Den valda metoden i detta examensarbete var litteraturöversikt, vilken var beskriven av Friberg (2017a). Metoden beskrivs att vara lämplig för att kartlägga och skapa en översikt över ett visst område. Detta kan anses passande eftersom syftet var att skapa en kartläggning av sjuksköterskornas erfarenheter av bedside-överrapportering. Metodvalet innebar att både kvantitativa och kvalitativa data kunde komma till användning i ett relativt snävt område även om detta betydde, som Friberg (2017a) beskriver, att analysen inte blev lika omfattande som i exempelvis en systematisk litteraturstudie, som innefattar en metaanalys eller
metasyntes. Det skulle kanske varit möjligt att genomföra denna studie med endast kvantitativa eller kvalitativa artiklar som urval, men det har varit en utmaning att hitta tillräckligt med relevanta artiklar för examensarbetets syfte. Dessutom, om artiklar med mixad metod hade använts i ett sådant fall hade delar av deras resultat fallit bort på grund av
metodvalet såvida inte både kvantitativa och kvalitativa data kunde användas. Därför är det kanske möjligt att påpeka att området blivit undersökt utifrån olika vinklar med kvantitativ och kvalitativ design, vilket bidragit till en kartläggning av området och lett till ett bredare och djupare resultat än vad endast en sorts design skulle ha åstadkommit. Dock bör det påpekas att delar av artiklarnas resultat inte blev inkluderade, grundat i att de inkluderade patienternas eller andra hälsoprofessioners perspektiv. Detta är i överensstämmelse med detta examensarbetes syfte, men skulle kunde anses en svaghet i utvalda studier.
Sökorden ’bedside handoff’, ’bedside handover’, ’nurse experience’ och ’nurse perception’ relevans till sökningen av artiklarna ansågs som stor i och med att de står i direkt förhållande till syftet. ’Bedside handoff’ och ’bedside handover’ är två olika begrepp som i detta
examensarbete översattes som bedside-överrapportering. ’Nurse experiences’ och ’nurse perception’ kunde översättas som sjuksköterskans erfarenheter respektive sjuksköterskans uppfattning vilket skulle kunna ses som relevant till syftet. Möjligtvis skulle ’nurse attitudes’ (sjuksköterskans attityder) eller ’nurse views’ (sjuksköterskans åsikter) kunnat läggas till för bredare sökningsträffar. Utöver detta skulle exempelvis fler sökord för bedside-
överrapportering som ’bedside shift report’ eller ’bedside report’ också kunnat bredda sökningsträffarna. Detta kan ses som en svaghet, men även som en avgränsning.
Databassökningen genomfördes främst genom fritextsökning, vilket i sig inte behöver vara negativt eftersom, som Henricson (2017) skriver, de artiklar som inte blivit indexerade i databasen kan finnas genom fritextsökning. Sökorden ’nursing’, ’nursing care’, ’patient care’ och ’care’ användes för att komma åt omvårdnadsaspekten i bedside-överrapporteringar och hur denna påverkas. Sökordet ’quality of nursing’ skulle kunna kritiseras utifrån ett
förförståelseperspektiv och att detta pekade mot ett sökresultat som fokuserade på kvalitet. Däremot sågs omvårdnadskvalitet inte som beskrivande i sig. Istället var avsikten med sökordet att involvera både positiva och negativa aspekter av kvalitet.
Trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet är fyra kriterier som används för att diskutera en kvalitativ studies tillförlitlighet (Polit & Beck, 2017) eller god vetenskaplig kvalitet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Trovärdighet (credibility) innebär att resultatet tydliggörs som giltigt och rimligt (Mårtensson & Fridlund, 2017). Det är förtroendet till hur sanningsenliga data och tolkningarna är och finns i två aspekter. Den första aspekten innefattar att utföra en studie på ett sätt som ökar trovärdigheten av resultatet. Den andra aspekten innefattar att påvisa trovärdigheten (Polit & Beck, 2017). Sökning i flera databaser kan ses som att stärka trovärdigheten eftersom det ökar chansen att hitta fler relevanta artiklar (Henricson, 2017). I detta examensarbete användes två databaser, Cinahl Plus och PubMed vilket kan ses som en styrka i detta fall. Kvaliteten på ett arbete kan även påverkas av dess inklusions- och exklusionskriterium och att Peer review är ett inklusionskriterium stärker kvaliteten och trovärdigheten eftersom studierna är bedömda som vetenskapliga (Henricson, 2017). Det var därmed en styrka att endast vetenskapligt granskade artiklar kunde inkluderas i detta examensarbete. Trovärdigheten kan också stärkas genom att
handledare läser examensarbetet samt kontrollerar att resultatet svarar på syftet och faktiskt kan anses rimligt (Henrcison, 2017). Både handledare och medstudenter har läst och
Trovärdigheten kan exempelvis minska genom att två författare delar granskningen istället för att granska alla artiklar enskilt, vilket då skulle öka trovärdigheten (Henricson, 2017). I detta examensarbete sänktes trovärdigheten till en viss del eftersom endast en författare har endast ett par ögon, som kvalitetsgranskat artiklarna och därmed kan det uppfattas som en svaghet. På samma vis utfördes analysen också med endast ett par ögon, vilket av samma anledning kan anses som en svaghet. Artiklarna lästes däremot flera gånger för att syftesbesvarande innehåll inte skulle förbises, vilket skulle kunna ses som en styrka. Kvalitetsgranskningen av artiklarna stärker också trovärdigheten hos resultatet. Fribergs (2017b) kvalitetsgranskningsfrågor användes som en bas, vilket också skulle kunna anses som en styrka. Slutligen fanns 10 utvalda artiklar, vilket kan anses vara tillräckligt för att hitta likheter och skillnader i syfte, metod och resultat som kunde besvara syftet. Däremot var studiernas syfte ofta bredare än syftet i detta arbete.
Pålitlighet (dependability) är det kriterium som innefattar resultatets stabilitet. Detta berör frågan om studien kan replikeras och därmed få ett liknande resultat (Polit & Beck, 2017). Genom att beskriva förförståelse kan pålitlighet indikeras (Mårtensson & Fridlund, 2017). Sökningar och avgränsningar har beskrivits tydligt i en strävan efter att vara transparent och möjliggöra replikering. Förförståelse möttes med en strävan efter neutralitet och kritiskt förhållningsätt för att undvika förvrängningar eller felaktigheter. Det var på så vis en öppenhet med ett kritiskt öga som eftersträvades genom hela examensarbetet. Däremot påpekar Henricson (2017) att förförståelse aldrig helt kan elimineras. Henricson (2017) beskriver också att handledare och studiekamrater som läser arbetet kan stärka dess pålitlighet. Pålitligheten stärktes i detta examensarbete genom att handledare och studiekamrater läst och kommenterat arbetet under dess utarbetning. Detta ledde till att processen blev mer tydligt beskriven. Dessutom har personer som inte var insatta i området läst arbetet, vilket också förbättrat tydligheten.
Bekräftelsebarhet (confirmability) innefattar objektiviteten av datans exakthet, relevans och betydelse. Det vill säga att den information som presenteras som deltagarnas inte är påhittad av författaren. Resultatet måste reflektera deltagarnas röster, inte författarens perspektiv (Polit & Beck, 2017). Det vill säga att verifiera ställningstaganden och att förbli neutral (Mårtensson & Fridlund, 2017). Att vara neutral och att se förförståelsen med ett kritiskt öga har diskuterats ovan. Påhitt, det vill säga fabricering, skulle vara oredlighet vilket tagits avstånd från i detta examensarbete. Tydlig referenshantering har använts för att visa vem som hävdat vad och genom noggrann läsning av källor har förhoppningsvis eventuella missförstånd undvikits. Det vill säga, att åtgärder togs för att fastställa objektivitet och i största grad undvika och ta avstånd från oredlighet. Mårtensson och Fridlund (2017) belyser att en tydlig beskriven process kan öka bekräftelsebarheten av en studie. I detta
examensarbete har datainsamlingen och genomförande beskrivits i metodavsnittet för att tydliggöra processen, först i form av vad som beskrivs som de optimala stegen enligt Friberg (2017a) och sedan vad som utförts i detta arbete.
Överförbarhet (transferability) innebär den möjlighet som finns att överföra eller applicera resultatet i andra kontexter, vilket betyder att resultatet måste vara tillräckligt tydligt för att en läsare ska finna en egen slutsats om resultatet kan överföras (Mårtensson & Fridlund, 2017; Polit & Beck, 2017). En tydligt beskriven datainsamling kan stärka överförbarheten
(Henricson, 2017) och i detta examensarbete har datainsamlingen beskrivits med ett försök att göra processen så tydlig som det har varit möjligt. En annan viktig aspekt till
överförbarhet är de länder som studierna utfördes i och om detta är överförbart till Sverige (Henricson, 2017). I detta examensarbete utfördes de utvalda studierna i Australien, Storbritannien, USA, Sverige och Italien. Fem utav tio utfördes i Australien, två i USA och sedan en studie i respektive Italien, Storbritannien och Sverige (för att se specificering av vilka studier, se Bilaga B). Det kan finnas en viss överförbarhet mellan traditionellt västerländska länder med djupa europeiska kulturella och historiska rötter samt relativt likvärdiga utbildningar och modern sjukvård, men det finns även skillnader exempelvis i hur hälso- och sjukvårdsystem är organiserade. Dessutom kan sjukhus se olika ut, även inom länder vilket kan utgöra en svårighet i att bedöma överförbarhet. Samtidigt har det funnits likheter i artiklarnas resultat, även när dessa var från olika länder vilket skulle kunna peka mot en överförbarhet till andra kontexter.
En svaghet i resultatet i detta examensarbete var att endast tre artiklar (Bradley & Mott, 2014; Slade et al, 2019; Whitty et al, 2017) innehåller tydliga signifikansvärden (p-värden). Enkätundersökningarna av Campell och Dontje (2019) respektive White-Trevino och Dearmon (2018) är studier med mixad metod, där tydliga p-värden saknas. Ett exempel på denna svaghet var Campell & Dontje (2019) som beskrev ett resultat som signifikant, men ger inga signifikanta värden som stärker det uttalandet.
Artikeln av Kullberg et al (2018) undersökte sjuksköterskornas erfarenheter av PCH
(Personcentered Handover). Vid en första anblick föreföll studien inte stämma överens med uppsatta inklusionskriterium. Däremot beskrevs PCH på ett sådant sätt som stämde överens med detta examensarbetes beskrivning av bedside-överrapportering, (se beskrivning av centrala begrepp) och inkluderades därför för fortsatt analys. Detta skulle även kunna ses som en svaghet att den inte använder begreppet bedside. Dock föreföll PCH och bedside- överrapportering ha stor överensstämmelse och exkludering ansågs i så fall behöva ske baserat på begreppsval och inte på artikelns innehåll.