Examensarbetets syfte var att beskriva patienters upplevelse av ett fenomen, upplevelser av att vårdas i isolering under behandling av smittsam sjukdom. Därför ansågs en kvalitativ ansats vara lämplig för detta examensarbete. Att använda en kvalitativ metod för
examensarbetet kan ge läsarna en djupare förståelse för patienters upplevelse av att vårdas i isolering. Eftersom den kvalitativa metod som använts i de valda artiklarna var intervjuer var det lätt att urskilja patienters olika känslor och upplevelser av att vårdas i isolering. Hade en mixad studie, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats använts, hade
perspektivet varit mer spritt och resultatet kunde därmed varit svårare att urskilja och sammanställa.
Metoden som använts för dataanalysen var en litteraturstudie enligt Evans (2002). Evans (2002) metod utgår ifrån att analysera kvalitativt bearbetat material. Med detta menas att författarna till examensarbetet endast läst artiklar av kvalitativ ansats för att få fram ett resultat. Analysen delades in i klara och tydliga steg. Att plocka ut nyckelfynd ur artiklarnas resultat var ett steg i analysen som minskade risken för att författarna av examensarbetet inte skulle lägga egna tolkningar i resultatet. En kvalitetsgranskning enligt Friberg (2012) har utförts. Friberg (2012) har en väldigt detaljerad beskrivning av hur en kvalitetsgranskning går till (se bilaga B). I och med kvalitetsgranskningen anses examensarbetet ha en hög kvalitet på de artiklar som använts då de uppfyller kvalitetskraven för en vårdvetenskaplig artikel. Analysmetoden enligt Evans (2002) anses vara tydligt beskriven. Styrkor med analys metoden är att den delas upp i steg vilket underlättade för hur analysen skulle utföras. Datainsamlingsmetoden för artiklarna som använts till detta examensarbete har varit
intervjuer. Detta kan anses som en styrka för examensarbetes resultat då intervjuer kan ge en djupare förståelse av patienters upplevelser än vad enkäter skulle ha gjort, av att vårdas i isolering under behandling av smittsam sjukdom.
Andra datainsamlingsmetoder hade kunnat användas för detta examensarbete. Exempelvis hade en empirisk studie kunnat genomföras. Detta hade då innefattat att författarna till examensarbetet utfört intervjuer med sjuksköterskor. Om denna metod använts hade examensarbetets syfte behövts ändrats till utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, inte ett patientperspektiv. Då hade innebörden av det författarna till examensarbetet ville beskriva gått till spillo eftersom de ville skriva utifrån ett patientperspektiv. Om denna metod använts
hade endast sjuksköterskor i Västerås intervjuats. Detta hade lett till att examensarbetet haft ett litet geografiskt område. Författarna har valt att ej begränsa valda artiklarna till
examensarbetets resultat inom Sverige. Artiklar från olika länder användes även för att få en bredare grund och ett bredare perspektiv för examensarbetet. Om studien endast utförts i Västerås kan studiens resultat ej överföras till andra individer utanför det geografiska området. Överförbarhet (transferability) enligt Polit och Beck (2012) betyder att studien ska stämma in på fler än de som deltog i studien. Tillförlitlighet (dependability) menar att resultatet på studien skulle kunna göras om, av andra människor, på en annan plats (Polit & Beck, 2012). Eftersom författarna till examensarbetet har använt sig av publicerade artiklar skulle andra kunna få fram ett liknande resultat. Artiklarna som använts till examensarbetet är skrivna på engelska vilket gör att även människor från andra länder skulle kunna läsa dem och få fram ett liknande resultat. Sökprocessen samt de valda artiklarna finns presenterade i bilagorna A och C.
De databaser som använts är Cinahl Plus, Pubmed och Discovery. Dessa har använts då de har ett brett sortiment av vårdvetenskapliga artiklar. Databasen Cinahl Plus har använts mest då den hade flest artiklar som svarade an på examensarbetets syfte. Sökbasen Svensk MeSH användes för att få tillförlitliga översättningar av svenska begrepp till engelska inom
vårdvetenskapen. Detta användes för att inte författarna till examensarbetes översättning skulle vara missvisande i val av sökord. Översättningar från engelska till svenska kan vara missvisande och innebörden kan därmed förloras även om författarna till detta
examensarbete har använt sig av trovärdiga översättningsmetoder som exempelvis lexikon. Giltighet (credibility) innebär att den data som presenteras ska gå att lita på (Polit & Beck, 2012). För att säkerställa detta har författarna till examensarbetet skrivit nyckelfynd och citat på engelska då misstolkningar lätt kan göras om text översätts från engelska till svenska. Författarna till examensarbetet har inte lagt egna värderingar eller tolkningar i den text som översatts. Sökord valdes till en början. Då dessa ledde till icke relevanta artiklar valdes sökord om ett flertal gånger med hjälp av Svenska MeSH.
Artiklar skrivna mellan år 2000-2015 har använts. Artiklar äldre än 2010 användes då urvalet av artiklar publicerade efter 2010 var begränsade. Flertalet av de artiklar som framkom under sökningen med inklutionskriterier 2010-2015 var av kvantitativ ansats eller besvarade ej syftet för examensarbetet och var därav ej relevanta för examensarbetet. Under granskning av artiklarna uppmärksammade författarna ingen större skillnad på patienters upplevelser beroende på om artikeln var skriven 2001 eller 2012. De skillnader som uppmärksammades i artiklarna beroende på vilket årtal de var skrivna var på hur rummet var utformat och dess miljö och kan ha gett en annorlunda upplevelse. Detta går att koppla till samhällets tekniska utveckling de senaste åren. Majoriteten av artiklarna som använts i
examensarbetet är skrivna år 2010 eller senare. Därmed kan examensarbetets resultat
grundas på aktuell forskning. Nackdelen med att ha så stort årsspann kan vara att sjukvården har utvecklats mycket under de senaste åren. Även om utvecklingen går framåt anses känslor upplevas på liknande sätt hos olika individer.