tekniska system” för- rän i årskurs 4–6 men det går att se tendenser till det i både syftet och det centrala innehållet för årskurs 1–3. I kursplanens syfte för teknik som gäller från årskurs 1–9 kan man läsa om tekniska lösningar, att uppfylla mänskliga behov

(15)

14

samt teknikens roll för människan, samhället och miljön. I det centrala inne- hållet för årskurs 1–3 kan man läsa om tekniska lösningar, hur föremål är upp- byggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras, om föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov och så vidare.

Att läroplanen fokuserar på begreppet tekniska lösningar istället för tekniska system i årskurs 1–3 kan troligen tänkas bero på det som ett flertal studier på- talat och som nämnts ovan, nämligen uppfattningen om att tekniska system är abstrakta, komplexa och rent av krångliga att förstå sig på, framförallt för de yngsta eleverna. De mål som beskrivs i det centrala innehållet om tekniska lösningar kan likväl appliceras på tekniska system vilket kan tolkas som att man även bör undervisa om tekniska system i årskurs 1–3 för att uppnå många utav kunskapskraven längre fram. Undervisning om tekniska lösningar är en form av undervisning om tekniska system och för att förtydliga skillnaden mellan tekniska system samt tekniska lösningar kan det förklaras som att tekniska system är själva systemen och alla dess delar, medan tekniska lösningar är sambanden mellan systemens olika komponenter.

2.3 Varför är det viktigt att undervisa om tekniska system?

Svensson (2011a) beskriver inledande i sin avhandling om tekniska system som en viktig aspekt i grundskolan för att öka elevernas kunskap och insikt om tekniken som finns i vår vardag. Hon beskriver vidare att undervisning om tekniska system kan hjälpa människor att se och förstå nya saker i vår värld och i de sammanhang de omger oss. Svensson menar att undervisning om tekniska system är viktigt för att kunna orientera sig i vårt moderna samhälle. Hon menar att det är ett kunskapsområde som är väldigt intressant att undervisa om då det krävs att eleverna tänker mer abstrakt.

Hallström, Klasander och Schooner (2018) inleder även de med att det är viktigt att undervisa om tekniska system för att tillföra ”grundläggande teknisk allmänbildning till morgondagens samhällsmedborgare”. De skriver vidare att undervisning om tekniska system är viktigt för att lära sig se och förstå saker i världen samt att teknik och dess samband hela tiden finns runt omkring oss.

(16)

15

De nämner även att undervisning om mer komplexa tekniska system ökar elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga.

2.4 Hur kan man undervisa om tekniska system?

Teknikundervisning i grundskolan får inte enbart handla om att bocka en plåtbit eller bygga en modell av en bro med glasspinnar utan den måste också relateras till de sammanhang där teknik spelar avgörande roll. (Svensson, 2013, s.74).

I inledningen på sin avhandling beskriver Svensson (2011b) att man som lärare måste utgå från vilken förståelse man vill att eleverna ska ha för de tekniska systemen som vi kommer i kontakt med och använder. Vidare skriver Svens- son att många tekniska system är svåra att överblicka, tillexempel mobiltelefonsystemet då systemet inte ger möjlighet till fullständig insyn då det är så stort och innefattar många komplicerade delsystem och komponenter. Svens- son betonar från tidigare forskning att vissa delar av sådana system kan upp- fattas som en ”svart låda” som man inte kan öppna. Svensson menar vidare att det viktiga när man undervisar om tekniska system inte är att öppna varje ”svart låda” utan att se helheten av det tekniska systemet. Exempelvis kan detta inkludera hur det påverkar samhället, naturen och/eller individer vilket leder till goda möjligheter för diskussion och aktivt deltagande av elever i teknikundervisningen. Svensson (2011b) förespråkar i sitt resultat vikten av variation i undervisningen om tekniska system för att skapa en så god uppfattning som möjligt. Hon menar att man ska konkretisera variationerna och att infallsvink- larna ska varieras på olika sätt, vilket innebär att lyfta fram det tekniska systemet ur olika perspektiv och ur flera aspekter. Variation är viktigt för att kunna urskilja saker från varandra och skapa förståelse.

Svensson (2011b) beskriver även problematik som kan uppstå när man ska undervisa om tekniska system, vilket författaren uppfattat utifrån sin studies elev- intervjuer samt från tidigare forskning, är att avgränsa systemet mot omgivningen. Svensson beskriver även faktorer som ekonomi, politik, miljö, männi- skor, organisation, funktion, uppbyggnad, underhåll och upprätthållande som kan göra systemen komplexa och svårbegränsade.

(17)

16

Hallström m.fl. (2018) lyfter ett citat från syftesdelen i kursplanen i teknik som handlar om att tekniken ska synliggöras och tydliggöras. Detta menar förfat- tarna skapar svårigheter och utmaningar när det gäller just undervisning om tekniska system då en del system har många delar som man inte riktigt kan se eller ta på. Hallström m.fl. lyfter fram tre strategier som man kan använda sig av som lärare för att introducera tekniska system baserade på det resultat som studien visat:

1. Starta med gränssnittet mot den enskilda människan och därifrån förflytta sig mot systemets helhet genom att identifiera delsystem och komponenter.

2. Starta med ett ”namn” på ett system och utifrån den helheten identifiera olika delsystem och komponenter.

3. Följa ett tekniskt systems historiska förändring, framåt eller bakåt i tiden.

Även detta exempel startar med en helhet.

De nämner också i sitt resultat precis som Svensson (2011b), att svårigheten är att begränsa tekniska system, framförallt stora tekniska system, och att lärare därför ofta väljer mindre och mer greppbara system. Avgränsningarna görs efter det man vill att eleverna ska lära sig om det tekniska systemet. Detta kan sammankopplas till vad Klasander (2010) skriver inledande i sin avhandling, att eleverna inte behöver kunna och förstå allt, det viktiga är att de förstår helheten. Klasander skriver vidare:

Syftet är inte att utbilda specialister, utan att möjliggöra för människan, eleven, att vidga sin förståelse för andra ännu okända världar och värden. (Klasander, 2010, s.14).

Hallström, Klasander och Schooner (2018) betonar även vikten med gräns- dragningar när man undervisar om tekniska system utifrån den osäkerhet de sett hos lärarna i sitt resultat. Detta innebär att man tydliggör vad som är en artefakt och vad som är ett tekniskt system samt gränsen mellan det tekniska systemet och omgivningen, det vill säga vad systemet kan kontrollera och vad det inte kan kontrollera. De skriver även att man som lärare ska utmana sig själv genom att undervisa om mer komplexa tekniska system bortom ”system- horisonten” istället för att undervisa om enkla artefakter med få komponenter och mindre komplexitet för att öka elevernas kunskap om tekniska system.

(18)

17

2.5 Teknikhistoria i undervisningen

Hallström (2013) betonar vikten av att ha med teknikhistoria i teknikundervisningen. Förutom att det är med i det centrala innehållet för kursplanen i teknik är det också viktigt för att eleverna ska förstå varför det har blivit som det är idag. Hallström beskriver hur historia kring teknik i olika sammanhang ger en bild av hur människan, samhället och tekniken fungerar, förändras, utvecklas och påverkar varandra. Teknikhistoria hjälper till att visa hur tekniska system har utvecklats och förändrats till det de är idag. Även Klasander (2010) skriver om vikten av att använda teknikhistoria i sin teknikundervisning. Han menar att det både är viktigt att undervisa om gammal teknik eftersom vi fortfarande använder mycket av den gamla tekniken idag men också genom att det kan berätta om hur tekniken har utvecklats samt hur framtiden kommer att se ut.

Klasander skriver dessutom att det ger eleverna metoder och redskap att förstå den tekniskt komplexa värld vi lever i. Även Svensson (2011a) nämner teknikhistoria som ett sätt att förstå hur samhället utvecklats och fungerar idag samt att den tekniska utvecklingen har stor betydelse för oss som medborgare. Hon nämner just kommunikationsmedlets utveckling som ett exempel kring hur det gett oss möjlighet att ge, få och sprida information från familjen till att nå hela världen.

2.6 Mobiltelefonsystemet

Vad säger tidigare forskning kring tekniska system i teknikundervisningen om mobiltelefonsystemet? Svensson (2011a) beskriver inledande i sin avhandling att eleverna växer upp i en miljö där mobiltelefoner står i centrum, och är en del av all teknik som tillhör deras vardag som eleverna behöver kunskaper om för att kunna handskas med frågor som berör dessa artefakter och system.

Svensson lyfter även att den tekniska utvecklingen får betydelse för oss som medborgare. Dagens unga växer upp i en teknisk miljö där mobiltelefoner, bredband och rymdresor är en del av deras vardag och de behöver kunskaper för att kunna hantera frågor som berör dessa system. Teknik har funnits i alla tider men den har inte haft samma betydelse som den har idag för dagens ele-

(19)

18

ver. Svensson betonar utifrån hennes resultat att när det gäller mobiltelefonsystemet så är det viktigt att fokus ligger på att det kommer fram signaler till mobiltelefonen och hur det fungerar att kommunicera med andra människor, helheten, istället för de olika delarna som det annars kan handla om i andra tekniska system. När det gäller abstrakta tekniska system som mobiltelefonsystemet skriver Svensson att val måste göras kring vad man vill lyfta fram med systemet. Författaren skriver också att mobiltelefonsystemet är så komplext att kanske inte ens en expert kan överblicka det helt och hållet. Svensson menar att man i ett sådant här fall antingen kan utgå från individnivå, de vill säga vad mobiltelefoner fyller för nytta för just eleven eller dig, men att man också kan utgå från ett samhällsperspektiv, de vill säga vad mobiltelefonen fyller för funktion för samhället i stort. I undervisning på grundnivå gäller de att urskilja tillräckligt många delar för att eleverna ska uppfatta det som ett system, de vill säga en helhet med delar.

Klasander (2010) har i sin studie analyserat en del läromedel som berör teknik och tekniska system. Där tar han upp telefonsystemet och mobiltelefonsystemet som några av de stora system som läromedlen tar upp som berör världen och omvärlden. Klasander har sett ett tydligt mönster när det gäller beskriv- ningar av telefonen eller mobiltelefonen som system där det ofta fokuseras på olika komponenter, delsystem och hur de fungerar separat, snarare än delarnas olika funktion i relation till systemet som helhet. Klasander menar även att fakta om mobiltelefonsystemet ofta är bristfälligt och nämner som exempel att de inte jämför telefonväxeln förr och nu, att telefonväxlarna förr betjänades av många människor och att det idag sker automatiskt. Han tar upp en intressant fråga som lyder ”Kan man säga att det är samma t.ex. telefonsystem då som nu – eller är det två olika?” (Klasander, 2010, s.170), vilket självklart kan vara en tolkningsfråga. De fyller samma funktion och har utvecklats från det ena till det andra men fungerar på olika sätt. Klasander menar vidare att gränsdrag- ningen verkar vara den stora problematiken. Författaren nämner att läromedlen på senare år ofta rabblar upp mobiltelefoner, basstationer, satelliter och anten- ner på ett linjärt sätt men att eleverna inte får arbeta särskilt systematiskt med systemet. Klasander (2010) nämner en specifik fråga som han finner är ett bra

(20)

19

sätt för eleverna att arbeta med mobiltelefonsystemet och det är ”Vilken funktion har basstationerna för mobiltelefoner?”. Han avslutar sedan med att skriva att han tycker sig se att det blivit ett ökat intresse för mobiltelefonsystemet och kommunikation i läromedlen.

Hallström, Klasander och Schooner (2018) har undersökt lärares syn på tekniska system med hjälp av intervjuer. De kom fram till att nästan alla lärare nämnde just kommunikation och mobiltelefonsystemet som ett viktigt tekniskt system men att det var ett stort och komplext system som var svårt att beskriva.

De märkte även en rådande osäkerhet när lärarna berättade om de tekniska systemen och systemrelaterade begrepp. De uppfattade dessutom att lärarna där- för ofta valde att undervisa om tekniska system som var mer hanterbara.

2.7 Att göra abstrakt undervisning konkret

Weinstein, Madan och Sumeracki (2018) beskriver olika strategier för hur människor lär sig saker och tar upp några intressanta strategier som har använts i den här studiens pedagogiska aktivitet. Då tekniska system och framförallt mobiltelefonsystemet som denna studie berör är väldigt abstrakt krävs hjälp- medel för att göra det abstrakta mer konkret. Detta kan man bland annat göra enligt Weinstein, Madan och Sumeriacki (2018) med hjälp av tydliga konkreta exempel för att minnas den abstrakta informationen bättre. Exemplen ska gärna visualiseras med hjälp av exempelvis bilder. De menar även att man ska an- vända sig av konkreta och jordnära exempel och gärna använda humor i undervisningen för att det ofta underlättar när det kommer till att komma ihåg den abstrakta informationen. Linder och Mortensen (2008) lyfter också vikten av att använda humor i undervisningen samt att undervisa estetiskt och kreativt.

Det skapar goda band till eleverna och gör att undervisningen känns lekfull, rolig och intressant. Detta är viktigt i all undervisning men kanske främst när det gäller de ämnen som är abstrakta, komplexa eller bara svåra att förstå.

Hansson, Nordlander och Skog (2011) lyfter också vikten av att arbeta kreativt med teknik, detta för att eleverna ska få en mer positiv bild av teknikämnet men också för att stimulera elevernas problemlösningsförmåga och öka deras

(21)

20

tekniska självförtroende. Att undervisa konkret och kreativt med tydliga exempel är även något som Gibbons (2012) förespråkar när det gäller andraspråk- selever. Gibbons beskriver vikten av att undervisa på detta sätt men också genom att kombinera teori och praktik samt att elever lär genom interaktion med andra Denna studie innefattar andraspråkselever men undervisningsmodellen passar alla elever oavsett bakgrund för att skapa en så god språk- och kunskapsutveckling som möjligt.

(22)

21

3. TEORI

Studien har genomförts med hjälp av en intervention, ett undervisningsförsök som i denna studie benämns som en pedagogisk aktivitet. Denna aktivitets uppbyggnad baseras på den sociokulturella teorin som utformades av Lev Vygotskij (1896–1934) vilket är en teori om barns lärande, utveckling och språk. Denna teori beskriver Säljö (2012) som en teori där lärande och utveckling sker i samspel mellan elever men också mellan lärare och elev där språket utgör en betydelsefull del. Saljö menar vidare att lärandeprocessen sker genom att låta en mer erfaren person med stort kunskapsförråd inom ämnet delge sina kunskaper och erfarenheter till elever och därefter lär eleverna sig att använda kunskaperna. Det sociokulturella perspektivet innebär enligt Phillips och Soltis (2014) att kunskap skapas tillsammans med andra i gemensamma aktiviteter.

Mer specifikt baseras den pedagogiska aktiviteten på John Deweys (1859–

1952) syn på lärande och hans teori ”Learning by doing”. Denna teori på barns lärande beskriver Hwang & Nilsson (2014) som utforskande och nyfiken där eleverna själva får pröva och utforska saker. ”Exempel på detta är när lärare låter elever tillämpa matematiken utanför klassrummet, till exempel genom att mäta avstånd på skolgården” (Hwang och Nilsson 2014, s. 274). Säljö (2012) menar att Deweys teori innebär att elever både lär sig tillsammans men också att man lär genom att kombinera teori med praktiskt utförande samt att undervisningen anpassas efter eleverna för att underlätta för alla, oavsett förutsätt- ningar.

Dewey (1980) beskriver sin syn på lärande som att samhället, skolan och eleverna utgör en helhet. Han liknar även skolan vid ett miniatyrsamhälle som förbereder eleverna inför det stora samhälle som eleverna är en del utav.

Dewey menar att skolan ska påminna om det framtida livet och innefatta kunskaper och situationer som eleverna kommer ha nytta utav i framtiden. Förfat- taren menar att undervisningen måste motsvara samhällets arbetsformer för att skapa ett så betydelsefullt lärande som möjligt. Dewey (1980) är även före- språkare av det progressivistiska perspektivet vilket är en pedagogisk tanke om att både blicka framåt och bakåt, att inte bara lära sig tidigare kunskap utan att

(23)

22

också blicka framåt och skapa ny kunskap som kommer att behövas i framti- dens samhälle. Dewey betonar att skolan inte får bli en plats som skapar abstrakta uppgifter med avlägsen betydelse för eleverna.

Dewey (1980) skriver även att det är viktigt att använda människans behov av gemenskap med andra människor genom att inkludera kommunikation och samarbete i undervisningen. Dewey anser dessutom att undervisning om teori och praktik inte är varandras motsatser utan snarare varandras främjare som båda behövs för att skapa sammanhang mellan tanke och handling. Dewey betonar även vikten av att eleverna deltar i undervisningen och gör det dem ska på lektionerna för att de själva vill delta, inte för att de måste.

Syftet med denna studie är bland annat att undersöka hur en pedagogisk aktivitet kan förändra elevernas förståelse för mobiltelefonsystemet, vilket kan kännas igen ur Deweys (1980) progressiva tankesätt där man blickar både bakåt och framåt gällande elevers kunskaper, i detta fall om mobiltelefonsystemet.

För att få en förståelse för detta abstrakta område kändes den sociokulturella teorin samt Deweys (1980) syn på lärande som en bra utgångspunkt. Den till- lämpades genom att låta eleverna få lära sig om mobiltelefonsystemet gemen- samt i en pedagogisk aktivitet som baseras på mobiltelefonsystemet där eleverna själva får agera de olika delsystemen, ”Learning by doing”. Detta för att få det annars väldigt abstrakta området med många svåra, nya begrepp att bli mer kreativt och roligt för eleverna.

(24)

23

4. METOD

Den metod som använts i studien är en intervention/ett undervisningsförsök som handlar om mobiltelefonsystemet. Johansson och Svedner (2010) betonar att undervisningsförsök är något man kan använda när man vill genomföra ett projekt eller förändring av något slag och sedan utvärdera resultatet. I detta fall skulle utvärderingen av resultatet fokusera på elevernas uppfattning och för- ståelse av mobiltelefonsystemet. I denna studie kallas detta undervisningsför- sök för en pedagogisk aktivitet. Den pedagogiska aktiviteten inleddes med ett diagnostiskt arbetsblad (bilaga 1) där elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samlades in. Sedan utfördes aktiviteten och ljudinspelning gjordes under tiden. Under och efter den pedagogiska aktiviteten fördes även anteck- ningar om någon elev sa något särskilt intressant eller om något särskilt inträf- fade. Den pedagogiska aktiviteten avslutades med ett skriftligt ”summativt arbetsblad” (bilaga 3) som summerar elevens insamlade kunskaper vid det specifika tillfället, för att tydligt kunna se om och hur elevernas kunskap kring och förståelse för mobiltelefonsystemet utvecklats. Det diagnostiska arbetsbladet och det summativa arbetsbladet var utformat på samma sätt och såg nästan likadana ut för att lättast kunna se vad eleverna lärt sig.

Det är svårt att uppfatta allting som händer under lektionen vid inhämtning av analysmaterialet när den som utför studien också är den som håller i undervisningen vilket är fallet med denna studie. Till följd av detta spelades ljudet av undervisningen in och lyssnades på i efterhand. Tanken var att använda vide- oinspelning för att ta del av så mycket som möjligt av det som hände under undervisningen genom att observera det efteråt då bland annat Dimenäs (2007) menar att observationer kan utveckla kunskaper om undervisning samt till att utveckla kunskap i den egna rollen som lärare. Även Kihlström (2007a) beskriver att man genom att utföra observationer och koppla det till tidigare forskning skapar ökade kunskaper om elevers utveckling och lärande samt att man verkligen får se vad som egentligen händer i klassrummet. Detta var dock inte möjligt då utformningarna av klassrummen såg olika ut. Det var svårt att få med alla elever på bild och vissa mindre klassrum så syntes inte eleverna

(25)

24

helt och hållet. Man hade behövt en ordentlig videokamera med stativ och kanske något objektiv som fångade upp en bredare bild än vad en mobiltelefon har möjlighet till. Endast skolan i tätorten hade ett klassrum med utformning som gjorde det möjligt att filma, på de andra två skolorna användes endast ljudinspelning.

4.1 Urval

För att få en så bred bild som möjligt av hur väl den pedagogiska aktiviteten fungerade valdes aktiviteten att utföras både på landsbygden, i tätorten och i en större stad. Det var dessa tre skolor som fanns i åtanke redan innan studiens utförande för att få stora kontraster mellan de olika skolorna och alla tre tack- ade ja till att delta i studien, alla tre skolor ligger i Mellansverige. Aktiviteten utfördes i en klass på varje skola. Klassen från landsbygden bestod av totalt 14 elever från årskurs 2 och 3 men det var åtta elever som deltog i studien. Klassen från tätorten bestod av 22 elever i årskurs 2 varav 18 elever deltog och klassen från den större staden bestod av 26 elever i årskurs 2 varav 15 elever deltog i studien. Både skolan från tätorten och i den större staden är mångkulturella skolor, de vill säga skolor med många elever av annat modersmål. Skolan från den större staden utmärker sig särskilt då hela 95% av eleverna har utländsk bakgrund. Många elever kunde inte delta på grund av coronaviruset Covid-19 då eleverna ej fick gå till skolan vid minsta förkylningssymtom. Detta har även lett till en del fördröjningar av att få utföra aktiviteten på skolor samt att få in material från aktiviteten (bilaga 3) som skulle lämnas in i efterhand.

4.2 Datainsamlingsmetoder

De metoder som användes för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar är först och främst ett arbetsblad som eleverna fick fylla i om vad de kunde om mobiltelefoner idag, hur mobiltelefoner fungerar och hur det går till när man ringer ett samtal eller skickar ett sms (bilaga 1). Den pedagogiska aktiviteten började med en genomgång på smartboarden för eleverna där fakta, frågor, konkreta exempel och historia om mobiltelefonsystemet presenterades med hjälp av en powerpoint, en mobiltelefon och burktelefoner (bilaga 4). Sedan

(26)

25

utfördes den pedagogiska aktiviteten i klasserna där eleverna själva fick agera delsystem i mobiltelefonsystemet. Genomgången med elevernas svar på frå- gorna samt aktiviteten spelades in med hjälp av ljudinspelning från en mobiltelefon. Sedan fick eleverna ett nytt summativt arbetsblad, där de skulle beskriva vad de lärt sig om mobiltelefoner och mobiltelefonsystemet efter aktiviteten (bilaga 3). Denna gjorde eleverna tillsammans med sin lärare efter lektionen och deras lärare fick själv välja vad som passade bäst för eleven utifrån hens behov genom att antingen skriva för hand, skriva på en läsplatta eller spela in sig själva när de berättade vad de lärt sig. Lärarna skickade sedan in dessa via mejl, med undantag för skolan som låg i den större staden då det fanns tid och möjlighet att skriva direkt efter lektionen.

4.3 Den pedagogiska aktivitetens uppbyggnad

Den pedagogiska aktiviteten skapades med grunden från den tidigare studentens studien som berör undervisning om mobiltelefonsystemet i förskolan (Martini, 2012). Här kommer en kort sammanfattning av Martinis pedagogiska aktivitet:

Martini utförde sin aktivitet i en klass som hon delade upp i två grupper om fyra och fem elever och inledde aktiviteten med en samling. Ena gruppen fick gå ut och den andra gruppen stannade kvar inne, där Martini var instruktör med en av avdelningens pedagoger som hjälpande hand. Nu informerades barnen som var kvar i klassrummet att de skulle få leka att de var mobiler och master som skicka meddelanden och ringa till varandra. Ett barn i taget valdes ut att få börja som sändarmobil, de andra barnen ställdes upp i ett led av master med en mottagande mobiltelefon i slutändan. Sändarmobilen fick ta en eller flera lappar som fanns att välja på. Lapparna hade namn på de aktuella barnen, siffror och bilder med olika aktiviteter. Några var också blanka och kunde använ- das för att rita/skriva egna meddelanden. De valda lapparna lades ner i olika paket och skickades som ett SMS från mobilen, genom systemets master, till den mottagande mobiltelefonen. Mottagaren fick plocka upp lapparna och lägga upp dem på bordet för att sedan tolkas tillsammans med de andra barnen, instruktören och den andra pedagogen.

(27)

26

Grundidén för denna studie är densamma hos Martinis (2012) aktivitet då den förstnämnda också inleddes med en form av samling men här har samlingen utvecklades till en genomgång med teori om teknik, tekniska system samt historia om telefoner, mobiltelefoner samt teorin om mobiltelefonsystemet.

Här fick eleverna också agera sändare, basstationer och mottagare men skillnaden mot Martini (2012) är att hon endast använde sig av en elev som var sändare, en som var mottagare och resterande elever i klassen var basstationer som skickade sms:en vidare. I denna studies pedagogiska aktivitet var det istäl- let en klass som delades upp i två städer där en elev från varje stad fick agera basstation, en elev från varje stad fick agera mobilväxel och resterande elever från städerna fick utgöra sändare och mottagare. Även här skickade eleverna sms från sändaren till mottagaren men Martinis beskrivning av mobilsystemet såg ut ungefär såhär:

Sändare → Basstation → Basstation → Basstation→ Mottagare Medan denna studies beskrivning såg ut så här:

Sändare → Basstation1 → Mobilväxel → Basstation2 → Mottagare

Båda sätten beskriver att ett sms går från sändare till mottagare med hjälp av basstationer men skillnaden här är att ytterligare ett delsystem har lagts till samt att den tydligt utspelar sig i två olika städer. I både denna pedagogiska aktivitet och i Martinis aktivitet användes lappar för att motsvara sms som eleverna fick skicka från sändare till mottagare. Martini hade olika siffror, bilder och aktiviteter medan denna aktivitet innehöll uppmaningar som eleverna skulle göra. Martini valde att skicka sms:en i en låda som i denna aktivitet valdes bort för att förtydliga att detta är något som sker med hjälp av vågor luften. Detta gjordes genom att eleverna uppmanades att hålla lapparna upp i luften och att instruktören hela tiden påminde om att det skickades med hjälp av radiovågor.

Den pedagogiska aktivitet grundade sig även i Deweys (1980) teori ”learning by doing” vilket är en teori som skapats utifrån Deweys syn på att lärande sker genom en kombination av teori och praktik. Han menar att en kombination av detta behövs för att skapa sammanhang mellan tanke och handling, utifrån

(28)

27

detta tillades även teori i form av en övergripande presentation av vad teknik är, vad tekniska system är, telefoner och mobiltelefoners historia samt mobiltelefonsystemet. Presentationen om vad teknik och tekniska system är använ- des från en tidigare undervisningsplanering om teknik och tekniska system.

Presentationen om telefoners och mobiltelefoners historia samt mobiltelefonsystemet skapades utifrån fakta på hemsidorna www.crafty.se samt www.tek- niskamuseet.se vilket rekommenderades av CETIS (Centrum för tekniken i skolan). Denna fakta förenklades sedan och anpassades för att passa för elever i årskurs 2–3.

4.4 Den pedagogiska aktivitetens genomförande

Den pedagogiska aktiviteten inleddes med en powerpoint (bilaga 4) där eleverna fick diskutera vad teknik och tekniska system är med olika exempel. Se- dan fick eleverna berätta vad de vet om mobiltelefoner och se en ny presentation om telefonens samt mobiltelefonens historia. Där fanns exempel och lik- nelser om hur behovet av att skapa telefoner och mobiltelefoner uppkommit.

Eleverna fick dessutom inspektera en burktelefon. Sedan kom aktiviteten till frågorna: ”Hur fungerar en mobiltelefon? Hur skickas ett sms? Hur ringer man ett samtal?” och en presentation av mobiltelefonsystemet gjordes där mobilte- lefonen, basstationer, mobilväxlar och radiovågor beskrevs.

Efter denna presentation skulle eleverna utföra aktiviteten. Klassen delades in i två olika städer som valdes utifrån den skola aktiviteten utfördes på för att eleverna skulle känna tillhörighet. En elev från varje stad fick vara basstation och en elev från varje stad fick vara mobilväxel (dessa valdes genom att dra lott). Resterande elever fick bli sändare i den ena staden och mottagare i den andra staden. Vilka elever som var basstationer och mobilväxlar skulle eleverna visa med hjälp av att de elever som var basstationer höll upp händerna i luften för att efterlikna ett torn medan mobilväxlarna skulle hålla handen vid sidan av ansiktet med tummen vid örat och lillfingret vid munnen för att efterlikna en telefon. Aktiviteten gick ut på att eleverna skulle skicka sms till varandra. I presentationen om mobiltelefonsystemet förklarades det att ”ett mobilnummer är ungefär som mobiltelefonens namn och därför ska vi idag

(29)

28

använda namn istället för mobilnummer”. Lapparna med de olika färdig- skrivna sms:en delades ut hopvikta till eleverna i mottagar-staden. Eleverna i mottagar-staden fick sedan skriva sina namn på lapparna och lämnade sedan in lapparna igen. Efter det gavs lapparna med namn på till eleverna i sändar- staden och eleverna fick ställa sig i ett led. Namnet på lappen de fått är namnet på den person/mobil som de ska sms: a till. Det förtydligades både innan och under aktiviteten att sms skickas med hjälp av radiovågor i luften och att eleverna därför skulle hålla sina sms uppåt i luften och sedan fick sändarna en i taget skicka sms:et till mottagaren genom att först:

1. Skicka sms:et till basstationen i den egna staden.

2. Basstationen skickade vidare sms:et till mobilväxeln i den egna staden.

3. Mobilväxeln i den egna staden skickade vidare sms:et till Basstationen i den andra staden.

4. Basstationen i den andra staden delade sedan ut sms:et till den person vars namn stod på lappen/sms:et.

Hur det skulle gå till visades så här på tavlan:

Sändare →Basstation 1 → Mobilväxel → Basstation 2 → Mottagare

Efter att alla mottagare fått sina sms byttes roller för att den staden som var sändare skulle bli mottagare och tvärt om. Vid detta tillfälle lottades det även ut nya basstationer och mobilväxlar. När den pedagogiska aktiviteten var fär- dig så fick eleverna varsitt arbetsblad, vilket eleverna blivit informerade om innan, som kan liknas vid ett summativt prov där de fick skriva ner vad de lärt sig om mobiltelefoner och mobiltelefonsystemet.

4.5 Databearbetning och analysmetod

Efter datainsamlingen renskrevs alla arbetsblad som eleverna skrivit för hand digitalt på datorn och deras namn byttes ut till fingerade namn. Detta gällde både arbetsbladen med deras förkunskaper och det summativa arbetsbladet eleverna fick fylla i efter aktiviteten om vad de lärt sig. Sedan lyssnades ljudupp-

(30)

29

tagningarna igenom från genomgången och aktiviteten och allt material tran- skriberades på datorn. Samma sak gjordes med de elever som fick spela in vad de lärt sig av den pedagogiska aktiviteten.

Till denna studie valdes en egen analysmetod som skapades från grunden men man kan se en koppling till Deweys (1980) tolkning av progressivism. Pro- gressivism är en pedagogisk tanke om att både blicka bakåt och framåt, att lära sig både tidigare kunskap och utveckla ny kunskap som behövs i framtiden.

Analysens inleddes med att materialet delades upp i ”förkunskap material” och

”vad de lärt sig material”. Elevernas svar rörande vad man kan göra med en mobiltelefon och delsystem kategoriserades och sammanställdes i en tabell.

Ytterligare en kategori lades till om en elev skrivit något som ingen annan skrivit tidigare. Vissa saker som eleverna skrev gick även in i varandra som till exempel olika spel eller olika sociala medier som de använde. Vid dessa till- fällen skapades istället samlingsnamn där alla eleverna som skrivit olika spel eller olika sociala medier räknades in. För att lättast kunna se vad eleverna kunde innan och vad de lärt sig efter aktiviteten användes stapeldiagram som ett sätt att visa det med. Diagrammet utgick från olika kategorier som gjordes utifrån studiens syfte och frågeställning där man tydligt kunde se hur mycket eleverna från varje klass kunde, med en stapel för varje skola: landsbygd, tätort, stad. Eftersom klasserna bestod av olika antal elever behövdes resultatet redovisas procentuellt när eleverna svarade vad man kan använda mobiltelefoner till eller hur mobiltelefonsystemet fungerar

4.6 Etiska överväganden

Denna studie har fokuserat på elevernas förståelse av mobiltelefonsystemet samt deras inhämtning av kunskaper och utfördes med hjälp av en pedagogisk aktivitet där video/ljud har spelats in och även skriftlig insamling av det eleverna har skrivit om deras förkunskaper och efterkunskaper om mobiltelefonsystemet. Denna information utvärderades och analyserades för att ge möjlig- het till en så bra datainsamling och reliabilitet som möjligt. När man utför studier som involverar undervisningsförsök och observationer med människor, framförallt med barn, finns det olika forskningsetiska principer som man måste

(31)

30

förhålla sig till. Dessa är bland annat informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Inform- ationsbrev och samtyckesformulär lämnades ut till barnens vårdnadshavare (bilaga 5 och 6) samt rektorn (bilaga 8 och 9) via deras lärare och innehöll all viktig information gällande forskaren, studiens syfte samt syftet med undervis- ningsförsöket och undersökningen. I detta fall fick alla eleverna samtycke från sina vårdnadshavare förutom fyra elever från den större staden. De elever som inte fick samtycke från sina vårdnadshavare hade möjlighet att få undervisning med andra elever i samma årskurs under tiden den pedagogiska aktiviteten ägde rum. Informationen till eleverna skedde muntligt innan undervisningsför- söket ägt rum. Ett samtyckesformulär (bilaga 7) delades också ut till de elever som deltog. Precis innan undervisningsförsöket utfördes gick vi tillsammans igenom informationen och samtyckesformuläret som visades på smartboarden/projektorn. Allt material som samlades in skriftligt till studien genomgick anonymisering. Borttagning av videofilm/ljudinspelning utfördes efter att ana- lyseringen av materialet var klart, vilket även framgick i informationsbrevet.

4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Att använda flera olika metoder när man undersöker en studie ökar validiteten på ens studie menar Kihlström (2007b). I detta fall används både arbetsblad och en pedagogisk aktivitet eller undervisningsförsök som det också kan be- nämnas som. Dessutom används både textinsamling och ljudinspelning. Vali- ditet i detta fall innebär att studien använder undersökningsmetoder som mäter det som man verkligen vill mäta, de vill säga utifrån studiens syfte och fråge- ställningar. Ett undervisningsförsök som man sedan analyserar ger främst möj- lighet att se till att svara på denna studies syfte och frågeställningar: att ta reda på om det är möjligt att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieele- ver, att se hur elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet förändras före och efter den pedagogiska aktiviteten samt om kunskapen skiljer sig åt i olika skolor.

Reliabiliteten ökar även ifall flera forskare studerat liknande problem inom samma ämne vilket kan ses genom exempelvis Svenssons (2011a) studie där

(32)

31

hon undersöker elevers kunskaper om tekniska system med hjälp av intervjuer och den andra tidigare studentens arbete som också berörde hur en pedagogisk aktivitet kan förändra elevers kunskap och förståelse för mobiltelefonsystemet fast för elever i förskolan (Martini, 2012). Ett annat sätt att stärka reliabiliteten är att ge en detaljerad beskrivning av metoden och resultatet för att kunna be- döma om studiens slutsatser är trovärdiga. Denna studies metod är detaljerat beskriven av hur studiens pedagogiska aktivitet framställdes och hur den gick till steg för steg och därmed anses reliabiliteten hög. Resultatet är också detaljerat genom att man tydligt kan se hur många av varje elev som svarat vad samt hur de svarat men här skulle reliabiliteten stärkts ytterligare ifall den hade kompletterats med intervjuer och kompletta dialogutdrag istället för skriftliga exempel från eleverna.

Kihlström (2007b) menar att kommunicerbarheten bör betraktas som ett viktigt mått på validitet. Med detta menar hon att andra tydligt ska kunna förstå vad beskrivningskategorierna visar på och det genom att tydligt kunna beskriva studiens alla olika faser när det kommer till datainsamlingsmetoderna så att alla ska kunna förstå resultaten. Detta är något som eftersträvats under studiens gång och vid val av beskrivningskategorier. En annan sak för att tydliggöra och få med så mycket data som möjligt är att spela in aktuella datainsamlingsmetoder vilket ökar reliabiliteten (Kihlström, 2007b). Detta har gett mer material till analys och resultat i studien som annars inte skulle varit möjligt.

(33)

32

5. RESULTAT

5.1 Elevernas förkunskaper om mobiltelefonsystemet

Nedan presenteras flera stapeldiagram som visar vad eleverna kunde om mobiltelefoner och mobiltelefonsystemet innan den pedagogiska aktiviteten. Dia- grammen visar hur stor procent av klassen som svarat vad man kan ha mobiltelefoner till och hur de fungerar. Texten under varje diagram förtydligar och konkretiserar exakt hur många elever från varje klass som svarat vad. Värt att nämna är att alla elever visste att man använder mobiltelefonen till att ringa, sms: a eller använda internet. Men några elever nämnde även andra saker som kan ses i diagrammet nedan. Deltog gjorde 8 elever från landsbygden, 18 från tätorten och 15 från den större staden vilket också kan ses inom parentes i ta- bellen bredvid landsbygd, tätort och stad.

Diagram 1: Elevers förkunskaper om vad mobiltelefoner används till.

Eleverna visade stora kunskaper om vad man kan använda mobiltelefoner till.

Internet och sociala medier valdes som samlingsnamn till de olika sakerna som eleverna nämnde att man kan göra med en mobiltelefon. Eleverna nämnde att en mobiltelefon kan användas för Facebook, TikTok, Youtube, Instagram samt söka på Google, shoppa kläder eller handla mat.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Vad används mobiltelefoner till?

Landsbygd (8) Tätort (18) Stad (15)

(34)

33

Sammanfattningsvis skriver alla elever att man kan använda mobiltelefoner till att ringa, skicka sms och använda internet. 2 av 4 elever från landsbygden, 4 av 18 elever från tätorten samt 4 av 15 elever från staden skriver att man kan använda mobiltelefonen för att ställa en timer. 2 av 8 elever från landsbygden och 1 av18 elever från tätorten skriver att man kan använda mobiltelefoner för att kolla kalendern. 6 av 8 elever från landsbygden, alla elever från tätorten samt 10 av 15 elever från staden skriver att man kan använda mobiltelefoners kamera till att ta kort eller filma.

5 av 8 elever från landsbygden och alla elever från tätorten samt staden skriver att man kan använda mobiltelefoner till att spela spel. 6 av 8 elever från landsbygden, 11 av 18 elever från tätorten och 10 av 15 elever från staden skrev att man kan använda sociala medier på mobiltelefoner. 5 av 8 elever från landsbygden, 8 av 18 elever från tätorten samt 8 av 15 elever från staden skrev att man kan använda mobiltelefoner till att kolla på film. 2 av 8 elever från landsbygden skrev att man kan använda mobiltelefoner till att prata med Siri.

Diagram 2: Elevernas förkunskaper om mobiltelefonsystemet.

På de andra frågorna i formuläret som eleverna fick fylla i svarade alla elever att de inte visste hur en mobiltelefon fungerade men vissa av eleverna försökte förklara i alla fall. Sammanlagt 1 av 8 elever från landsbygden och 1 av 18 elever från staden skrev att det är viktigt att ha bra täckning, 1 av 8 elever från landsbygden, 1 av 18 elever från tätorten och 2 av 15 elever från staden skrev

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Hur fungerar en mobiltelefon? Hur ringer man ett samtal? Hur skickas ett sms?

Landsbygd (8) Tätort (18) Stad (15)

(35)

34

att man måste ha laddat batteri eller att man måste ladda batteriet. 1 av 8 elever från landsbygden skrev samt pratade om telefonstolpar.

Två elever från landsbygden skrev att mobiltelefoner är programmerade med 1 och 0 och ytterligare en elev från landsbygden skrev att mobiltelefoner är programmerade, se exempel nedan:

”En telefon är programmerad med 1 och 0”

”Vet inte. Men jag vet att man använder 1 o 0.”

”En telefon fungerar så att det sitter ett litet minneskort i telefonen som gör att man kan använda den och så har de blivit programmerade”

Sammanfattningsvis kan man se att eleverna från de olika skolorna har ungefär samma förkunskaper om hur en mobiltelefon fungerar. Alla elever börjar med att svara att de inte vet hur mobiltelefoner fungerar medan några fortsätter att försöka förklara eller gissa hur mobiltelefoner fungerar. Det som sticker ut lite är eleverna från landsbygden som använder programmeringsrelaterade be- grepp.

Diagram 3: Elevernas förkunskaper om de olika delsystemen.

Eleverna fick se bilder på de olika delsystemen i en powerpoint (se bilaga 4) och fick frågan ”Vet ni vad detta är?” 5 av 8 elever från landsbygden, 10 av 18 elever från tätorten och 8 av 15 elever från staden svarade att de hade sett