Stressorsaker

I resultatet framkom det att förskollärarna känner sig otillräckliga och att det skapar stress. Orsaken till att förskollärarna känner sig otillräckliga är både tids- och personalbrist. Storleken på barngrupperna är också något som förskollärarna upplever som stressande. Vissa förskollärare upplever att barngrupperna blir större men att personalstyrkan är densamma. Sheridan, Williams och Pramling Samuelsson (2014) skriver att stora barngrupper får personal att känna sig otillräcklig och stressad, eftersom de inte kan engagera sig i barnen och den pedagogiska verksamheten. Huvudmannen har ett ansvar att se till att barngrupperna har lämplig storlek och sammansättning (SFS 2010:800). Vi undrar däremot om de alltid tar det ansvaret. Vi funderar kring om det är så att huvudman och förskolechef tycker att barngruppen har en lämplig storlek, men att personalen i förskolan inte håller med. Vi anser att förskollärarna har en bättre uppfattning av om en barngrupp har en lämplig storlek eller inte, beroende på behovet i barngruppen. Förskollärarna spenderar hela dagarna med barnen men det gör inte förskolechefen, därmed kan det vara lättare för cheferna att se barnen i antal. Samtidigt har förskolecheferna en viss budget att förhålla sig till och det kan vara svårt att minska barngrupperna utan mer pengar. Csaszar och Buchanan (2015) skriver att ökade krav från barn och vårdnadshavare leder till stress hos förskollärare. Vi anser därför att större barngrupper leder till mer stress hos förskollärar na. Vissa förskollärare anser att mindre barngrupper är mer önskvärt än högre personaltäthet. I resultatet framkom även att vårdnadshavare kräver mer utav förskollärare idag än vad de gjorde förr. Uppfattningen var även att förskolan har blivit mer som en service, där

31

vårdnadshavare ställer krav men inte vill ge något tillbaka. Vårdnadshavare som har starka åsikter om vad lärare ska göra och berättar det öppet kan skapa stress hos lärare (Hamann & Gordon, 2000). Att vårdnadshavare kräver mer idag än vad de gjorde förr kan vara förståeligt, eftersom det idag går att begära mer av förskollärare och av förskolan. Om det vårdnadshavarna påtalar inte går att åtgärda krävs det att förskollärarna har en förklaring till varför det inte är möjligt att åtgärda. Vi anser att förskollärarna därmed har ett val att antingen göra något åt kritiken eller förklara varför det inte går att åtgärda. Oavsett vad förskollärarna väljer att göra åt kritiken, hjälper det inte att stressa. I förskolan är det brist på förskollärare (Skolverket, 2009). När kollegor är sjuka och förskollärare måste gå ifrån barngruppen för att ringa in vikarie kan stress skapas. Stressen skapas för att det är personalbrist och för att det inte finns utbildad personal i verksamhete n. Det leder även till att den förskollärare som arbetar får ett större pedagogiskt ansvar och fler arbetsuppgifter. Arbetsgivaren måste se till att personal inte blir sjuka på grund av för hög arbetsbelastning (AFS, 2015:4). I resultatet framkom det att förskollärarna känner att de har kollegor som är sjukskrivna på grund av yrkesrelaterad stress. En förskollärare menar att kollegor snart kommer att sluta om det inte görs något åt stressen. Gold et al. (2010) berättar att om ett yrke är fullt av stress är det svårare att behålla och rekrytera ny personal. Förskollärare och lärare i fritidshem har nästan dubbelt så stor sjukskrivningsprocent jämfört med andra yrkesgrupper (Lärarförbundet, 2014). Vi reflekterar över om det påverkar rekryteringen av förskollärare till förskolan. Om ett yrke är för stressigt, kan det bidra till att yrket blir mindre attraktivt.

Vi tror att anledningen till att det inte tillsätts mer personal eller att barngruppernas storlek inte minskas beror på åtstramad ekonomi och i vissa fall brist på lokaler. Även Lotta Tajalin, som är förskolechef i Stockholm, styrker detta (Drevinger, 2016). Vi reflekterar över om det i förlängningen är kostnadseffektivt att ha för stora barngrupper eller för lite personal. Eftersom hög arbetsbelastning och långvarig stress är starkt sammankopplat med besvär som till exempel depression, magproblem samt hjärt- och kärlsjukdomar (Chandola et al., 2008; Theorell & Karasek, 1996). Sjukdom kan leda till sjukskrivning (Theorell & Karasek, 1996). Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till att människor inte kan jobba. Psykisk ohälsa belastar den svenska ekonomin med nära 8 miljarder euro om året, vilket blir cirka

32

70 miljarder svenska kronor, eftersom det leder till minskad produktivitet och ökad kostnad för vård och omsorg (OECD, 2013). Det tillkommer även kostnader för vikarier när ordinarie personal är sjuka eller sjukskrivna. Vi vill även tillägga att det personliga lidandet aldrig kan mätas, men att det är en oerhört viktigt aspekt.

Förskollärarnas uppfattning är att det blev mer stress när den reviderade läroplanen kom år 2010. Revideringen bidrog till att förskollärare fick större ansvar i arbetslaget och att kraven på att dokumentera ökade. Avsikten med förändringen var att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och höja kvalitén (Skolverket, 2009). Men är det möjligt när det inte tillsätts mer resurser? Utifrån resultatet kan vi utläsa att barngrupperna har ökat, men att personalstyrkan är densamma. Skolverkets statistik från år 2005 tills idag visar att personaltätheten och storleken på barngrupperna i stort sätt sett likadana ut under dessa år (Skolverket, 2016b). Däremot är barngrupperna större idag jämfört med 1984. Dock har barnens vistelsetid ökat (Skolverket, 2013). Skolverket kom år 2016 med nya riktmärken för barngruppens storlek (Skolverket, 2016a). Det rekommenderas att vara sex till tolv barn för barn mellan ett och tre år och nio till 15 barn för barn mellan fyra och fem år. Alla förskollärare vi intervjuat har haft större barngrupper än Skolverkets rekommendationer. Vi tänker att större barngrupper ökar kraven från både vårdnadshavare och barn. Det blir även fler arbetsuppgifter för förskollärare att utföra. Lundberg och Wentz (2004) skriver att stress kan uppkomma när det ställs höga krav på personer som inte tror eller känner att de klarar av arbetsuppgifterna. Arbetsmiljöverket (AFS, 2015:4) skriver att resurser ska anpassas efter de krav som ställs.

Att ha för lite kunskap kring ämnesområden inom förskolan kan också skapa stress (Skolverket, 2009). Där har förskolecheferna ansvar att ge personalen kompetensutveck l ing (Skolverket, 2010). I resultatet framkommer det dock inte att förskollärarna upplever stress på grund av att de inte har tillräckligt med kompetens, men däremot saknar de kollegor som är förskollärare.

6.1.2 Pedagogisk påverkan av stressade förskollärare

När förskollärarna i studien uppfattar stress på grund av brist på tid och personal påverkas den pedagogiska verksamheten, eftersom det inte finns tillräckligt mycket tid för att planera,

33

dokumentera och följa upp. Förskollärarna anser att verksamheten inte kan utvecklas som de önskar. När ordinarie personal måste ersättas med vikarier påverkas verksamhete n, eftersom vikarier inte känner till verksamheten på samma sätt som ordinarie personal. Den planerade pedagogiska verksamheten kan därmed bli lidande. Genom att tillsätta fler förskollärare till förskolan kan lärandemiljön förbättras (Shim, Hestenes & Cassidy, 2004). Arbetsbelastningen skulle kunna delas upp mer mellan personalen och varje förskollä rare skulle få mer tid till att vara närvarande med barnen. Det skulle leda till möjlighet att se och utveckla barns lärande och utveckling. Förskollärarna anser att mindre barngrupp är mer önskvärt än fler personal. Samtidigt upplever förskollärarna sig otillräckliga på grund av för lite personal. Vi tänker att fler personal skulle kunna minska förskollärarnas stress, men endast om barngruppens storlek får vara densamma. I resultatet framkommer det att Fridolin har kommit med rekommendationer om mindre barngrupper, vilket kan gynna förskolan och förskollärare. “Vi vet att barngruppernas storlek är viktig för att alla barn ska bli sedda, för tryggheten, och för att förskolepedagogiken ska vara tillgänglig för alla barn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.” (DN, 2015). Sheridan, Williams, Pramling och Samuelsson (2014) skriver att stora barngrupper bidrar till stress. Men stora barngrupper leder inte enbart till stress, utan det avgör också den pedagogiska kvalitén, mer än hur tät personalstyrkan är (Skolverket, 2016a). Därmed anser vi att mindre barngrupper är bättre än större barngrupper med samma personaltäthet. Förskolan måste emellertid ta hänsyn till att alla barn från ett års ålder har rätt till en förskoleplats (SFS 2010:800), vilket kan vara ett dilemma i frågan om barngruppernas storlek.

I resultatet framkommer det att sömnproblem kan vara kopplat till stress, vilket även tidigare forskning styrker (Lundberg & Wentz, 2004). Dålig sömn kan leda till irritation och glömska, som i sin tur kan leda till att förskollärarnas engagemang i den pedagogiska verksamheten minskar. När förskollärarna uppfattar stress och inte hinner med det som de önskar, måste de prioritera och högsta prioritet är att barnen mår bra. I andra hand kommer barns lärande och utveckling. Vissa förskollärare känner att det blir svårt att prioritera arbetet utifrån läroplanens mål och intentioner (Pramling Samuelsson, Sheridan, Williams & Nasiopoulou, 2014). Vi tänker att istället för att vara en pedagogisk verksamhet kan förskolan bli en barnpassning. Då bildar lärande och omsorg inte en helhet, vilket förskolans verksamhet enligt läroplanen ska (Skolverket, 2010). Huvudmannen har ett ansvar att se till

34

att förskolan har en god kvalitet (Skolinspektionen, 2015). Skolinspektionen (2015) har ett uppdrag att se till att barn i förskolan ges möjlighet att lära och utvecklas. Har verksamhete n inte tillräckligt god kvalité vid granskning får personalen utvecklingsområden som följs upp. Har förskollärare valt att prioritera bort pedagogiken för att minska stress, kan det vid granskning bli tydligt att de prioriterat bort pedagogiken. Prioriteringarna kan i sin tur leda till åtgärder som måste vidtas, vilket i sin tur kan bidra till stress. Vi anser därför det viktigt att minska förskollärares stress och ge dem möjlighet att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. Vi tror att prioriteringar i vissa fall kan leda till att läroplanens strävansmål för utveckling och lärande inte kan fullföljas. Vi anser dock att förskollärare har en kompetens att utforma miljön som en tredje pedagog, som kan bidra till utveckling och lärande. Vi anser att det kan underlätta för förskollärare, eftersom de inte behöver känna sig otillräckliga för att själva inspirera till lek och lärande när miljön kan bidra till det. Däremot tror vi att förskollärare kan känna sig otillräckliga när de måste avsätta tid för att skapa en inspirera nde lärandemiljö.

Förskollärarna i studien anser att stressen minskar när de är närvarande i nuet, vilket även Schenström (2007) skriver om. Även att fokusera på andningen hjälper människor att vara närvarande i nuet (Hamann & Gordon, 2000). Medveten närvaro kan även leda till fördjupad kunskap hos barnen, eftersom förskollärarna ser och kan utmana barnen i deras lärande. I resultatet framkom det att det är acceptabelt att inte hinna med alla barn hela tiden för att minska stressen. Det framkom också att en förskollärare menar på att personalen bara är människor och att de inte kan finnas överallt. Istället menar förskolläraren att det går att tänka att barnen har andra personer i deras liv och att de kan tillgodose en del av deras behov. Vi reflekterar över hur de barn som inte får den stimulans och uppmärksamhet de behöver hemma eller på förskolan mår. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) står det att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och att förskolan ska ge barn omvårdnad, omsorg, fostran, utveckling och lärande. Det står även att “förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde” (Skolverket, 2010, s. 8).

I resultatet framkommer en uppfattning om att barn idag är individer med starka viljor, vilket kan göra det svårt att hålla ihop gruppen. Csaszar och Buchanan (2015) skriver att krav och

35

förväntningar från barn kan göra förskollärare stressade. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) skriver att varje barns nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och att förskolan ska vila på en demokratisk grund. Vi anser att det är positivt med barn som har starka viljor och är drivna, eftersom de kan driva förskolans projekt framåt och inspirera de andra barnen på förskolan. Det är lika viktigt att diskutera och reflektera tillsammans med andra, eftersom det kan leda till att barnen utvecklas i sig själva, förstår att alla har rätt till en egen åsikt och att alla kan tycka olika utan att någon behöver ha fel. Barnen får en möjlighet till att bland annat visa solidaritet och respekt. För att sådana samtal ska kunna genomföras krävs det att förskollärare är engagerade och tar sig tid till att leda sådana samtal.

6.1.3 Sätt att minska yrkesrelaterad stress

Resultatet visar att förskollärarna upplever att det görs åtgärder för att minska förskollära r nas stress, men även att de önskar att det gjordes fler åtgärder. Ett effektivt sätt att minska stress är att motionera (Hamann & Gordon, 2000). Vilket förskollärarna i studien uppfattas göra för att minska sin stress. Det framkommer även att det gör dem mer närvarande i nuet. Vid både yoga och qigong är rörelserna långsamma och fokus ligger på att vara här och nu. Att vara medvetet närvarande i nuet kan motverka stress (Schenström, 2007). I resultatet blir det tydligt att förskollärarna är medvetet närvarande på flera olika sätt. Genom att träna som nämnt ovan, men också genom att endast fokusera på en sak i taget, som att enbart byta en blöja eller äta ett russin med alla sinnen. Meditation kan minska stress och oro och gör människor mer närvarande i nuet (Csaszar & Buchanan, 2015). Det är ett verktyg som vissa förskollärare använder sig av. Även att fokusera på andningen hjälper människor att vara närvarande i nuet (Hamann & Gordon, 2000). Det framkommer även i resultatet där en förskollärare beskriver hur andningen kan hjälpa för att få ett lugn. Just Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) handlar om att ändra stressande tankar (Gold et al., 2010). Vilket vi tänker att flera av förskollärarna gör genom deras tankesätt. Till exempel att det finns andra människor i barnens liv än de själva och därmed behöver inte förskolläraren hinna tillgodose allt. Även om det uppkommer stressade situationer tänker de att de inte ska stressa, eftersom det ändå inte hjälper dem i arbetet eller i livet.

36

Vid de stresshanteringskurser som tre av fyra förskollärare deltagit i har de fått lära sig att vara medvetet närvarande. Vid dessa kurser har de även fått prata och diskutera stress, vilket Hamann och Gordon (2000) skriver kan vara en åtgärd när någon har blivit utbränd. Vi tänker att det även kan vara en förebyggande åtgärd och att det är bättre att ta tag i stressen innan utbrändheten är ett faktum. Resultatet visar även på att det är viktigt med stöd från sina kollegor och från skolledningen, för att hantera stress. Svagt socialt stöd ger istället upphov till stress, vilket även dåligt ledarskap gör (Andel, et al., 2012). Det visar på gott ledarskap när förskolechefen ordnar att personal får gå på stresshanteringskurs. Men om personalen som ska gå iväg inte ersätts i verksamheten kan det istället bidra till stress, eftersom det blir mindre personal. Det framkommer i resultatet att en förskolechef sagt att det är hen personalen ska ringa om det händer något allvarligare, vilket vi tolkar som ett stark socialt stöd. I resultatet framkommer det även att cheferna har tillåtit pedagogerna att prioritera när det varit perioder med höga stressnivåer och hög arbetsbelastning. Ändringar av prioriteringar kan vara en åtgärd mot hög arbetsbelastning (AFS, 2015:4). Som vi nämner i texten ovan är det inte optimalt att prioritera bort pedagogiken, eftersom det är det som granskas av både huvudman och Skolinspektionen (2015). Att lärare erbjuds olika strategier för att hantera stress anser vi kan bidra till goda förutsättningar i verksamheten, eftersom stress kan leda till ett oprofessionellt agerande, utbrändhet eller valet att lämna yrket (Csaszar & Buchanan, 2015). Vi tänker att det kan skapa en negativ spiral där förskollä rare lämnar yrket och det blir svårare att anställa ny personal. I förlängningen kan det leda till att färre väljer att utbilda sig till förskollärare. Möjligtvis kan det vara en orsak till att det är brist på förskollärare (Skolverket, 2010). Det är dock inget vi kan utläsa i resultatet.

En förskollärare berättar att kommunhälsan ringer till personalen när de är sjuka för att ta fråga om personens tillstånd och bakgrunden till sjukdomen. Det är viktigt att se vad som orsakar stress eller sjukdom (AFS, 2015:4) och att ringa upp sjuk personal kan vara ett sätt att göra det på. Utifrån resultatet anser vi att en orsak till stress bland förskollärare är att det är för stora barngrupper, men att minska barngruppen är ingen åtgärd som arbetsgivar na verkar ha vidtagit.

37

I resultatet framkom det att några förskollärare kände sig mindre stressade vid utomhusvistelse, till exempel att vara ute på förskolans utemiljö eller ute i skogen. Vi började därför reflektera över hur förskollärare på en I Ur och Skur-förskola6 _{upplever stress,}

eftersom de vistas ute en större del av dagen. I en studie där Margareta Söderström, läkare och docent, undersökt stresshormonerna på barn som går på I Ur och Skur-förskolor kom det fram att de hade högre nivåer av stresshormonet kortisol än hos de barn som går på vanliga förskolor (Eriksson Granér & Björnbom, 2013). “Jag tror inte att barnen är stressade på det sättet som psykisk stress utan att det är mer en fysisk ansträngning, en ansträngning på kroppen att tidigt på morgonen när det är kyligt gå ut och massa kläder på sig och det regnar kanske, och det kräver en viss ansträngning av kroppen” (Eriksson Granér & Björnbom, 2013). Vi skulle kunna dra en slutsats genom att frivilligt vara ute ger en lugna nde effekt mot stress, medan att tvunget vara ute kan bidra till stress. Om det enbart gäller barn eller även förskollärare vet vi inget om.