Metoddiskussion

Inom kvalitativ forskning diskuteras ofta begreppet trovärdighet. Det handlar om att visa tillförlitligheten i resultatet och försöka visa på att data är insamlat på ett sätt som är relevant för den problemställning man vill ha svar på. Trost, (1997) påpekar att några väl utförda intervjuer är mer värda än flera mindre väl utförda. Kvaliteten ska sättas i första rum enligt hans mening.

6.1.1. Reliabilitet - Tillförlitlighet

Reliabiliteten beskriver tillförlitligheten i det som görs. Intervjuer var ett bra sätt att använda för att finna det som syftet sökte. Jag var också medveten innan, att det kom att bli tolv lärares personliga syn på mina frågor och inget som kan tolkas som alla lärares syn. Efter avslutad intervju erbjöd jag respondenterna att lyssna igenom bandet för att ta bort eventuella tveksamheter vilket inte de ansåg nödvändigt, utan såg bandspelaren som tillförlitligt. (Patel och Davidsson, 2003).

6.1.2. Validitet

Om kunskap är validitet är den giltig, hållbar och välgrundad. Undersökningens giltighet är beroende av att man verkligen undersöker det som planerats. Syftet med detta arbeta var att se om det fanns ett samband mellan musisk undervisning och specialpedagogik. Fokus låg på att

belysa innebörden av musisk undervisning och specialpedagogik för specialpedagogerna. Själva urvalet av respondenterna har här en stor betydelse för validiteten och validiteten ligger också i själva intervjusituationen. Om fler intervjuer hade genomförts hade validiteten blivit högre. Det hade fortfarande varit deras personliga syn men fler intervjuer hade skapat högre tillförlitlighet och därmed ökat validiteten. Min intervjustrategi var att ställa strukturerade frågor som respondenterna svarade på, då jag kunde prova tillförlitligheten i respondenternas svar och även kontrollera mina egna tolkningar. Jag hade även möjlighet att återkomma till respondenterna om jag kände att jag behövde klargöra något svar (Patel & Davidsson, 2003). Det som gett mig mycket är kursen lek, kultur och lärande men också litteraturen som visade sig oerhört givande och intressant. Många av de böckerna jag utgått från har innehållt praktiska tips och förslag på hur man som lärare kan arbeta för att bemöta alla elever. Böckerna ger en insyn i hur vi kan ta reda på vilka inlärningsstrategier det finns och bekräftar vikten av att fånga eleverna och ge dem rätt förutsättning. Detta bekräftas även av Vygotskij och Piagets syn vilket jag påpekat i teoridelen (Williams m fl, 2000).

Min undersökning är byggd på ett begränsat antal respondenter i ett begränsat geografiskt distrikt, vilket ger undersökningen en låg tillämpning enligt Kvale (1997). Det som gjorde att jag valde att använda mig av en begränsad grupp var främst tidsaspekten. Jag anser att jag trots allt fått bekräftelse på det som jag sett innan jag påbörjade min undersökning, nämligen att specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. Jag valde att överlämna intervjufrågorna i förväg till respondenterna med förhoppning att få mer reflekterande svar (Patel & Davidsson, 2003). Respondenterna hade även möjlighet att ställa frågor eller få ett förtydligande om något var oklart då vi sedan träffades. Jag såg redan efter hälften av intervjuerna att ett visst mönster urskiljde sig, respondenterna svarade på liknande sätt på frågorna vilket gjorde att jag var nöjd med dessa tolv, annars hade jag fått komplettera med ytterligare fler respondenter. Jag hoppas att denna studie kan skapa underlag för diskussioner på skolorna om elevers olika inlärningsstrategier.

6.2 Specialpedagogik

Läroplanen Lpo 94 (Skolverket, 1998) genomsyras av att man som lärare ska utgå från varje elevs behov och att eleven ska få möjlighet att påverka formen för sitt lärande. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Som Persson (2001) säger, är specialpedagogiken väldigt skiftande och den bidrar till att skapa goda lärandebeting för alla elevers lika värde. Läraren har också ett ansvar att väcka elevers lust att lära, skapa nyfikenhet och få eleven att lära sig i sin egen takt. I min undersökning resonerade samtliga respondenter att specialpedagogiken handlar om att möta eleverna på deras nivå och att det ska vara ett lustfyllt lärande. Teoridelen och min undersökning bekräftar det jag själva tycker, nämligen att lärandet ska vara individualiserat och lustfyllt.

Redan innan jag började min undersökning såg jag ett samband mellan musisk undervisning och specialpedagogik. Jag utgick från att man i specialpedagogik arbetar med att fånga varje enskild elevs förmåga och intresse och utgå därifrån. Detta bekräftade respondenterna ute på fältet. Fördelen med att arbeta som specialpedagog är att man arbetar mer med den enskilde eleven och man har möjlighet att göra inlärningen mer individanpassad, det vill säga att man använder sig av en mer riktade pedagogik. Respondenterna uttryckte att detta arbetssätt försvåras på grund av för stora klasser med många elever och för få lärare men även för lite tid.

Det som förvånade mig var att flera av respondenterna inte kunde definiera med ord vad specialpedagogik är för dem. Enligt de respondenter som jag intervjuat kommer vi aldrig att klar oss utan specialpedagoger i skolan, men respondenterna säger även att det är viktigt att man inför mer specialpedagogik i lärarutbildningen för att minska specialpedagogernas insatser. Detta bekräftar Vernersson (2002) som tycker att alla som arbetar med barn/ungdomar borde få grundläggande kunskaper om specialpedagogik och bemötande. Specialpedagogerna tror att denna kategori alltid kommer att behövas och att det inte går att effektivisera bort dem. Jag tror inte heller att man kan effektivisera bort specialpedagogerna helt och hållet men vissa insatser som specialpedagoger gör idag skulle troligtvis läraren själv klara av att göra. Men för detta krävs goda förkunskaper i musisk undervisning. De respondenter jag pratade med menar att specialpedagogik handlar om att möta varje elev. Det

kan jämföras med att en lärares uppdrag handlar om att individualisera, därför tror jag att om man får mer kunskap om specialpedagogik kan man också individualisera på ett bättre sätt. Det blir inte bara individualisering via läxor utan det handlar om att tillåta eleverna att vara olika och acceptera att de lär på olika sätt. Vår största utmaning som lärare blir att hitta inlärningsstrategier för att nå alla elever. Jag anser att det är viktigt att hitta inlärningskanaler för en specifik elev.

Respondenterna uttrycker att specialläraren har mer kompetens inom till exempel läs och skrivinlärningsprocessen. Vernersson (2002) skriver att det är felaktigt att använda speciallärare och specialpedagog liktydigt de lärare som har speciallärarutbildning. Speciallärarna arbetar mer traditionellt med att ta ut elever ur klassrummet och arbeta intensivt (ungefär 20 minuter) under en begränsad tid. Under denna period arbetar de med de t ämnet som eleven för tillfället behöver extra stöd i. Mina tankar kring detta är att det ”traditionella” arbetssättet innebär att man ofta utfår från det som eleven har svårt för, fokuserar på problemet, istället för att utgå från elevens starka sidor. I boken

Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv (2002) bekräftar Vernersson att synen på

elevens problem berodde på eleven själv och fokus låg på just svårigheterna hos eleven. Jag tror att det finns elever som behöver gå ifrån och arbeta enskilt men också att man som lärare kan möta fler elever och utgå från varje individs starka sidor. Detta kräver kunskap kring de olika inlärningskanalerna och kunskap om olika inlärningsstrategier.

Samtliga respondenter försöker att individanpassa sin undervisning utifrån elevernas mognad och kunskap, det vill säga att göra undervisningen konkret. Flertalet av respondenterna uttryckte att det är viktigt att utgå ifrån elevernas inlärningsstilar eftersom alla elever är olika och variera undervisningen efter det. Alla elever är olika och måste få lov att vara det. Alla respondenter utgår ifrån elevernas behov och intresse när de planerar sin undervisning. Det är viktigt att göra eleverna delaktiga och engagerade. Sträng och Dimenäs tar upp i Williams m fl (2000) och menar att tidigare erfarenheter är en viktig aspekt för inlärning, ett elevers erfarenheter och intresse ska återspeglas i skolan. Elever tar in kunskaper olika, beroende på tidigare erfarenheter och förhållningssätt till det de ska lära.