Metoddiskussion

Med facit i hand vill vi punktera att enkäter inte är det absolut hållbaraste sättet att få in information. Med all hänsyn till att pedagoger ofta är upptagna, leder det till att man får in väldigt få enkäter trots flera påminnelser. Som vi tidigare nämnt skickade vi ut ca 30 enkäter men fick endast tillbaka nio stycken. Det krävs även ett väldigt jobb med enkäter, de ska lämnas ut, det ska skickas ut flera påminnelser och i slutendan ska dem hämtas. Vidvidare reflektioner anser vi att det hade varit bättre att boka intervjutider med pedagogerna, då de har en tid avsatt för att kunna diskutera med oss.

Vidare anser vi att det är viktigt hur man formulerar sina frågor, både i intervjuer och enkäter. Vi valde i detta arbetat att ställa likartade frågor till alla barn, dock ändrade vi

35

dem lite beroende på barnets erfarenhet vilket gjorde att vi fick en större förståelse för just det barnets tankar. Av egna erfarenheter har vi märkt att rekvisita av något slag underlättar barnintervjuerna, barnen får då chans att se det konkret och blir mer intresserade av vad som ska ske. Rekvisita enligt oss skapar en viss spänning för barnen under intervjuerna vilket håller deras intresse och koncentration uppe längre.

7.4 Slutsats

Som blivande KME-lärare är vi eniga med pedagogerna på fältet samt litteraturen att en planerad, strukturerad och varierad aktivitet gynnar barnens utveckling. Att arbeta med hjälp utav estetiska uttryckssätt ger barnen en syn på flera olika arbetssätt vilket bidrar till deras förståelse för omvärlden. Att barn kommer i kontakt med matematik dagligen är nu ett faktum för oss, dock anser vi att det som pedagog är viktigt att ta tillvara på alla tillfällen barnen utforskar de matematiska fenomenen och tillsammans bilda en uppfattning om den matematiska omvärlden.

Under en dag på förskolan kommer barnen i kontakt med matematik i många dimensioner, viktigast att lyfta fram enligt pedagogerna är jämförelseord och lägesord, vidare menar dem att begrepp som addition och subtraktion kan komma i skolan. Dock kommer dem självklart i kontakt med addition och subtraktion men de pedagogerna menade är, att man inte måste belysa begreppen utan mer dess innebörd på ett lustfyllt och roligt sätt. Som slutsats vill vi poängtera att matematik i förskolan ska vara lustfyllt och lärorikt, det ska flytta in naturligt i barnens vardag och inte som ett skolämne. Barnen måste få utvecklas och skapa erfarenheter i sin egen takt med hjälp utav varierade aktiviteter och medvetna pedagoger.

7.5 Vidare forskning

Vi anser att det hade varit intressant att med KME ”glasögon” jämföra synen på matematik i förskolan och skolan, hur arbetar de med estetiska uttryck för att förtydliga matematikens innebörd. Försvinner de estetiska uttryckssäten i skolans värld eller finns de kvar men dolda?

36

Källförteckning

Litteratur

Ahlberg, Ann, Bergius, Berit m.fl. (2000) Matematik från början NCM Göteborg: Livrena AB.

Björklund, Camilla (2008) Bland bollar och klossar – Matematik för yngsta i förskolan Lund: Studentlitteratur AB.

Björklund, Camilla (2009) ett, två, många - om barns tidiga matematiska tänkande Stockholm: Liber AB.

Doverborg, E, Emanuelsson, G m.fl. (2011) Små barns matematikGöteborgs universitet: NCM.

Doverborg, Elisabet, Pramling Samuelsson, Ingrid (1999) Förskolebarn i matematikens

värld Stockholm: Liber AB.

Doverborg. Elisabet, Pramling Samuelsson (2000) Att förstå barns tankar - Metodik för

barnintervjuer Stockholm: Liber AB.

Egeberg, Sonja, Halse, Johan m.fl. (1999) Utvecklingspsykologiska teorier Stockholm: Liber AB.

Evenshaug, Oddbjørn, Hallen, Dag (2010) Barn och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur AB.

Gottberg, Jessica & Rundgren, Helen (2006) Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR).

Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet. Teknik och matematik i förskola och förskoleklass (2012) Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Magne, Olof (2002) Barn upptäcker matematik - Aktiviteter för barn i förskola och

skola Umeå: Specialpedagogiska institutet Läromedel.

Olsson, Ingrid, Forsbäck, Margareta (2008) Alla kan lära sig matematik Stockholm: Natur och kultur.

Pramling, Ingrid (1995) Kunnandets grunder - Prövning av en fenomenografisk ansats

37

Selander, Staffan, Kress Gunther (2010) Design för lärande- ett multimodalt perspektiv Stockholm: Nordstedts förlag.

Skolverket. Läroplan för förskolan. Lpfö 98(reviderad 2010).

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004) Det matematiska barnet 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.

Trost, Jan (2005)Kvalitativa intervjuer 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Internet källor

Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning Elanders Gotab

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2013-11-04).

Malmö högskola (reviderad 2008) Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Institutioner/KSM/manschetter/KME.pd f?epslanguage=sv (hämtad 2013-09-23).

Muntliga källor

38

Bilaga 1

Intervjufrågor till barnen

1.

Vad tänker du kring ordet matematik?

2.

Tycker du att det är roligt att räkna? Om ja/nej varför?

3.

Hur gör du när du räknar, kan du visa oss?

4.

Om du har 6 äpplen och äter upp ett hur många har du då kvar? Visar konkret!

5.

Vilken form har dessa figurer? Visar en boll, en fyrkantig låda och en triangel

6.

Här är 8 russin om du och jag ska dela hur många får vi då var?

7.

När du lekar med dina kompisar brukar ni dela på saker då? Hur gör ni?

8.

Hur tyckte du frågorna var? Lätta eller svåra, vad var lätt och vad var svårt?

39

Bilaga 2

Informations brev angående enkäterna

Hej

Vi är två lärarstudenter som läser vår sjunde och sista termin på Malmö högskola. För tillfället håller vi på att skriva vårt examensarbete, där vi ska undersöka vardagsmatematik i förskolesituationer. Vi kommer att undersöka hur barn kommer i kontakt med vardagsmatematik i fri lek men även i kommunikation med er förskollärare och deras kamrater. Undersökningen kommer att ske under observationer av fri lek, samlingar, aktiviteter eller annan form av situationer där vardagsmatematik kan beröras.

För att underlätta analysarbetet är vi tacksamma om ni uttrycker er så utförligt som möjligt, för att undvika missförstånd och misstolkningar som i sin tur kan påverka resultatet av vår studie.

Det är givetvis frivilligt att delta och du som svarar är helt anonym enligt de regler som gäller i forskningssammanhang, detta innebär att varken ditt eller förskolans namn kommer att nämnas i rapporten. Desto fler enkäter vi får in desto bättre resultat kan vi få fram, så vi är tacksamma för alla som vill bidra.

Är det något ni undrar över är det bara att höra av er till oss!

Med vänliga hälsningar

Marie Olsson telenr: XXX Vivien Mach telenr: XXX

40

Bilaga3

Enkätfrågor till pedagogerna

1. Hur tänker du kring matematik i förskolan?

2. Anser du att matematik har betydelse för barnens utveckling under förskoletiden?

3. Anser du att det är viktigt att synliggöra de matematiska begreppen för barnen?

4. Hur planerar du in matematik i verksamheten för att barnen ska beröra strävandemålen i läroplanen samt vilket material använder du dig utav?

5. Vad är vardagsmatematik för dig?

In document Hur det multimodala lärandet uttrycker sig i vardagsmatematik (Page 34-40)