6. Diskussion
6.2 Metoddiskussion
I efterhand ser vi en nackdel med att inte ha övat på att intervjua innan första intervj un genomfördes, eftersom det hade förberett oss på hur vi skulle lyssna och ställa följdfrå gor samtidigt. En respondent fick inte informationsbrevet innan intervjun, eftersom det blev ett missförstånd med mailadressen. Resultatet kan ha påverkats eftersom hon inte fick en förförståelse för de innehållsliga teman som intervjun skulle följa. Materialet som hon inte hade fått lästes istället upp vid intervjutillfället. Denna intervju blev kortare än de andra, vilket kan bero på att hon inte hade fått informationen innan, att det var en av våra första intervjuer eller endast på grund av att människor är olika och ger olika långa och detaljerade svar.
Vi intervjuade enskilt för att respondenterna inte skulle känna sig underlägsen. I efterhand ser vi en fördel att vara två stycken under intervjun, eftersom det var svårt att fokusera och lyssna på respondenterna och samtidigt tänka ut nya följdfrågor. Vi såg även fördelar med att vara själva eftersom vi upplevde att respondenterna kände sig bekväma under intervj un. Det gjorde att vi kunde följa vår röda tråd utan att bli avbruten av den andra personen.
38
För att få ett bredare resultat kunde det ha varit bra att intervjua en nyexaminerad förskollärare. Överlag skulle fler deltagare till studien ge ett mer tillförlitligt resultat, eftersom fyra stycken kan anses vara för lite för att få en allsidig bild av syftet. I och med tidsaspekten var det inte möjligt. Eftersom vi var bekanta med respondenterna sa vi till dem innan vi började spela in, att vi går in i en forskarroll för att endast ha fokus på intervjun och för att vara neutrala. Det har påverkat att vi var bekanta med respondenterna innan. Vi tror att respondenterna upplevde det lätt att berätta och dela med sig till oss, eftersom vi var bekanta med dem sedan tidigare. Det kan också vara negativt, eftersom det är svårare för oss att vara professionella, neutrala och ifrågasätta. Sammantaget anser vi att intervjuerna gav svar på våra forskningsfrågor och att intervjuerna är tillförlitliga.
Forskningsfrågorna fokuserar enbart på negativ stress hos förskollärare, hur det påverkar förskolläraren och i sin tur den pedagogiska verksamheten. Därmed framkommer endast negativ stress och inte hur den positiva stressen kan bidra med effektivitet, engagema ng, kreativitet och lust i den pedagogiska verksamheten.
Kritik mot den hermeneutiska ansatsen är att forskarna själva tolkar respondenternas svar. Därmed påverkas resultatet beroende av förförståelsen av ämnet. Vi ser det dock inte som något negativt eftersom vi inte är ute efter att berätta en “sanning”. Fenomenografin handlar inte heller om att berätta en sanning utan istället om att presentera människors uppfattningar. Patel och Davidsson (2011) skriver att den förförståelse forskare har kan ses som en tillgå ng istället för ett hinder.
Enligt fenomenografin ska kvalitativt skilda uppfattningar urskiljas i analysen och presenteras i resultatet. I studien presenteras inte skilda uppfattningar utan resultat utgår istället ifrån studiens forskningsfrågor och de teman som vi genom att tolka transkriberingarna funnit relevanta. Vi anser dock att fenomenografin är adekvat ändå, eftersom vi intresserat oss för förskollärares uppfattningar av yrkesrelaterad stress. Vi har alltså intresserat oss för människors uppfattningar av ett visst fenomen, vilket
39
fenomenografin avser att göra. Genom att använda citat i resultatet har vi styrkt förskollärarnas uppfattningar.
Den fenomenografiska intervjun inleds med en på förhand bestämd fråga (Kroksmark, 2011). Inledningsfrågan skall vara av öppen karaktär, det vill säga inte erbjuda något givet svarsalternativ. I intervjuguiden utgår vi inte ifrån att förskollärare är stressade, eftersom vi inte ville påverka resultatet i någon riktning. Däremot svarade alla förskollärare att de uppfattar stress och därmed kunde vi fortsätta forska kring ämnet. Tidigare studier visar att lärare uppfattar yrkesrelaterad stress och därför ansåg vi ämnet stress relevant.
6.3 Slutsats
Studien bidrar med ny kunskap kring förskollärares stress genom att vi gjort en ny studie där resultatet visar uppfattningar av förskollärarnas stress, att stress påverkar pedagogiken samt att det finns åtgärder att vidta. Resultatet visar att förskollärarna i studien är stressade, på grund av bland annat tid- och personalbrist. Men även på grund av att det idag är större barngrupper som gör att de inte hinner tillgodose alla barns behov. Pedagogiken påverkas eftersom det bland annat inte finns tid för att reflektera tillsammans med arbetslaget. Vi belyser därmed de pedagogiska konsekvenser som kan uppstå då förskollärare ofta uppfattar sig stressade. Förskollärare kan minska sin stress genom att strukturera upp verksamhete n och genom att vara medvetet närvarande. Studien berör förskollärares stress, vilket är ett ämne det finns bristfälligt med forskning på. Det finns mer forskning kring barns stress i förskolan eller kring lärares stress i skolmiljön.
6.4 Vidare forskning
I studien ingår endast kvinnliga deltagare. Det speglar även hur förskolan ser ut vad det gäller könsfördelningen på personalen. Som vidare forskning hade det varit intressant att se hur resultatet hade blivit om det hade gjorts en jämförelse av hur stressade kvinnliga förskollärare är gentemot manliga. Det hade varit av intresse att se om det finns strukturer i samhället som gör att kvinnor har större press på sig, både i arbetslivet och privat, och därmed är mer stressade. Kan den höga stressnivån bland förskollärare ha att göra med att det är ett kvinnodominerande yrke eller har det inget samband?
40
7. Referenser
AFS. (2015:4). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 30 mars, 2016, från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social- arbetsmiljo- foreskrifter-afs2015_4.pdf
Andel, R., Crowe, M., Hahn, E. A., Mortimer, J. A., Pedersen, N. L., Fratiglioni, L. & Gatz, M. (2012). Work-related stress may increase the risk of vascular dementia. Journal of the
American Geriatrics Society, 60(1), 60-67. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/detail/detail?vid=2&sid=f20fe531-9b4b- 4136-b7b0-
507d16160bab%40sessionmgr120&hid=124&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx 1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=EP70285482&db=gnh
Arbetsmiljöverket. (2015). Stress. Hämtad 6 april, 2016, från https://www.av.se/halsa-oc h- sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/
Assadi, A. & Skansén, J. (2000). Stresshandboken: Lär dig att förstå och hantera din stress. Lund: Studentlitteratur.
Bell, A., Rajendran, D. & Theiler, S. (2012). Job stress, wellbeing, work-life balance and work-life conflict among Australian academics. E-Journal of Applied Psychology, 8, 25-37. doi: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.7790/ejap.v8i1.320
41
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och
teori i forskningsprocessen. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber AB. Chandola, T., Britton, A., Brunner, E., Hemingway, H., Malik, M., Kumari, M. & Marmot, M. (2008). Work stress and coronary heart disease: what are the mechanisms? European
Heart Journal, 29(5), 640-648. Hämtad från
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1093/eurheartj/ehm584
Csaszar, I. E. & Buchanan, T. (2015). Meditation and Teacher Stress. Creating a Nature- Inspired Outdoor Learning Environment for Urban Spaces. Dimension of Early Childhood, 43(1), 60-72. Hämtad från http://www.southernearlychildhood.org/upload/pdf/Dimensions_Vol43_1.pdf#page=6 Csaszar, I. (2013). The effect of Loving Kindness Meditation on student teachers’ stress and
empathy. Hämtad från http://etd.lsu.edu/docs/available/etd-06272012-
080110/unrestricted/csaszardiss.pdf
Dagens nyheter, DN. (2015). Mindre barngrupper i förskolan. Hämtad 10 maj, 2016, från http://www.dn.se/arkiv/nyheter/mindre-barngrupper- i- forskolan/
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Drevinger, J. (2016). Förskolor: Svårt att minska barngrupperna utan mer pengar. Hämtad 18 maj, 2016, från http://www.svd.se/forskolor-svart- minska-barngrupper
42
Dworkin, A. G., Haney, C. A., Dworkin, R. J. & Telschow, R. L. (1990). Stress and illness behavior among urban public school teachers. Educational Administration Quarterly, 26(1), 60-72 Hämtad från http://eaq.sagepub.com.bibl.proxy.hj.se/content/26/1/60.short
Eriksson Granér, C. & Björnbom, J. (2013). Stressigt med uteförskola. Hämtad 3 maj, 2016, från http://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/allt- for-stressigt- vid-ur-och-skur
Gold, E., Smith, A., Hopper, I., Herne, D., Tansey, G. & Hulland, C. (2010). Mindfulne ss - based stress reduction (MBSR) for primary school teachers. Journal of child and family
studies, 19(2), 184-189. doi: 10.1007/s10826-009-9344-0
Hall-Kenyon, K. M., Bullough, R. V., MacKay, K. L. & Marshall, E. E. (2014). Preschool teacher well-being: A review of the literature. Early Childhood Education Journal, 42(3), 153-162. doi: 10.1007/s10643-013-0595-4
Hamann, D. L. & Gordon, D. G. (2000). Burnout: An occupational hazard. Music Educators
Journal, 87(3), 34-39. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/3399661
Kelly, A. L. & Berthelsen, D. C. (1995). Preschool teachers’ experience of stress. Teaching
and Teacher Education, 11, 345-357. doi: 10.1016/0742-051X(94)00038-8
Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kyriacou, C. (1987). Teacher stress and burnout: An international review. Educational
Research, 29, 146-152. doi: 10.1080/0013188870290207
43
Lee, M. H., Holzemer, W. L. & Faucett, J. (2007). Psychometric evaluation of the Nursing Stress Scale (NSS) among Chinese nurses in Taiwan. Journal of Nursing Measurement, 15(2), 133-144. Hämtad från http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1891/106137407782156381
Lundberg, U. & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp – om sambanden mellan
psykisk stress och kroppslig ohälsa. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Lärarförbundet. (2015). Fortsatt brist på förskollärare. Hämtad 29 mars, 2016, från https://www.lararforbundet.se/artiklar/fortsatt-brist-pa-forskollarare
Lärarförbundet. (2014). Förskollärare och lärare i fritidshem oftare sjukskrivna mer än 14
dagar. Hämtad 11 maj, 2016, från https://www.lararforbundet.se/artiklar/forskollarare-oc h-
larare-i-fritidshem-oftare-sjukskrivna- mer-an-14-dagar
OECD. (2013). Mental Health and Work: Sweden. Paris: OECD Publishing.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Paulsen, B. (1994). Work and play. Health, 8(6), 44–49. Hämtad från http://web.b.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/detail/detail?sid=1c3fe8f5-b80b-4901- 9cd3-
66861559d281%40sessionmgr113&vid=1&hid=118&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZ SxpcCx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#AN=9410195461&db=afh
44
barngrupper I förskolan – ett medieperspektiv. I J. Balldin, J. Dahlbeck, A. Harju & P. Lilja (red.). Om förskolan och de yngre barnen – historiska och nutida nedslag. 101-114. Lund: Studentlitteratur.
Renblad, K. & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några
förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift
89(4-5), 416-424. Hämtad från http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/900/748
Royal, P. & Grobe, W. (2008). Job-Related Stress and Sleep Disorders among North Carolina College Presidents. Community College Journal of Research and Practice, 32(7), 496-511. doi: 10.1080/10668920801920407 Schenström, O. (2007). Mindfulness i vardagen: vägar till medveten närvaro. Stockholm: Forum.
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sheridan, S., Williams, P. & Pramling, Samuelsson, I. (2014). Group size and organisatio na l conditions for children’s learning in preschool: a teacher perspective. Crossmark, 56, 379- 397. doi:10.1080/00131881.2014.965562 Shim, J., Hestenes, L. & Cassidy, D. (2004). Teacher Structure and Child Care Quality in Preschool Classrooms. Journal of Research in Childhood Education, 19, 143-157. Hämtad från
http://search.proquest.com.bibl.proxy.hj.se/docview/203865244/fulltext/29C34081ADE04 F9FPQ/1?accountid=11754
45
Skolinspektionen. (2015). Uppdrag. Hämtad 18 maj, 2015, från https://www.skolinspektionen.se/sv/O m-oss/Var- verksamhet/Vart- uppdrag/
Skolverket. (2016a). Nya riktmärken ska bidra till mindre barngrupper. Hämtad 11 maj, 2016, från http://www.skolverket.se/o m- skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/nya-
riktmarken-ska-bidra-till- mindre-barngrupper-1.245981
Skolverket. (2016b). Skolverkets allmänna råd med kommentarer - förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem. Resultat från
föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009). Förslag till förtydligande av läroplan. Stockholm: Skolverket. Sonnentag, S., Kuttler, I., & Fritz, C. (2009). Job stressors, emotional exhaustion, and need for recovery: A multi-source study on the benefits of psychological detachment. Journal of
Vocational Behavior, 76, 355-365. doi:10.1016/j.jvb.2009.06.005
Sonnentag, S., & Bayer, U.-V. (2005). Switching off mentally: Predictors and consequences of psychological detachment from work during off-job time. Journal of Occupational Health
Psychology, 10, 393–414. Hämtad från
http://search.proquest.com.bibl.proxy.hj.se/psycinfo/docview/614429967/fulltext/FF9FB84 303314CCAPQ/1?accountid=11754
46
Stress.se. (2016a). Positiva stresseffekter. Hämtad 24 maj, 2016 från http://stress.se/positi va - stresseffekter/
Stress.se. (2016b). Negativa stresseffekter. Hämtad 24 maj, 2016 från http://stress.se/negativa-stresseffekter/
Theorell, T., & Karasek, R. A. (1996). Current issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research. Journal of occupational health psychology, 1(1), 9. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1037/1076-8998.1.1.9 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 27 april, 2016, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
White, C. (2004). Study indicates nine risk factors explain most heart attacks. Brittish
Medical Journal 329(7465), 527. doi: 10.1136/bmj.329.7465.527
Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Zohar, D., Tzischinski, O. & Epstein, R. (2003). Effects of energy availability on immediate and delayed emotional reactions to work events. Journal of Applied Psychology, 88, 1082– 1093. doi: 10.1037/0021-9010.88.6.1082
47
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1
Samtycke för vuxen till deltagande i studentforskning
Förskollärarutbildningen – Examens arbete (LEXP16v16) – Våren 2016
Ida Andersson och Sandra Mikkilä genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Syftet med studien är att genom att intervjua förskollärare om när de uppfattar stress enligt vår definition och hur de gör för att minska stressen. Med detta vill vi få en bild av vad som skapar stress, hur det påverkar undervisningen och vilka metoder det finns för att minska den.
Ida Andersson och Sandra Mikkilä genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad om att delta i följande aktivitet:
____ Delta i en intervju/intervjuer relaterat till forskningsämnet.
All information som genereras kommer att anonymiseras vilket garanterar att du inte kan bli identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld.
Du har din fulla rätt att avbryta deltagande samt att ta tillbaka samtycke när som helst och utan några påföljder.
48
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänlige n kontakta kursansvarig,
Robert Lecusay (robert.lecusay@ju.se), eller examinator, Monica Nilsson (monica.nilsson@ju.se)
Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan.
Deltagarens kontaktinformation, telefon och/eller email:
________________________________ Datum
________________________________ ________________________________
Deltagarens signatur Studentens namn
________________________________ ________________________________
49 8.2 Bilaga 2
Information till deltagarna inför intervjun
För att vi ska kunna analysera vårt resultat krävs det att alla delaktiga har samma förförståelse kring vad begreppet stress är.
Vår definition av stress är negativa och/eller obehagliga känslor eller kroppssensationer som uppkommit ifrån arbetet. Stressen kan vara både fysisk, psykisk och/eller social.
Under vår intervju kommer vi att ställa frågor om stress relaterat till förskolläraryrket, vad som eventuellt görs för att minska den uppfattade stressen i arbetet och hur den eventue lla stressen påverkar undervisning.
Är det något du undrar eller vill fråga om så är det bara att höra av dig till någon av oss: Ida Andersson (här stod även vårt telefonnummer och vår mailaddress)
50 8.3 Bilaga 3
Intervjuguide
Syftet: Syftet med denna studie är att samla information och kunskap om förskollärares stress i förskolan eftersom forskning visar på att förskollärare mer eller mindre uppfattar stress. Vi kommer att gå in i vår forskarroll
Är det okej om vi spelar in? Datum och tidpunkt:
Plats:
1. Händer det att du känt/känner dig stressad i förskolan? 2. Svarade du nej på ovanstående gå till fråga 9
Svarade du ja på ovanstående gå till fråga 3
3. Kan du berätta om när du uppfattade/uppfattar stressen? 4. Kan du berätta om hur du uppfattade/uppfattar stressen? 5. Vad var/är mest stressande?
6. Vad var/är minst stressande?
7. Tycker du att stressen påverkade/påverkar din roll som förskollärare? I så fall hur? 8. Tycker du att stressen påverkade/påverkar undervisningen i förskolan? I så fall hur? 9. Kan du berätta hur avdelningen ser ut som du jobbar på? Personalmängd, antal barn
osv.
10. Hur ser en typisk dag ut på din avdelning?
11. Kan du berätta hur du tänker en vanlig dag i förskolan som inte innehåller någon stress?
12. Hur gör du för att inte känna dig stressad?
13. Stödjer ni i arbetslaget varandra ang. stress? I så fall hur? Tycker du att det tillräckligt?
14. Känner du att du bidrar till mer lugn i arbetslaget?
51
16. Får ni något friskvårdsbidrag? Använder du det? 17. Händer det att du tänker på jobbet utanför arbetstid? Har du några frågor?
Vill du ta del av studien när det är klart? Stöd till oss själva under intervjun: Berätta mer
Kan du utveckla Aa, fortsätt?
Du sa de här innan… hur tänker du då? Menar du såhär då…?
Vad menar du med det?
Kan du berätta lite mer om det här? Hur gjorde du då?
Hur reagerade du på det?
Jag kommer nu gå in på en ny fråga...
Enligt Bryman (2013) ska en efter intervjun notera viktiga punkter som togs upp under intervjun.
• Hur gick intervjun? (om respondenten var meddelsam, samarbetsvillig, nervös osv.)
• Andra upplevelser av intervjun? (Om det dök upp nya idéer eller intresseområden) • Miljön (lugn, stökig, många eller få individer i närheten, förekomsten av datorer, ny