• No results found

—————————————————————————————————————————— I detta kapitel har vi för avsikt att redogöra för hur vi har gått till väga i vår studie. Vi börjar med att förklara valet av metod, för att sedan förklara vårt urval och avslutningsvis hur det faktiska genomförandet av intervjuer och analysarbete. Vi avslutar med etiska aspekter och studiens reliabilitet.

4.1 Val av metod

Vilken metod som väljs inför en studie beror enligt Trost (2010:25) på vilket syfte undersökningen har. Vi vill tillsammans med vår uppdragsgivare förstå och hitta mönster kring våra respondenters tankegångar, reaktioner samt hur de upplever ett visst fenomen. Vår uppdragsgivare Karolinska Institutet hade därför på förhand beslutat sig för kvalitativ datainsamlingsmetod. På grund av detta har vi valt frågeställningar som syftar till upplevelser och reaktioner. Metodvalet är på så vis styrd till intervjuer genom vår uppdragsgivare.

Trost (2010:33f) poängterar att det inte är helt ovanligt att uppdragsgivare, kund eller beställare redan på förhand beslutat vilken metod som ska användas för undersökningen. Trost (2010:33f) menar att kvalitativa studier kan bli bemött med misstänksamhet, eftersom de vanligen baseras på mindre urval och är därför svårare att representera en större grupp. Vi anser dock att vår studie får en djupare och bredare informationsrikedom genom att tillämpa en kvalitativ metod. Metodvalet har gett större möjligheter att ställa följdfrågor samt säkerställa att vi uppfattat respondentens svar på korrekt sätt.

Vi var totalt tre par, det vill säga sex studenter, som erbjöds att vara delaktiga i ett projekt via Karlstad universitet och vår uppdragsgivare Karolinska Institutet. Där vår insats var att genomföra intervjuer. Föremålet för intervjuerna var chefer som genomgått en UGL-utbildning, samt underställd personal till dessa chefer. En av uppsatserna var inriktade på ledare som genomgått UGL för tre till fem år sedan. Vi och ett annat studentpar var inriktade på

medarbetare vars ledare har genomgått UGL. Vi har totalt intervjuat fyra respondenter, medans

det andra paret har intervjuat totalt sex respondenter. Vi tog del av varandras transkriberingar för att få ett rikare underlag till vår studie. Vårt datamaterial omfattar således 10 respondenter, som presenteras i ett senare avsnitt.

4.2 Urval

I kvalitativa studier är det vanligtvis ointressant att urvalet är i statistisk mening representativt. Målet är att komma åt är en så bred variation i respondenternas svar som möjligt (Trost 2010:137ff). Studies urval är medarbetare vars ledare har gått en UGL-utbildning. Våra studentkollegor som riktat in sig på ledare som gått en UGL-utbildning har tillhandahållit oss respondenter, genom de ledare de har intervjuat. Vi har med andra ord gått genom andra för att

23

få kontakt med relevanta respondenter. Författaren (ibid) benämner detta urval som strategiskt. Vidare förklarar författaren (ibid) även riskerna med denna sorts urval. En risk med ett strategiskt urval är tidsåtgången för att finna respondenter som kan bidra till studiens syfte. En annan risk kan vara att “nyckelpersonen” som tillhandahåller kontaktinformationen kan styra vilka som ska ingå i studiens urval. Detta genom att rekommendera respondenter som hen anser vara relevanta för studien, på grund av att de besitter en viss kunskap eller en har en viss åsikt (Trost 2010:139f). Vi är således väl medvetna om att våra studentkollegors respondenter, alltså våra “nyckelpersoner”, kunnat påverka vilka som deltar i vår studie, vilket även gjort svaren i vår studie kan ha påverkas. Det gör att vi är medvetna om att ledarens och medarbetarens relation vid intervjutillfället kan ha påverkat de svar vi fick från våra respondenter vid våra intervjuer.

Trost (2010:140) resonerar kring tilliten för “nyckelpersonen” som ska tillhandahålla respondenter. Denna nyckelperson kan av olika anledningar abrupt inse att hen till exempel inte har tid att tillhandahålla informationen längre, på grund av exempelvis en förändrad arbetssituation (ibid). Detta är en av de risker som vi tydligt har upplevt. Det första vi gjorde när vi fick tillgång till namn på möjliga respondenter var att skicka en inbjudan via mail till dessa. I mailet presenterade vi oss och förklarade syftet med deras medverkan. Vi informerade vad svaren kommer att användas till och vilka möjligheter det finns att delta alternativt att avstå från medverkan, vi gav även förslag på lämplig tid för telefonintervju. Fyra av elva tillfrågade svarade och bokade intervju.

På grund av vårt låga antal respondenter fick vi även tillgång till kontaktuppgifter till de ledare som gått utbildningen, totalt fanns 28 ledare på denna lista. Detta för att stöta på ytterligare, för att öka chansen att få uppgifter till ytterligare respondenter som skulle kunna berika studien. Vi har även fått stöd från vår uppdragsgivare, där även de kontaktat ledare som skulle kunna tillgodose oss med fler respondenter. Dessvärre utan något resultat. Vi, samt våra studentkollegor med samma inriktning har haft en utmaning i att få respondenter till vår studie, vilket överensstämmer med Trosts (2010) resonerande kring risker med ett strategiskt urval. Vi antar att denna problematik kan ha att göra med att det är upp till fem år sedan ledarna, det vill säga “nyckelpersonerna”, genomgick utbildningen. Vilket kan ha resulterat i att både ledare och medarbetare bytt positioner både inom och utanför organisationen. Eftersom vi hade svårt att hitta respondenter har vi fått tillgång till transkriberat material från våra studentkollegor, som hade samma uppdrag som oss. Våra kollegor har intervjuat sex medarbetare till ledare som gått UGL, vilket gör att det totalt ingår tio respondenter i vårt analysmaterial.

24

4.3 Presentation av respondenter

Nedan följer en tabell över de respondenter som deltagit i vår studie. Samtliga respondenter arbetar i organisationer med minst 250 anställda, i både offentlig och privat sektor. Vi har valt att benämna respondenterna vid fiktiva namn samt utelämna ålder och arbetsplats samt korrekta kön då den information inte påverkar studiens resultat, men även på grund av de etiska skäl som kommer behandlas i ett senare avsnitt, av samma skäl har vi även valt att översätta en engelsktalande respondents svar till svenska.

I tabell kan utläsas hur länge respondenten har arbetat under sin ledare samt hur länge respondenten varit på företaget. Vi anser att det kan påverka hur man uppfattar företagets kultur och normer samt ledarens beteende och därför påverka respondentens svar. Det går även utläsa om respondenten själv gått UGL, vilket fyra av tio har. Vi anser att det gör vissa respondenter har dubbel insikt i svaren vid intervjusituationen, då de själva har erfarenhet av hur utbildningen påverkar ens beteende. Tabellen innehåller även information om respondenterna har haft en arbetsrelation med ledaren både före och efter hen gick UGL, då det påverkar vissa frågeställningar som rör just ledarens beteende före samt efter avslutad utbildning. Den sista informationen som går att utläsa är vilket årtal respondentens ledare gick utbildningen, då det påverkar hur många år det gått sen utbildningens slut och i sin tur hur lätt alternativt svårt respondenten har att minnas skillnaden i ledarens beteende

25

4.4 Utformning av intervjuguide

Vid kvalitativa intervjuer finns enligt Trost (2010:71f) inget frågeformulär med formulerade frågor i förväg, utan intervjun bör istället utgå från en intervjuguide i form av en lista med olika teman. I så hög mån det går bör intervjuaren låta den som intervjuas styra vilken ordningsföljd frågorna kommer i. Vi har i kontrast till författarens (ibid) resonemang utgått från en intervjuguide med fullständigt formulerade frågor av vår uppdragsgivare, med egenformulerade frågor som tillades, som är markerade med asterisk [Bilaga 2]. Innan en intervjuguide konstrueras bör man, enligt författaren (ibid) vara väl inläst på området samt vara klar över sitt syfte med undersökningen.

Det fanns ett önskemål från vår uppdragsgivare att intervjuerna skulle genomföras vid en viss tidpunkt, vilket gjorde att vi upplevde en tidspress och saknade möjlighet att göra en tillräckligt djup inläsning som vi önskat. Vid kompletteringen av den redan färdiga intervjuguide var vi med andra ord inte fullständigt inlästa på ämnet, men vi hade ett klart syfte med studien. I efterhand anser vi att vi hade kunnat komplettera intervjuguiden med fler frågor om vi varit mer inlästa på ämnet. Kompletteringen av intervjuguiden inspirerades av mätinstrumentet Destrudo-L, som kommer beskrivas i ett senare avsnitt, och har markerats med asterisker i intervjuguiden.

Vår intervjuguide bestod av frågor som var retrospektiva. Enligt Trost (2010:99) ger retrospektiva frågor svar på hur respondenten ser nu på hur det var då. Förmågan att glömma bort och att göra förenklingar är svårigheter som kan uppstå när respondenten bemöter frågor som går tillbaka i tiden. Det var utmanande för våra respondenter att minnas tillbaka till hur situationen är nu i jämförelse med innan deras ledare gick utbildningen. En konsekvens blev att vi inte kunde få svar på alla frågor i vår intervjuguide.

4.5 Genomförande av intervjuer

Vid genomförande av intervjuer kan man skilja på standardisering och strukturering. Vid kvalitativ metod är det en utmaning att uppnå en hög grad av standardisering. Det skulle i så fall innebära att varje intervjusituation skulle vara exakt lika för alla som deltar. För att uppnå så hög standardisering som möjligt i våra intervjusituationer valde vi att boka ett och samma grupprum på universitet där vi satt tillsammans när intervjuerna genomfördes. Vi hade dock ingen möjlighet att påverka våra respondenters miljö, eftersom intervjuerna fördes via telefon. Vår uppfattning är att alla respondenter satt ostört under hela intervjusituationen, ingen blev störd eller distraherad av något annat som vi kunde uppfatta. En av respondenterna hade svårt att hitta ett avskilt rum och en annan meddelade direkt att hen hade tidspress, då någon annan bokat rummet direkt efter vår intervju, vilket kan ha lett till att respondenten upplevde en viss tidspress under intervjun. I övrigt noterade vi inte några ytterligare störningsmoment.

En kvalitativ studie kan innebära att man som intervjuare behöver anpassa sig till personen man intervjuar, vilket därför medför svårigheter i att uttrycka sig på exakt samma sätt till alla

26

respondenter (Trost 2010:39ff). Författaren (ibid) menar att telefonintervjuer är en intervjuvariant som varierar i graden av strukturering. Det är vanligt att telefonintervjuer är standardiserade, då den typen av intervju inte är det mest optimala för ingående frågor och svar. I vårt fall hade vi ingen möjlighet att påverka valet av intervjuform, då våra respondenter inte fanns tillgängliga i vårt närområde. Vi är medvetna om att vi möjligen erhållit andra svar från våra respondenter om vi utfört intervjuerna i en fysisk miljö istället. Vår uppfattning är dock att vi fick uppriktiga och ärliga svar från våra respondenter, då det kan vara lättare att vara uppriktig om man inte sitter öga mot öga, och därför slipper interagera med intervjuaren vid frågor som kan upplevas som obekväma.

Intervjuerna har varit semistrukturerade. Trost (2010:42) som menar att intervjun i sig har en hög grad av strukturering, men själva frågorna är öppna och har då en låg grad av strukturering. I vårt fall har våra frågor handlat om ett specifikt område, med undantag för de inledande frågorna som var så kallade bakgrundsfrågor. Vi säkerställde att alla frågor i vår intervjuguide blev ställda, dock varierade ordning på de frågor vi ställde, utifrån på respondentens svar.

För att eftersträva en hög informationsrikedom hade svarsalternativen i vår intervjuguide en låg grad av strukturering. Detta beskriver Trost (2010:40) som frågor med öppna svarsalternativ, vilket för oss innebar att respondenten kunde svara fritt. Den intervjuguide som användes var i grunden utformad av vår uppdragsgivare, men vi hade möjlighet att lägga till frågor för att få svar till vårt syfte och studiens frågeställningar. Vår uppfattning var att de frågor som fanns i intervjuguiden gav oss den information vi ansåg oss behöva för att kunna besvara studiens frågeställningar. De frågor vi valde att komplettera vår intervjuguide med grundades i den litteratur vi läst som berör studiens ämne, samt formuläret Destrudo-L som beskrivs i ett senare avsnitt.

Trost (2010:55) resonerar kring familjeterapeuten Virginia Satir som metaforiskt liknar en intervju vid en pardans mellan två individer. Vilket härleder till att, för att en dans ska flyta på är förutsättningen att de båda håller "samma rytm och uppfattar varandras rörelser på ett likartat sätt för att dansen ska fungera smidigt”. Det uppmärksammas av författaren (ibid) att det är av stor vikt att det är den som intervjuar som styr intervjun. Våra egna reflektioner kring detta är att vi var styrande i våra intervjuer samt att vi var följsamma på vad respondenten ville få sagt. Vi såg det dock som en utmaning att lyckas med detta samspel, då våra intervjuer gjordes via telefon. Det gjorde det mer komplicerat eftersom vi inte kunde se respondentens kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Ytterligare en svårighet vi noterade var att känna av när respondenten talat klart.

Inför intervjutillfällena hade vi inställningen att vi skulle vara lugna och inte stressa på, utan vi skulle våga utmana tystnaden. Trost (2010:97) uppmärksammar att många har en form av rädsla för just tystnad, en helt obefogad rädsla. Att det blir tyst ibland under intervjun är något som kan vara behagligt för både respondenten och intervjuare. Att använda tystnaden anser vi själva att vi lyckades bra med och vid flera tillfällen kom ett rikligare svar, tack vare tystnaden. Vi ansåg även att det var viktigt att vi gav respondenten tid att tänka efter, då flera av frågorna gick tillbaka tre till fem år i tiden Om tystnaden glöms bort och man som intervjuare går vidare för

27

snabbt finns en risk enligt författaren (ibid) att en tankekedja avbryts och tid för eftertanke utelämnas, vilket kan även tolkas av respondenten att intervjuaren är ointresserad av svaren.

Enligt Trost (2010:66f) finns det fördelar med att vara flera som medverkar vid intervjutillfället. Är man till exempel ovan vid att hålla intervjuer kan det vara ett bra stöd att vara en person till. Det kan även ge en större mängd information om man är två som kan komplettera med följdfrågor. För den som blir intervjuad kan det emellertid upplevas som att de som intervjuar har ett maktövertag om de är fler, vilket gör finns en risk att respondenten känner sig underlägsen. Något som bör undvikas. I vårt fall var vi båda två närvarande vid alla fyra intervjusituationer, det var dock bara en av oss som förde intervjun. Det förekom aldrig en situation där den andra tillförde någon kompletteringsfråga vid intervjun. Vi informerade våra respondenter om den andres närvaro, i det fall att den andra skulle vilja tillföra någon fråga under intervjun. Den som inte intervjuade förde anteckningar kring själva intervjusituationen, exempelvis gällande respondentens miljö eller kopplingar till tidigare intervjuer. Uppdelning gjordes för att den som intervjuade skulle kunna fokusera på att sköta intervjun och exempelvis ställa följdfrågor.

För att göra det möjligt att transkribera intervjuerna spelade vi in dem med ljudupptagningsutrustning som vi erhöll via vår uppdragsgivare. Trost (2010:74) anser att huruvida man väljer använda någon form av ljudupptagningsutrustning under en kvalitativ undersökning vanligen är en smaksak. Det finns både för- och nackdelar med ljudupptagningsutrustning. De fördelar som tas upp av författaren (ibid) handlar bland annat om möjligheten att gå tillbaka och lyssna efter tonfall och specifika ordval om man spelar in intervjun. Detta är inget vi känt ett behov av, då vi hade lätt för att gå tillbaka och resonera om hur ordval och tonfall förekom. Intervjun kan även transkriberas och skrivas ut ordagrant. Ytterligare en fördel är att intervjuaren inte behöver koncentrera sig på att anteckna under intervjusituationen, utan kan fokusera på att aktivt lyssna på svaren från respondenten. De nackdelar författaren (ibid) tar upp är att det kan ta lång tid att lyssna på inspelningarna och det kan vara utmanande att hitta rätt i inspelningen när man vill gå tillbaka till ett specifikt avsnitt av intervjun, vid transkribering. Det kan också vara så att respondenten inte vill bli inspelad och om så är fallet rekommenderas att man tillmötesgår önskemålet. Vi informerade våra respondenter att intervjun skulle spelas in, både när vi bokade tid för intervjun samt i inledningen av intervjun.

I vårt fall tillhandahöll vi ljudupptagningsutrustning från ett transkriberingsföretag, som vår uppdragsgivare anlitat. Tack vara utrustningen behövde vi som intervjuare inte oroa oss för batteritid eller kvalité på ljudupptagningen under intervjun. Vi upplevde, som Trost (2010) menar, att det underlättade att inte behöva tänka på att anteckna svar utan enbart fokusera på att lyssna vad respondenten ville få sagt och därmed istället kunna lägga ett större fokus på eventuella följdfrågor och kompletterande anteckningar. Våra inspelade intervjuer skickades sedan till transkriberingsföretaget som utförde transkriberingen åt oss.

Tiden för våra intervjuer varierade från cirka 30 minuter upp till en timme. Vi uppfattar variationen av intervjutid som en effekt av respondentens förmåga att minnas tiden innan

28

dennes ledare gick utbildningen samt hur villig respondenten var att berätta. Vår upplevelse var dock att alla som deltog var villiga att berätta så mycket de kunde om tiden före och efter utbildningen. Längden på de intervjuer vi tagit del av från våra studentkollegor varierar från en kvart till en timme.

4.6 Bearbetning av data

När bearbetning av kvalitativa studier ska genomföras finns inte några förutbestämda tekniker, som det gör vid kvantitativa bearbetningar, utan kreativitet och fantasi är av stor vikt (Trost 2010:147ff). Något vi tog fasta på när vårt eget material var redo att analyseras. Vidare anser författaren (ibid) att det första steget i analysarbetet av kvalitativa studier är att läsa igenom det transkriberade materialet och reflektera över vad som sagts under intervjun. Utifrån det kan man få olika intressanta tankar. På samma sätt gick vi tillväga. Författaren (ibid) beskriver vidare att redan under tiden data samlas in, sker mer eller mindre automatiskt reflektioner och tolkningar, något vi själva instämmer i. Redan efter våra egna fyra avslutade intervjuer fick vi tankar om hur vi skulle kunna gå tillväga för att analysera materialet vidare. Trost (2010:147ff) rekommenderar dock inte att göra analysarbetet så fort intervjuerna är avslutade utan det kan vara bra att ge det lite distans till själva intervjun för att kunna analysera materialet på bra sätt. Eftersom vi inte har transkriberat intervjuerna själva fick vi materialet via filer från det transkriberingsföretag som vår uppdragsgivare anlitat. Vi fick således vänta några dagar på att vårt material skulle transkriberas, vilket gjorde att det föll sig naturligt.

Vi har använt totalt tio intervjuer i vårt analysarbete, vi menar att detta gett oss tillräckligt underlag för att kunna utföra analyser och tolka vårt insamlade material. De inspelade ljudfiler som skickades till transkriberingsföretaget hade vi tillgång till under hela analysarbetet, med syfte att vid behov kunna gå tillbaka för att lyssna på intervjun igen, det är inget vi utnyttjat vid vårt analysarbete, då vi inte upplevde det behovet. Trost (2010:151) påvisar att det finns bearbetningsprogam för stöd vid bearbetning och analys av kvalitativt material. Programmen byggs i många fall på samma analysprinciper, nämligen att materialet kvantifieras, något som även passade bearbetningen av vårt insamlade material. Att kvantifiera detta har vi ansett vara till fördel när vi sökt mönster och teman i ordval och meningar i vårt insamlande material. Vi har med andra ord räknat antalet förekomster av uttryck kopplade till ett visst tema. Vidare menar författaren (ibid) att det är lätt hänt att material kvantifieras vid analys och bearbetning av kvalitativt insamlat material - ibland utan att man egentligen har för avsikt att göra det. I vårt fall har vi medvetet valt att kvantifiera delar av vårt insamlande material. Detta för att vi tidigt under vår analys tydligt såg de mönster och teman vi sökte för att besvara våra frågeställningar. Vi ansåg även att detta skulle hjälpa oss att påvisa trovärdigheten i våra resultat. Vi är emellertid

In document ”Vardagsdestruktivt ledarskap” (Page 26-51)

Related documents