Att genomföra och rapportera en undersökning är något som för med sig en god erfarenhet. Vi valde att göra vår undersökning i förskolan och att undersöka hur man som lärare i denna arbetar med autismdiagnostiserade barn.
Då vi bestämt oss för vad som skulle undersökas började arbetet med att vi var tvungna att avgränsa oss. Vi ville skriva om hur man som lärare i förskolan arbetar med barn som har speciella behov. Detta område är brett och vi valde att avgränsa oss. Valet föll på autism då detta är en diagnos som går att ställa på barn inom förskoleåldern. Att avgränsa oss har vi varit nöjda med. Det blev då tydligare för oss, gällande vad det var vi skulle arbeta med, och hur det skulle läggas upp med både undersökningen och rapporteringen av denna. Vi fick kontakt med flera olika förskolor avsedda för barn med autism.
Endast en förskola godkände att vi gjorde vår undersökning där. Detta var ett problem och hade vi haft möjlighet att besöka fler förskolor hade en jämförelse mellan olika förskolor varit möjlig. Det är något som setts som en nackdel. Undersökningen utfördes på en förskola, där en avdelning hade två barn med autism. Vi fick ut väldigt mycket av vår undersökning, men återkommer till att vi hade kunnat få en jämförelsemöjlighet om vi haft tillgång till fler förskolor. Dock har denna förskola och avdelning varit fullt tillräcklig för att kunna besvara vår valda frågeställning. När vi bestämt förskola, och vilka vi skulle intervjua börjades det göra intervjufrågor. Vi hjälptes åt med att ta fram de områden vi ville rikta in oss på och med vår frågeställning och vårt syfte som utgångspunkt kom intervjufrågorna fram.
Den intervjumetod som använts var av semistrukturerad och kvalitativ art. Ett fritt berättande för att få ut så mycket information som möjligt om vårt valda undersökningsområde var önskvärt. En kvantitativ intervju var för oss i detta inte aktuell då detta inte hade gett oss den bredd som vi önskade. Vi intervjuade den pedagog som arbetar med barnen på avdelningen och även en specialpedagog. Vi hade funderingar kring om BUP (barn och
ungdomspsykiatrin) skulle intervjuas. Vi ansåg dock att detta inte var nödvändigt och att det lätt hade kunnat få oss att tappa den kärna som vi ville hålla oss till. Funderingar på att intervjua föräldrarna fanns också. Detta skulle ge oss en inblick i hur dessa ser på förskolan, på att ha ett barn med autism samt vilka möjligheter de ser för sitt barns lärande, utveckling och framtid. Detta var tyvärr inte möjligt. Pedagogerna gav oss ett snabbt besked: föräldrarna
32
vill inte delta. När vi sedan diskuterade huruvida detta hade varit en tillgång eller ej, insåg vi att inte heller detta var nödvändigt för möjligheten att besvara frågeställningen. Vi anser att det inte hade behövts intervjua fler eller vid flera gånger än en. Vi hade förberett våra intervjuer grundligt och med detta fick vi en god och bred kunskap som var tillräcklig. Våra frågor var av en “fritt berättande” art. Frågorna ställdes heller inte i någon specifik ordning. Vi fick en väldigt bra kontakt med dem som intervjuades och intervjun flöt på under en trevlig och avslappnad form. Det var ett samtal, en dialog där både vi och den intervjuade var
medskapare i samtalet.
Vi ville ta reda på hur lärarna i förskolan arbetar för främjandet av lärande och utveckling hos barn med autism. Ett trettiotal förskolor kontaktades men fick via dessa kontakter besked om kommande nedläggning av avdelningar, samt att de inte önskade eller kunde ta emot oss. Kvar fanns ett alternativ, vilket var den specialförskola som undersökningen är gjord på. Efter intervjuerna kom bearbetnings/sorteringsfasen. Nu skulle all information samlas ihop och sorteras ut av det som var relevant utifrån vårt syfte och frågeställningar. Huvud och underrubriker skulle skapas som skulle forma rapporteringen av resultatet. Detta var en rolig del i arbetet. Vi använde oss i intervjun av diktafon, papper och penna. Vi anser att diktafon är en bra metod men att denna ger enormt mycket arbete efteråt.
Sedan skulle transkriberingen, samt det som var nedskrivet tas och börja bearbetas. Vi hade ändå inte velat göra det på något annat sätt. Det gav oss möjlighet att fokusera på intervjun istället för att skriva allt eller memorera. När vi sorterat och bearbetat empirin började en analys växa fram. Denna del sågs som den absolut roligaste i arbetet. Rubrikerna var enkla att ta fram då vi i stort visste vad som skulle redovisas utifrån frågeställningen samt den empiri vi hade. När rubrikerna var klara fyllde vi på med text innehållande den insamlade empirin. Titeln på vårt arbete kom vi på snabbt. Den fungerar enligt oss som en väldigt bra och tydlig beskrivning av vad vårt arbete handlar om. De frågor som har väckts under arbetets gång är hur man som lärare ser på arbetet med ett barn som har autism. Vi ställer oss frågor som: hade vi själv tyckt om att arbeta på ett sådant sätt? Nu vet vi hur de pedagoger som intervjuats ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn. Vi kan också svara med att vi själva hade kunnat tänka oss att arbeta med autismdiagnostiserade barn, och att med ett sådant arbete se
möjligheterna snarare än hindren. Vid eftertanke till hela denna process inser vi att alla handledningstillfällen skulle ha utnyttjats. Istället skrevs det bara på på uppsatsen vilket
33
resulterade i enormt mycket efterarbete istället. Vi skulle också ha läst in oss mer på den tidigare forskningen innan vi gav oss ut för att intervjua. Detta hade gjort att vi kunnat ta större plats i samtalet än vad vi gjorde.
34
Referenslista
Aldenrud, Ulla, Ilstedt, Stefan & Waclaw, Wanda (1999). Barn med autism och Asperger
syndrom- praktiska erfarenheter från vardagsarbetet. Linköping: Förlaget Futurum.
Beckman, Vanna, Kärnevik-Måbrink, Margareta & Schaumann, Helen (2003). Gång på gång-
pedagogik vid autism och autismliknande tillstånd. Stockholm: Natur och kultur.
Beyer, Jannik, Gammeltoft, Lone (2000). Autism och lek. Stockholm: Liber AB.
Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Davidsson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, Christopher (1992). AUTISM och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och
vuxna. Stockholm: Natur och kultur.
Holmqvist, Mona (2004). En främmande värld- om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Rubin, Birgitta (2006). Barnet i glaskulan? Stockholm: Norstedts förlagsgrupp AB.
35