Metoddiskussion - Den matematiska väggen

Min studie bygger på den insamlade empirin genom fotografier och intervjuer. Att ha tidigare koppling till förskolorna kan påverka resultatet. När man känner till förskolorna kan man inte vara helt objektiv när man tittar på väggarna. Man har en viss förståelse för deras val av uppsättning. Att känna till lokalerna gör också att det blir lättare att gå runt och fotografera väggarna. Jag ser det som en fördel att jag själv fick gå runt och fotografera väggarna. Då var det ingen som kunde påverka vad jag såg. Jag ville hålla mig så objektiv som möjligt utan att tolka det som satt på väggarna. Att känna till pedagogerna kan göra att man tolkar deras avsikter i svaren. Att känna pedagogerna kan också vara en fördel, då det kan bli en mer avslappnad intervju, där pedagogerna kan känna sig mer trygga och lugna i intervjun. Om pedagogerna hade fått frågorna innan intervjun hade de kunnat läsa på sig om ämnet och inte svarat utifrån sin egen verksamhet. Det kan vara en nackdel att både känna till lokaler och pedagoger, då det lätt kan tas för givet att man redan vet var allt finns och att man vet alla svar.

Analysen av väggarna gjordes efter att intervjuerna var gjorda. Detta för att inte påverka intervjuerna. Jag ville ha en så objektiv syn på väggarna som möjligt och inte lägga in några värderingar i det som framkom under intervjuerna.

6.2 Förslag på framtida forskning

Under detta arbete har mitt fokus legat på räkning, mätning och design. Det hade varit intressant med en fortsatt forskning kring de andra matematikaktiviteterna, förklaring och argumentation, lokalisering samt lekar och spel. Med tanke på att pedagogerna tyckte att intervjun väckte deras tankar kring matematiken på väggarna hade det varit fascinerande att se om någon annan matematikaktivitet hade fått samma uppmärksamhet som siffrorna har fått i dessa förskolor.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok . 1. uppl. Stockholm: Liber

Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar: matematik för de yngsta i förskolan . 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande . 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder . 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber De Jong, Marjanna (2010) Förskolans fysiska miljö. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan.1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Delacour, Laurence (2013). Didaktiska kontrakt i förskolepraktik: förskollärares

transformering av matematiska mål i ett läroplansdidaktiskt perspektiv . Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2013

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/15896

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens värld . 1. uppl. Stockholm: Liber

Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare . 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Ekström Tove & Johansson Petra (2014). Den talande väggen. Malmö högskola

Elfström, Ingela (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola . 2. [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå, Sverige

Tillgänglig på Internet: http://umu.diva-portal.org/ (2016-12-27)

Forsbäck, Magareta(2006) Sortering och klassificering. I: Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare . 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Frye, Douglas, Baroody, Arthur J, Burchinal, Margaret, Carver, Sharon M, Jordan, Nancy N & McDowell, Judy (2013). Teaching math to Young Children. Educator´s Practice Guide. NCEE 2014-4005. U.S Department of Education. National Center for Education Evaluation and Regional Assistance

Gitz-Johansen, Thomas, Kampmann, Jan & Kirkeby, Inge Mette (2001). Samspil mellem børn og skolens fysiske ramme. Danmark

Tillgänglig på Internet:

http://www.sbi.dk/download/rumformfunktion/Samspil%20mellem%20b%C3%B8rn%20og %20skolens%20fysiske%20rammer.pdf (2016-11-29)

Läroplan för förskolan Lpfö 98 . [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 NE Nationalencyklopedin (2016)

Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/ (2016-11-01)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande . 1. uppl. Diss. Stockholm : Univ., 2004

Olofsson, Britta (2012). Hur många plommon ryms i Majas mage?: matematikundervisning i förskolan . Stockholm: Lärarförbundets förlag

Persson, Annika (2006) Språk, kommunikation och representationer. I: Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare . 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Regeringen (2016).

Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/pressmeddelande/2016/11propositon-om- forskverksamhet-med-betyg-fran-arkurs-4 (2016-11-12)

Rice, Linda J & McKeny, Timothy S (2012). Making Theacher Change Visible: Developing an Action Research Protocol for Elementary Mathematics Instruction. Ohio University Tillgänglig på Internet: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1098408.pdf (2017-01.10)

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för barns lärande . 1. uppl. Stockholm: Liber

Skolverket (2016). Stockholm

Tillgänglig på Internet: http://Skolverket.se/regelverk/laroplaner-1.147973/ (2016-11-18) Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet . 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Sterner, Görel & Johansson, Bengt(2006) Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I: Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare . 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Sterner, Görel (2006) Språk, kommunikation och representationer. I: Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare . 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar . Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening . 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv . 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Teckenpärlor (2011-2014)

Tillgänglig på Internet: http://www.teckenparlor.se/ (2016-11-30)

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002)

Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wehner-GodÃ©e, Christina (2013). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation - DVD, bok . 2. uppl. Stockholm: Liber

Wernberg, Ann & Larsson, Karin (2010) Matematiken i förskolan. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan.1. utg. Stockholm: Natur & kultur Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete . 1. uppl. Stockholm: Liber

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Datum: 2016-11-17

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej!

Mitt namn är Annika Rintoft och jag läser till förskollärare flexibel variant höstterminen 2016. Nu läser jag termin 6 och ska skriva mitt examensarbete. Jag vill undersöka matematiken i förskolorna och önskar studera väggarna för att se vad det finns för matematik uppsatt. Dessutom önskar jag intervjua pedagoger för att få deras syn på matematiken och deras tankar angående vad som sätts upp på väggarna som har med matematiken att göra. Det jag är intresserad av att ta reda på i min studie är, vad och var matematiken i den fysiska miljön finns. Jag kommer att fotografera väggarna och dessa fotografier kommer utgöra ett underlag för min studie. Pedagogernas intervjusvar kommer utgöra grunden för studien. Allt material kommer att transkriberas och bearbetas. Enbart berörda personer inom utbildningen på Malmö högskola kommer få tillgång till materialet. Inga enskilda personer eller förskolenamn kommer att identifieras. Jag utgår från Vetenskapsrådets principer som innebär att alla deltagare kan när som helst och utan anledning avsluta sin medverkan i denna studie.

Vid eventuella frågor kan ni kontakta mig via mail eller mobilnummer: Xxxxx_xxx@hotmail.com xxxx-xxxxxx Namnteckning ……… Namnförtydligande ………... Datum ………...

Bilaga 2

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Datum: 2016-11-17

Brev till informanter

Hej!

Mitt namn är Annika Rintoft och jag läser till förskollärare flexibel variant höstterminen 2016. Nu läser jag termin 6 och ska skriva mitt examensarbete. Jag vill undersöka matematiken i förskolorna och önskar studera väggarna för att se vad det finns för matematik uppsatt. Dessutom önskar intervjua pedagoger för att få deras syn på matematiken och deras tankar angående vad som sätts upp på väggarna som har med matematiken att göra. Det jag är intresserad av att ta reda på i min studie är, vad och var matematiken i den fysiska miljön finns. Jag kommer att fotografera väggarna och dessa fotografier kommer utgöra ett underlag för min studie. Pedagogernas intervjusvar kommer utgöra grunden för studien. Allt material kommer att transkriberas och bearbetas. Enbart berörda personer inom utbildningen på Malmö högskola kommer få tillgång till materialet. Inga enskilda personer eller förskolenamn kommer att identifieras. Jag utgår från Vetenskapsrådets principer som innebär att alla deltagare kan när som helst och utan anledning avsluta sin medverkan i denna studie.

Vid eventuella frågor kan ni kontakta mig via mail eller mobilnummer: Xxxxx_xxx@hotmail.com xxxx-xxxxxx Namnteckning ……… Namnförtydligande ………... Datum ………...

Bilaga 3

Intervjufrågor till pedagoger

Jag har valt att studera hur matematiken synliggörs i den fysiska miljön. Med den fysiska miljön menar jag väggarna i förskolan. Jag har valt ut tre matematiska begrepp som jag inriktar mig på:

Räkning innefattar: Räkning, antalsord, räknesystem och talsystem.

Mätning innefattar: Jämförelser, måttenheter och mätsystem, längd, area, volym, tid, vikt och pengar.

Design innefattar: Former och figurer, mönster och symmetri, arkitektur och konst. (Solem & Reikerås, 2004 s. 11-12)

 Hur blir matematiken synlig i förskolans fysiska miljö inom områdena räkning, mätning och design?

 Hur upplever du att den fysiska miljön påverkar barns lärande när det gäller räkning, mätning och design? Ge gärna exempel.

 Vilken matematik inom områdena räkning, mätning och design anser du blir mest synlig i den fysiska miljön? Ge gärna exempel.

 Hur kan du som pedagog påverka barns inställning till matematiken i den fysiska miljön?

Bilaga 4

Figur 2. Adventsljusstakar som nedräkning till julen.

Bilaga 4

In document Den matematiska väggen (Page 33-49)