Studien utfördes genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning vilket ledde till ett mer kvalitetssäkert resultat. Den kvalitativa metoden bestod av intervjustudier med personer från väletablerade verksamheter. Intervjuerna som genomfördes gav oss ett bra underlag för vår studie. Svårigheten med metoden var att säkerställa att personerna som intervjuades hade relevant information för studien. Den kvantitativa metoden som utgjordes genom enkätstudie gav oss en bredare bild på hur hanteringen av IFC-format upplevs av olika aktörer inom byggbranschen. Metoden var tidseffektiv då enkäterna skickades till flera personer samtidigt. Dessutom krävdes ingen träff med respondenterna och därmed påverkades inte deras svar. Studiens trovärdighet hade ökat om såväl antalet intervjuer varit fler som om enkäten hade besvarats av ett större antal personer. Man kan dock se ett tydligt samband mellan enkät- resultatet, intervjuresultatet och litteraturstudien vilket tillsammans utgör en relativt tydlig bild av hur hanteringen av IFC-format upplevs av olika aktörer inom byggbranschen.
4.2 Resultatdiskussion
Cirka 93 % av enkätens respondenter, angav att IFC-filer används förekommer i deras projekt. Majoriteten av respondenterna tror på en framtida användning av IFC-format i byggprojekt i samband med att IFC utvecklas ytterligare. En klar majoritet av intervjupersonerna var positivt inställda till att krav ställs på användning av IFC-format. Ett antal personer i studien anser att programvaruföretag måste göra insatser för att möjliggöra en betydligt större kompatibilitet när IFC används som format. De menar att det skulle leda till en branschgemensam vision för att utveckla formatet fullt ut. Det finns ett stort behov av ett fullt fungerande öppet format som kan användas av alla discipliner och öppnas av alla tillgängliga programvaror. Men de flesta påpekar att än idag är inget sådant fungerande format tillgängligt inom byggbranschen.
4.2.1 Enkäter
Enkäterna skickades ut till totalt 43 personer som arbetar inom byggbranschen. Dessa personer kan ha möjligtvis skickat enkäten vidare. Enkäten var öppen för alla vilket innebär att alla hade möjligheten att delta i studien anonymt. En annan faktor som kan ha påverkat resultatet är att enkäten kan ha skickats till ett varierande antal personer inom respektive yrkesroll. Detta kan vara anledningen till att majoriteten av respondenterna består av konstruktörer då enkäten kan ha möjligtvis mottagits av fler konstruktörer än andra yrkesrollerna. Enkäterna gav dock en helhetsbild på byggbranschens användning av IFC-formatet. Däremot svarade endast 29 personer och därför kan man inte dra en allmän slutsats som gäller för hela byggbranschen baserat enbart på enkäten.
Majoriteten av de som svarade på enkäten anger att IFC-format förekommer som informations- bärare i deras projekt. Endast yrkesrollerna som verksamhetsutvecklare och konsult svarade att
33
det inte förekommer. Detta kan sannolikt vara anledningen till varför verksamhetsutvecklaren inte tror på den framtida användningen av IFC som format i byggprojekt. Dock var det bara en person av varje yrkesroll som svarade och därmed kan man inte dra någon slutsats om varför IFC inte förekommer. En övervägande majoritet (26 personer) tror på den framtida användning av IFC som format i byggprojekt, men med olika motiveringar.
4.2.2 Intevjuer
Intervjuerna utgjorde en viktig informationskälla för studien. Intervjuerna genomfördes med olika aktörer för att få en så bred bild som möjligt. Personernas kunskapsnivå om IFC-formatet varierade. Anledningen till detta var bland annat företagets arbetssätt. De flesta personerna som intervjuades menade att beställarens krav är helt avgörande för användningen av IFC-formatet i byggbranschen. Flera menade även att det råder en stor variation i digital kompetens en mellan äldre och yngre medarbetare. Flera av intervjupersonerna påpekade även att beställare ofta saknar den kompetens inom BIM vilket försvårar utvecklingsprocessen. Intervjun med beställaren antyder att byggherrens intresse för IFC-formatet är lågt på grund av att det ligger bortom beställarens arbetsområde. Däremot går det inte att fastställa en allmän slutsats om beställarens perspektiv på IFC-format.
På Tyréns används program som Tekla, Revit samt MagiCad och därför är användningen av IFC betydande i deras arbetsprocesser. På NCC ställs krav på att alla filer från projektörerna ska levereras i IFC-format. På SWECO förekommer export och import av IFC-filer i nästan alla projekt. På COWI är det självklart att exportera filerna till IFC-format. Detta tyder på att IFC är vanligt förekommande i branschen vilket även bekräftas av enkätresultatet. På Statsbygg ställs krav på leveranser i IFC-format vid offentliga upphandlingar. Under pågående projekt levereras IFC-filerna var 14:e dag till Statsbygg. Filerna granskas sedan av BIM-koordinatorn för att kontrollera att filerna inte är bristfälliga. Uppföljning och kontinuerlig kontroll av filer möjliggör att formatet kan ställas som krav vid offentliga upphandlingar i Norge, trots formatets brister. Däremot menar den tekniska experten från BIM Alliance att det utförs allt för lite insatser för att ytterligare standardisera IFC-formatet i Sverige och att IFC är ett viktigt verktyg för informationsbygget. Förvåningsvärt var beställaren från Akademiska Hus inte bekant med IFC-format vilket tyder på att insatser måste utföras för att öka kunskapen om formatet. Inge Wihlborg från Tyréns påpekade att byggbranschen är en konservativ bransch och därför är det bra om krav ställs på att använda IFC-formatet i projekt. Däremot antyder Harald från Sweco att han inte tycker att IFC ska ställas som krav, då vilket format som används inte har någon betydelse, det viktigaste är att ett problemfritt öppet format finns tillgängligt. Med detta menar han att i framtiden kan nya format uppkomma som möjligtvis är bättre än IFC och därför bör IFC inte ställas som ett krav. Enligt både Henric från NCC och Ali från COWI är IFC- format redan en standard i branschen. Rogier från BIM Alliance anser att forskningsinsatserna inom byggbranschen är mycket låga i förhållande till andra branscher. Rogier menar att Sverige gärna kan gå i Norges riktning när det gäller leveranskrav på digitala handlingar i den offentliga sektorn. Projektledaren från Akademiska Hus nämner att när offentliga sektorer sätter krav på format är det för att öka konkurrensen. Han anser att IFC inte kan tas för givet att det kommer finns kvar i all framtid. Däremot menar Frode från Statsbygg att faktumet att IFC är en ISO- standard medför stabilitet och säkerhet för formatet, vilket är även anledningen till varför IFC är ett officiellt arkivformat i Norge. Frode tillägger även att IFC5 lanseras senast 2021 vilket tyder på användningen av formatet kommer troligen att öka. Detta ger en indikator på att IFC upplevs olika av aktörer.
34
4.3 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka hur hanteringen av IFC-formatet upplevs av olika aktörer inom byggbranschen samt hur IFC kan utvecklas utifrån användarnas perspektiv. Studiens undersökning utfördes genom litteraturstudier, enkäter och intervjuer. Studien skulle besvara följande frågeställningar:
- Hur används IFC av olika aktörer i ett projekt?
- Vilka möjligheter och hinder anses IFC-formatet ha utifrån användarnas perspektiv?
- Hur upplever aktörer inom byggbranschen om IFC-format ställs som ett krav?
Trots IFC har funnits sedan 1997 anses formatet fortfarande ha utvecklingsmöjligheter. Detta till trots så används IFC-format idag av de flesta aktörer i byggbranschen visserligen i mycket stor variation. Aktörer från byggföretag påpekade att IFC-formatet är ett viktigt verktyg för att nå ett strömlinjeformat arbetsflöde mellan olika discipliner i ett projekt.
Organisationer som arbetar med informationshantering som BIM Alliance indikerar på vikten av en utveckling av IFC. Majoriteten av IFC-användare anser att IFC fortfarande är ett öppet format med sina brister. IFC måste utvecklas ytterligare för att aktörerna inom byggbranschen ska bli ännu mer motiverade till att använda IFC som standardformat. Enligt litteraturstudien saknar aktörer inom byggbranschen tillräckliga kompetenser för hantering av IFC-format vilket är en av anledningarna till informationsförluster. Informationsförluster är ett problem vid användning av IFC vilket enkäter och intervjuer även bekräftar. Vissa av intervjupersonerna upplever att problemet med IFC är att det sker två konverteringar som i de flesta fallen förändrar informationsinnehållet. Enligt BIM-samordnaren på Tyréns blir bristerna ännu större om det exporteras från ett program och importeras i ett annat. Harald Schrott som BIM-manager angav att det sker volymförluster vid export till IFC-fil. Som kommentarer till detta menar Henric och Rogier att man måste ha stor medvetenhet om vad som ska exporteras och hur det ska exporteras för att kunna minimera informationsförluster. Enligt universitetslektorn från Statsbygg påpekar han att information från BIM-program standardiseras av ett öppet format som IFC. Genom att jämföra intervjuerna med svaren på enkäten kan det urskiljas att de flesta aktörer upplever att formatet medför informationsförluster. Vår slutsats är att IFC medför informationsförluster på grund av att formatet fortfarande är bristfälligt samtidigt som IFC-användarna har brist på kunskap om hur IFC-konverteringar ska hanteras.
Flertalet av studiens deltagare är dock positivt inställda till att IFC ställs som ett krav i byggbranschen, och att IFC utvecklas ytterligare. Inge från Tyréns AB, Henric från NCC och Ali från COWI och Harald från SWECO påpekade att ett stort ansvar ligger hos beställaren eftersom inget arbete utförs utan kostnadstäckning och därför måste det finnas ett krav på att använda IFC från beställarsidan. Däremot saknar vanligen beställaren den digitala kompetensen vilket försvårar utvecklingsarbetet och möjligheten att IFC ställs som ett krav. Frode från Statsbygg påpekade även att IFC interaktionen med bsDD ger exakta definitioner och tolkningar av objekt och information vilket minskar på informationsförlusterna. För att IFC ska ställas som ett krav måste alla aktörer inom byggbranschen arbeta mot samma riktning och mål. Detta innebär att samtliga aktörer måste agera för att öka kunskapsnivån om IFC.
35
4.4 Framtida studier
Majoriteten av respondenterna som deltog i studien (över 90 %) angav att IFC-format förekommer i deras projekt. Orsaken till att resterande inte använder IFC-format i sina projekt hade varit en intressant utgångspunkt för vidare studier. Dessutom konstaterade flera deltagare i studien att kostnad är en viktig faktor för implementering av nya arbetssätt. I denna studie studerades inte vilka kostnader som IFC-format kan leda till. Ett förslag för vidare studier är därför att studera IFC-formatets inverkan på kostnader i ett projekt. Utifrån intervjuerna och teorin konstaterades det att informationsförluster varierar beroende på vilket 3D-program som används. Detta öppnar upp möjligheten för att vidare studera hur IFC-information skiljer sig mellan olika 3D-program.
1136
Referenser
Akademiska Hus, 2018. Akademiska Hus. [Online]
Available at: https://www.akademiskahus.se/vara-kunskapsmiljoer/vara-byggnader/niagara/ [Använd 25 05 2019].
Allplan, 2016. The BIM compendium theory and practice. 3 red. Munich: Allplan.
Bell, J. & Waters, S., 2014. Doing your research project. 6th red. New York: McGraw-Hill Education .
BIM Alliance, 2017. BIM Alliance. [Online]
Available at: https://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/bim-alliance-om-bim/ [Använd 2019].
BIMforum, 2019. BIMforum. [Online] Available at: https://bimforum.org [Använd 12 05 2019].
BuildingSMART, 2014. MT Højgaard, Copenhagen: buildingSMART. buildingSMART, 2017. buildingSMART. [Online]
Available at: https://www.buildingsmart.org/compliance/software-certification/ [Använd 12 04 2019].
buildingSMART, 2019. buildingSMART. [Online]
Available at: https://www.buildingsmart.org/standards/standards-tools-services/data- dictionary/
[Använd 25 05 2019].
Byggfaktadocu , 2018. Byggfaktadocu. [Online]
Available at: https://www.byggfaktadocu.se/ess-anlaggning-etapp-3-ostra-odarslov-13- 5/projekt.html
[Använd 25 05 2019].
Edgar, J.-O., 2018. Information levererad med Coclass. Byggindustrin.
EUBIM taskgroup, 2017. Handbook for the introduction of Building Information Modelling
by the European Public Sector. 1st red. EU: EUBIM taskgroup.
Ghaffarianhoseini, A. o.a., 2017. Building Information Modelling (BIM) uptake: Clear benefits,understanding its implementation, risks and challenges. Renewable & Sustainable
Energy Reviews, Volym 75, pp. 1046-1053.
Jongeling, R. & Norberg, H., 2017. Bestämningsgrad för informationsleveranser , Stockholm: BIM Alliance Sweden.
37 Karlshøj, J., 2011. buildingSMART. [Online] Available at: http://iug.buildingsmart.org/idms [Använd 14 05 2019].
Karlsson, J. & Ahmed, M., 2016. Kvalitetssäkring av byggnadsinformationsmodeller, Borås: Högskolan i Borås.
Laakso, M. & Kiviniemi, A., 2012. The IFC standard - A review of history, development, and standardization. Journal of Information Technology in Construction, 05, Volym 17, pp. 134- 161.
Mirarchi, C., Pasini , D., Pavan, A. & Daniotti, B., 2017. Automated IFC-based processes in
the construction sector: A method for improving the information flow. u.o., Volume I –
Proceedings of the Joint Conference on Computing in Construction (JC3) , July 4-7, 2017, Heraklion, pp. 491-498.
Olsen, P. B., Khammar, L. K., Breiner, O. M. & Pape, D. W., 2016. A practical guide to BIM
in construction and infrastructure projects. 1st red. Søborg: MT Højgaard.
Sacks, R., Eastman, C., Lee, G. & Teichloz, P., 2018. BIM handbook. 3rd red. New Jersey: John Wiley & Sons.
Salomonsson, M., u.d. BIM Alliance. [Online]
Available at: https://www.bimalliance.se/library/2170/1c_em_salomonsson.pdf [Använd 19 05 2019].
Smart Built Environment, 2017. CoClass – Nya generationen BSAB Klassifikation och
tillämpning, Stockholm: Smart Built Environment.
Smith, P., 2014. BIM & the 5D Project Cost Manager. Prodecia- Social and Behavioral
Science, Volym 119, pp. 475-484.
Statsbygg, 2015. Statsbygg. [Online]
Available at: https://www.statsbygg.no/Oppgaver/Bygging/BIM/ [Använd 19 05 2019].
Stebbins, J., 2009. Graphisoft. [Online]
Available at: https://helpcenter.graphisoft.com/knowledgebase/25807/ [Använd 12 04 2019].
Svensk Byggtjänst, 2016. CoClass - Nya generationen BSAB Klassifikation och tillämpning, Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2017. BIM – digitalisering av byggnadsinformation I
offentliga fastighetsorganisationer. Stockholm: Sverige Kommuner och Landsting.
38
Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor till Tyréns, NCC, COWI och Sweco
1. Är det okej att vi spelar in intervjun med dig? 2. Vilken utbildning har du?
3. Vilken yrkesroll har du idag?
4. Är du bekant med IFC-format? Hur skulle du definiera IFC? Har ni manual för hur man använder det?
5. Kan du berätta om ett projekt där man använde BIM och IFC i projekteringen och byggproduktionsprocessen?
6. Vad hade du för roll i projektet?
7. Vilken funktion uppfyllde IFC i projektet? (kommunikation/innehåll i IFC-fil) 8. Hur tycker du att IFC-informationen skiljer sig mellan olika BIM-program
i projektet? (Informationsöverföringsbrister)
9. Hur tycker du att IFC-informationen skiljer sig mellan olika plattformar? (Informationsöverföringsbrister)
10. Hur kan IFC-informationen följas upp på ett effektivt sätt?
11. Finland (Senaatti) och Norge (Statsbygg) ställer krav på användning av BIM i offentliga upphandlingar där bygghandlingarna ska levereras digitalt i IFC- format. Tycker du att detta krav ska gälla även Sverige?
39 Bilaga 2: Intervjufrågor till BIM Alliance
1. Är det okej att vi spelar in intervjun med dig? 2. Vilken utbildning har du?
3. Vilken yrkesroll har du idag? 4. Hur skulle du definiera IFC?
5. Hur arbetar ni idag för att kunna utveckla IFC-format? (klassificering av objekt) 6. Hur tycker du att IFC-informationen skiljer sig mellan olika BIM-program i
projektet? (Informationsöverföringsbrister)
7. Vilka insatser gör ni för att åtgärda de bristerna som IFC-filen har?
8. Hur tycker du att IFC-informationen skiljer sig mellan olika plattformar? (Informationsöverföringsbrister)
9. Vilka insatser gör ni för att det inte ska skilja sig mellan olika plattformar vid användning av IFC?
10. Vad anser ni är det största hindret när det gäller användningen av IFC?
11. Vad anser ni är det största hindret när det gäller användningen av CoClass i samband med IFC?
12. På vilket sätt kan CoClass & IFC hjälpa till att lösa bristerna?
13. Hur tycker ni att IFC-informationen kan följas upp på ett effektivt sätt?
14. Vilka insatser tycker ni att aktörer i byggbranschen borde ta för att standardisera IFC och utveckla IFC?
15. Finland (Senaatti) och Norge (Statsbygg) ställer krav på användning av BIM i offentliga upphandlingar där bygghandlingarna ska levereras digitalt i IFC-format. Tycker du att detta krav ska gälla även Sverige?
40 Bilaga 3: Intervjufrågor till Akademiska Hus
1. Är det okej att vi spelar in intervjun med dig? 2. Vilken utbildning har du?
3. Vilken yrkesroll har du idag? 4. Är du bekant med IFC?
5. Ställer ni krav på vilka format som projektet ska levereras i? 6. Arbetar ni med ritningar i pappersform?
7. Vad tycker du om att vi går mot mer digitaliserade arbetsprocesser? 8. Brukar projektörer sätter krav på vilka program som de vill använda? 9. Har ni aldrig fått ritningar levererade i IFC?
10. Många aktörer och projektörer inom byggbranschen upplever att beställaren inte är tillräckligt insatta i digitaliseringsvärlden. Håller ni med och vad gör ni för att öka kunskapsnivån?
11. I Finland och Norge så ställer offentliga sektorer krav att leverera filer i IFC-format, vad tycker du om ett sådant krav?
41 Bilaga 4: Intervjufrågor till Statsbygg
1. I Norge har man krav på leveranser i IFC-format, hur har det gynnat arbetsprocessen i ett projekt, vilka för och nackdelar?
2. Vad krävs det för att IFC ska vara en standard och implementeras i byggbranschen i Sverige?
3. Vilka problem upplever ni med användning av IFC-format? 4. Hur kan IFC-format utvecklas vidare?