111
Användning av filformatet IFC i
byggprojekt
- En nulägesbeskrivning
Use of the file IFC in constructions projects
- A status report
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjörsprogrammet
VT 2019
Rifqa Al-sammaraie
Trinh Tran
2
Förord
Det här arbetet är ett examensarbete för byggingenjörsutbildning med inriktning byggteknik på Malmö universitet och arbetet motsvarar 15 högskolepoäng.
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Anders Peterson för hans stöd och vägledning. Vi vill även tacka samtliga intervjudeltagare som ställde upp; Inge Wihlborg från Tyréns AB, Henric Selméus från NCC, Harald Schrott från SWECO, Ali Ara från COWI, Rogier Jongeling från BIM Alliance, Jan Andersson från Akademiska Hus och Frode Mohus från Statsbygg. Vi vill även tacka till samtliga respondenter som tog sin tid och svarade på enkäten.
3
Sammanfattning
Byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan utföras med olika programvaror som används av de olika aktörerna i ett byggprojekt. BIM medför flera fördelar för byggprocessen som till exempel modelleringsfördelar, tekniska fördelar och ekonomiska fördelar. Däremot är informationsöverföringen mellan olika 3D-program (interoperabilitet) ett problem och en av de största utmaningarna för BIM-användare idag. IFC är ett standardiserat (sedan 1997), öppet och neutralt filformat som möjliggör överföring av information mellan olika 3D-program. Syftet med denna studie var att undersöka hur hanteringen av information på IFC-format upplevs av olika aktörer som deltar i ett byggprojekt. Studien undersöker även utvecklingsmöjligheter av IFC-format utifrån användarnas perspektiv för att säkerställa smidigt och kvalitets-säkert informationsflöde i ett projekt. Frågeställningar som har behandlats är vilka möjligheter och hinder som IFC-format anses ha utifrån användarnas perspektiv, hur IFC upplevs och används av olika aktörer samt hur ett krav på att använda IFC-format upplevs av aktörer inom byggbranschen.
I studien genomfördes en litteraturundersökning inom ämnet för att få förståelse för hantering av IFC-format i byggbranschen. Därefter genomfördes en kvalitativ undersökning där totalt sju aktörer från olika verksamheter intervjuades. Denna kompletterades med en kvantitativ under-sökning genom en enkätstudie.
Slutsatsen i arbetet är att IFC-format är vanligt förekommande i byggprojekt. IFC-format upplevs som ett verktyg som möjliggör och underlättar kommunikation och samordning mellan modeller och discipliner. Däremot anser majoriteten av IFC-användare att IFC fortfarande är ett bristfälligt format. Litteraturstudien tillsammans med den kvantitativa och kvalitativa undersökningen visar att kunskapen om hantering av IFC-formatet brister inom byggbranschen vilket är en av anledningarna till informationsförlusterna. Flertalet av studiens deltagare var positivt inställda till att krav ställs på att IFC måste användas i byggprojekt, när formatet utvecklas ytterligare.
4
Abstract
Building information modeling (BIM) can be carried out in various software applications that are used by the different actors in a construction project. However, interoperability problems are one of the biggest challenges for BIM users today. The purpose of this study was to investigate how IFC format management is experienced by different actors in a construction project. The study also examines development opportunities of IFC format from the user’s perspectives to ensure smooth and quality-assured information flow in a project.
In this research, a literature study was carried out to gain an understanding of the management of IFC format at present. A qualitative and a quantitative study was also carried out, by conducting interviews with actors from different companies and collecting data through a survey.
The conclusion is that IFC format is very common in construction projects. IFC format is a tool that enables and facilitates communication and coordination between models and disciplines. However, the majority of IFC users consider that the IFC is still a defective format. The participants were primarily optimistic of the fact of IFC being a requirement within the construction industry. However, believes that further development is needed before being implemented.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Avgränsning ... 7
1.4 Metod och genomförande ... 7
2 Teori ... 8 2.1 BIM ... 8 2.1.1 Modelleringsfördelar ... 8 2.1.2 Ekonomiska fördelar ... 9 2.1.3 Tekniska fördelar ... 9 2.1.4 Mognadsmodellen ... 9
2.1.5 Utmaningar med BIM ... 10
2.2 Industry Foundation Classes (IFC) ... 11
2.2.1 IFCs historia ... 12
2.2.2 IDM, bSDD & MVD ... 12
2.2.3 CoClass och LOD ... 14
2.2.4 Hinder och problem med IFC-användning ... 14
2.2.5 Metoder för att effektivisera användning av IFC ... 15
2.2.6 Offentliga krav på användning av IFC ... 18
3 Resultat och analys ... 19
3.1 Resultat och analys av intervjuer ... 19
3.1.1 Tyréns AB ... 19 3.1.2 NCC ... 20 3.1.3 SWECO ... 20 3.1.4 COWI ... 21 3.1.5 BIM Alliance ... 22 3.1.6 Akademiska Hus ... 23 3.1.7 Statsbygg ... 24
3.2 Resultat och analys av enkäter ... 25
3.2.1 Analys av enkäterna ... 30
4 Diskussion och slutsats ... 32
4.1 Metoddiskussion ... 32 4.2 Resultatdiskussion ... 32 4.2.1 Enkäter ... 32 4.2.2 Intevjuer ... 33 4.3 Slutsats ... 34 4.4 Framtida studier ... 35 Referenser ... 36 Bilagor ... 38
6
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Digitalisering och visualisering i byggprocessen har utvecklats kraftigt under de senaste åren (Sacks, et al., 2018). BIM, byggnadsinformationsmodellering, är ett begrepp som används frekvent inom byggbranschen. Begreppet innebär en digital hantering av byggnadsinformation utifrån modeller under byggprocessen (Sacks, et al., 2018). Byggprocessen delas upp i tre huvudskeden nämligen projektering, produktion och förvaltning. Under alla dessa skeden byggs en stor informationsmängd i modellerna. Byggnadsinformationsmodellering kan utföras i olika programvaror som används av aktörerna i respektive skede. Filerna förekommer i olika format beroende på vilken programvara som används. Informationsöverföring är därför en viktig aspekt i ett projekt och programmen måste därmed vara kompatibla för informationsöverföringen vilket möjliggörs vid användning av ett neutralt filformat som IFC (Sacks, et al., 2018) .
IFC, Industry Foundation Classes, är ett öppet och neutralt filformat som möjliggör infor-mationsöverföring mellan olika programvaror (EUBIM taskgroup, 2017). Vid import samt export till IFC överförs objekt och modeller mellan olika programvaror genom att objektklasserna och relationerna mellan dem definieras (Sacks, et al., 2018). Detta kan underlätta projektering, produktion och förvaltningen av ett byggprojekt eftersom systemet säkerställer likvärdig information hela vägen i processen och därmed minskar projektets kostnader. I en undersökning av i Danmark (2014) kunde man påvisa en påtaglig förbättring av kvaliteten i själva projekteringen genom matt man använde IFC (BuildingSMART, 2014). Enligt Olsen et al. (2016) anser aktörerna i ett byggprojekt att det är viktigt att ha fungerande informationsflöde hela vägen i en byggprocess. Användningen av IFC kan möjliggöra informationsöverföring mellan olika program och discipliner (Olsen, et al., 2016). Däremot är IFC-format inte helt kvalitetssäkert eftersom informationen som överförs med IFC-format kan förloras eller förändras (Sacks, et al., 2018).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur hanteringen av IFC-format upplevs av olika aktörer som deltar i ett byggprojekt. I studien undersöks hur IFC-format hanteras praktiskt. Studien undersöker även utvecklingsmöjligheter av IFC-format utifrån användarnas perspektiv för att säkerställa smidigt och kvalitetssäkert informationsflöde i ett projekt.
Studien skall besvara följande frågeställningar:
- Hur används IFC av olika aktörer i ett byggprojekt?
- Vilka möjligheter och hinder anses IFC-formatet ha utifrån användarnas perspektiv? - Hur upplever aktörer inom byggbranschen om IFC-format ställs som ett krav?
7
1.3 Avgränsning
Studien avgränsas till att undersöka den praktiska hanteringen av IFC inom bygg- och fastighetsbranschen i en svensk kontext. I studien kommer inte de ekonomiska och juridiska aspekterna att behandlas.
1.4 Metod och genomförande
Studien utfördes genom litteraturstudier, och en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. I studien genomfördes litteraturstudier för att få en bättre förståelse för hantering av IFC-format. Litteraturstudien ger en bredare förståelse av ämnet och vilka tidigare studier som har gjorts inom området IFC-användning (Bell & Waters, 2014). I litteraturstudien ingår artiklar, rapporter, hemsidor och böcker.
Efter litteraturstudien genomfördes en kvalitativ undersökning där totalt sju aktörer intervjuades från olika verksamheter. Enligt Bryman (2018) är intervjuer den mest förekommande metoden vid kvalitativa undersökningar. Aktörerna som intervjuades var: Inge Wihlborg (BIM-samordnare) från Tyréns, Henric Selméus (VDC-manager och entreprenadingenjör) från NCC, Harald Schrott (projekteringssamordnare, projekteringsledare och BIM-manager) från SWECO, Ali Ara (konstruktör) från COWI, Rogier Jongeling (teknisk expert) från BIM Alliance, Jan Andersson (projektledare) från Akademiska Hus och Frode Mohus (universitetslektor) från Statsbygg. De kontaktades genom LinkedIn eller e-mail där vi skickade en kort beskrivning om vårt examensarbete för att försäkra oss att personerna var bekanta med ämnet. Ytterligare personer kontaktades, men de avstod då de inte hade fördjupade kunskaper om IFC. Fem av sju intervjuer genomfördes genom fysiska besök i Malmö. Intervjun med Rogier Jongeling utfördes genom telefonsamtal eftersom han är baserad Stockholm och intervjun med Frode Mohus utfördes via e-mail.
Intervjufrågorna anpassades efter aktörernas roll och efter studiens frågeställningar (se bilagorna). I början av intervjuerna beskrev vi kort vårt examensarbete som en inledning till intervjufrågorna. Under intervjun ställdes även följdfrågor av oss beroende på respondenternas svar för att få ett bredare perspektiv. Detta innebär att vi utförde en semi-strukturerad intervjuprocess. Enligt Bryman (2018) innebär en semi-strukturerad intervju att intervjupersonen har möjlighet att svara på frågorna med stor frihet. En sådan intervjuprocess betyder även att intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjuerna varade i cirka en timme vilket gav respondenterna möjligheten till att ge utförliga svar. Samtalen spelades in efter deras godkännande och svaren sammanställdes sedan i ett dokument. De intervjuade fick sedan möjligheten till att bidra med eventuella kommentarer och synpunkter i en löpande text. Den kvalitativa undersökningen var en effektiv metod för att samla in detaljerad information och som gav en vägledning för vår kvantitativa undersökning.
En kompletterande kvantitativ undersökning genomfördes för att öka trovärdigheten av studiens resultat. Enligt Bryman (2018) möjliggör kvantitativ undersökning en generalisering av resultatet i större utsträckning. Den kvantitativa undersökningen utfördes som en kort enkätstudie med totalt fyra frågor. Enkäten bestod av två öppna frågor för att ge möjligheten till respondenterna att komplettera med egna ge synpunkter. De resterande två frågorna gav en statistiksammanställning. Enkäten skickades ut till totalt 43 personer genom e-post och i där personerna informerades om att de kan skicka enkäten vidare till andra som kan bidra till studien. Svaren på enkätfrågorna redovisades i resultatet.
8
2 Teori
I detta avsnitt redovisas teori som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet ger en beskrivning av användning av filformatet IFC i byggprojekt.
2.1 BIM
BIM, Building Information Modeling (eller Model), är ett begrepp som har använts flitigt under de senaste 10–15 åren inom byggbranschen. Begreppet BIM avser objektsbaserade modeller med informationsinnehåll (BIM Alliance, 2017). Enligt BIM Alliance (2017) består en 3D-modell av objekt, familjer och komponenter som tillsammans bygger upp BIM-3D-modellen. Samtliga objekt i modellen innehåller information som kan vara geometrisk eller icke geometrisk. Objekten som finns i modellen har en relation till varandra och tillsammans bildar de modellen. BIM definieras vanligen som ett verktyg som används för att producera, kommunicera och analysera byggmodeller (Sacks, et al., 2018). Med hjälp av BIM skapas en virtuell modell av projektet där information kan extraheras, uppdateras och läggas till under alla faser av byggprocessen. Syftet med modellen är att alla inblandade aktörer i projektet ska ha en gemensam modell där samtliga aktörer samarbetar.
3D-modellering började utvecklas under 1970-talet med utgångspunkt i CAD-teknologier (Ghaffarianhoseini, et al., 2017). I början av 2000-talet introducerades begreppet BIM som möjliggjorde modifiering av objektens egenskaper, material och övrig information. Så småningom lockades företaget Autodesk av BIM-konceptet och började utveckla sina design- och konstruktionsprodukter. Byggindustrin i sin helhet lockades av det nya konceptet som skulle innebära kostnad och tidseffektivitet inom byggbranschen (Ghaffarianhoseini, et al., 2017).
2.1.1 Modelleringsfördelar
BIM möjliggör visualisering av modellen under byggprojektets olika faser vilket tydliggör vilka förväntningar och projektintentioner som ska ställas på projektet (Sacks, et al., 2018). I ett tidigt skede av ett projekt råder det en stor osäkerhetsmarginal kring kostnads- och tidsuppskattning (Sacks, et al., 2018). Om beställaren i tidigt skede får noggrannare uppgifter om tidsplaneringen blir det även lättare för beställaren att ta beslut om det är ett projekt som det skall fortsättas med eller inte (Sacks, et al., 2018). En visualiserad modell ökar beställarens förståelse av projektet och ökar möjligheten till att nå ett projektmål som överensstämmer med beställarens intentioner (Ghaffarianhoseini, et al., 2017). Dessutom kan BIM-modeller användas för marknadsföring av ett projekt.
2D-ritningar kan extraheras från 3D-modellens alla vyer (Sacks, et al., 2018). Med hjälp av BIM blir det även möjligt att testa olika konstruktion- och designalternativ, vilket innebär möjlighet till utveckling och innovation av ett projekt. När nya ändringar utförs i projektet kan modellen modifieras samt fullständiga och korrekta ritningar kan extraheras omedelbart. En av de viktigaste fördelarna med BIM-modeller är att samordning mellan olika discipliner kan ske i tidigt skede. Integrering mellan olika discipliner och modeller i ett tidigt skede minimerar risken för felaktigheter i ett projekt och förbättrar kvaliteten på projektet vilket är tids- och
9
kostnadseffektivt (Ghaffarianhoseini, et al., 2017). Samordning med traditionella pappers-ritningar är möjlig men tidskrävande och felbenägen (Sacks, et al., 2018).
2.1.2 Ekonomiska fördelar
Mängdavtagning på objekt och lokaliteter underlättas med 3D-modeller eftersom mängderna kan extraheras automatiskt från modellen (Sacks, et al., 2018). Modellbaserad mängdavtagning är tidseffektiv och även mindre felbenägen än när mängder extraheras manuellt från 2D-ritningar. Med hjälp av modellbaserad mängdavtagning kan kostnadsberäkning utföras i alla skeden av projektet vilket underlättar kostnadsrelaterade beslut (Sacks, et al., 2018). Kostnadsuppskattningen underlättas även med hjälp av objektens kostnadsinformation som finns i modellen (Ghaffarianhoseini, et al., 2017).
Genom att ett flertal aktörer får ta del av en gemensam 3D-modell kan utvärdering och kontroll av modellen ske kontinuerlig (Sacks, et al., 2018). BIM minskar risken för dokumentationsfel vilket innebär mindre risk för onödiga förseningar och kostnader. Ändringar och modifieringar som uppkommer under projektet kan direkt föras in i modellen. Eventuella konsekvenser som orsakas av ändringen kan kontrolleras visuellt. Med hjälp av 3D-modeller kan kollisionskontroller utföras både systematiskt och visuellt. Upptäckande av felaktigheter samt kollisioner minimerar kostnader och förser en effektiv arbetsprocess (Sacks, et al., 2018). 2.1.3 Tekniska fördelar
Användning av BIM innebär fler tekniska fördelar i jämförelse med CAD (Ghaffarianhoseini, et al., 2017). Informationen kan uppdateras kontinuerligt under byggnadens livscykel då BIM har gjort det möjligt för olika aktörer, som arkitekter, konstruktörer och projektörer, att jobba i en och samma modell (Ghaffarianhoseini, et al., 2017). BIM integrerar information om vilka byggkomponenter som ingår i modellen och även byggkomponenternas tekniska egenskaper (Ghaffarianhoseini, o.a., 2017).
Byggprojekt är komplexa projekt där många aktörer och intressenter är inblandade (Ghaffarianhoseini, et al., 2017). Därför har det funnits behov av att utveckla och tillämpa IT samt IKT (Informations- och kommunikationsteknik) i byggprocessen. I processen från programskedet till detaljutformningen med BIM kan man kontinuerligt utvärdera olika designalternativ vilket ökar den slutliga kvaliteten på byggnaden (Sacks, et al., 2018). Informationen som modellen förses med från projekteringen och fram till produktionen är betydande när byggnaden ska överlämnas till beställaren. Informationen i modellen är viktig för förvaltningsskedet eftersom den utgör en utgångspunkt för drift- och underhållsarbete av byggnaden (Sacks, et al., 2018).
2.1.4 Mognadsmodellen
I Storbritannien har en mognadsmodell tagits fram av UK BIM Task Group som fick uppdrag av regeringen att implementera BIM nationellt (Sacks, et al., 2018). Mognadsmodellen beskriver hur väl implementerat BIM är i ett företag, organisation eller projekt. Modellen utgörs av fyra nivåer, nivå 0 till nivå 3 (Sacks, et al., 2018):
Nivå 0: Nivån innebär att CAD används i projektet för att skapa 2D-ritningar. Kommunika-tionen mellan de inblandade aktörerna sker via traditionella pappersritningar.
10
Nivå 1: I den här nivån används både 3D-modeller och 2D-ritningar. Nivån kan ses som en övergångsfas mellan pappersbaserade och 3D-baserade projekt. Kommunikationen mellan olika aktörer sker genom utbyte av digitala filer i form av PDF till exempel. Idag befinner de flesta företagen sig på nivå 1.
Nivå 2: Vid den här fasen arbetar alla aktörer med sina egna 3D-modeller. Samordningen mellan de olika aktörernas 3D-modeller sker genom filformat som exempelvis IFC. Den här fasen möjliggör en smidig kommunikation.
Nivå 3: I den här nivån arbetar alla aktörer med en gemensam modell som lagras i en central databas, vanligtvis molnbaserat datalagring. Nivån innebär kvalitetssäkert och effektivt sam-arbete mellan alla aktörer.
Nivåerna illustreras i figur 1.
Figur 1 BIM:s mognadsmodell (Sacks, et al., 2018) 2.1.5 Utmaningar med BIM
Hur informationsflödet mellan discipliner och aktörer ska säkerställas är en av de utmaningar som upplevs med 3D-modellering (Sacks, et al., 2018). Olika projektörer modellerar med olika BIM-verktyg och därmed krävs format för att kunna överföra information från en programvara till en annan. Interoperabilitet är ett begrepp som används flitigt inom BIM-världen. Begreppet avser förmågan att utbyta information mellan olika BIM-verktyg (Sacks, et al., 2018). Interoperabilitet är ansedd som en nyckelfaktor till effektiviseringen av informationsflöde mellan olika discipliner (Mirarchi, et al., 2017).
11
I ett projekt är det väsentligt att ha ett smidigt informationsflöde mellan samtliga aktörer för att ha ett effektivt arbetsflöde, något som är en av de största utmaningarna för BIM-användare idag. Det finns flera metoder som möjliggör informationsutbyte mellan olika verktyg men samtliga metoder medför informationsförluster vid informationsöverföringen (Sacks, et al., 2018).
Interoperabilitetsproblem beror främst på följande tekniska orsaker (Sacks, et al., 2018): - Begränsad avläsningsförmåga: Filformatet har vanligen ett begränsat omfång av data
som formatet kan avläsa. Information överförs inte om modellen innehåller information som ligger utanför filformatets omfattning, såsom en specifik geometrisk eller icke geometrisk information.
- Tolkningsproblem: Modellen kan innehålla information som inte stödjs av överförings-formatets tolkningsfunktion.
- Implementeringsproblem: Informationen exporteras utan informationsmissar till ett BIM-verktyg, men BIM-verktyget kan inte ladda upp informationen eller visualisera den vid import
- Problem med programvara: Informationen som överförs till en annan programvara kan innehålla information som ligger utanför programvarans omfång, som till exempel kostnadsuppskattningar, och kan därmed inte importeras av programvaran.
En effektiv informationsöverföring innebär att respektive aktör ska ha möjligheten till att arbeta med olika programvaror samtidigt som lösningar finns för effektivt informationsflöde (Malmkvist & Ljungwe, 2014). Informationsöverföring utförs med datamodell eller schema. Både datamodell och schema definierar elementen som ska överföras samt relationen mellan elementen (Sacks, et al., 2018). Dataformatet består av en kombination av regler och symboler som beskriver information. Utvecklingen av dataformat går mot öppna dataformat vilket betyder att informationen i formatet är avläsbart och dokumenterbart (Malmkvist & Ljungwe, 2014). Enligt Trafikverket (2014) kan information som inte ha lagrats i ett öppet format leda till höga och onödiga kostnader eftersom informationen är utspridd i olika informationssystem. Sacks et al. 2018 menar att informationsöverföring kan utföras genom bland annat filbaserad dataöverföring. Filbaserad dataöverföring är en metod för informationsöverföring mellan olika programvaror via anpassat filformat eller ett standardiserat filformat. Anpassat filformat är en datamodell som ägs av en kommersiell organisation och endast kan öppnas av företagets programvara, exempel på ett sådant filformat är RVT som ägs av Autodesk. Ett standardiserat filformat beskriver en datamodell som med en kod som är öppen samt offentlig och ska kunna öppnas av alla programvaror. Ett exempel på ett sådant filformat är IFC (Sacks, et al., 2018).
2.2 Industry Foundation Classes (IFC)
IFC är ett öppet och neutralt ISO-certifierat filformat (ISO, 16739-1:2018) som möjliggör informationsöverföring mellan olika 3D-program (Sacks, et al., 2018). Enligt Stebbins (2009) kan ge användaren av 3D-programvaran en möjlighet att importera eller exportera en fil i den aktuella 3D-programvara till IFC-fil. IFC anses också vara ett arkivformat och en relationsdatabas (Salomonsson, u.d.). Formatet erbjuder ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan olika aktörer vid informationsöverföring mellan olika 3D-program
12
(Stebbins, 2009). Med ett gemensamt språk menas att i IFC-modeller definieras objekt med dess egenskaper på ett entydigt sätt oavsett vilket 3D-program som används. Likvärdig modellinformation möjliggör alltså en effektiv kommunikation mellan aktörerna under byggnadens livscykel, från planering till sluthantering (Stebbins, 2009). Detta ökar alltså potentialen för ett produktivt projekt där effektiviteten för projektering, kostnadsuppskattning och produktion ökar (Laakso & Kiviniemi, 2012). Användning av IFC-filformat är tillgänglig för alla aktörer inom byggbranschen över hela världen (Stebbins, 2009).
2.2.1 IFCs historia
År 1994 började utvecklingen av IFC men formatet lanserades inte förrän i september 1995 (Laakso & Kiviniemi, 2012). IFC-formatet utvecklades av amerikanska och europeiska arkitekt- och ingenjörsföretag som samarbetade med programvaruleverantörer (Stebbins, 2009). Syftet var att främja interoperabiliteten mellan programvaror inom byggindustrin (Mirarchi, et al., 2017).
Enligt Laakso & Kiviniemi (2012) publicerades IFC 1.0 i januari 1997 med en mycket begränsad funktion som fokuserade främst på byggnadsmodellens arkitektoniska del. IFC 1.0 användes som mall för att skapa IFC 1.5 som lanserades i november 1997. I april 1999 lanserades den första internationella IFC-standarden i version IFC 2.0 med avseende på projektering, kostnadsuppskattning och underhåll. Trots det ansågs formatet vara bristfälligt vid användning i projekt. Utifrån IFC 2.0 utvecklades IFC 2x som lanserades i oktober 2000. En ny version av IFC, IFC 2x2, släpptes i maj 2003 och omfattade bland annat 2D-geometri, förbättring av drifttjänster, strukturanalys och anläggningshantering (Laakso & Kiviniemi, 2012).
Utveckling och underhåll av IFC påbörjades av den internationella föreningen buildingSMART år 2005 (Malmkvist & Ljungwe, 2014). Graphisoft, ett internationellt företag med 3D-programmmet ArchiCad, var först med att erbjuda användare att importera eller exportera en fil till IFC-format. Graphisoft har varit medlem i IAI, International Alliance for Interperability sedan 1996 (Stebbins, 2009). År 2006 omprofilerades IAI och bytte namn till buildingSMART. I februari 2006 släpptes IFC 2x3 för att implementera nya tillägg till IFC 2x2 (Laakso & Kiviniemi, 2012). År 2007 granskades kvaliteten på IFC-formatet under utvecklingsprocessen av IFC2x3. Granskningen resulterade i att IFC inte kunde certifieras på grund av bristerna som fanns med formatet. Under 2010 påbörjades en ny certifieringsprocess, ”IFC Certification 2.0”, av buildingSMART och ledde till utfärdandet av certifiering (Laakso & Kiviniemi, 2012). IFC finns i olika versioner idag och IFC4 är den senaste versionen av formatet (buildingSMART, 2017).
2.2.2 IDM, bSDD & MVD
Vid import och export till IFC överförs information på begreppsnivå (Sacks, et al., 2018). Begreppstolkningen utgår ifrån bSDD, IDM, MVD och IFC-datamodellen som beskrivs kort nedan och som visas i figur 2.
13
´ Figur 2 IFC-standarder (Malmkvist & Ljungwe, 2014)
För att säkerställa ett gemensamt språk vid begreppstolkning finns det ett standardiseringsbehov av informationshanteringen (Sacks, et al., 2018). IFC-standard bygger på bSDD,
buildingSMART Data Dictionary, som även kallas för IFD, International Framework for Dictionaries. BSDD beskriver hur information överförs från den aktuella produkten till
IFC-datamodellen genom att koppla informationen till en ordbok (Sacks, et al., 2018). BSDD kan anses vara ett bygg- och anläggningsbibliotek där begrepp, termer och klassifikationssystem är definierade på olika språk (buildingSMART, 2019). IFD eller bSDD beskrivs som den tredje pelaren i IFC-datautbyte tillsammans med IDM och MVD (Laakso & Kiviniemi, 2012). Över femtiotusen begrepp, som till exempel begreppen Väggkonstruktion och Regel, är definierade i bSDD men det finns mycket begrepp som fortfarande saknas (Sacks, et al., 2018).
IFC stödjer överföring av objektens geometriska egenskaper (Malmkvist & Ljungwe, 2014). Dessutom kan IFC hantera attribut som är relaterade till objekt som till exempel mängd, teknisk beskrivning och aktivitetsplanering. Däremot är de geometriska egenskaperna bättre definie-rade i bSDD och IFC medan attribut fortfarande dåligt definiedefinie-rade i bSDD. Varje objekt ska ha fördefinierade attribut men de varierar beroende på vilken standard och praxis det utgås ifrån (Malmkvist & Ljungwe, 2014). I Sverige finns fler förekommande klassifikationssystem och förteckningar inom byggbranschen som till exempel BK04, BSAB 96 och BBR. För att ha fungerande begreppsstandardisering måste dessa klassifikationssystem samordnas i bSDD (Malmkvist & Ljungwe, 2014).
IDM står för Information Delivery Manuals Laakso & Kiviniemi (2012). IDM infördes 2007 som en officiell huvuddel i IFC-standarden. Det är en metodik för att specificera informationsleveranser under byggnadens livscykel och effektivisera informationsutbytet i ett projekt (Karlshøj, 2011). Informationsleverenser som specificeras i IDM kan förstås av ett BIM-verktyg. För att kunna överföra informationen i IDM används MVD som ett överföringsverktyg. MVD står för Model View Definition och infördes som en officiell huvud-del i IFC-standarden år 2006 (Laakso & Kiviniemi, 2012). MVD specificerar huvud-delmängder som ska överföras från en databas till en annan. Syftet är att överföra den önskade informationen från en programvara till en annan (Laakso & Kiviniemi, 2012). Detta gynnar användaren av 3D-programvara vid import och export till IFC. Genom MVD möjliggörs det för användaren att enbart plocka ut information som är relevant som till exempel kalkylberäkning.
14 2.2.3 CoClass och LOD
CoClass är ett relativt nytt svenskt klassificeringssystem (Svensk Byggtjänst, 2016). CoClass är ett system som definierar kod, benämning och egenskaper för alla delar i bygg- och fastighetsbranschen (Smart Built Environment, 2017). Systemet ger en gemensam utgångspunkt för de involverade parterna i ett byggprojekt. Syftet med systemet är att skapa ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan programvaror och involverade aktörer från första idé till drift och underhåll. CoClass är även ett tvåspråkigt system som baseras på internationella standarder (Smart Built Environment, 2017). Systemet utvecklades genom ett projekt, BSAB 2.0, med utgångspunkt i BSAB-systemet. Det digitala systemet CoClass kommer inom de närmaste åren att successivt ersätta BSAB. CoClass ägs av BIM Alliance, Svensk Byggtjänst, Trafikverket, Swedavia, SKL och Samverkansforum (Smart Built Environment, 2017). Genom att använda CoClass systemets klassifikation och identifikation kan det medföra vinster för programvaruföretag genom att koppla CoClass till IFC (Svensk Byggtjänst, 2016). CoClass ska vara ett system som samordnas med andra internationella system som till exempel IFC. I CoClass ska objekt och egenskaper vara anpassade och kompletterande till IFC-formatets modellinformation (Svensk Byggtjänst, 2016).
LOD står för Level of Development och hade ursprungligen betydelsen Level of Detail. Level of Detail avsåg detaljeringsgrad av 3D-modellen i olika skeden av byggprocessen med fokus på geometrin (Allplan, 2016). Level of Development avser istället hur utvecklad en modell är i olika skeden (BIMforum, 2019). Detaljeringsgraden av modellen och de ingående komponenterna varierar under projektets olika faser. I början av projektet är information översiktlig och generell och ju längre in i projektet desto större detaljeringsgrad. Genom LOD kan det även specificeras vilken typ av IFC som ska användas. Det finns olika typer av IFC som till exempel IFCwall eller IFCcolumn och för att minimera informationsförluster vid IFC-konverteringar måste rätt IFC väljas. LOD ger en förutsättning för att hantering och användning av IFC på en standardiserad metod (BIMforum, 2019).
CoClass och LOD är sammanhängande system som fungerar mest effektivt i samband med varandra (Edgar, 2018). I ett utredningsprojekt, CoClass och LOD, av Svensk Byggtjänst studeras processen av informationsleveranser. I utredningen studeras hur informations-leveranserna ska anpassas till olika syften samt hur informationsmängder varierar under ett byggprojekt (Jongeling & Norberg, 2017). Digital information och leveransspecifikationer kan levereras i IFC-format baserat på CoClass (Jongeling & Norberg, 2017). Beteckningen av informationsmängden består av tre siffror. Den första siffran står för livscykelssteg medan den andra anger bestämningsgraden och den tredje anger syfte. Ett exempel kan vara 316 där första siffran, 3, står för projekteringsfasen, andra siffran, 1, står för funktionsbestämning och sista siffran, 6, står för upphandlingssyftet. I property set i en IFC export anges beteckning på informationsnivå och på det sättet kan båda användaren och mottagaren kommunicera och förstå syftet med informationsleveransen (Jongeling & Norberg, 2017).
2.2.4 Hinder och problem med IFC-användning
Vid användning av IFC uppkommer hinder och problem trots att IFC är ISO-certifierat (Mirarchi, et al., 2017). Interoperabilitetproblem är den huvudsakliga utmaningen vid implementering av processer som är BIM-baserade. Användare av BIM-verktyg upplever att användningen av IFC är problematisk på grund av informationsförluster vid import och export
15
till IFC-format. Detta beror på bland annat att IFC-formatet inte kan läsa av de unika objekten som finns i programvarorna. Till följd blir vanligen att objektens geometri förvrängs eller förloras. Ytterligare en nackdel med IFC-format är att export och import av IFC-filer kan vara tidskrävande bland annat för att IFC-filerna blir mycket stora och komplexa (Mirarchi, et al., 2017). IFC-filerna går att öppna som en textfil vilket underlättar informationskontrollen av filen. Trots detta är formatet fortfarande väldigt generellt och kräver som oftast manuell handpåläggning av 3D-användaren beroende på tillämpning (Malmkvist & Ljungwe, 2014). 2.2.5 Metoder för att effektivisera användning av IFC
För att öka användningen av IFC måste hinder och problem i samband med IFC-användningen att minskas. Hinder och problem med IFC-användningen kan minskas genom att upplysa om metoder för hanteringen av IFC-format. I ett konferensbidrag av Mirarchi, et al. (2017) föreslås en automatiserad metod för att effektivisera informationsöverföringen. I studien har olika alternativ föreslagits och undersökts kring hur informationsförluster kan undvikas för en mer effektiv informationsöverföring vid import och export av IFC-filer.
Enligt Mirarchi, et al. (2017) finns det fyra teoretiska metoder för att effektivisera informationsöverföringen:
• Metod 1: Informationsöverföring sker från ursprunglig programvara till IFC-format (traditionell metod).
• Metod 2: Informationsöverföring sker från ursprunglig programvara till IFC-format med manuell modifiering.
• Metod 3: IFC används som en ursprunglig programvara.
• Metod 4: Informationsöverföring sker från ursprunglig programvara till IFC-format med automatiserad modifiering.
Metod 1
Vid den traditionella metoden skapas BIM-modellen i ett BIM-verktyg där modellen sedan exporteras till IFC-fil. När modellen skapas används standardinställningar, dock är det möjligt för användaren att anpassa inställningarna för 3D-modellens objekt genom ”property-sets”. Följden blir informationsförluster i IFC-modellen på grund av att tolkningsfunktionen inte kan tolka de modifierade egenskaperna i ”property-sets”. Processen visas i figur 3. Informations-förluster orsakar hinder för användning av IFC eftersom en extern användare inte kan upptäcka felen i IFC-modellen. När en annan användare importerar den ”förvrängda” IFC-modellen, meddelar BIM-verktyget inte om 3D-modellens informationsförluster. Användaren har vanligen ingen tillgång till den ursprungliga 3D-modellen vilket innebär att en jämförelse inte kan utföras. Därför måste tolkningsprocessen utvecklas för att kunna förbättra och effektivisera utbytet av informationsflödet.
16 Figur 3 Processgång i metod 1 (Mirarchi, et al., 2017) Metod 2
Den andra teoretiska metoden baseras på informationsöverföring från ursprunglig programvara till IFC-fil med manuell modifiering. Med manuell modifiering menas att anpassade inställningar läggs till av användaren vid exporten till IFC-fil i BIM-verktyget. Detta utförs med syfte att tolkningsprocessen inte ska utelämna någon information och på det sättet skiljer sig inte IFC-modellen från den ursprungliga 3D-modellen. För att kunna anpassa inställningarna vid export och import till IFC-fil krävs breda kompetenser inom IT (informationsteknik) vilket aktörer i byggbranschen vanligen saknar (Mirarchi, et al., 2017).
Figur 4 Processgång i metod 2 (Mirarchi, et al., 2017) Metod 3
För att undvika informationsförluster vid informationsöverföring kan BIM-modellen skapas direkt i IFC-fil. På så sätt blir det möjligt att säkerställa att informationen i modellen inte förloras, särskilt den icke-geometriska informationen. Dock finns det svårigheter med att skapa en fullständig BIM-modell i IFC.
BIM-modellen i IFC importeras till BIM-verktyg och ingen information förloras under informationsöverföringen (Mirarchi, et al., 2017). Därefter kan ytterligare information läggas till bland standardinställningarna som i vanligt fall förloras från ursprunglig programvara till IFC-format. På så sätt kan en BIM-modell skapas med utvecklad icke-geometrisk information. Med denna metod blir det möjligt att öppna BIM-modellen med det 3D-program som önskas utan att information förloras. Metoden funkar dock inte i praktiken utan bara i teorin eftersom det är omöjligt att skapa en 3D-modell direkt i IFC-fil.
17 Figur 5 Processgång i metod 3 (Mirarchi, et al., 2017) Metod 4
Den fjärde teoretiska metoden är baserad på att undvika de problem som uppstår i de föregående metoderna. I denna metod behövs ingen kompetens inom IT utan informationsflödet ska istället kunna förbättras genom en försörjningskedja. I denna metod skapas modellen i BIM-verktyget med tillägg av anpassad information utan att användarna tar hänsyn till IT-problem. Export till IFC-format kan genomföras utan att användaren ska behöva modifiera exportinställ-ningar i den aktuella programvaran. Därefter exporteras BIM-modellen från den ursprungliga programvaran till IFC.
Under tolkningsprocessen vid exporten till IFC-fil kan information förloras vilket påverkar processen. Metoden baseras på en automatiserad modifiering av informationsöverföringen. Modifieringen möjliggör en process som läser av objektens information i både BIM-modell och IFC-modell för att upptäcka informationsförluster och som sedan skrivs in i en strukturerad databas. När den saknade informationen har skrivits in i databasen kan informationen följas upp på två olika sätt. Informationen kan följas upp genom att den lagras i databasen samtidigt som den är kopplad till modellen i BIM-verktyget. I det andra tillvägagångssättet kan informationen bevaras i själva modellen genom att informationen skrivs direkt i IFC-filen vid avläsningen.
18 2.2.6 Offentliga krav på användning av IFC
I Norge, Finland och Danmark är BIM ett krav i offentligt finansierade byggprojekt där leveranser måste ske i IFC-format (Smith, 2014). Den 17:e januari 2008 offentliggjorde bygg- och fastighetssektorns offentliga organisationer från bland annat Norge (Statsbygg), Finland (Senaatti) och Danmark (DECA) ett gemensamt uttalande om att ”stödja informations-modellering inom byggbranschen med öppna standarder” (Laakso & Kiviniemi, 2012).
Sedan 1970 har den finska staten gjort stora investeringar i IT-forskning med avseende på byggbranschen (Smith, 2014). I Finland ställer det statligt ägda fastighetsbolaget Senaatti krav på användning av BIM i alla statligt finansierade projekt sedan 2007 (Karlsson & Ahmed, 2016). De publicerade kraven på IFC-format år 2007 och var de första officiella kraven på att använda IFC (Laakso & Kiviniemi, 2012). Senaatti tillsammans med andra aktörer i fastighets-branschen har lanserat en BIM-manual som innehåller avtalsformuleringar för BIM-baserade projekt (Karlsson & Ahmed, 2016). Organisationen BuildingSmart och InfraBIM driver utvecklingen av BIM framåt i Finland tillsammans med programvaruföretag (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017).
Norges engagemang för IFC lyftes fram 2009 genom den första internationella arkitekttävlingen i Norge, där bidrag endast i IFC-format accepterades (Laakso & Kiviniemi, 2012). Sedan 2010 ställer Statsbygg krav på att leveranser av projekt sker i IFC-format (Statsbygg, 2015). I BIM manual 2.0 beskrivs kraven från det offentliga fastighetsbolaget Statsbygg i Norge på BIM-leveranser i bygg- och fastighetsprojekt (Statsbygg, 2015).
Enligt Karlsson och Rönndahl (2018) bör en nationell svensk BIM-manual med riktlinjer tas fram. I en sådan BIM-manual ska riktlinjer ingå för: BIM-funktioner i de olika projektfaser, detaljeringsnivå (LOD), BIM-implementeringsplan samt drift- och underhållsarbete. Enligt Rogier et al. (2017) måste en ändringsprocess implementeras av alla aktörer. I Sverige finns det fortfarande inga nationella krav på BIM vid offentliga projekt. Däremot finns offentliga förvaltare som ställer krav på BIM-leveranser (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017). Exempel på sådana offentliga förvaltare är: Trafikverket, Vasakronan, Akademiska Hus och Region Skåne. Det finns flera aktörer och organisationer, till exempel BIM Alliance, som driver utvecklingen av BIM framåt (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017).
19
3 Resultat och analys
3.1 Resultat och analys av intervjuer
I detta avsnitt redovisas en sammanställning av de empiriska data som har samlats in genom intervjuerna som har utförts. Intervjupersonernas syn på IFC diskuteras samt fördelarna och nackdelarna med formatet och vilka utvecklingsmöjligheter som finns.
3.1.1 Tyréns AB
Inge Wihlborg
Inge Wihlborg är utbildad byggingenjör och har även läst datateknik på Lunds Tekniska högskola. På Tyréns har Inge framförallt rollen som BIM-samordnare och BIM-strateg. Tidigare har han arbetat med projektering men i dagsläget arbetar han med samordning och digital informationshantering. Han jobbar som kravställare på den digitala samordningen och de format som disciplinerna arbetar med.
Ett projekt som Inge var involverad i är ESS-projektet i Lund där han hade rollen som BIM-samordnare (Byggfaktadocu , 2018). I projektet användes IFC av byggkonsulterna som ett utväxlingsformat. Enligt Inge möjliggjorde IFC informationsöverföringen från ett verktyg till ett annat. Inge menar att problemet med IFC-användningen är att det sker två konverteringar, dels när man importerar dels när man exporterar. Konverteringarna förändrar informationsinnehållet eftersom information förloras varje gång export eller import görs, vilket Inge anser vara ett stort problem. Vid samgranskning upptäcks informationsförlusten som har inträffat vid konverteringarna. Bristerna blir ännu större om man exporterar från ett program och importerar i ett annat för då försvinner parametrisk och grafisk information. En metod att kontrollera informationen är genom att exportera IFC-fil från ett program t.ex. Revit och importera tillbaka filen i samma program eller genom program som Solibri Model Checker. På Tyréns används många program som till exempel Tekla, Revit och MagicCad.
Vidare menar Inge att IFC-format inte är optimerat för projekteringen eftersom den har lågt informationsinnehåll. Däremot blir IFC ett bra underlag för förvaltningsskedet och utgör ett underlag för underhållsarbetet. Tyréns har ett stort pågående arbete med andra aktörer där undermarkdata definieras och benämns i IFC-standarder via CoClass. Enligt Inge är det mycket som saknas i IFC och därför behövs ytterligare arbete med att utveckla det vidare.
Inge menar att det är bra att ha en styrning på användning av IFC eftersom byggbranschen är en konservativ bransch som motsätter sig förändringar och därför hade en lagstiftning varit en bra utvecklingsmöjlighet. En av de största utmaningarna idag är att det finns personer som har jobbat inom branschen i till exempel 30 år och som har arbetat på ett specifikt sätt och därför är en omställning för dessa personer väldigt svår. Dessutom utförs inte arbete som inte ingår i uppdraget och därför måste krav från beställarens eller informationsansvarigas sida ställas.
20 3.1.2 NCC
Henric Selméus
Henric Selméus är civilingenjör inom produktion- och konstruktionsinriktning. Henric började på NCC som anbudtrainee och idag jobbar han som VDC-manager och entreprenadingenjör. Henric definierar IFC som ett öppet filformat. På NCC får medarbetare ingen manual för hur IFC används, istället får medarbetare utbildning från expertis i Stockholm. Henric upplever inte att det finns skillnad mellan informationen i IFC-modellen och Revit-modellen. Det beror på att han sätter krav på vilken information som han vill ha levererat från projektörerna. När han senare får filen kontrollerar han att den informationen han har efterfrågat av projektörerna finns med. Om information saknas då är det projektörernas ansvar att se till att filerna som levereras är fullständiga och korrekta. Henric menar att han dagligen upptäcker fel med modeller som han skickar tillbaka till projektörerna.
När det gäller uppföljning av IFC-informationen tycker Henric att det är projektörernas ansvar att kontrollera och följa upp filerna de levererar. Ibland händer det att det uppstår informationsmissar som varken Henric eller projektören kan lösa och då vänder de sig till expertis i Stockholm.
Henric anser att det är bra att ställa krav på användning av IFC inom byggbranschen. Däremot anser han att det är enkelt att leverera filer i IFC-format men utmaningen ligger i att leverera rätt information. Han tycker att beställare måste veta vad det är för informationsinnehåll man eftersträvar. Enligt Henric ställer NCC krav på projektörerna att leverera alla filer i IFC. Beställarna däremot brukar inte vara digitalt kunniga och de ställer därför inga krav. Han menar att oftast vill beställaren ha ett resultat men förstår inte vad som krävs för att komma fram till det resultatet. Partneringsprojekt är en metod för att involvera beställarna och hjälpa dem att formulera sina projektintentioner tillsammans med de involverade aktörerna i projektet. Ungefär 60 % av alla projekt på NCC är partneringsprojekt.
På NCC har det utvecklats ett system som innebär att samtliga projektörer jobbar med sina modeller som de exporterar till IFC. IFC-filerna överförs till systemet NCC IFC som automatiskt samordnar modellerna från de olika disciplinerna. Det är ett nytt arbetssätt som har varit igång i ett halvår ungefär. NCC går snart ut och berättar om det nya systemet.
Man kan redan se IFC som en standard i byggbranschen. BIM och modellering har funnits i branschen i 10–15 år men det upplevs fortfarande som något nytt eftersom det är först nu som det börjar användas i stor grad. Henric berättar att när han skrev sitt examensarbete för 5 år sedan på NCC skrev han om modellering och BIM men han skrev knappt någonting om IFC eftersom det inte var ett känt format.
3.1.3 SWECO
Harald Schrott
Harald Schrott har läst byggingenjörsprogrammet på Malmö högskola med inriktning inom byggdesign. Idag jobbar han bland annat som projekteringssamordnare, projekteringsledare och BIM-manager på SWECO Architects.
21
Enligt Harald är IFC ett verktyg eller format för att exportera och importera filer. På Sweco finns det en ledningsmanual för IFC och även andra program. För varje projekt finns det modellmanager och det är modellmanagern som är ansvarig för arbetssättet kring hantering av filer samt export och importarbetet. Arbetssättet skiljer sig från ett projekt till ett annat och det är modellmanagern som ska se till att det är korrekt arbetssätt. Nästan i alla projekt på Sweco finns det en typ av IFC-export och import.
Sweco har ett stort tunnelbaneprojekt i Stockholm tillsammans med ett spanskt företag. Sweco har helhetsuppdrag och Harald har rollen som projekteringsledare, projekteringssamordnare och modellmanager i projektet. På frågan om vilken funktion IFC uppfyllde i projektet svarade Harald att i just detta projekt användes IFC för olika syften. På fredagar exporteras dwg- och IFC-filer från Revit modellen. På de exporterna är det volymer som exporteras till IFC och inte mycket parametrar för det är inte viktigt i det sammanhanget. Dessutom finns det delleveranser som ska göras till kalkylteamet. För delleveranser till kalkylteamet exporteras IFC med de specifika parametrarna som finns i Revit modellen och som är relevanta för kalkylen. Harald menar att det görs olika typer av export beroende på kraven och mottagaren.
Information försvinner vid export, det menar Harald är en stor nackdel. Förlusterna är störst när det kommer till volymer men det sker inte mycket förluster i parametrar. Placeringar på objekt är också något som förändras vid exporter. För att kontrollera IFC-modeller görs kollisionskontroller. På Sweco finns ett team som jobbar enbart med kollisionskontroller. Det är väldigt svårt att upptäcka förlusterna visuellt eftersom modellerna vanligen är stora och komplexa.
Harald anser att en av de största utmaningarna idag är att beställaren saknar den digitala kunskapen som krävs. Han menar att beställare inte jobbar med digitala verktyg utan tar bara och kan därför inte hantera de digitala verktygen. Vid leverering till beställare brukar leveransen göras i form av PDF-fil för att beställare ska kunna hantera det. En förändringsprocess som måste ske för alla parter om utvecklingen ska drivas framåt. Harald berättar att medarbetare som har arbetat på samma arbetssätt i 30 år har stor erfarenhet men saknar den digitala kompetensen. Däremot har unga medarbetare en stor digital kompentens men mindre erfarenhet, det menar Harald är en stor tillgång om det kan utnyttjas på rätt sätt.
Leverans av filer i IFC-format ska inte vara ett krav, menar Harald. Han menar det spelar ingen roll vad det är för format som används men det viktiga är att den är fungerande. I dagsläget är IFC det bästa alternativet som är tillgängligt men den har fortfarande många brister.
3.1.4 COWI
Ali Ara
Ali Ara har läst byggingenjörsutbildning på Malmö Universitet. Idag jobbar som konstruktör på COWI.
Enligt Ali Ara är IFC ett format som alla andra discipliner kan samarbeta med varandra genom. På COWI finns det ingen manual för IFC. När Ali började på COWI fick han fråga sina kollegor och på så sätt lärde han sig hantera IFC. Enligt Alis mening är det enkelt att exportera till IFC-format och därför krävs det ingen manual utan det räcker med kollegornas hjälp. Han berättar att om han till exempel använder Tekla BIMsight så importerar han en IFC-modell som en annan disciplin har utfört. Han jämför och granskar modellerna och anpassar sin konstruktion
22
efter disciplinernas modeller. IFC behövs för kommunikation mellan disciplinerna men även för att redovisa ett specifikt innehåll.
På COWI är IFC-format en självklarhet och formatet förekommer i alla projekt. Om modellen innehåller många komplexa geometrier kan det ta lång tid att exportera IFC, det menar Ali är en stor nackdel. Vanligen tar det cirka två minuter att exportera modeller som inte innehåller komplexa geometrier, modeller med komplexa geometrier kan ta upp till fyra timmar att exportera. Ytterligare en nackdel är t.ex. att ursparingar som görs i väggar och balkar kan försvinna vid konverteringar.
Uppföljning av informationsinnehållet i IFC-filer varierar från ett projekt till ett annat. I projektet som Ali jobbar med just nu brukar de skriva vad det är för ändringar som varje disciplin har gjort samt lägga upp en modell-PM där det står specifikt vilka förändringar som har gjorts.
Ali tycker att det är bra med att ha styrning på leveranser av digitala filer i IFC-format trots att det är en självklarhet för COWI. Ali menar att det är bra om alla jobbar mot samma mål. Han tycker även att beställare bör ställa krav på IFC om formatet ska bli en standard i branschen. VR kopplat till IFC hade varit ett bra steg mot utveckling av formatet, menar Ali. Han tycket att visualisering av objekt, kollisioner, rum och detaljer hade varit ett viktigt steg i branschen. 3.1.5 BIM Alliance
Rogier Jongeling
Rogier Jongeling är teknisk doktor i informationsmodellering inom byggprocesser och är även civilingenjör i väg och vattenbyggnad. Just nu jobbar han som teknisk expert i föreningen BIM Alliance där han ansvarar för bland annat utveckling och projektledning av riktlinjer för BIM och geodata.
Enligt Rogier är IFC en väldigt viktig komponent för informationsbygget. Informationsbygget har tre huvudaspekter som är informationsinnehållet, modelleringen och språket. Informations-innehållet avser vilken information som är lämplig att skicka till olika aktörer samt för vilken delprocess. Modelleringen handlar om själva modellskapandet och vilken informationsbärare som används för att överföra information från ett program till ett annat och det är här som IFC kommer in i bilden, menar Rogier. Språket däremot handlar om benämning och definition av de olika objekten. I Sverige har vi CoClass, ett klassificeringssystem, som definierar begrepp och termer.
Inom BIM Alliance görs det insatser för att utveckla IFC-format. Rogier menar att idag finns det olika informationskällor som BIM Alliance försöker att sammanställa så att användaren av dessa program får rätt typ av objekt i systemet och med rätt egenskaper. LOD, Level Of Development, används för att säkerställa informationen i programmen. LOD är inget annat än tabeller där rader specifierar vad det är för typ av system och utrymme och i kolumnerna specificeras egenskaperna samt vilken typ av IFC som ska användas. Det finns till exempel IFCwall, IFCcolumn och för att det mottagande programmet ska kunna läsa av objekten är det viktigt att använda rätt typ av beskrivning.
23
Rogier anser att när man lägger in information i en IFC-fil gäller det att hitta rätt plats till all information. Han menar att det kan styras ganska långt men att det finns information som saknas i IFC. Det kan man lösa genom att bestämma LOD för att specificera vad det är för objekt som efterfrågas. Objektdetaljeringsnivå kan specificeras grafiskt och övrig information, som akustiska egenskaper, kan också utvecklas därefter. Enligt Rogier finns det program som är mindre bra för export och import av IFC-filer. Det är viktigt att även programvaruleverantörer implementerar IFC på ett effektivt sätt. Det finns programvaruleverantörer som har kommit längre än andra. Specificering och definiering av LOD-nivå och egenskaperna i IFC-filen är viktiga aspekter om IFC-konverteringar ska bli korrekta.
På frågan om vilka hinder som finns med användning av CoClass i samband med IFC svarar Rogier att det finns flera aspekter på denna fråga. Den första är kommunikationen, Rogier menar att idag finns det dålig kunskap och förståelse kring vad CoClass är. Den andra aspekten är processen och han menar att processen inte är riktigt formaliserad än utan det råder fortfarande tvetydigheter om hur och när CoClass ska användas. Den tredje aspekten är metodiken och med metodiken menar Rogier specificering av objekten i IFC-modellen. Metodiken innebär också klassificering genom att hitta språk som kan användas av båda människan och programmen och det är här som CoClass kommer in i bilden. I CoClass beskrivs objekttypen samt vilka egenskaper som tillhör objektet, den här metodiken kräver även tillämpning av LOD. Den sista aspekten är tekniken. Rogier anser att idag finns det inget verktyg i till exempel CAD-program som är direkt kopplat till CoClass och som även tillhör IFC-objekten. I dagsläget måste projektörer utföra eget arbete och gå in på CoClass separat och hämta egenskaperna som finns definierade i systemet. Det är båda tidskrävande och ineffektivt. IFC-informationen ska kontrolleras dels genom olika verktyg dels genom objektbaserade kontroller. Stickprov kan göras på olika sätt för att kontrollera modellen. Rogier tycker att istället för att skicka iväg en IFC-fil och hoppas på att det har blivit rätt måste användaren ta ett eget ansvar. Han tycker dessutom att idag är det alldeles för låga insatser kring standardisering och utveckling av IFC-format. Han påpekar att forskningsinsatserna inom byggbranschen är mycket låga i förhållande till andra industrier och i förhållande till branschens totala omsättning. Rogier tycker att vi gärna ska gå i Norges riktning när det gäller krav på digitala handlingar i den offentliga sektor och han anser att vi är på väg dit.
3.1.6 Akademiska Hus
Jan Andersson
Jan Andersson arbetar som projektledare på Akademiska Hus. Han ansvarar för projekt från projektering till produktionen. Jan handlar upp projektörer och entreprenörer samt ser till att projekt utförs i tid och inom kostnadsramen. Jan är i grunden utbildad till gymnasieingenjör och har arbetat bland annat med försäljning av byggmaterial. De senaste 24 åren har Jan arbetat som projektledare på beställarsidan.
Jan är inte bekant med IFC-format och han vet inte om han tidigare har fått IFC-filer i samband med projekt. I projektet Niagara1 levererades dwg-filer och en av filerna innehöll samtliga ritningar från alla discipliner. På frågan om vilka nackdelar som Jan upplevde med dwg-filerna
24
svarade Jan att han inte kan uttala sig för han tittar aldrig på dwg-filerna själv. Filerna är till för projektörerna menar han.
Han menar att det ställs höga krav från Akademiska Hus på vad som ska levereras ifrån projektörerna. Jan menar att nya format och program undviks om det inte finns mycket kunskap och erfarenhet om dem. Kraven varier i de olika skeden men deras höga krav kommer i slutändan när relationshandlingar ska lämnas in. Jan menar att 3D-modeller levereras i några projekt som en del av relationshandlingarna men att beställarsidan vill framförallt ha 2D-ritningar där 3D informationen har eliminerats. Elimineringen av 3D-informationen beror framförallt på att det är kostsamt och kräver mycket jobb att uppdatera, justera och bevara informationen i filerna. Jan förtydligar att om all information som har byggts upp under projektet tas in blir det oekonomiskt för förvaltningsskedet. Han menar även att nya versioner på format uppkommer kontinuerligt och de äldre försvinner eller inte går att öppna. Om dessutom beställaren väljer att få in all information måste förvaltaren revidera information varje gång en ändring görs i byggnaden. Om inte all information läggs in i modellen blir den opålitlig. Just nu väljer Jan att inte lägga in ändringarna som görs i fastigheten i modellen.
Jan berättar att information fortfarande kommuniceras i pappersform men att det är på väg att minska, att de tar emot underlag för relationshandlingar i pappersform. Det är inte säkert att en mer digitaliserad arbetsprocess genererar högre kvalitet utan att det är bara ett nytt arbetssätt, menar han. Jan tror också att metodiken med papper och penna inte kommer försvinna för att det ger en bättre förståelse för frågeställningar.
Jan berättar att om offentliga sektorn sätter krav på format är det för att öka konkurrensen. Han menar att format och filer inte kan tas för givet att de kommer finns kvar i all framtid, det gäller även IFC. Det kostar inte för projektörer att leverera filer däremot kostar det för beställaren att underhålla den. För beställaren är det avgörande hur mycket pengar som krävs för att underhålla filerna.
3.1.7 Statsbygg
Frode Mohus
Enligt Frode kräver Statsbygg att modeller levereras i IFC-format vid offentliga upphandlingar och vid BIM-leveranser på överenskomna intervaller. Vanligen är att disciplinerna (arkitekter, konstruktörer, elektriker, landskapsarkitekter) levererar IFC-filer på webbhotell, såsom Interaxo, eRoom, Projectplace, Byggeweb eller Byggnet, var 14: e dag under projektets varaktighet. Levererade IFC-filer sammanställs av en BIM-koordinator med hjälp av verktyg som Solibri, Navisworks eller Revizto. Eventuella kommentarer och avvikelser vid modellkontrollen rapporteras vanligen via BCF (BIM Collaboration Format).
Frode menar att fördelen med IFC är att formatet inte är beroende av CAD-system. Dessutom kräver IFC-format en strukturerad modellering, exportinställning och en gemensam attributuppsättning. IFC-formatet är godkänt i Norge som ett officiellt arkivformat eftersom det möjliggör långvarig lagring och återanvändning. Frode påpekar även att IFC är en ISO-standard (ISO16739) vilket innebär stabilitet och säkerhet för formatet. Han menar även att interaktion med bsDD (buildingSMART Data Dictionary) ger exakta definitioner och översättningar.
25
Nackdelar med IFC är att format som .rvt från Revit eller .pla från Archicad innehåller alltid information, till exempel parametrisk information, vilket standardiseras av ett öppet format som IFC. Däremot menar Frode att så länge alla aktörer använder samma format (till exempel Revit) kan effektiva mekanismer inom BIM-programmen användas för att undvika informations-förluster. En sådan mekanism kan vara primärmodellserver.
På frågan om vilka problem som upplevs med IFC-format svarar Frode att dagens vanligaste version av IFC, IFC 2x3, är gammal och saknar mycket. Uppdaterad version av IFC är IFC4, men certifieringen av CAD-programvara för IFC4 har tagit mycket lång tid. Idag finns det bara två CAD-system som har certifiering för IFC4 Reference View-export. Dessutom finns det inget stöd för parametriska objekt i dagsläget.
I syfte att utveckla IFC-ytterligare har en lösning för parametriska objekt föreslagits. Dessutom genomgår IFC-schemat en omfattande expansion till infrastrukturområden genom externa projekt för IfcBdridge, IfcRoad, IfcRail och IfcTunnel. Nästa version, IFC5, ska lanseras senast 2021.
3.2 Resultat och analys av enkäter
I detta avsnitt redovisas svaren på enkäterna som har besvarats av 29 aktörer inom byggbranschen. Enkäten skickades ut till 43 olika personer. Svaren redovisas efter frågornas ordning i enkäten.
1. Vilken huvudsaklig yrkesroll har du?
Denna fråga fick totalt 29 svar. Förutom yrkesrollerna som presenteras i figur 7, fanns även följande svarsalternativ: projektör, förvaltare, arbetsledare, produktionschef och arkitekt. I figur 7 redovisas att fyra personer har valt övrigt som svar på fråga ett och har angett yrkesrollerna: Digital Coach, Verksamhetsutvecklare, BIM-ledare och Kalkyl-chef.
Figur 7 Svar på frågan, ”Vilken huvudsaklig yrkesroll har du?”
4 (14,3 %) 10 (35,7 %) 1 (3,6 %) 1 (3,6 %) 1 (3,6 %) 7 (25 %) 2 (7,1 %) 2 (7,1 %) 0 2 4 6 8 10 12 Övrigt Konstruktör Entreprenadingenjör Konsult Projektchef BIM-samordnare Projekteringsledare Projektledare
Antal svar för varje yrkesroll
Yr
ke
sr
ol
26
2. Är IFC ett format som förekommer i dina projekt?
På denna fråga har totalt 29 personer svarat. 27 personer har svarat att IFC förekommer i deras projekt medan två personer har svarat att IFC inte förekommer i deras projekt. Dessa två personer har yrkesrollen verksamhetutvecklare och konsult.
Figur 8 Svar på frågan, ”Är IFC ett format som förekommer i dina projekt?”
3. Vad tror du om den framtida användning av IFC som format i byggprojekt? Särskilt mot bakgrund av att det i vissa länder ställs som krav på detta.
På denna fråga har 27 personer svarat. Fråga tre var en öppen fråga där personerna fick formulera svaren utifrån sina perspektiv. Svar för varje yrkesroll redovisas nedan:
Svar från BIM-samordnare:
- IFC är ju ett öppet format som de flesta mjukvaror kan exportera och importera. Det
används mycket i byggprojekten och fungerar bra. Dock finns det vissa mjukvaruleverantörer som inte bygger tillräckligt bra export/import funktioner i sina CAD programvaror vilket kan försvåra användandet av IFC. Detta är också ett led i deras sätt att behålla marknadsandelar genom att försvåra utbytet av information mellan olika CAD/BIM system. Jag tror absolut att IFC eller liknande öppna format är framtiden.
- Tror på en fortsatt användning av det, då vi använder det i informationsutbyte mellan
discipliner, samordning och mängdavtagning.
- IFC är rotat bra som filtyp mellan projektörer och framför allt i
3D-granskningsprogramvara. Användningen av det kommer antagligen inte att sakta in.
93,1 % (27)
6,9 % (2)
27
- Ser redan idag att det i stor utsträckning kravställs för användandet av IFC och jag tror
inte det kommer minska.
- En förutsättning för att samgranskning alls skall fungera. Svar från konstruktörer:
- Ett plattformsoberoende format vore toppen. Idag fungerar inte IFC i alla lägen. - Då olika discipliner använder sig av flertalet olika modelleringsverktyg tror jag att IFC
är ett format som kommer att fortsätta att användas ett bra tag framöver. Användandet av programvaror skiljer sig från företag till företag och även inom företaget från kontor till kontor. Anledning till detta beror dels kompetenser hos personalen runt om på kontoren men främst, enligt min mening, på uppdragsledarens erfarenhet av en programvara. Om inte projektet har en förutbestämd programvara som alla projektörer ska projektera i eller specifika filformat som ska levereras så kommer uppdragsledaren välja den programvara som denne anser är den bästa för att genomföra projektet. Därmed kommer programvarorna fortsättningsvis att skilja sig fram tills dess att programutvecklarna lyckas få fram ett tillräckligt bra program som alla uppdragsledarna hos de olika disciplinerna (A, K, V, W osv) tror att projektet kan genomföras med. Detta ligger, enligt min mening, väldigt långt fram i tiden och därmed tror jag att IFC-formatet kommer finnas kvar ett bra tag framöver.
- IFC kommer användas mer då samgranskning av 3D-modeller ökar i projekten. - Högre krav ställs för varje projekt. Kunder vill kunna mängda och kalkylera efter IFC.
Montage och produktion använder modellen på arbetsplats istället för ritning.
- Jag tror att det kommer att användas ännu mera.
- Det är en hygienfaktor i byggbranschen att kunna exportera till IFC för
samordningssyfte.
- Oj visste inte att det ställs krav på andra länder. Jag tror att IFC-format eller något
liknade kommer användas oftare i framtiden då 3D-projektering bli mer vanligare.
- Jag tror de kommer optimera IFC, så ingen information förloras vid omvandlingen från
till exempel dwg till IFC. Alternativt skapas ett nytt universalt format som förlorar mindre eller ingen information vid omvandling av fil-format.
- Vill ha. Ibland kan information försvinna vid export. Man märker detta framförallt när
olika discipliner använder olika program.
Svar från projekteringsledare:
Denna projekteringsledare som har svarat på enkäten, har svarat två gånger med samma svar av misstag.
- IFC kommer att leva kvar under överskådlig tid, det vill säga så länge de olika
programvaruföretagen inte självmant och gemensamt enas om annat gemensamt format.
28 Svar från entreprenadingenjör:
- Det kommer utvecklas och innehålla mer information. Svar från projektledare:
- Fortsatt stark implementering, behov av utveckling av formatet med hänsyn till
multidisciplinär samordning. Filtrering.
- Vanligare och vanligare. Svar från projektchef:
- Tror de kommer bli standard inom allt byggande. Svar från övrigt:
- Digital Coach: Fortsätter nog att existera ett tag precis som idag.
- Verksamhetsutvecklare: Tror det är bra att det finns ett format att hålla sig i så att det
ser mer lika ut i alla projekten. Så man inte behöver lära om i varje projekt. Men är ju beroende av hur mjukvaruleverantörer klarar av att förhålla sig till det och olika dialekter. Övrigt framåt så känns ju just ”filer” som utbyte lite föråldrat. Är det inte integrationer (API) mellan programvaror databaser som är framtiden. Men visst IFC strukturen kan ju vara en standard att hålla sig i. Men att skicka information i filer är nog inte framtiden.
- BIM-ledare: Jag tror att det kommer att vara IFC som gäller. - Kalkylchef: Bra med en modell som alla program kan använda. - Ingen angiven yrkesroll: Kommer att användas ett bra tag till.
4. Eventuella kommentarer kring IFC, möjligheter och hinder med formatet?
Denna fråga besvarades av 21 personer. Frågan är öppen och därmed var svaren av mycket skiftande karaktär. Majoriteten av svaren tyder på att IFC måste utvecklas mycket mer för att komma över brister och hinder som formatet har. Svar för varje yrkesroll redovisas nedan: Svar från BIM-samordnare:
- IFC är bra dock behöver det fortsätta att utvecklas.
- IFC från Revit kan vara bristfälliga, ofta beroende på exportinställningar när filerna
skapas.
- Fördelen är att projektörer kan skicka modell-filer mellan varandra oberoende av deras
aktuella projekteringsprogramvara. Ett litet hinder är stödet för IFC i till exempel BIM360 som är en projekterings- och produktions-molntjänst för hanteringen av ritningar och modell-filer som växer i popularitet.
