Metoddiskussion

När man använder sig av enkäter i en undersökning är det inte ovanligt att man får ett ganska klent gensvar i form av få återlämnade enkäter. En av anledningarna till detta kan vara en allmän enkättrötthet bland informanterna som förmodligen ganska ofta ombeds medverka i olika undersökningar (Johansson och Svedner 2006 s. 33). För att så långt som möjligt råda bot på detta valde vi att dela ut våra enkäter på skolor vi hade en personlig anknytning till. Vår förhoppning var att den personliga relationen till flera av pedagogerna skulle innebära att de var mer benägna att fylla i och återlämna enkäten. Trots detta fick vi ganska få besvarade enkäter; 40 av 95 stycken alltså strax under hälften.

Fler diskutabla omständighet kring enkäterna rör sig kring vilka personer som valt att svara och det totala antalet enkäter. En gissning skulle kunna vara att många av de som valt att besvara enkäten över lag är de som har en samsyn med författarna i frågan om populärkulturens förmodade förtjänst i undervisningen. Följdaktligen skulle det kunna vara så att många av informanterna som ställer sig positiva till frågan har valt att svara och många som ställer sig negativa har avstått. Likaledes är omfattningen på vår enkätundersökning utav ringa art. Eftersom vi baserar resultaten från undersökningen på endast 40 återlämnade enkäter ligger det nära till hands att ifrågasätta tillförlitligheten. Fler enkäter hade förmodligen i väsentlig mån höjt kvalitén på datan.

38

Detta sammantaget sänker givetvis värdet på empirin. Vi är emellertid av uppfattning att enkäterna trots allt har ett visst inslag av tillförlitlighet. De ger oss i alla fall en fingervisning om tillståndet hos sakerna vi ämnar undersöka varför vi valt att ta med dessa data som underlag för slutsatserna

I enkäterna uppmanade vi med två öppna frågor informanterna att själva formulera svaren istället för att kryssa i förbestämda alternativ. Många utnyttjade dessa fält i enkäten väl och bemödade sig med att fylla i ganska mycket information här. Svaren på frågan om pedagogernas egna erfarenheter av populärkultur i undervisningen var avsedda att vara uttömmande men vi hade inte räknat med att få in så mycket intressant information på frågan om de hade några övriga synpunkter. Här skrev ganska många och det gav en antydan om hur även de pedagogerna som inte blev utvalda för intervju värderade och förhöll sig till populärkultur i skolan.

Anledningen till att de öppna frågorna i enkäten fungerade så pass bra var troligen att de var väl formulerade. Detta gällde dessvärre inte för frågorna med de fasta svarsalternativen. Med tanke på resultaten är det frestande att dra slutsatsen att de tvärtom var dåligt formulerade (Johansson & Svedner 2006, s 32). Problemet var att på flera av frågorna blev svaren väldigt entydiga. Vi tolkade detta som att frågorna och svarsalternativen var ställda på ett sådant sätt att det för de flesta blev ganska uppenbart vad de skulle välja. En annan anledning skulle kunna vara att vi så pass tydligt informerade om vårt syfte att vi påverkade vissa att svara i linje med vår uppfattning. Empirin blev härmed återigen lidande då det hade varit mer intressanta att ringa in flera olika uppfattningar, något som förmodligen skulle kunna åstadkommits om frågan ställts på ett annat sätt eller fler/andra svarsalternativ getts.

Sammantaget vill vi i en diskussion om enkäterna understryka de för empirins skull besvärande omständigheterna rörande omfattning, vilka som besvarat enkäterna samt vår forskningseffekt på informanterna. Vi har trots det valt att använda oss av materialet i vår undersökning då vi finner det så pass intressant och besitter en sådan autenticitet att det vore synd att utelämna.

39 4.1.2 Intervju

Vår avsikt med djupgående, kvalitativa intervjuer var att få så uttömmande svar från informanterna som möjligt. Vi ville att intervjun skulle anta formen av en diskussion snarare än en intervju i syfte att få informanten avslappnad och därmed ge så personliga och uppriktiga svar som möjligt (Johansson & Svedner, 2006 s. 44). Detta upplevde vi att vi lyckades ganska bra med men upplägget innebar också en viss problematik. I vår strävan att mer hålla ett samtal med informanten tenderade vi att ha en viss påverkan på intervjupersonen; något som framgick när vi gick igenom ljudupptagningarna. Vi märkte exempelvis hur en av informanterna tycktes justera sin uppfattning i en fråga efter att en av oss ställt en oförsiktig följdfråga som mer hade karaktären av en tillrättavisning. Detta är naturligtvis beklagligt eftersom det drabbar empirins trovärdighet. Vi menar emellertid att vår påverkan inte innebar en särskilt stor minskning av empirins värde, ett visst mått av påverkan är närmast oundviklig.

4.2 Diskussion av resultat

I denna sammanfattande diskussion kopplar vi samman resultat och analys till en vidare kontext. Denna del har vi valt att presentera som en sammanhängande text hellre än att försöka besvara våra frågeställningar en efter en. För att underlätta läsningen kan det emellertid vara på sin plats med en upprepning av problemområdet:

1) Hur värderar och förhåller sig pedagogerna i vår undersökning till en undervisning med populärkulturella inslag?

2) Hur vanliga är sådana inslag i pedagogernas verksamhet?

3) Vilka exempel på undervisning med populärkulturella inslag återfinns hos dessa pedagoger?

Ett positivt förhållningssätt till populärkulturen i skolan är något som genomsyrar empirin i undersökningen. Generellt tror många att det finns flera pedagogiska förtjänster genom att driva en undervisning med populärkulturella inslag. Det uppstår här en konflikt mellan teori och praktik. Trots att majoriteten pedagoger (97%) tror att populärkultur som komplement

40

i undervisningen kan vara positivt för inlärningen är det förhållandevis få som arbetar regelbundet med det i praktiken. Det blir intressant att ställa detta mot det faktum att 97% av pedagogerna tror att elevmottagandet skulle vara positivt i en sådan undervisning. En möjlig förklaring till att inte fler använder sig av populärkulturen i skolan kan vara det som pedagogen Göran beskriver då vi diskuterade varför det inte är fler lärare som i praktiken tillämpar populärkulturen i undervisningen:

… det handlar om vad man själv använder tror jag, jag tror inte man medvetet tar in populärkultur om man inte vet vad det handlar om egentligen, det är ju jättesvårt. Generellt är det nog en åldersfråga men jag vet ju många äldre som använder det också, så att man kan inte bara skylla på ålder utan det gäller att hänga med som lärare. Det kan vara svårt, men man får nog försöka.

Göran menar att om man inte själv är bekant med till exempel populärkultur använder man det inte heller som komplement i sin undervisning. Han tror också att det kan handla om att låta eleverna ta mer ansvar, att det inte är så många pedagoger som vågar ge sig in i något som eleverna kan mer om. Göran tror att det är precis det som är utvecklande och ökar engagemanget hos både elever och lärare. Kanske är vi som lärare rädda för att släppa kontrollen och förlora respekten som kunskapsbärare och därmed undergräva sin auktoritet som utlärare. När pedagoger väl arbetar med populärkultur är det inte ovanligt att det är läraren som står för urvalet. En förklaring till det skulle kunna vara den moralpanik som ofta utbryter då någon ny företeelse inom populärkulturen uppstår. Moralpaniken kan härledas till en rädsla kring samhällsförändringar och normupplösningar (Persson, 2000 s.26). Gamla traditioner och värderingar ändras vilket kan vara skrämmande, och kan leda till att pedagoger istället för att se möjligheter med elevernas populärkultur väljer att snarare framhäva sin egen generations kultur. Det är nog inte alltför ovanligt att vi som lärare och vuxna människor tycker att det är lite väl våghalsigt och omoraliskt att utgå från i alla fall en viss del av elevernas populärkultur. Precis som Elvis Presley än gång i tiden ansågs som en alstrare av låg moral ses idag våldsfilmer, data- och TV-spel som ett hot mot traditioner och ungdomens normativa utveckling. Ofta menar man som Drotner skriver att ”våld på TV leder direkt till våld i verkligheten” (Drotner i Persson, 2000 s.27). Lotta är en av pedagogerna i undersökningen som förordar att pedagogen är den som står för urvalet, hon menar att det är vi vuxna som har förmågan att välja ut vad som är god kultur och inte.

41

Vid besöken på filmfestivalen är det hon som bestämmer vad klassen ska se (se s.29). I Att

skriva och läsa (2003) skriver Caroline Liberg att det i skolan råder djupt rotade

föreställningar som måste luckras upp. Till dessa hör att populärkulturen länge setts som en sämre kultur som måste bekämpas då det utgör ett hot mot ett mer traditionellt svenskämne. Vidare menar hon att det ibland kan vara befogat att kritiskt granska och analysera nya medier och populärkulturen men att de också måste ses som resurser som ”kan och bör användas i undervisningen” (s.18). Peters erfarenhet pekar mot att populärkulturen i klassrummet används mest som förströelse eller belöning. Han menar att många lärare fortfarande använder till exempel en Disneyfilm som avslutning på en vecka eller vid terminsslut som något avslappnande och roande. Istället för att visa en film och sedan gå hem, borde man kanske uppmärksamma de pedagogiska förtjänster tillfället bjuder. Här föreligger kanske en utmärkt möjlighet att inkorporera elevernas intressen och erfarenheter i undervisningen. Både Torsten och Peter har märkt en skillnad vad gäller engagemanget hos eleverna i skrivning då de arbetat med projekt där de utgått från elevernas erfarenheter. De menar båda att det finns ett starkt motstånd till att skriva hos flera av deras elever. När de däremot valde att arbeta med en musiktidning respektive julkalender växte ett intresse fram även hos de elever som annars av olika anledningar inte tycker om att skriva. Att eleverna finner skolarbetet engagerande och roligt då deras erfarenheter och intressen beaktas kan tyckas vara en självklarhet, det är då naturligt att ställa sig frågan varför inte fler pedagoger arbetar på detta sett? I intervjun med Peter drar han det till sin spets. Han spekulerar i att en del av skolans problem idag med ”stök och bök”, som han uttrycker det, kan härledas till att skolan som institution är efter sin tid och att den måste närma sig samhället utanför. Där spelar populärkulturen en stor roll som en spegling av verkligheten. Skolan besitter idag inte längre en ensamrätt på bildning, den konkurrerar med mediesamhället om elevernas uppmärksamhet i fråga om information och utbildning.

En annan aspekt rör pedagogernas oro för att en planering med alltför stora inslag från elevvärlden ska ställa större krav på dem i sitt yrkesutövande. I en verksamhet där många redan upplever att det är ont om tid och svårt att få ihop timmarna verkar pedagogerna mindre benägna att plocka in populärkulturen i undervisningen. Vi får intrycket att många pedagoger likställer populärkulturella inslag med merarbete eftersom de ständigt måste hålla sig uppdaterade och finna kluriga lösningar för att integrera elevernas intressen i sin

42

undervisning. Precis som i fråga om de vuxnas obotliga skepsis mot ungdomens föränderliga kulturyttringar skulle denna rädsla för ökad arbetsbörda hos pedagogerna kunna tjäna som förklaring till varför så många tvekar inför att använda populärkulturen i skolan. Det har under arbetets gång emellertid presenterats uppfattningar som kontrasterar detta. Den allra tydligaste antitesen i frågan står Göran för. Istället för att skygga inför populärkulturens fluktuerande nycker och bekymra sig för den egna arbetsbördan vänder han detta till en fördel. Han öppnar dörren och bjuder in eleverna att medverka i såväl urval som arbetsprocess. Istället för att passivt ta emot material och uppgifter tilldelade av läraren blir eleverna aktiva medskapare av dylika. I ett sådant förhållande blir var och en expert på sitt område, läraren för organisationen och det pedagogiska ledarskapet och eleverna på den egna kulturen. I och med detta vidrör Göran en mängd centrala delar i styrdokumenten och kringgår vad andra pedagoger beskriver som en belastning i att ständigt behöva hålla sig ajour. Med bakgrund av vad som presenterades i teoridelen menar vi att det här är ett föredömligt sätt att arbeta med populärkulturen på.

4.3 Slutord

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka en grupp pedagogers förhållningssätt till populärkulturella inslag i undervisningen. Vad vi fann var en generellt positiv inställning till och hög värdering av populärkultur som komplement i skolverksamheten. Vår undersökning visade emellertid på att det förelåg en diskrepans i förhållandet mellan hur man värderade populärkulturen och hur vanligt förekommande det sedan var i den faktiska verksamheten. Eftersom detta föreföll oss tämligen förbryllande sökte vi förklaringar till denna avvikelse. I intervjuerna och enkäterna kunde man utläsa en viss bävan inför det obekanta och den snabba förändringstakt de populärkulturella yttringarna präglas av. Det tycktes också föreligga en tveksamhet mot att låta eleverna i alltför stor utsträckning medverka i urval av stoff, kanske av fruktan att detta skulle bidra till att undergräva läraren auktoritet som bildningsmästare.

Med detta sagt vore det emellertid fel att hävda att populärkulturella inslag i undervisning bland de undersökta pedagogerna var ovanligt. Vi presenterades en hel del förslag på lektionsupplägg där populärkultur på ett sinnrikt vis införlivats och där ett stort hänsynstagande tagits till elevernas tidigare erfarenheter. Det framkom också exempel på

43

hur pedagogens positiva inställning till populärkultur faktiskt tog sig goda uttryck i verksamheten. Vid de tillfällen där detta skett vittnade pedagogerna om positiva effekter och förtjänster för såväl elev som lärare. I detta ryms en respekt för eleven som egen tänkande och skapande individ. Detta har lett oss till slutsatsen att populärkultur som komplement, använt på ett genomtänkt och fantasifullt sätt i många avseenden kan berika undervisningen. Vi tänker ta med oss denna lärdom när vi sätter ner fötterna i ett avstamp mot en lika konturlös som spännande framtid som yrkesverksamma lärare.

44

Referenser

Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999). Skolan och de

kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur.

Delors, Jacques (1998) Dagens utmaningar finns på utbildningsområdet. Pedagogiska

magasinet nr 1 1998.

Fast, Carina (2007) Sju barn lärs sig läsa och skriva – Familjeliv i möte med förskola och

skola. Stockholm: Elanders Gotab

Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Lindgren, Simon (2005) Populärkultur – teorier, metoder och analyser. Malmö: Liber AB Malmgren, Lars-Göran (2006) Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Persson, Magnus (red) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2007) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och fritidshemmet Lpo94, AB Danagårds grafiska förlag: Ödeshög

Skolverket (2000) kursplanen i svenska grundskolan. Hämtad 2008-11-03, från

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx

SOU (1997:121) Skolfrågor – Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av Skolkommittén. Stockholm. Norstedts Tryckeri AB

45

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter som går sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Just nu skriver vi vårt examensarbete och skulle behöva få svar på några enkätfrågor. Frågorna tar inte långt tid att besvara och det skulle betyda mycket för oss om ni ville ta er tid.

Vi ämnar undersöka hur vanligt det är att lärare använder sig av populärkultur som komplement i undervisningen samt hur pedagoger värderar dessa inslag. Med populärkultur menar vi i det här fallet den kultur och dess yttringar som intresserar eleverna just nu. Det skulle exempelvis kunna vara TV-program, spel, samlarkort, serier, artister, film, leksaksfigurer o.s.v.

Deltagande i enkäten är naturligtvis frivilligt men det är av stor vikt för vårt arbete att vi får in ett rikt material. Ni kan besvara enkäten anonymt. Vi har emellertid för avsikt att hålla ett par uppföljande intervjuer och det vore av stor betydelse för oss om ni vill fylla i kontaktuppgifter så att vi kan nå er om det blir aktuellt. Eventuell intervju kommer att ta 30 – 60 minuter. Vi är mycket flexibla vad gäller tid och plats

Materialet kommer att behandlas konfidentiellt och hanteringen sker enligt de forskningsetiska principerna. Om ni har några frågor får ni gärna kontakta oss.

Ifylld enkät lämnas i XXX XXX:s fack. Vi hämtar upp dessa på måndag eftermiddag. Vi hoppas att ni vill hjälpa oss med detta trots den knappa tiden!

Hälsningar Johanna och Jakob

Johanna Grönlund Jakob Sahlin

johanna_gronlund@hotmail.com LL030673@stud.mah.se

46

Enkätfrågor till pedagoger angående populärkultur i

skolan

Kryssa i lämpligt svarsalternativ

1. Vilka arbetsuppgifter har du på skolan?

□

□

Lärare

□

□

Fritidspedagog

□

□

Annat (ange): _____________________________

2. Tror du att populärkultur som komplement i undervisningen kan vara positivt för inlärningen?

□

□

Ja

□

□

Nej

3. Har du själv använt dig av populärkulturella inslag i din undervisning?

□

□

Ja, flera gånger

□

□

Ja, någon enstaka gång

□

□

Nej (om nej, gå till fråga 6)

4. Vid de tillfällen då undervisningen hade populärkulturella inslag, i vilka skolämnen var det? (Kryssa gärna i flera svarsalternativ)

□

□

Svenska

□

47

□

□

Naturorienterade ämnen

□

□

Samhällsorienterade ämnen

□

□

Engelska

□

□

Övrigt (ange): _________________________________

5. Beskriv kortfattat hur undervisningen såg ut vid dessa tillfällen (exempelvis val av material och tillvägagångssätt):

__________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________

6. Hur tror du att eleverna reagerar på en undervisning med inslag av populärkultur?

□

□

Positivt

□

□

Varken positivt eller negativt

□

□

Negativt

7. Har du några övriga synpunkter gällande populärkultur i skolan, enkäten eller något annat, ange gärna nedan:

__________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________

48

Tack så mycket för din medverkan!

Som underlag för en eventuellt uppföljande intervju ber vi er att fylla i kontaktuppgifter nedan. (Vill du besvara enkäten anonymt lämnas fälten tomma)

Namn: ___________________________________ Tel. nr: ___________________________________ E-mail: ___________________________________

49

Bilaga 2

Intervjuguide

Upplys informanten om de forskningsetiska normerna. Förklara vårt syfte och vår definition av populärkultur.

Samtalsunderlag:

Ålder?

Examen, examensår? Tid i yrket?

1. Populärkultur i skolan idag

- Förekomst, hur vanligt, skillnad förr – nu

- Populärkultur i undervisning, hur vanligt, skillnad förr – nu

- Åsikter om populärkultur i undervisning, värdera, positiva aspekter, negativa aspekter

2. Egna erfarenheter av populärkultur i skolan - Förlopp, genomförande

- Resultat, reaktioner

3. Didaktiska överväganden - Var kom inspirationen ifrån - Hur tänkte du

- Varför

4. Övrigt

- Övriga synpunkter om ämnet - Något som vi inte frågat om - Fria reflektioner

In document Har de Idol i Paraguay? (Page 37-49)