5. Avslutande diskussion
5.2. Metoddiskussion
Den använda metoden för denna studie anses vara lämplig då syftet har varit att ta reda på pedagogers egna tankar, föreställningar och uttryckta praktiker kring det litterära arbetssättet i förskolans verksamhet med fokus på flerspråkiga barngrupper. Syftet med ens projekt måste vara avgörande för vilket slags metod man använder sig av (Trost, 2010).
Målet med studien har åstadkommits då jag har kunnat ta del av pedagogers egna tankar och använda praktiker samt analyserat den insamlade informationen med hjälp av för studien valda teorier. Dock de gjorda tolkningarna kan alltid tolkas annorlunda. Studien kan beskrivas som ganska liten eftersom det har varit ett mindre antal deltagare ifrån ett väldigt begränsat område. Hade urvalet av förskolor varit mer spritt och varierat och antal deltagare större finns möjligheten att resultatet hade kunnat vara annorlunda. Då empirin åstadkommits med hjälp av intervjuer skulle studien vara svår att replikera exakt. Detta eftersom informanterna dels skulle kunna ha andra åsikter och uppfattningar men också byta arbetsplats. Att genomföra en liknande studie på samma förskolor skulle förmodligen ge liknande svar, då den pedagogiska verksamheten kan vara uppbyggt på samma sätt som när denna studie genomfördes, och därmed skulle de intervjuade pedagogerna ha samma riktlinjer att följa i sitt arbete.
Jag är medveten om att resultat vilar på hur jag som forskare har uppfattat och tolkat det som sagts under intervjuer torts att jag har ytterst försökt vara väldigt objektiv och saklig i analysarbetet. Det har varit en fördel att själv genomföra alla intervjuer eftersom tidpunkter och längden på samtalen varit mer flexibla och anpassningsbara efter mina och de intervjuade möjligheter och jag har kunnat bestämma över samtalsriktningen och frågorna som har varit intressanta för min studie. Detta har underlättat i den efterkommande bearbetningen och analysen av materialet. “Om man själv gjort alla intervjuer så kan man sitt material” (Trost, 2010, s.151). Det är också viktigt att man är försiktig och inte övertolkar sitt material (ibid.).
Intervjuerna har blivit noggrant transkriberade men redovisas inte i sin helhet utan har använts som blockcitat i resultat och analys avsnittet. Denna studie redovisat resultat skiljer sig inte från tidigare gjorda undersökningsresultaten vilket tyder på en tillförlitlighet trots att studien kan anses vara liten till sitt omfång. Intervjufrågor medföljer som bilaga.
5.3. Framtida forskning
Den befintliga forskningen inom studiens intresseområde är stort och intressant. Dock efter att studien har genomförts har ytterligare tankar och frågor väckts som skulle vara intressanta att utveckla vidare. För att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med språk och flerspråkighet med hjälp av litteratur hade varit intressant att förutom intervjuer även göra observationer på förskolor. På det sättet hade både tankar och handlingar i förskolans verksamhet kunnat uppmärksammas och granskas vilket kunnat resultera i en bredare och mer omfattande bild på pedagogers arbete. Hade det funnits mer tid för undersökningsarbete hade det varit fascinerande att kunna följa det pedagogiska arbetet under en längre tid. Det skulle vara spännande att kunna studera vilka läromedel och tekniker som används i olika läsaktiviteter samt om och hur pedagogers egna åsikter och förutsättningar påverkar på det pedagogiska arbetet.
Förskoleverksamheten som plattform bidrar med stora utmaningar för pedagogerna som kan vara väldigt påfrestande och utmanande för både kropp och själ. Därför skulle det vara givande för alla att samverka och samtala om olika dilemman och situationer i verksamheten. Funderingar, problemlösningar, aktuell forskning eller underhållande historier gör att stämningen förändras och bidrar till att vi lär av varandra och får nya perspektiv genom nya tankar.
6. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan - en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB
Bjar, Luise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund. Studentlitteratur Björk-Willén, Polly, Puskás, Tünde & Bylund, Anna (2013). Flera språk i förskolan - teori
och praktik. Stockholm: Skolverket
Booker, Kelly & Batt, Jantiena (2016). Curiosity, wonder and awe with literacy in preschool. Practical Literacy: The Early & Primary Years: 2016;21(3):16-19.
https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=01983eb9-e2b5- 4c7a8a7a-44ff7c70a3f2%40sessionmgr101
Chambers, Aidan (1994). Böcker omkring oss – om läsmiljö. Stockholm: Norstedts Förlag AB
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2011). Barns delaktighet i det fysiska rummet. Stockholm: Svenska OMEP
file:///C:/Users/breve/OneDrive/Desktop/FULLTEXT01%20delaktighet(4).pdf
Fast, Carina (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Gjems, Liv (2018). Förskolans arbete med tidig litteracitet – på barns villkor. Lund. Studentlitteratur AB
Gruber, Sabine (2010). Utvärdering av fortbildningen Språk och kommunikation i
flerspråkiga förskolegrupper i Linköpings kommun. Linköping: Linköpings Universitet
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311153/FULLTEXT01.pdf
Heimer, Maria (2016). Högläsning i förskolan. Vägledning till litteraturen. Stockholm: Gothia Fortbildning AB
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några
perspektiv. Stockholm: Författarna och Liber AB
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red. 2003). Förskolan – barns första skola! Lund: Författarna och Studenlitteratur
Jönsson, Karin, Axelsson, Monica, Bergöö, Kerstin, Brink, Lars, Fast, Carina & Kåreland, Lena (2016). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola
och skola. Stockholm: Liber AB
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber
Norlin, Pelle (2013). Bilderbokstunden i förskolan. Småflodhästarna och Kenta möter Piraten
och Spenaten. Lic.-avh. Uppsala: Uppsala Universitet
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:743867/FULLTEXT01.pdf
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur
Skolverket (2018). PM - Barn och personal i förskolan hösten 2017. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/
svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/ pdf2794.pdf?k=2794
Statens medieråd (2017). Småungar & medier.
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/smaungarmedier2017.2343.html
Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus – om förskolans roll i flerspråkiga barns
språkutveckling. Borås: Institutionen för pedagogik. Paideia. - Dafolo Forlag A/S. - 1904-
9633. ; :4, s. 29-37
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf
Svensson, Ann-Katrin (2011). Språkstimulerande miljöer i förskolan. Jönköping: Länsbibliotek Jönköping
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883872/FULLTEXT01.pdf
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
von Tetzchner, Stephen (2016). Utvecklingspsykologi. Uppl.2:1. Lund: Studentlitteratur AB Thörner, Agneta (2017) ”Vi kan inte bara utgå från barnens intresse” Pedagogers guidning
av barns intresse i förhållande till förskolans målstyrning. Lic.-avh. Göteborg: Göteborgs
Universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1058853/FULLTEXT01.pdf
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/ Godforskningssed_VR_2017.pdf