Elevers syn på omklädningsrummet i
samband med lektioner i idrott och
hälsa
- En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer
Victor Johansson & Julia Luzzana
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete 15 hp grundnivå 87:2020
Idrott och hälsa 120 hp 2019-2021
Handledare: Jane Meckbach
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien har varit att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Frågeställningarna som studien varit avsedd att svara på är:
• Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?
• Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? • På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i
omklädningsrummet? Metod
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ intervjumetod använts. Det har utförts tio fokusgruppsintervjuer med tre elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har genomförts på tre olika skolor, två i Stockholmsområdet och en i Uddevalla. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket för studien, humanistisk psykologi.
Resultat och slutsats
Eleverna som deltagit i studien upplever omklädningsrummet i stort som tryggt. Eleverna nämner att de hört talas om andra som blivit utsatta i omklädningsrummet men ingen i intervjuerna nämner att de själva blivit illa behandlade. Det som nämns är att de retar varandra och bråkar på skoj. Något som dock skapar en otrygghet hos vissa av eleverna är vetskapen om att det förekommer mobiltelefoner i omklädningsrummet, detta skapar hos vissa en rädsla för att bli fotade eller filmade under ombyte.
Något som också återkommer hos många elever är hur omklädningsrummen upplevs som ofräscha, äckliga, kalla och illaluktande. Flera påpekar att detta nog gör att färre väljer att duscha efter lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna påpekar att de tycker att mer fokus bör läggas på omklädningsrummet. Miljömässigt önskar många en uppfräschning av
omklädningsrum och duschrum. Eleverna efterlyser även diskussioner kring kroppsideal och objektifiering då de upplever synen på kroppen som problematisk i omklädningsrummet.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Definitioner och begrepp ... 4
1.2.1 Mobbning ... 5
1.2.2 Konsekvenser av mobbning och kränkande behandling ... 6
1.2.3 Objektifiering ... 6
1.2.4 Sammanhållning och grupptillhörighet ... 7
2. Kunskapsöversikt ... 7
2.1 Tidigare undersökningar av elevernas upplevelse i omklädningsrummet ... 8
2.2 Sociala medier och skönhetsideal ... 9
2.3 Sammanfattning av forskningsläget ... 11
2.4 Teoretisk utgångspunkt – humanistisk psykologi ... 12
3. Syfte och frågeställningar... 13
4. Metod ... 14 4.1 Metod för datainsamling ... 14 4.2 Urval ... 15 4.3 Procedur ... 16 4.4 Databearbetning ... 17 4.5 Etiska överväganden ... 18
4.6 Tillförlitlighet och giltighet ... 19
5. Resultat ... 20
5.1 Elevers upplevelser av omklädningsrummet... 21
5.1.1 Hygien och miljö ... 21
5.1.2 Tidsbrist ... 23
5.1.3 Mobbning eller skojbråk? ... 24
5.1.4 Sammanfattning ... 25
5.2 Elevernas syn på omklädningsrummet som trygg miljö ... 25
5.2.1 Självkänsla och kroppsideal ... 26
5.2.2 Lyssna på elevers önskemål ... 28
5.2.3 Sammanhållning ... 28
5.2.5 Sammanfattning ... 30
5.3 Hur lärare kan arbeta för en trygg miljö i omklädningsrummet ... 30
5.3.1 Vuxna i omklädningsrummet ... 31
5.3.2 Insamling av elevernas telefoner... 32
5.3.3 Sammanfattning ... 32
6. Diskussion ... 33
6.1 Elevers upplevelser av omklädningsrummet... 33
6.2 Elevernas syn på omklädningsrummet som trygg miljö ... 36
6.3 Hur lärare kan arbeta för en trygg miljö i omklädningsrummet ... 38
6.4 Metoddiskussion... 38 6.5 Vidare forskning ... 40 Käll- och litteraturförteckning ... 42 Bilaga 1 ... 45 Bilaga 2 ... 47 Bilaga 3 ... 49
1
1. Introduktion
Ämnet idrott och hälsa handlar inte bara om vad som sker på lektionerna utan det inbegriper även omklädningsrummet. Omklädningsrummet är ett utrymme i skolans lokaler där vuxna oftast inte närvarar och där eleverna vistas tillsammans i klassen under eget ansvar både innan och efter lektionerna i idrott och hälsa. Det är ett rum där elever förväntas byta om och duscha inför sina klasskamrater och ett rum där kränkande behandling kan förekomma. Alla elever har rätt att känna sig trygga och säkra på alla platser och i alla situationer som kan uppstå under en skoldag. Det är därför viktigt att ta reda på hur omklädningsrummet upplevs av eleverna.
Den här uppsatsen kommer att handla om hur elever i tre olika skolor upplever miljön i omklädningsrummet, hur de tycker att den skulle kunna bli bättre och hur de upplever att lärare arbetar för ökad trygghet i omklädningsrummet. Efter att ha läst tidigare forskning på området beslutades att bland annat följande ämnen skulle behandlas och gås igenom under bakgrund och kunskapsöversikt: skönhetsideal, mobbning, objektifiering och
grupptillhörighet. Något som kommit att bli en allt större del i ungas liv är användandet av mobiltelefoner. Sociala medier är en mycket aktuell fråga då användandet av mobiltelefoner och tillgängligheten online ökat drastiskt under senare år. Sociala medier är därför också ett ämne som kommer behandlas i undersökningen.
Uppsatsens ämne är något som berör både blivande och verksamma lärare i idrott och hälsa. Det är en plats på skolan vi bör bilda oss mer kunskap om. Ambitionen med uppsatsen är också att få andra lärare uppmärksamma på och fundera kring hur vi tillsammans kan göra omklädningsrummet så tryggt som möjligt för alla elever.
1.1 Bakgrund
Skolverkets kursplan för idrott och hälsa inleds med att, ”Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.” (Skolverket, 2011). En bra grund och positiva upplevelser av rörelse i skolan är viktigt för att eleverna senare i livet ska utöva fysisk aktivitet och upprätthålla en hälsosam livsstil. Vissa skulle hävda att ett av de viktigare uppdragen en lärare i idrott och hälsa har är att lägga en
2
grund för elevernas framtida intresse att på olika sätt röra på sig. I och med att
omklädningsrummet är en del av ämnet idrott och hälsa förknippas utrymmet ofta med den fysiska aktiviteten som genomförs under lektionen.
Skolverket kom 2019 ut med en rapport med titeln Attityder till skolan. Där har, likt tidigare rapporter, bland annat elevers uppfattning om miljön i omklädningsrum och duschar i skolans lokaler undersökts. De kom fram till att de skett en minskning hos gruppen elever som ansåg att omklädningsrum och duschar är ganska eller mycket bra. I rapporten från 2019 ansåg fem av tio elever att omklädningsrum och duschar är ganska eller mycket bra, en tillbakagång från rapporten 2015 där jämförbara siffror var sex av tio elever. (Skolverket 2019)
Enligt en annan rapport från Skolinspektionen vid namn Idrott och hälsa i grundskolan finns det många åtgärder lärare idag tar till för att försöka få omklädningsrummet till att bli en tryggare plats. Några förändringar som vidtagits är bland annat att vissa skolor har vuxna på plats i omklädningsrummet, vissa har monterat draperier mellan duscharna och några pratar kontinuerligt med eleverna där de diskuterar omklädningsrumssituationen och hur de
tillsammans kan göra upplevelsen bättre för alla (Skolinspektionen, 2012). Skolinspektionens rapport (2012) nämner även hur eleverna på en skola har fasta platser i omklädningsrummet och låter eleverna duscha i mindre grupper, detta som ett led i att skapa tydligare ramar kring omklädningsrummet. Den samlade bedömningen i rapporten är att skolorna måste agera mer. Man bör ha ett mer fokuserat arbete med målet att förhindra olika typer av kränkande
behandling elever emellan både innan, under och efter lektionerna i idrott och hälsa. (Skolinspektionen, 2012)
Larsson beskrev 2004 i kapitlet ”Vad lär man sig på gympan? Elevers syn på idrott och hälsa i år 5” i boken Mellan nytta och nöje – bilder av ämnet idrott och hälsa hur det även då fanns ett stort behov av att undersöka trygghet i omklädningsrummet i samband med ämnet idrott och hälsa. Han beskriver hur omklädningsrummet utifrån kan ses som ett utrymme där elever ökar gemenskapen sinsemellan men att man även bör vara uppmärksam på att det är en plats där det etableras hierarkiska ordningar och där de elever som har erfarenhet från
omklädningsrum genom föreningsidrotten ofta dominerar. Här menar Larsson (2004, s.134ff) även på att det finns en möjlighet till hämnd för uppfattade orättvisa situationer under
3
kroppen rekonstrueras och det tuffa och hårda beteendet ofta är det som dominerar i omklädningsrummet.
Locker Room Talk (2020) är en relativt nystartad organisation som identifierat hur det även
inom föreningsomklädningsrum ofta etableras destruktiva kulturer och attityder.
Organisationens syfte är att arbeta mot de hårda attityderna och hierarkiska ordningarna som Larsson (2004) beskriver i stycket ovan. Deras arbete går ut på att träffa främst killar runt om i landet, i åldern 10 till 14 år, för att prata om problematiken i den kultur som lätt
rekonstrueras i många omklädningsrum. På Locker Room Talks (2020) hemsida skriver de att deras mål är att bidra till att världen blir en mer jämställd plats där alla känner frihet till att vara sig själva. Att skapa trygghet i omklädningsrummet är en viktig komponent för att nå målet. (Locker Room Talk, 2020) Organisationen samarbetar med flera framgångsrika och
kända förebilder inom idrotten och ett arbete som detta, där förebilder hjälper till att vägleda unga, skulle kunna vara gynnsamt för tryggheten kring omklädningsrummet även i skolans kontext.
I skolan uppmuntras elever till att duscha, det är något som många anser borde vara
obligatoriskt i undervisningen i idrott och hälsa och som många skulle hävda är tvunget efter fysisk aktivitet. I skolans kursplan för idrott och hälsa (Skolverket, 2011) står det inte något om duschning och huruvida det skulle vara en del av betyget. Wiker (2017) skriver i sin avhandling Det är live liksom hur betygsättning inom idrott och hälsa ändå ofta sker utifrån deltagande och att det anses som mindre av ett deltagande när man inte har med sig
idrottskläder och när man inte duschar. I avhandlingen tar man även upp hur man i större mån bör ta i beaktning att elever som är kring 15 år går igenom sitt livs största kroppsliga
utveckling, vilket leder till att eleverna blir väldigt självmedvetna vad gäller sitt utseende och sin kropp (Wiker, 2017, s.59).
Olsson, legitimerad psykolog, föreläsare och författare skrev en debattartikel på svt.se (2015) med titeln ”Bekämpa kränkningarna i omklädningsrummen”. Han beskriver där hur det trots gällande skollag, där det återfinns både anmälnings-och handlingsplikt vad gäller mobbning och kränkande behandling, så är arbetet mot detta en katastrof i många skolor. Han skriver om hur han tror att vuxna aldrig skulle acceptera den situation som elever befinner sig i då de vistas i skolans omklädningsrum. Han fortsätter med att beskriva hur elever i
4
Olssons förslag till åtgärder mot de kränkningar och den mobbning som förekommer i omklädningsrummet är bland annat att det alltid ska finnas en vuxen i omklädningsrummet, ett förbud mot mobiltelefoner och att varje elev ska kunna stänga om sig i
omklädningsrummet. (Olsson, 2015)
Sociala medier är idag en vardag för många barn och unga. De flesta spenderar en stor del av sin vakna tid med att använda applikationer som Facebook, Instagram och TikTok. Dessa applikationer innehåller ofta bilder och filmer där utseende är i fokus. En direkt effekt av detta är att ungas självkänsla, kroppsuppfattning och utveckling av olika ätstörningar, främst hos tjejer, påverkas. (Mind, 2020)
Organisationen Friends ger årligen ut Friendsrapporten, där kartlägger man bland annat tryggheten på skolan. I rapporten från år 2020 har man undersökt vilka platser elever upplever som mest otrygga och man skriver att det, precis som enligt tidigare rapporter, är toaletter och omklädningsrum som är de platser där elever känner sig som mest otrygga. Att byta om inför andra och då riskera att få kommentarer skapar en otrygghet framhåller många elever.
Eleverna beskriver även hur det saknas vuxna i eller nära omklädningsrummet, sker det då kränkningar där är det svårt att få stöd eller hjälp av en vuxen. Skolan ska vara en trygg och säker plats för alla och ansvaret ligger på vuxna i att skapa denna trygghet för eleverna. (Friendsrapporten, 2020, s.9-27)
I de enkäter som Friends genomfört svarar 65 procent av eleverna att de inte känner sig involverade i skolans trygghetsarbete. Enligt Barnkonventionen har barn rätt till att ha inflytande i frågor som rör dem och enligt Friends enkätundersökning är detta något som behöver stärkas på många skolor. (Friendsrapporten, 2020, s.9-27)
1.2 Definitioner och begrepp
Under följande avsnitt presenteras och definieras begrepp som används och diskuteras i studien. Avsnittet innehåller följande delar: Mobbning (1.2.1), Konsekvenser av mobbning och kränkande behandling (1.2.2), Objektifiering (1.2.3) Sammanhållning och
5
1.2.1 Mobbning
Hallberg (2016) skriver i boken Mobbning i skolan – varför och vad gör vi om att det finns olika definitioner av vad mobbning är, men att det gemensamma för alla definitioner är att mobbning innefattar upprepade negativa handlingar som riktas mot en grupp eller en enskild person. De som mobbar befinner sig ofta i ett styrkemässigt överläge och uppsåtet är ofta att skada på olika sätt. Då det barn som handlingarna riktas mot befinner sig i ett styrkemässigt underläge har den ett begränsat handlingsutrymme vad gäller att skydda sig eller på något annat sätt hantera mobbningen den utsätts för. Utövarna kan vara en eller flera av antalet och är ofta uppbackade av andra barn. Några exempel på vad som ingår i andra definitioner av mobbning kan vara att man vill sätta skräck i någon eller förödmjuka. Det kan också innebära återkommande handlingar med syfte att skada. Den mobbning som är vanligast
förekommande är verbalt och fysiskt våld. (Hallberg, 2016, s.13)
Olweus (1999) definierar mobbning som när en elev upprepande gånger utsätts för
kränkningar av en eller flera elever. I boken Mobbning bland barn och ungdomar beskriver han att mobbing är när någon avsiktligt gör illa en annan, antingen fysiskt eller psykiskt. Mobbning kan ske direkt men även indirekt, exempelvis genom utfrysning eller genom att baktala någon. Mobbning kännetecknas av negativt beteende, att det pågår under en tid och en maktobalans i relationen mellan mobbaren och personen som blir mobbad. (Olweus, 1999 s.9f)
Olweus (1999) forskning visar att mobbning oftare äger rum i skolan än utanför. Hela 50-75 procent av mobbningen som beskrivs i hans forskning äger rum inom skolans område. Skolgården och korridorerna är platser där det oftast sker kränkande behandling. Även på avlägsna platser i skolan där det inte syns eller hörs förekommer mobbning. Forskningen visar också på att de som oftast faller offer för mobbning gör det på grund av att de uppfattas vara osäkra och försiktiga. De brukar även uppfattas som svagare fysiskt än de som mobbar. Dessa ungdomar blir mobbade under en lång tid, vanligtvis under flera år. Skolpersonalens och lärarnas attityder, rutiner och beteenden spelar en avgörande roll i hur och om mobbning förekommer. Olweus (1999) menar att det i skollagen står att den som arbetar inom skolan är skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande behandling och mobbning. Skolan har därmed ett ansvar att utveckla en plan för den enskilda skolan för att uppfylla detta. (Olweus, 1999 s.14-44)
6
1.2.2 Konsekvenser av mobbning och kränkande behandling
Vuxna tar det ofta förgivet att skolan är trygg och säker för barn. Ändå känner sig många barn inte trygga i skolan, då de riskerar att utsättas för mobbning, hot, trakasserier och övergrepp av olika slag. Att bli utsatt för dessa händelser kan ge både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. (Hallberg, 2016, s.59)
Man vet att kortsiktiga konsekvenser av mobbing kan vara stora, långsiktiga konsekvenser vet man mindre om. Att studera händelser med hjälp av långtidsminnet menar Hallberg (2016, s.59) inte är helt enkelt. Hjärnan rättar gärna till minnen i efterhand selektivt. Människan har en tendens att se på minnen från barndomen ur en vuxens perspektiv. Det som enstaka studier kommit fram till, vad gäller långsiktiga konsekvenser av mobbning, är att det finns en högre risk att drabbas av ångest och depression i vuxen ålder och att risken för självmord ökar. Andra studier har även sett en sämre fysisk hälsa hos vuxna som utsätts för mobbning i barndomen. (Hallberg, 2016, s.59)
De barn som utsätts för mobbning av andra barn blir också påverkade kortsiktigt på flera sätt, det kan vara både fysiskt, psykiskt och socialt. De har lätt för att känna sig avvisade och kan uppleva ångest, depression och en lägre självkänsla. Olika forskningsstudier har föreslagit att man kan dela in mobbningens konsekvenser i två riktningar, antingen en depressiv och passiv inriktning eller aggressiv och aktiv inriktning. En passiv reaktion kan vara sömnproblem eller ångest, en aggressiv reaktion kan vara drogmissbruk eller andra typer av riskbeteenden. Den utsatta vänder alltså sina känslor antingen inåt eller utåt. (Hallberg, 2016, s.60)
1.2.3 Objektifiering
Objektifiering av någon innebär att fokus läggs på kroppens utseende framför till exempel kunskap eller personlighet. Något som kan vara ett utslag av objektifiering är sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier handlar oftast om den utsattes kropp och utseende och inte personlighet. Inom olika forskningsstudier har man sett att framför allt kvinnor som utsätts för objektifiering eller sexuella trakasserier tenderar att också objektifiera sig själva. Det medför att desto finare den egna kroppen upplevs och hur nära den liknar dagens idealbild av
7
flickor och pojkar och det kan uppstå så tidigt som i mellanstadiet hos de som utsätts för objektifiering eller sexuella trakasserier. (Hallberg, 2016, s.58)
1.2.4 Sammanhållning och grupptillhörighet
Redan från väldigt ung ålder bildar barn en uppfattning kring vilka som tillhör den egna gruppen och vilka andra barn som inte gör det. Något som barn också gör är att de speglar sig mot och relaterar till de andra barnen i gruppen. Redanfrån ungefär fyra års ålder påverkar gruppen och är en stor del av ett barns lärande och motivation. När barn blir tonåringar så har gruppen en ännu större betydelse på lärande (Hallberg, 2016, s.46f).
Redan när barn börjar skolan börjar de identifiera sig med de andra barnen i gruppen. I och med att barnet identifierar sig med de andra barnen i gruppen börjar barnet också jämföra sig själv med de andra. Barnen börjar lära av varandra hur man uppför sig mot varandra och behandlar andra barn. Redan från fem års ålder har barn börjat lära sig att urskilja vilka barn som inte följer gruppens normer vad gäller attityder och beteenden mot andra barn. (Hallberg 2016, s.46) Mobbning mellan barn har visat sig ofta ske i grupp, att ett ensamt barn mobbar ett annat är ovanligt. Mobbning sker oftast av flera inför vittnen och de som bevittnar mobbningen har ofta ett val, att antingen ingripa eller inte. (Hallberg, 2016, s.46f)
När vuxna diskuterar säkerhet i skolan pratar man ofta om brandsäkerhet och trafiksäkerhet. Vad elever anser är viktigt för en säker skolmiljö är något annat. Elever har, enligt Hallberg (2016, s.80), ett större fokus på relationer elever emellan och till lärare. När elever talar om säkerhet handlar det mer om en miljö fri från utanförskap och mobbning. Skillnaden mellan hur elever och lärare ser på säkerhet i skolan är ett argument för att låta eleverna vara med och påverka sin arbetsmiljö, genom till exempel elevråd (Hallberg, 2016, s.80).
2. Kunskapsöversikt
Under kunskapsöversikt presenteras existerande forskning som behandlar olika delar av omklädningsrummet. De inledande ämnen som behandlas under avsnittet är: Tidigare undersökningar av elevernas upplevelse i omklädningsrummet (2.1), Sociala medier och skönhetsideal (2.2), en sammanfattning av forskningsläget (2.3) och till sist presenteras det teoretiska ramverk studien utgår ifrån, den Humanistiska psykologin (2.4). Den existerande
8
forskningens resultat konstaterar att det finns ett antal problematiska delar av
omklädningsrummet i skolan. Kunskapsöversikten har legat som grund för utformningen av undersökningen.
2.1 Tidigare undersökningar av elevernas upplevelse i omklädningsrummet
Redelius (2004) presenterade i en studie hur elever i de senare åren i grundskolan uppfattar ämnet idrott och hälsa. Forskaren relaterade i denna studie svaren till kön, egen uppfattning om förmåga, fysisk aktivitet på fritiden och betyg. Forskaren genomförde undersökningen med elever från årskurs nio genom ett riksrepresentativt urval. Det var 677 elever som deltog varav 346 var flickor. Eleverna fick bland annat i enkätfrågorna ta ställning till olika
påståenden som handlade om känslor och upplevelser i anknytning till ämnet. Studien visade att 12 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna tyckte illa om att duscha och att byta om i omklädningsrummen i skolan. (Redelius, 2004, s.162)
Under läsåret 2005/2006 utförde Bråkenhielm (2008), i samarbete med idrottslärare, en studie kring omklädningsrummet i årskurs åtta och årskurs ett på gymnasiet. En av
forskningsfrågorna i studien handlade om skälen till att vissa elever inte deltar under
lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Hon ställde frågor som handlade om en rad olika faktorer såsom intresse för skolan i allmänhet, magont, alkoholvanor, rökning och huvudvärk. Även frågor om bilden av ens egen kropp, längd, vikt och pubertetsutveckling ställdes. Något som är intressant för denna uppsats är hur resultatet i undersökningen tydde på att just duschtvång var en av faktorerna som bidrar till frånvaro i ämnet, vilket i sig leder till låga eller
underkända betyg. En anledning till att många elever väljer att inte delta på lektionerna i idrott och hälsa är alltså ett upplevt duschtvång och för att slippa duscha i skolans omklädningsrum väljer därför många att inte delta på lektionerna i idrott och hälsa alls. (Bråkenhielm, 2008, s.33)
I Wikers (2017) avhandling Det är live liksom intervjuades 65 elever i så kallade
fokusgrupper. Under dessa fokusgruppsintervjuer kom det fram att det hos många finns en oro för att i omklädningsrummet bli fotad eller filmad av sina klasskamrater. Det uppkommer också en rad förslag på förändringar vad gäller omklädningsrummen från eleverna under intervjuerna. De nämner bland annat hur draperier, bås och mobilförbud skulle göra
9
omklädningsrummet tryggare. Andra lösningar som nämns är fasta platser i
omklädningsrummet och att dusch och ombyte borde ske i små grupper. (Wiker, 2017, s.182)
Wiker (2017) tar även upp en enkätundersökning som nyligen gjorts och som visade att mer än var tredje elev av drygt 3200 högstadieelever från ungefär 80 olika skolor sällan eller aldrig duschade efter idrotten. Wiker (2017) beskriver hur det i samband med
enkätundersökningen från forskare efterlystes mobilförbud och duschbås i omklädningsrummen. (Wiker, 2017, s.156)
Även under fokusgruppsintervjuerna framkom det hur många elever anser att det inte är tillräckligt tryggt att duscha i omklädningsrummet. Flera elever beskriver hur de hellre avstår lektionerna i idrott och hälsa än att bli tvingade att duscha och byta om i omklädningsrummet. Omklädning- och duschsituationen har varit en problematisk fråga länge där elever känt sig både obekväma och kränkta. Under analysen framkom det att elever upplever att lärarna i idrott och hälsa inte har förståelse för situationen och nonchalerar elevernas oro kring omklädningsrummet. (Wiker, 2017, s.158)
Larsson (2019) skriver i sin avhandling Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande
arbete i svensk skolkontext att definitionen av våld skiljer sig beroende på ålder. Den
vanligaste definitionen av våld bland barn och unga är slag, sparkar och knuffar medan vuxna definierar våld som en handling som kan vara både av psykisk och fysisk karaktär. Larsson menar också att det är en stor könsskillnad när det handlar om minnen av våldshändelser, men att skolmiljön är den plats där flest individer har minnen av våld. (Larsson, 2019, s.65f)
I avhandlingen skriver Larsson (2019) att om man inför en mobbningsförebyggande modell på en skola är det viktigt att den arbetas med systematiskt för att förekomsten av mobbning ska minska. Det framgår att flera skolor som infört en mobbningsförebyggande modell inte har arbetat tillräckligt systematiskt med den och att det då inte blivit några märkbara skillnader. (Larsson, 2019, s.65f)
2.2 Sociala medier och skönhetsideal
Under de fokusgruppsintervjuer som Wiker (2017) genomförde berättade eleverna om hur många istället för att byta om inför andra väljer att gå in på toaletten för att byta om. Eleverna
10
tror att anledningen till att vissa gör det är att man inte är nöjd med sin kropp. De berättar hur det började i sexan och att det är skillnad om man tränar på fritiden, då är man mer van vid att byta om i omklädningsrum. De tror även att det kan vara så att om man tränar på fritiden så är man mer nöjd med sin egen kropp. (Wiker, 2017, s.160)
Bråkenhielm (2008) beskriver hur ett avvikande från mängden och normen vad gäller det kroppsliga utseendet och funktionen av kroppen ofta är en faktor till dålig självkänsla hos unga. I omklädningsrummet och i idrottshallen är det lätt att jämföra sig själv med andra, då det är en miljö där kroppens utseende och prestationer kan hamna i fokus. Detta blir därför en faktor till att många unga undviker lektionerna i idrott och hälsa. (Bråkenhielm, 2008, s.33)
I Dunkels (2007) avhandling Bridging the Distance – Children’s Strategies on the Internet framgår det att unga uppskattar internet som består av en arena med tusentals möjligheter att interagera med människor man inte träffar i det vardagliga livet. Det visar sig dock att barn och unga är medvetna om faror som finns på internet, men inte särskilt rädda att något skulle hända dom. Dunkels forskning visar dock att konsekvenser av de faror som finns på internet i de flesta fall inte kommer fram till vuxna. Det brister ofta i tillit mellan unga och vuxna vad gäller nätanvändning. Resultatet av den bristande tilliten gör att många unga tvingas utveckla motstrategier på egen hand eller med jämnåriga. De unga litar alltså inte på att vuxna kan hjälpa dem vad gäller faror som sker online. (Dunkels, 2007, s.12)
Brown och Tiggermann (2016) presenterade i sin artikel Attractive celebrity and peer images
on Instagram: Effect on women´s mood and body image hur exponering av kroppar som ses
som attraktiva och vältränade på Instagram ofta leder till ett missnöje av ens egen kropp. De skriver att många då jämför sin egen kropp med den kända perfekta kroppen de ser. De skriver också att den ohälsosamma dyrkan som ofta finns till de kändisar många ser på till exempel Instagram gör att man tror att det är exakt så man ska se ut. Att man ser upp till personen leder till en ohälsosam strävan eller jämförelse. (Brown & Tiggermann, 2016, s.42)
Resultaten i Brown och Tiggermanns artikel (2016) visar att akut exponering av smala och attraktiva kända kvinnors bilder har en omedelbar negativ effekt på andra kvinnors humör och egna kroppsuppfattning. Något som artikelförfattarna fann intressant var att exponering av smala och attraktiva kvinnor som inte var kända hade en lika skadlig inverkan. Det spelar alltså ingen större roll vem som porträtteras på idealbilderna för en effekt på kroppsnöjdhet
11
hos kvinnorna som ser bilderna. Brown och Tiggermann (2016) beskriver hur resultaten i studien tyder på att kvinnor kan rekommenderas att begränsa sin exponering för alla typer av idealbilder. På grund av hur stort sociala medier är idag kan det vara svårt och
artikelförfattarna föreslår istället att kvinnor bör utbildas om de potentiella farorna med exponering av idealbilder på internet. (Brown & Tiggermann, 2016, s.42)
I en liknande studie som ovan gjord av Kleemans, et al. (2018) fick unga tjejer i åldern 14 till 18 år slumpvis exponeras för manipulerade instagrambilder och originalbilder på
kvinnokroppar, därefter fick de besvara frågor som behandlade kroppsuppfattning och jämförelsetendenser. Resultatet av studien visade att manipulerade bilder i sociala medier bidrar till ett missnöje med sin egen kropp och en felaktig bild av ”den perfekta”
kvinnokroppen. Unga tjejer med större tendens att jämföra sig med andra var de som visade störst effekt. (Kleemans, et al., 2018, s.103)
2.3 Sammanfattning av forskningsläget
De tidigare forskningar på området tyder på att omklädningsrummet kan vara en obekväm plats att vistas på och att det finns förbättringsområden. Elever som deltagit i de olika undersökningarna beskriver hur man upplever att lärare nonchalerar de problem som finns gällande omklädningsrummet och att det finns en rad olika anledningar till att det upplevs som obekvämt.
Tidigare forskning visar också att en faktor som påverkar elevernas upplevelse av
omklädningsrummet kan kopplas till sociala medier. Både genom att man är orolig för att bli fotad eller filmad i omklädningsrummet, men också genom att man genom sociala medier riskerar att skapa sig en negativ bild av sin egen kropp.
Sammanfattningsvis belyser dessa studier olika problem kring omklädnad och dusch i
samband med undervisningen i idrott och hälsa. Dessa resultat har styrt inriktningen för denna studie och skapat ett intresse för att ta reda på hur dagens elever upplever
12
2.4 Teoretisk utgångspunkt – humanistisk psykologi
Studien som genomförts har tagit avstamp i den humanistiska psykologins grunder. Den härstammar från filosofiska och religiösa uppfattningar kring människan som en naturlig, obunden och god varelse. Två av de mest betydande humanistiska psykologerna är Carl Rogers och Abraham Maslow. De utgick ifrån att människan har en inneboende motivation till självförverkligande och utveckling. När en person får möjlighet att utvecklas i en gynnsam och god miljö ökar chansen att den når sin fulla potential. Orättfärdighet, ondska och psykiska störningar anses vara resultat av yttre förhållanden som inte låtit det goda i människan växa och därmed minskat chansen till självförverkligande. (Karlsson, 2012, s.111f)
Inom den humanistiska psykologin anser man att den vetenskapliga psykologin inte lyckas få med själva poängen med psykologi då den endast fokuserar på de observerbara handlingarna. Man missar då en persons inre liv. Enligt inriktningen borde våra innersta erfarenheter och vårt sökande efter livets mening vara det uppenbara studieobjektet för psykologin. (Karlsson, 2012, s.111f)
En av de mest framträdande humanistiska teorierna är Maslows behovstrappa. Den utgår ifrån att människan har ett antal behov som är väsentliga för utveckling och tillfredsställelse. Man delar in behoven i bristbehov och växtbehov. Bristbehoven ses som fundamentala behov för en persons sociala, psykiska och fysiska överlevnad. De är desamma för både människor och djur. Det som också utmärker bristbehoven är att de kan mättas. Man kan till exempel dricka vatten som gör att man inte längre är törstig, detta varar sedan tills varelsen återigen blir törstig. Växtbehoven å andra sidan kan aldrig mättas, de är unika för människan och det särskiljer oss från andra arter. Det är i växtbehoven vi utvecklas som människor. De olika behoven har ordnats i en sorts rangordning där bristbehoven är längst ner och växtbehoven ovanför. De övre behoven framkommer inte förrän de undre tillfredsställts. Få människor är till exempel intresserade av självförverkligande när man är utsatt för hungersnöd. Man kan se det som att man rör sig uppåt i behovstrappan under livets gång, ett nyfött barn är till exempel mest intresserad av att känna sig trygg och få mat. (Karlsson, 2012, s.111f)
13
Figur 1. Egenritad bild av behovstrappan, inspirerad av Karlsson (2012, s.111f).
Denna teori går i stor mån att koppla till denna undersökning och känslan av otrygghet många kan känna i omklädningsrummet. Enligt denna teori behöver de grundläggande behoven såsom trygghet och säkerhet uppfyllas innan en person kan genomgå utveckling. Känner sig en elev otrygg, osäker och inte accepterad i miljön kring undervisningen i idrott och hälsa riskerar det att hämma elevens utveckling och självförverkligande behov i undervisningen. Teorin kommer i diskussionsdelen att diskuteras i förhållande till undersökningens resultat.
3. Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa.
Följande frågeställningar har utvecklats från syftet:
• Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?
Självförverkligande behov
Estetiska behov: symmetri, ordning,
skönhet
Kognitiva behov: att veta, förstå och undersöka
Behov av uppskattning: att uppnå saker och ting, vara duktig, få beröm och erkännande
Behov av kärlek: att vara acceepterad, älskad och få höra till
Behov av säkerhet och trygghet
14
• Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? • På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i
omklädningsrummet?
4. Metod
För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ metod ut, med fokusgruppsintervjuer. Det hade gått att få svar på frågeställningarna genom en enkätstudie men för att få en djupare förståelse genom mer grundliga svar valdes en kvalitativ metod. En kvalitativ forskningsmetod utgår från det hermeneutiska vetenskapsidealet, vilket ses som en sorts förståelselära eller tolkningsvetenskap (Hassmèn & Hassmèn, 2008, s.74).
Undersökningen har ämnat att förstå elevers upplevelse av omklädningsrummet, elevers förslag på förbättringsområden kring trygghet i omklädningsrummet, samt hur eleverna upplever att lärare arbetar för att skapa ett tryggare omklädningsrum. Avsnittet innehåller följande delar: Metod för datainsamling (4.1) Urval (4.2), Procedur (4.3), Databearbetning (4.4) Etiska överväganden (4.5), Tillförlitlighet och Giltighet (4.6).
4.1 Metod för datainsamling
Den intervjutyp som använts har varit fokusgruppsintervju där det ingått tre elever i varje grupp. Kvale och Brinkmann (2014, s.191) skriver att en fokusgruppsintervju inte har som mål att finna lösningar eller att nå samförstånd om det som diskuteras. Målet med
diskussionen är att föra fram olika uppfattningar deltagarna har om en fråga. Moderatorns roll är att presentera ett ämne eller en fråga och sedan se till att det sker ett meningsutbyte
intervjudeltagarna emellan. Kvale och Brinkmann (2014) skriver vidare om att en
fokusgruppsintervju i jämförelse med enskilda intervjuer kan ge en livlig interaktion som i sin tur kan skapa mer emotionella och målande uppfattningar än den mer kognitiva individuella intervjun. Vid tabubelagda ämnen, som i viss mån denna undersökning innehåller, skriver Kvale och Brinkmann (2014) att det kan vara lättare att i en gruppintervju delge synpunkter som annars kanske hade varit svåra att uttrycka. Det kan också vara så att eleverna känner sig tryggare om de är fler i antal än de som intervjuar, vilket i detta fall varit två personer. En nackdel med gruppintervjuer kan vara den minskade kontrollen en intervjuare får över
15
samtalet, det är dock, skriver Kvale och Brinkmann (2014) ett pris man får betala för den livligare interaktionen.
Målet med intervjuerna har varit att ta reda på elevernas upplevelser av, och tankar kring, omklädningsrummet. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide (se Bilaga 2) som skapats utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har inletts med frågor av allmän karaktär som en sorts introduktion. Intervjuguiden har därefter varit strukturerad så att det först ställts frågor ämnade att ge svar på frågeställning 1, sedan frågor som besvarar
frågeställning 2 och därefter frågor kopplade till frågeställning 3. Intervjuerna har avslutats med en öppen fråga där eleverna fått chansen att komplettera med något de tyckt borde ha tagits upp under intervjun eller om de haft något att tillägga. De gånger svar getts som fallit utanför själva frågeställningen, men som funnits intressanta, har de fortsatts diskuterats kring för att sedan återgå till intervjuguiden. Detta innebär enligt Kvale och Brinkman (2014, s.43) att intervjun är av halvstrukturerad karaktär.
Frågorna som ställts under intervjuerna har varit mer av en allmän än personlig karaktär. Av etiska skäl har ingen specifik intervjuperson fått frågan om den varit utsatt i ett
omklädningsrum utan frågorna har ställts mer allmänt om hur de tror att andra elever upplever trygghet eller otrygghet i omklädningsrummet. Vid enskilda intervjuer hade ändå inte
personliga frågor ställts, på grund av etiska skäl. Därav gjordes bedömningen att fokusgruppsintervjuer med stor sannolikhet skulle ge liknande svar.
Innan datainsamlingen startade genomfördes en pilotstudie. Pilotstudien bestod av en intervju med en fokusgrupp på tre elever, där testades metod och intervjuguide. Efter att pilotstudien var genomförd förbättrades intervjuguiden genom att frågor som visade sig vara irrelevanta togs bort och frågor som man insåg saknades lades till. Hassmén och Hassmén (2008, s.32) skriver att det är fördelaktigt att använda sig av pilotstudier innan den stora datainsamlingen för att upptäcka potentiella brister eller förbättringar i undersökningen. Detta sparar både tid och extra arbete.
4.2 Urval
Urvalsmetoden som använts för att få fram respondenter har varit ett så kallat
16
skulle till exempel kunna betyda att man intervjuar vänner eller kollegor. Det finns en risk med ett bekvämlighetsurval, i och med att urvalet är långt ifrån slumpmässigt kan
representativiteten komma att betvivlas (Hassmèn & Hassmèn, 2008, s.94). I den
undersökning som genomförts hade dock ett slumpmässigt urval varit svårt, om inte omöjligt, att genomföra. Ett slumpmässigt obundet urval betyder att alla elever i hela landet ska ha en lika stor möjlighet att komma med i urvalet (Hassmèn & Hassmèn, 2008, s.95).
Skolorna som valts ut att delta i denna studie har skribenterna haft någon form av kontakt med sedan tidigare, antingen i form av att ha gått på skolan tidigare eller arbetat på som
lärarvikarie.
På plats på skolorna valdes de elever ut som själva erbjöd sig frivilliga att delta i studien. Eleverna gavs både muntlig information om studien och fick läsa igenom det
informationsbrev som intervjuarna hade med sig (se Bilaga 3). Samtyckte de att delta i
intervjun skrev de på en samtyckesblankett som intervjuaren sedan samlade in (se Bilaga 3). I och med att alla elever som deltog i studien var över 15 år kunde de själva ge sitt samtycke att delta. De fick även med sig samma informationsbrev hem till vårdnadshavare, för att de också skulle kunna få ta del av informationen.
Samtliga deltagare i studien går i nionde klass och är över 15 år gamla. Det är elever från tre olika skolor. Skolorna är belägna på Lidingö norr om Stockholm, i Årsta söder om Stockholm samt Uddevalla i västra Sverige. Totalt deltog 30 elever i studien fördelat på 10 intervjuer. Pilotintervjun hade ytterligare tre deltagare, den intervjun ingick dock inte i studien.
4.3 Procedur
När forskningsområdet var bestämt började sökandet av tidigare forskning inom området. Detta genomfördes mestadels genom Gymnastik- och idrottshögskolans biblioteks hemsida. Exakta databaser och sökord framgår i Bilaga 1. Med hjälp av tidigare forskning framställdes syfte och frågeställningar för den aktuella undersökningen. Utifrån syftet och
frågeställningarna startades därefter arbetet med att skapa intervjuguiden. Intervjuguiden framställdes med hjälp av inspiration från tidigare studier med liknande syfte, men med anpassning till denna studies syfte och frågeställningar.
17
Nästa steg var att söka möjliga respondenter. Detta gjordes genom att ta kontakt med skolor i skribenternas närhet. Det skickades ut informationsbrev till berörda lärare, lärarna gick sedan vidare med att se över vilka elever som var intresserade av att delta i studien.
En pilotintervju genomfördes innan de intervjuer som skulle vara med i undersökningen utfördes. Pilotstudien genomfördes med tre elever på en av de skolor som datainsamlingen sedan ägde rum på. Därefter byttes frågor i intervjuguiden ut, togs bort och lades till.
Intervjuerna som senare skulle komma att ligga till grund för undersökningen genomfördes på tider anpassade utefter elevernas och lärarnas scheman. Intervjuerna genomfördes på
elevernas skolor, i en trygg och bekant miljö. Några av intervjuerna genomfördes i ett omklädningsrum för att knyta an till uppsatsens tema, andra intervjuer genomfördes i grupprum i skolans lokaler. Fokusgruppsintervjuerna spelades in genom verktyget för röstinspelning på någon av intervjuarnas telefoner.
När intervjuerna spelats in transkriberades de. Intervjuerna delades upp så att de två intervjuarna transkriberade hälften av intervjuerna var. Därefter lyssnades och lästes alla intervjuer igenom av båda intervjuarna för att säkerställa att transkriberingen stämde överens med ljudfilerna. Prosodiska drag och pauser uteslöts i transkriptionen då detta inte var intressant för undersökningen. Det intressanta var elevernas uttalanden. Längden på
intervjuerna skiftade ganska stort, den kortaste intervjun varade i 8 minuter medan den längsta var 22 minuter lång. Den stora differensen berodde på skillnader i hur omfattande
diskussionerna blev mellan eleverna under de olika intervjuerna. Längden på
transkriberingarna blev totalt 28 sidor. Skolorna benämndes med en bokstav från A-C och elevgrupperna grupperades inom varje skola från 1–3 respektive 1–4. Detta gjordes för att upprätthålla anonymitet, både vad gäller skola och elev.
4.4 Databearbetning
För att skapa en överblick av studiens material skrevs samtliga transkriberingar ut på papper och lades upp på ett bord. Analysen av materialet bestod av gemensam genomläsning av transkriberingen, där återkommande uttalanden och samband som var relevanta till frågeställningarna färgmarkerades. På detta sätt markerades och sorterades data som var viktig. Den kunde därefter bearbetas för att föras in under rätt frågeställning i resultatdelen. Med hjälp av elevernas svar skapades även teman under respektive frågeställning i
18
resultatdelen. Detta tillvägagångssätt kallas innehållsanalys och är en systematisk metod som används för att på ett detaljerat sätt kunna tolka innehållet av ett material. Syftet med denna metod är att kunna identifiera olika teman som de olika intervjuerna har gemensamt. (Hassmén & Hassmén, 2008, s.322)
4.5 Etiska överväganden
Den etiska aspekten av forskningen kan resoneras utifrån två perspektiv. Det första handlar om studentens eller forskarens integritet, handlande och pålitlighet. Detta representerar forskaretik. Det andra handlar om hur undersökningsdeltagarna och de som berörs av forskningen är skyddade mot otillbörlig påverkan. Detta ses som forskningsetik. Det första perspektivet handlar främst om personen som genomför forskningen, det sistnämnda perspektivet handlar om etiken i kontakten som sker mellan den som utför forskningen och den som deltar i forskningen. (Hassmén & Hassmén, 2008, s.382)
För att skydda eleverna som deltagit i intervjuerna har det
Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådets (HSFR:s) riktlinjer följts. Riktlinjerna består av fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Hassmèn & Hassmèn, 2008, s.390).
Informationskravet betyder att forskaren alltid ska informera respondenten om
forskningsuppgiftens syfte och den övergripande planen för undersökningen (Hassmèn & Hassmèn, 2008, s.390). Detta gjordes genom att eleverna fick muntlig information, samt ett informationsbrev att läsa igenom. Eftersom deltagarna inte var myndiga fick även
vårdnadshavare ta del av informationsbrevet.
Samtyckeskravet behandlar respondentens fria vilja till att delta i studien. Respondenten har i alla lägen rätt att bestämma över sin medverkan och kan dra sig ur studien även om personen tidigare gett sitt samtycke. (Hassmèn & Hassmèn, 2008, s.390) Detta informerades muntligt om innan intervjuerna, det stod också tydligt med i informationsbrevet.
Konfidentialitetskravet handlar om att alla uppgifter om samtliga deltagare i största möjliga mån ska ges så stor konfidentialitet som möjligt. Obehöriga ska inte kunna ta del av
19
personuppgifterna och de ska därför lagras på ett sätt så att detta inte kan ske (Hassmèn & Hassmèn. 2008, s.390).
Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna i undersökningen, exempelvis skola, klass och ålder, endast får användas som ändamål inom den aktuella forskningen (Hassmèn & Hassmèn, 2008).
I studien som genomförts har samtliga riktlinjer följts, studien kan därför sägas ha varit riskfri för respondenterna att delta i.
De skolor som respondenterna går på är inte relevanta för studien och har därför inte
namngetts. Omklädningsrummet kan för vissa upplevas vara en känslig plats vilket betyder att de uttalanden som görs i intervjuerna kan vara känsliga. Det är därför viktigt med anonymitet. Elevernas namn eller andra uppgifter som adress eller personnummer har heller inte samlats in eller skrivits ner. Elevernas namn har dock inte gått att utelämna för intervjuarna då man varit tvungen att samla in samtyckesblanketter från eleverna där underskrift innefattats. Samtyckesblanketterna med underskrift har förvarats i enlighet med konfidentialitetskravet och inga obehöriga har eller kommer kunna ta del av informanternas namn.
4.6 Tillförlitlighet och giltighet
Enligt Hassmén och Hassmén (2008, s.135) är de begrepp man använder när man diskuterar reliabilitet inom kvalitativ forskning tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet. Många kvalitativt orienterade forskare använder inte reliabilitet och validitet, de anses vara mer passande för en kvantitativ forskningstradition. (Hassmén & Hassmén, 2008, s.135)
Vad gäller tillförlitlighet i studier som utförs genom intervjuer kan den mänskliga faktorn vara en utmaning. Den mänskliga faktorn kan påverka studien på olika sätt, i olika skeden. En del som kan påverka är det personliga mötet som sker mellan respondenten och forskaren. Respondenten kan exempelvis känna en varierande trygghet i att öppna upp sig för olika forskare. (Kvale & Brinkmann, 2014, s.295) Den mänskliga faktorn kan även vara något som påverkar när analysarbetet genomförs. Olika individer kan tolka materialet från intervjun vid analysering av datainsamlingen på olika sätt, vilket påverkar tillförlitligheten. En faktor som kan höja tillförlitligheten är att använda sig av en intervjuguide. Med hjälp av intervjuguiden
20
kan forskaren ställa samma frågor vid varje intervju, den är också ett hjälpmedel om studien skulle komma att genomföras igen.
Utöver användandet av en intervjuguide har förfarandet i den aktuella undersökningen sett likadan ut under samtliga intervjuer, transkriptioner och vid materialanalysen. Något som bör tas i beaktning är att resultatet av denna studie inte är generaliserbart då det är för få
intervjuade och då studien grundar sig på kvalitativa data. (Kvale & Brinkmann, 2014, s.295f)
Vad beträffar studiens giltighet handlar det i stor grad om hur det som var avsett att mätas faktiskt mättes (Kvale & Brinkmann, 2014, s.295f). För att förvissa sig om att de frågor som ställdes gav svar på frågeställningarna genomfördes i denna studie en pilotintervju.
Intervjuguiden byggdes upp utifrån studiens syfte och frågeställningar samt med hjälp av inspiration från tidigare forskning.
Något som även bör tas i beaktande vad gäller denna uppsats är att studien är gjord på tre olika skolor med 30 elever sammanlagt. Studien är därför för liten för att några
generaliserande slutsatser ska kunna dras. Det som går att göra är att utifrån resultaten dra slutsatser om hur situationen ser ut utifrån respondenternas perspektiv på den aktuella skolan. Denna uppsats har inte haft som mål att jämföra resultaten mellan de undersökta skolorna, någon jämförande analys återfinns därför inte i resultatet.
5. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet av fokusgruppsintervjuerna. För att det ska bli tydligare för läsaren är resultaten uppdelade i rubriker utefter studiens tre frågeställningar: Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet? (5.1), Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? (5.2) och På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i omklädningsrummet? (5.3).
D
ärefter är resultatredovisningen indelad i olika teman utefter olika ämnen som kommit upp och som återkommit under intervjuerna med eleverna. Skolorna som ingått i studien ligger i Uddevalla, Lidingö norr om Stockholm samt Årsta söder om Stockholm. Skolorna på Lidingö och i Uddevalla har funnits länge och är kommunala skolor medan skolan i Årsta är relativt ny och är en friskola. Skolan i Uddevalla har årskurserna 6-9, skolan på Lidingö har årskurserna 1-9 och skolan i Årsta har21
årskurserna 3-9. I resultatdelen kommer skolorna i studien att benämnas Skola A, Skola B respektive Skola C.
5.1 Elevers upplevelser av omklädningsrummet
För att få fram relevant data från intervjuerna har det transkriberade materialet från frågeställning ett analyserats och grupperats utefter följande teman som upprepade gånger togs upp av eleverna under intervjuerna: Hygien och miljö (5.1.1), Tidsbrist (5.1.2) och Mobbning eller skojbråk (5.1.3).
Den första tanken hos många av grupperna då frågan ställdes om deras upplevelse av
omklädningsrummet var att det inte var någon speciell plats. Det var för eleverna en plats där man byter om och gör sig redo för lektionen. Detta citat är talande för de flesta intervjuade elevers första tanke kring omklädningsrummet, ”Jag känner neutralt jag går in, byter om sen går ut och kör idrott. Aldrig tänkt på det som en otrygg plats.” (Skola C, Grupp 2)
Senare i intervjuerna och efter lite djupare frågor kring olika teman kom en rad andra tankar, åsikter och perspektiv fram, vilka kommer att presenteras nedan.
5.1.1 Hygien och miljö
Under intervjuerna var avsaknaden av draperier och känslan av att inte känna sig skyddad i duschen en återkommande synpunkt. Skavanker som trasiga toalettlås och dörrar, samt ofräscha och illaluktande lokaler var också upprepande kommentarer kring hur miljön upplevs av eleverna. I samtalen framkom att en bidragande orsak till att de inte vill duscha är den ofräscha miljön, vilket leder till att hygienen blir lidande.
Vikten av att kunna skydda sig vid dusch var eleverna väldigt tydliga med, ”Man kan lägga draperi och ifall man skulle ha dörrar mellan omklädningsrum och duschen så att inte nån annan kan se rakt igenom. För ibland är vi olika klasser i omklädningsrummen.” (Skola A, Grupp 1) Flera fokusgrupper hade väldigt lika åsikter kring att de inte var nöjda med öppna rum utan såg gärna att något delade av rummet mellan ombyte och dusch. Åsikterna
baserades på en obekväm känsla när det inte gick att duscha helt privat, ”…dels öppet mellan duscharna och dels öppet till där man bytte om. Så det var som ett stort rum nästan och det
22
gör en mer obekväm med det, för även fast man är nära någon kanske man inte vill vara helt naken.” (Skola A, Grupp D). Det lät ungefär likadant på samtliga skolor. Möjligheten att kunna duscha privat nämner samtliga grupper är viktig för att skapa trygghet, ”I duscharna är det ganska viktigt att man kan dra för, då känner man sig tryggare.” (Skola B, Grupp 1).
Grundläggande funktioner som att kunna stänga och låsa om sig vid toalettbesök brister på flera av skolorna i undersökningen. På skola A beskriver eleverna situationen så här, ”Det finns inget papper på toaletten ens, dörrarna är sönder och allting” (Skola A, Grupp 1). En annan grupp på samma skola beskriver något liknande, ”På ena toaletten fungerar inte ens lampan och det är inte jättefräscht någonstans i hela omklädningsrummet typ.” (Skola A, Grupp 3). Det är inte bara skola A som verkar ha problem med toaletterna. En grupp på skola B uttrycker liknande missnöje, ”Toalettdörren funkar inte att stänga.” (Skola B, Grupp 2).
Ett flertal av de elever som intervjuats säger att de gärna hade duschat om det hade varit fräschare lokaler. Ett exempel är en grupp på skola A som beskriver det så här:
Jag skulle duscha om det var fräschare, fräschare och att det finns ett draperi…det luktar piss därinne…om vi säger att det finns typ 24…är det fyra som byter om. Ingen duschar. Inte killarna i alla fall…asså det luktar skitäckligt därinne, så ingen vill duscha där inne liksom. Jag skulle ju vilja duscha efter idrotten om det hade varit bra
men…man vill inte gå in där asså. (Skola A, Grupp 1)
I samtliga grupper framkommer det att eleverna är måna om sin hygien och gärna vill duscha, men saknar förutsättningar då de upplever miljön dålig, ”Bättre duschar för de första, man vill bli lockad att duscha.” (Skola B, Grupp 3). En annan fokusgrupp tar upp problem som uppstår när hygienen inte tas hand om, ”I skolan försöker jag duscha för jag vill inte störa någon med min doft. Det är några tjejer som har klagat för de tycker alla ska duscha. Jag tycker inte den personliga hygienen på skolan är jättebra…och det är nog därför det uppmärksammas. (Skola C, Grupp 3).
När Grupp 1 på Skola A tillfrågades huruvida de brukade duscha efter lektionen så svarade de att de inte duschar utan svarar skämtsamt att de brukar kissa där. Eleverna påpekar att det saknas respekt för utrymmet och att de inte bryr sig om att ta hand om omklädningsrummet. På Skola B återberättades en liknande händelse, ”En gång när bastun var på så var det en kille som kissade på aggregatet och då luktade det i flera veckor.” (Skola B, Grupp 2).
23
En annan återkommande synpunkt från eleverna var känslan av att omklädningsrummet är för kallt, ”Varmt…förstår du? Det skulle vara såhära varmt så man känner att man vill duscha och byta om. Rummet är jättekallt.” (Skola A, Grupp 1). Eleverna berättar att de inte blir lockade till att klä av sig och duscha då de fryser i både omklädningsrummet och duschen. När eleverna diskuterade förbättringsområden avslutade de med att säga ”...sen inte superkall dusch att komma in i.” (Skola B, Grupp 3)
Flera elever upplever en tydlig skillnad mellan omklädningsrummen i skolan och utanför. De berättar hur omklädningsrum på till exempel gym är fräschare, varmare och där visar man mer respekt mot varandra och rummet. Många påpekar att de tror att det kan bero på att de inte känner de andra som är i ett sådant omklädningsrum. De beskriver även hur det finns en annan trygghet i sådana omklädningsrum med tydligare bås och privata duschrum.
5.1.2 Tidsbrist
Under de flesta intervjuer påtalades det att man upplevde att man hade för lite tid till att byta om och duscha innan nästa lektion startade, några elever berättade till och med hur de bara hade fem minuter till nästa lektion.
Lugn och ro mellan lektionerna och i omklädningsrummet var något som flera elever efterfrågade, de menade på att mer tid i omklädningsrummet troligen skulle leda till att fler duschade. När följdfrågan då ställdes om hur mycket tid som skulle behövas för att man skulle känna sig lugn nämndes tider från 15 till 30 minuter. På skola C yttrades till exempel följande, ”Vi har fem minuters mellanrum innan lektionen då brukar man oftast inte hinna duscha annars kommer vi försent och då får vi late marks, vi har ganska ont om tid” (Skola C, Grupp 1). Eleverna tvingas alltså i flera fall att göra ett övervägande mellan att duscha och då komma sent till nästa lektion, eller riskera att lukta illa och då komma i tid.
Något som även framkom var hur man inte alltid blev svettig och att det då inte var något problem att inte hinna duscha, vissa lektioner är det dock svårt att hålla sig ifrån att bli svettig, ”En person duschar ibland och hon blir oftast sen då…efter att vi hade sprungit orienteringen var vi svettiga men då hann vi inte duscha…och då fick vi gå runt i svettiga kläder hela dagen.” (Skola C, Grupp 2).
24
Flera elever beskrev även hur lärare ofta drar över på tiden på lektionerna i idrott och hälsa och att det leder till ännu mer tidsbrist i omklädningsrummet, ”Ja…det är ju brist på tid. Vi har typ fem minuter innan musiken börjar. Fem minuter emellan. Läraren brukar dra över på tiden.” (Skola A, Grupp 1)
Något som också leder till tidsbrist är för få duschar sett till antal elever som vill duscha, ”Hade det varit en större skola hade det varit bra med fler duschar, så att fler hinner duscha. Eftersom det bara finns åtta duschar och vi är 18.” (Skola C, Grupp 3)
5.1.3 Mobbning eller skojbråk?
Några av frågorna som ställdes under intervjuerna rörde huruvida eleverna någon gång sett eller hört om någon som blivit utsatt i ett omklädningsrum, samt om de trodde att vissa elever upplevde det som jobbigt att vistas i ett omklädningsrum. Något som var återkommande i svaren, speciellt gällande killarnas omklädningsrum, var att det ofta retas och bråkar med varandra på skoj i omklädningsrummet. Något som flera då var tydliga med var att det endast var på skoj och att de inte upplevde att någon tog illa upp av det. Några exempel på detta är följande citat:
Man kan piska andra elever med handduken men aldrig att man liksom utsätter någon för något speciellt man skojar liksom. (Skola B, Grupp 2)
Det är bara skoj bland kompisar, man jagar varandra...det är väl om vi kört fotbollsmatch eller spökboll innan så kan någon håna eller så efteråt men det är inget seriöst. (Skola B, Grupp 2) Man snor handduken två-tre sekunder, sen får den tillbaks den. Händer det flera gånger kanske någon tycker det är jobbigt. Men jag tycker inte det anses som mobbning. (Skola C, Grupp 3)
Jag kopplar det som något roligt. Man håller alltid på och skojar och sådär, jag har aldrig upplevt att någon blivit ledsen eller sådära…jag tycker det är roligt. (Skola B, Grupp 2)
Grupp 3 på Skola C som berättade om hur man ibland snor handduken av varandra i omklädningsrummet och samtidigt inte ansåg det vara mobbning berättade även att:
25
Jag skulle säga att det är drastisk skillnad mellan vår skola och andra skolor när det gäller omklädningsrummet, när det handlar om respekt och så. Jag har sett videos och jag tycker det är helt kaos. Där skulle jag verkligen fatta att folk inte vågar duscha för att de är rädda att någon ska rycka handduken eller draperiet. Eller kanske ta bilder eller nåt sånt. Det är ett problem som jag inte tycker vår skola har. (Skola C, Grupp 3)
Något som återkommer genom intervjuerna är att eleverna anser att det inte finns något problem i ens egen klass men att det säkert förekommer mobbning i andra klasser eller på andra skolor. Detta kan man även se i detta citat där en grupp Skola C uttrycker följande, ”Nej inte just i den här skolan…men i min gamla skola så var det en tjej som blev mobbad för hur hon såg ut och var inte så säker när hon var i omklädningsrummet så de andra tjejerna var på henne hela tiden.” (Skola C, Grupp 1)
5.1.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis var elevernas reflektioner kring frågeställningen ”Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet?” att kulturen som uppstått av att inte duscha efter lektionerna i idrott och hälsa främst beror på smutsiga ytor som luktar illa, brist på draperier och bås samt för lite tid mellan lektionerna i idrott och hälsa och lektionerna efteråt. De beskriver att respekt mot rummet saknas när de jämför med omklädningsrum utanför skolan. Flera fokusgrupper berättar att många elever smutsar ner rummet på skoj vilket också bidrar till att elever avstår från att duscha efter lektionen. Eleverna menade att de förstår betydelsen av god hygien i skolan, men de avstår att duscha på grund av ovanstående faktorer.
De flesta upplevde en trygghet i omklädningsrummet och menar att mobbning inte
förekommer. De nämnde främst att skojbråk kunde förekomma vänner emellan men att det aldrig gick över gränsen till att bli allvarligt. De påpekade dock flertalet gånger att mobbning säkert kunde förekomma i andra klasser och skolor, men aldrig i deras egna.
5.2 Elevernas syn på omklädningsrummet som trygg miljö
För att få fram relevant data från intervjuerna har det transkriberade materialet från
26
togs upp av eleverna under intervjuerna: Självkänsla och kroppsideal (5.2.1), Lyssna på elevers önskemål (5.2.2), Sammanhållning (5.2.3) och Risk för att bli fotad/filmad (5.2.4).
5.2.1 Självkänsla och kroppsideal
Under samtliga intervjuer har eleverna problematiserat svag självkänsla och kroppsideal i omklädningsrummet. De olika grupperna har varit eniga om att det är en bidragande faktor till huruvida omklädningsrummet upplevs tryggt eller otryggt, ”Man jämför sig med alla andra. Man blir osäker på sig själv” (Skola A, Grupp D). En annan grupp berättade:
Man vill inte visa sig för man tycker andra tjejer är finare än en själv. Man tänker att man inte är tillräckligt bra. Båda mina äldre syrror utvecklade eating disorder när de var unga på grund av kroppsideal och sociala medier. (Skola C, Grupp 2)
Vid frågor kring tänkbara anledningar till att många väljer att inte duscha svarade en elev från Skola B, Grupp 2, ”Man vill inte direkt visa sig naken för någon i sin klass liksom men det känns okej att byta om.”
Låg självkänsla och effekter av kroppsideal verkar bidra till tidsbrist och stress. Grupp 1 på Skola C förklarar att behovet av att skydda sig vid ombyte och dusch gör att det blir långa väntetider och ökar stressen inför nästa moment, ”Vissa går in på toaletterna och byter om det gör att det tar lång tid för oss andra som vill använda toaletterna…jag tror att dom tror att vi kommer döma dom efter hur de ser ut...deras kropp...jämföra…det tror jag.” (Skola C, Grupp 1)
Kommentarer om kroppens utseende har även diskuterats i intervjuerna. Eleverna menar att uppmärksamma vikten av att inte kommentera andras kroppar är stor, oavsett om
kommentarerna är positiva eller negativa:
Man kan bli obekväm om någon kommenterar om någon annans kropp för det har hänt mig, då har det inte varit negativa saker även om det har varit positiva saker så är det lite såhär neeej nu får du backa! Många utvecklar bullimi och så vidare i den här åldern så man är osäker på sin kropp även om nån kommenterar något positivt om någons kropp så är det också bevis på att dom kollar på en och det kan bygga upp en osäkerhet om sig själv. (Skola C, Grupp 2)
27
Eleverna beskriver att kommentarer om ens kropp leder till att man känner sig iakttagen vilket bidrar till en jobbig känsla i omklädningsrummet, ”Jag minns när vi gick i sexan så bytte vi om med småbarn som gick i tvåan…och dom brukade kommentera hur man såg ut. Så man kanske ska hålla sig till sin klass och inte dela med andra.” (Skola A, Grupp 4)
En fokusgrupp berättar att de bevittnat trakasserier, baserat på hur olika individer ser ut, efter ombyte och dusch. De beskriver hur främst killarna högt för klassen berättar om och jämför varandras kroppar:
Killarna var ganska grova mot varandra. Det skulle inte förvåna mig om de sa grejer till varandra i omklädningsrummet…och dom kunde även prata högt i klassen efteråt om hur killarna såg ut och sånt för att förtrycka och trycka ner någon. (Skola A, Grupp 4)
Eleverna i Grupp 1 på Skola C förklarar att skolan arbetar aktivt för allas lika värde, ”Vi har pratat om att ha respekt mot alla andras kroppar du ska inte peka ut de personer som ser olika ut, olika kroppsformer” (Skola C, Grupp 1). Trots att de var nöjda med hur skolan arbetat med respekt för olika kroppstyper, så tycker de att det ska vara ett pågående samtal och att det alltid går att göra mer.
Återkommande reflektioner kring självkänsla och kroppsideal var också effekterna som kommer från användandet av sociala medier, ”Det gör kanske att man tittar på hur man själv ser ut och tycker saker om det och man jämför sig själv med andra.” (Skola B, Grupp 1) En annan reflektion från Grupp 3 i Skola C var:
Med tanke på hur mycket man kan ändra och så i sociala medier…Instagram visar ju också rekommenderade inlägg och då ser man alla dom här perfekta kropparna. Och man vill ju ha det man kollar på själv och tänker jag kommer aldrig se ut sådär. Och det kan ju definitivt påverka en negativt. (Skola C, Grupp 3)
Samtliga grupper hade den gemensamma uppfattningen av att nackdelar kring sociala medier borde diskuteras oftare. Vissa grupper påpekade att det främst inte behövdes för deras egen skull, men för andras och främst tjejernas skull.
28
5.2.2 Lyssna på elevers önskemål
I nästan samtliga intervjuer beskriver eleverna hur det förekommit önskemål från elever angående omklädningsrummet som inte tagits i beaktning, ”Vi har tagit upp att det är ofräscht och så…men det är inget som har hänt.” (Skola A, Grupp 3) Eleverna beskriver hur de tror att en uppfyllnad av önskemålen hade lett till att fler skulle välja att byta om och duscha i
omklädningsrummet, ”Man började klaga i sjuan sen kom båsen i nian, alltså två år senare”. (Skola A, Grupp 4)
Grupp 3 på Skola B beskrev hur fler, efter att skolan satt upp draperier i omklädningsrummen, började duscha. De menade på att det var en enkel grej de sade till om som gjorde det lättare för många, ”De har fixat duscharna lite grann eller lite nu kan man hänga en grej för…ett draperi så man får lite privat eller vad det heter.” (Skola B, Grupp 3)
Genomgående beskrev flertalet elever att det finns många önskemål kring förbättring av omklädningsrummen men att för lite av önskemålen faktiskt uppfylls. En grupp beskrev hur man tycker att det känns orättvist att lärare tjatar om att man ska duscha men att de inte gör något åt de problem med omklädningsrummen som eleverna tar upp. Flera av eleverna
beskrev även hur det finns små åtgärder som skulle göra omklädningsrummen väldigt mycket bättre, som att hänga upp draperier, tvål vid duscharna och krokar närmare duschbåsen för att man inte ska behöva gå naken en lång bit.
5.2.3 Sammanhållning
Sammanhållning var ett ord som många elever använde när de pratade om hur ett tryggt omklädningsrum var, ”Det är bra tycker jag, det är tryggt liksom, alla är kompisar sen länge så det är inge konstigt” (Skola B, Grupp 3). De tyckte även att sammanhållning och
gemenskap var viktigt för att känna sig bekväm, ”Alla är kompisar, det gör det bättre för man känner de man byter om med.” (Skola B, Grupp 3)
Många elever beskrev i intervjuerna hur en god sammanhållning i deras klass ledde till att det inte förekom någon mobbning i omklädningsrummet. De berättade hur de i klassen varit klasskamrater i många år och de vet därför var de har varandra. Ett exempel är detta citat från Grupp 1 på Skola B:
