6. Diskussion
6.4 Metoddiskussion
Den metod som använts för denna studie passar väl för att få fram material för att besvara studiens frågeställningar. I studien har fokusgruppsintervjuer använts med tre deltagare i varje grupp. Detta gjordes med tanken att eleverna då skulle känna sig mer bekväma och att det skulle skapa en bättre diskussion. Något som reflekterats över i efterhand är huruvida elever vid enskilda intervjuer hade vågat vara ärligare och berättat om fler negativa upplevelser från
39
omklädningsrummet, både sådant som rört de själva men också sådant som rört andra. Något vi upplevde under intervjuerna var att eleverna ville skydda varandra och gärna berättade om att mobbing och negativa kommentarer mycket väl kunde förekomma i andra klasser men inte i just deras klass. Det kan ha funnits en rädsla kring att avslöja klasskamrater som personer som beter sig illa mot andra i omklädningsrummet. Eleverna i intervjuerna kan ha tänkt att det som berättas under intervjun kan spridas vidare genom de andra som deltar i samma intervju.
Urvalet kring vilka ur varje klass som skulle delta i intervjuerna gjordes på basis av vilka som ställde upp frivilligt. Kring detta har det också reflekterats i efterhand, de som räcker upp handen för att de frivilligt ställer upp på en intervju med en främling som vill prata om omklädningsrumssituationen är troligen de som känner sig förhållandevis trygga och självsäkra i omklädningsrummet. En elev som upplever omklädningsrummet som otryggt kanske inte vid det tillfället, inför resten av klassen, vill räcka upp handen för att frivilligt berätta om sina upplevelser av omklädningsrummet. Risken finns att eleven tänker att de andra tror att man kommer skvallra eller att man bara helst inte pratar om det om det är frivilligt. En elev uttryckte i en av intervjuerna att hen själv upplevde omklädningsrummet som tryggt, men att hen trodde att om man skulle intervjua alla i en klass så skulle man hitta åtminstone någon som inte mår bra i omklädningsrummet. Nu intervjuades långt ifrån alla från en och samma klass och i efterhand går det att reflektera kring vilken typ av elever ur de olika klasser som tillfrågades som ville ställa upp frivilligt.
Ett alternativt förfarande hade kunnat vara att peka ut tre elever eller att läraren skulle bestämma vilka tre som skulle delta, det hade dock inte varit helt etiskt riktigt. Funderingar gick även kring om man istället skulle använt sig av anonymiserade enkätintervjuer, dessa hade dock uppskattningsvis inte givit samma välgrundade diskussioner och genomtänkta svar.
Om man räknar med pilotintervjun deltog 33 elever i de 11 olika intervjuerna. Intervjuarnas ambition var att genomföra 10 intervjuer som grund för undersökningen med ungefär lika många pojkar som flickor vilket var något som lyckades. Med 10 intervjuer som grund för studiens resultat går det att säga att det funnits tillräckligt med material. Urvalet gjordes på så vis att de som frivilligt ville ställa på en intervju var de som deltog. I varje klass som
tillfrågades fanns det alltid minst tre frivilliga, därför förelåg inget bortfall. Bortfall kan också vara att elever inte vill berätta om kränkande behandling för att de tycker att det känns
40
Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor med något skiftande socioekonomiska områden och typ av skolor. Det hade såklart gått att sprida ut intervjuerna på ännu fler skolor och i ännu fler olika områden för att bredda upptagningen.
Under förarbetet då intervjudeltagare söktes såg det till en början svårt ut att få komma till skolor för att intervjua elever, planen då var att försöka få till intervjuer över dataprogrammet Zoom. Den idén behövde aldrig genomföras då det till slut kom fram tre skolor som var villiga att genomföra intervjuer på plats. Hade intervjuerna genomförts över internet kan svaren ha blivit något annorlunda.
Intervjuguiden som upprättades före intervjuerna var viktig att ha som stöd under
intervjuerna, den gav en struktur till intervjun. Intervjuguiden gjorde de olika intervjuerna lika varandra kronologiskt och förenklade analysen.
6.5 Vidare forskning
En intressant vinkel på vidare forskning skulle kunna vara att enskilt intervjua elever som på något sätt uttryckt att de upplever utsatthet och otrygghet i omklädningsrummet. Det finns svårigheter etiskt med att få fram det underlaget men man skulle till exempel kunna ha en enkätundersökning med många deltagare för att sedan välja ut elever att djupintervjua. En annan spännande idé vore att göra en undersökning kring omklädningsrumssituationen ur lärarnas perspektiv. Man skulle då kunna intervjua lärare för att ta reda på vad de gör för att skapa trygghet i omklädningsrummet, samt vilka utmaningar de upplever kring detta. Det vore även intressant att få höra om lärare upplever att de har de resurser de anser sig behöva för att skapa ett tryggt omklädningsrum för eleverna. Om det inte anser att de har det vore det intressant att ta reda på vad lärarna anser att de skulle behöva för att det skulle kunna
åstadkommas.
Något som återkom under intervjuerna var hur omklädningsrummen upplevdes ofräscha. Det vore därför intressant att undersöka orsaken till att omklädningsrummen är ofräscha, hur skolan arbetar kring skolmiljön och hur de skulle kunna göra för att förbättra miljön i omklädningsrummet genom att göra det fräschare.
41
Omklädningsrummet i skolan är ett i stort outforskat område och det finns mycket vidare att undersöka för att förbättra känslan och upplevelsen av rummet.
42
Käll- och litteraturförteckning
Brown, Z., & Tiggermann, M. (2016) Attractive celebrity and peer images on Instagram: effect on women´s mood and body image. Body image, 19, 37-43.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1740144516300936?via%3Dihub (Hämtad 2020-10-25)
Bråkenhielm, G. (2008). Ingen gympa för mig – en undersökning av skälen till att eleverna inte deltar i ämnet idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning, 17(2), 30-33.
https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Elever-deltar-inte-idrott- halsa.pdf?fbclid=IwAR2E5EDgOWZCJzNPX36m_TTShc3AhRGPqREUAcTO-jELFhv- vgbi4HwqbTQ (Hämtad 2020-10-03)
Dunkels, E. (2007) Bridging the distance: children’s strategies on the internet. Avhandling. Umeå: Umeå universitet: Interaktiva medier och lärande. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:140705/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-10-25)
Friends (2020). Friendsrapporten http://friends.se/fakta-forskning/rapporter/friendsrapporten/ (Hämtad 2020-09-24)
Hassmèn, N & Hassmèn, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hallberg, U. (2016). Mobbning i skolan – Varför och vad gör vi? Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kleemans, M., Daalmans, S., Carbaat, I. & Anschütz, D. (2018) Picture Perfect: The Direct Effect of Manipulated Instagram Photos on Body Image in Adolescent Girls. Media
Psychology 21(1), 93-110.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15213269.2016.1257392?needAccess=true (Hämtad 2020-10-10)
43
Karlsson, L. (2012). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.
Locker Room Talk. https://lockerroomtalk.se/ (Hämtad 2020-09-23)
Larsson, P. (2019). Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk
skolkontext. Avhandling. Åbo: Åbo Akademi University.
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/171447/larsson_paula.pdf?sequence=1&isAllow ed=y (Hämtad 2020-10-08)
Larsson, H. (2004). Vad lär man sig på gympan? I: Larsson, H. & Redelius, K. (red.). Mellan
nytta och nöje - bilder av ämnet idrott och hälsa, 123-148. Stockholm: Idrottshögskolan i
Stockholm.
Mind (2020). Mår unga sämre i en digital värld? https://mind.se/wp-content/uploads/mind- mar-unga-samre-i-en-digital-varld.pdf (Hämtad 2020-10-20)
Olweus, D. (1999). Mobbing bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnens förlag.
Redelius, K. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland eleverna i grundskolans senare år. I: Larsson, H. & Redelius, K. (red.). Mellan nytta och nöje - bilder av ämnet idrott
och hälsa, 149-172. Stockholm: Idrottshögskolan i Stockholm.
Skolinspektionen (2012).
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2012/idrott/idrott-halsa-grundskolan-slutrapport.pdf (Hämtad 2020-09-23)
Skolverket (2019). https://www.skolverket.se/getFile?file=4138 (Hämtad 2020-11-18)
Sveriges Television. https://www.svt.se/opinion/christer-olsson-om-mobbning (Hämtad 2020- 09-22)
Skolverket (2011). https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%
44
3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f (Hämtad 2020-09-22)
Wiker, M. (2017). Det är live liksom. Avhandling. Karlstad: Karlstads Universitet.
45
Bilaga 1
Litteratursökning
I bilagan Litteratursökning ska du återge de sökningar du har gjort för att hitta tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Se Uppsatsguiden för exempel på hur bilagan kan fyllas i.
Syfte och frågeställningar:
Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Följande frågeställningar har utvecklats från syftet:
• Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?
• Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? • På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i
omklädningsrummet?
Vilka sökord har du använt?
Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska
Omklädningsrum, trygghet, mobbning, lärare i omklädningsrum, trygghet i skolan, ombyte och dusch, skolans otryggaste plats, duschtvång, objektifiering, undersökning omklädningsrum, forskning omklädningsrum i skolan, kroppsideal i skolan, kroppsideal, självkänsla, sociala medier i skolan
Changing room, self-esteem, body ideal in school, social media in school, social media, social media and self-esteem
46
Var och hur har du sökt?
Databaser och andra källor Sökkombination
Google Scholar, Discovery-databas, Trygghet omklädningsrum, idrott och hälsa omklädningsrum, duschtvång skolan, elevers upplevelse av omklädningsrum, mobbning sociala medier, mobbning omklädningsrum, skönhetsideal i skolan,
Kommentarer
Det fanns vissa svårigheter att hitta forskning om sociala mediers och objektifieringen. Vid sökning så fanns vissa uppsatser på lägre nivå kring omklädningsrummet medan forskning på högre nivå var svårare att hitta.
47
Bilaga 2
Intervju
• Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?
• Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? • Upplever elever att lärare aktivt arbetar för en tryggare miljö i omklädningsrummet?
Intervjuguide:
1.Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?
Hur upplever ni omklädningsrummet?
Vad är det första du tänker på när du hör ordet omklädningsrum? Får du en bra eller dålig känsla av att tänka på omklädningsrummet? Byter ni om inför lektionen?
(Om inte, varför?)
Duschar ni efter lektionen? (Om inte, varför?)
Hur ser det ut i klassen, byter om och duschar de andra? (Om inte, varför?)
Har ni hört eller sett någon bli utsatt i omklädningsrummet? Både från killarnas och tjejernas. (Finns det någon skillnad mellan vad som är jobbigt mellan killar och tjejer?
Tror ni att någon i er klass tycker att det är jobbigt att vara i omklädningsrummet, byta om/duscha? Varför i så fall?
Upplever du någon skillnad i omklädningsrummet på skolan, och på andra ställen ex. fritidsidrott? Vad är de större skillnaderna?
2. Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och
dusch?
Får ni ha telefoner i omklädningsrummet? Tycker ni att det är bra eller dåligt?
(Om ja) Har ni pratat något om regler kring foto och film i omklädningsrummet? (om nej) Borde man göra det?
48
Tycker ni att sociala medier påverkar er med tex kroppsideal?
Har ni pratat något om kroppsideal på idrotten eller i något annat ämne? (Om nej) Tycker ni att det behövs?
Har ni exempel på förändringar som hade förbättrat er upplevelse i omklädningsrummet? (Hur tror ni att man kan göra miljön så trygg som möjligt för alla?)
Hur tror ni att det ultimata omklädningsrummet skulle se ut vad gäller trygghet och bekvämlighet?
3. På vilket sätt upplever elever att lärare jobbar för en trygg miljö i
omklädningsrummet?
Vad gör er lärare för att det ska upplevas tryggt i omklädningsrummet?
På vilket sätt pratar er lärare om dusch och trygghet i omklädningsrummet? Vad gör lärarna för att öka tryggheten i omklädningsrummet?
Om ni tittar tillbaka under era skolår vad har förändrats när det gäller omklädningsrummet?
Hur har det sett ut under åren med vuxna i omklädningsrummet?
Har det varit förslag/önskemål från elever eller lärare om förbättring av omklädningsrummet? Har förslagen/önskemålen uppfyllts?
Har det blivit bättre eller sämre med åren?
Är det något ni tycker att vi borde tagit upp angående omklädningsrummen? Är det något ni vill tillföra?
49
Bilaga 3
Informationsbrev till föräldrar och elever:
Denna undersökning utförs av två lärarstudenter på Gymnastik- och idrottshögskolan.
Undersökningen kommer användas till en kandidatuppsats som handlar om elevers upplevelse av omklädningsrummet i samband med ämnet idrott och hälsa.
Intervjun kommer röra följande frågeställningar:
• Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?
• Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? • På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i
omklädningsrummet?
Deltagandet sker i grupp om tre personer per intervju. Vi har valt att intervjua deltagarna i grupp för möjligheten till en öppen diskussion. Med hänsyn till rådande coronapandemi sitter vi med två meters avstånd från varandra under intervjun. Intervjun kommer spelas in genom ljudinspelning via iPhone för att vi lättare ska komma ihåg vad som sagts under intervjun. I uppsatsen kommer varken skola eller elever att namnges. I uppsatsen kommer fingerade namn att återfinnas. Deltagandet i studien är frivilligt och man kan dra sig ur när man vill.
Samtycke till att delta i studien:
Elevers syn på omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande
50 ………
Underskrift
……… ………
Namnförtydligande Ort och datum
Studenter:
Victor Johansson, victor.johansson@student.gih.se Julia Luzzana, julia.luzzana@student.gih.se
Handledare: