Metoddiskussion

Vi har upplevt det som positivt att vi båda deltagit vid alla intervjuer, då vi har kunnat reflektera kring tillfällena och då haft en liknande bild kring samtalet. Det har gett oss en personlig men ändå gemensam insikt kring varje förskollärare och förskola. Det hade vi inte fått om vi genomfört intervjuerna över telefon eller om vi använt oss av en kvantitativ metod med enkäter. Vi är medvetna om att vårt val att delta båda två under intervjuerna kan ha upplevt annorlunda för förskolläraren. Att den intervjuade kan ha känt sig i ett “underläge” av att vi var två och förskolläraren bara var en. En förskollärare nämnde att det kändes som en arbetsintervju just i den meningen och nämnde där även vår klädsel som oplanerat gick i samma färgskala hos oss båda två den dagen. Trost (2005) förklarar att klädseln är en del av kommunikationsprocessen vid en intervju, därför ska man vara noggrann med vilka kläder man använder,

klädseln ska vara neutral. Författaren menar att ibland påminner kvalitativa

intervjuer om en anställningsintervju. Han menar dock på att den största skillnaden ligger i att under en anställningsintervju vill man få fram om den intervjuade passar för en tjänst eller inte. Även ljudupptagning kan vi uppleva att vissa förskollärare kände en viss nervositet och prestation över, dock var det ingen som hade något emot att vi använde oss av ljudupptagning. Ljudupptagning som komplement vid

intervjuerna såg vi som en fördel för studiens insamlade material och att vi kunde vara fokuserade på samtalet. Bryman (2018) lyfter vikten av att vara samspelta under intervjutillfällen, detta beaktade vi genom att förbereda oss noga inför varje intervju och såg till att vara samspelta för att få ett lugnt och professionellt samtal med förskollärarna. Funderingar kring annat metodval har inte förekommit under

arbetets gång då en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer fungerade för vår studies syfte, eftersom vi var intresserade av att undersöka förskollärares

förklaringar och upplevelser (Bryman, 2018). Studiens syfte hade inte kunnat besvarats utifrån en kvantitativ metod med färdiga svarsalternativ. Trost (2005) förklarar att i kvantitativa undersökningar är det vanligt att använda sig av variabler och inte teman eller kategorier som i kvalitativa.

6.6 Slutsats

Vår slutsats av studien är att estetiska lärprocesser är ett användbart medel för att lära om hållbar utveckling och att förskollärarens eget intresse, kunskap och

självförtroende är viktigt. Förskollärarna i studien använder sig främst av musik för ett lärande inom social hållbar utveckling, där identitet, delaktighet, hälsa och social kunskap främjas. Eftersom förskollärarna i studien är positivt inställda till och ser mycket lärande och glädje i arbetet med estetiska lärprocesser är vår slutsats att det

finns goda möjligheter att använda estetik för att nå förskolans mål om hållbar utveckling. Vi upplever att dessa två ämnen skulle kunna sammanfatta hela läroplan då estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är komplexa och två stora områden som innefattar mycket samspel kring barns utveckling och lärande. Vi upplever att dessa två områden är relativt outforskade då tidigare forskning visar att forskning som kombinerar de två områdena har varit begränsad.

6.7 Relevans för förskolläraryrket

Den här studien har relevans för förskolläraryrket då förskolans utbildning ska utgå från att vara lustfylld och att både estetiska lärprocesser och hållbar utveckling ska arbetas med enligt Skolverket (2018). Estetiska lärprocesser är betydelsefullt för att utveckla sin identitet och lärande för de barn som ännu inte har ett fullt utvecklat språk.

6.8 Fortsatta studier

I vår studie har vi fått fördjupad kunskap och utvecklat ett fortsatt intresse kring estetiska lärprocesser som verktyg i förskolan. Ett fortsatt arbete i ämnet skulle kunna vara en etnografisk metod för att undersöka hur estetiska lärprocesserna fungerar i praktiken. Antingen genom deltagande observationer i barngrupp och då delta i de estetiska processerna precis som barnen för att senare reflektera kring hur det kändes och hur situationerna upplevdes och vidare koppla till forskning. Det fortsatta arbetet skulle kunna stärkas med att genomföra en iakttagande observation. Där fokus ligger på att iaktta barnens engagemang och reaktioner under processen. Bryman (2018) menar att observationer är ett bra och tydligt sätt att ta reda på hur en människa reagerar och agerar i en speciell situation.

Referenser

Barton, G. & Baguley, M. (2014) Learning through story: A collaborating, multimodal arts approach. English Teaching: Practice and Critique 13(2): 93-112 Link to this article: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1042519.pdf Bendroth Karlsson, M. (2018). ”Karin, får jag bygga nåt fantastiskt?” I. BendrothKarlsson, M., Karlsson-Häikiö, T. & O Magnusson, L. (2018).

Skapande verksamhet i förskolan. Kreativt arbetet med analoga och digitala redskap. Lund: Studentlitteratur.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Burman, A. (2014). Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser. Stockholm: Södertörns högskola.

Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling-Samuelsson, I. (2013). Att

undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av

musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Diss. Örebro: Örebro universitet.

Ehrlin, A. & Wallerstedt, C. (2014). Preschool teacher`s skills in teaching music: Two steps forward one step back. Early Child Development and Care 184 (12), 1800-1811.

Ekstrand, G. & Janzon, U-B. (1995). Drama och teaterlek. Eskilstuna: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, M. (2013). Musik i förskolan: inspiration och lärande i sagans

värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Granberg, A. (2001). Småbarns bild- och formskapande – lek med former,

färger och linjer. Stockholm: Liber

Holmberg, J. (2018). Omställning för hälsa och social hållbarhet.

Socialmedicinsk tidskrift, 6 (20) vol.95 649-658

Ivanaj, V., & Poldener, K., & Shrivastava, P. (2014). Hand/heart/head- Asethetic practice pedagogy for deep sustainability learning. https://www.researchgate.net/publication/263286937_HAND_HEART_H EAD_Aesthetic_Practice_Pedagogy_for_Deep_Sustainability_Learning (Hämtad:2020-03-10).

Johansson, E. (2009). The preschool child of today: The world- citizen tomorrow? International Journal of Early Childhood, 41(2) 79–95.

Kupferberg, F. (2009). Konstnärligt skapande och konstpedagogik i hybridmoderniteten. I F. Lindstrand & S. Selander (Red.), Estetiska

lärprocesser: (s.109–159). Lund: Studentlitteratur.

Lindstrand, F. (2009). Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland. I F. Lindstrand & S. Selander (Red.), Estetiska lärprocesser: (s.222–253). Lund: Studentlitteratur.

Lunde Vestad, I. (2010). To play a soundtrack: how children use recorded music in their everyday lives. Music Education Research, 12 (3), 243-255.

Lunde Vestad, I. (2014). Children's subject positions in discourses of music in everyday life: rethinking conceptions of the child in and for music education.

Action, criticism, & theory for music education, 13 (1), 248-278.

Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A. & Ärlemalm-Hagsèr, E. (2012).

Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller?

Rapport om OMEP:s projekt - Lärande för hållbar utveckling i praktiken, Stockholm & Göteborg.

Magnusson, L. (2018). Skapande verksamhet och estetisk transformation. I M. Bendroth-Karlsson & T. Karlsson-Häikiö & L. O Magnusson (Red.),

Skapande verksamhet i förskolan. Kreativt arbetet med analoga och digitala redskap: (s.153–172). Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik. En

utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Falun: Norstedts bok

Rubinstein Reich, L. & Wesén, B. (1986) Observera mera. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Hämtad: 10 mars 2020.

https://www.skolverket.se/sok?query=L%C3%A4roplan+f%C3%B6r+f%C3 %B6rskolan%2C+Lpf%C3%B6+18

Still, J. (2011). Musikalisk lärandemiljö: Planerade musikaktiviteter med

småbarn i daghem. Diss. Åbo Akademi: Åbo Akademis förlag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Schön, D. (1983). The Reflective Practitioner: how professionals think in action. London: Temple Smith

Wallerstedt, C. (2015) Musikdidaktik i förskolan - Att utveckla barns

skapande förmåga. Stockholm: Gothia fortbildning AB

Wallerstedt, C. & Pramling, N. (2012). Conceptualising Early Childhood Arts Education: The Cultivation of Synesthetic Transduction Skills. Springer

Science+Business Media 44:127–139

Ärlemalm - Hagsèr, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan- Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk

barnehageforskning 14 (5), 1–17

Ärlemalm - Hagsèr, E. (2016). Naturmöten och källsortering - En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. Nordina 12 (2), 140–157

Bilaga 1

Förfrågan om deltagande i denna undersökning.

Missivbrev

Hej!

Vi är två förskollärare studenter på Mälardalens högskola i Eskilstuna och är i slutet av vår utbildning. Vi ska nu skriva ett examensarbete där vi kommer genomföra en studie kring ett valt område. Vår studie handlar om hur förskollärare arbetar med och ser på estetiska lärprocesser för hållbar utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på möjligheter att använda estetiska lärprocesser för att stimulera barns lärande, samt för att arbeta mot läroplanens mål om hållbar utveckling.

Vi önskar att få ta del av din kunskap och erfarenhet från praktiskt arbete med estetiska lärprocesser i förskolan. Därför undrar vi om du vill delta genom att vara med på en intervju, kring ovanstående tematik. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter. Med ditt godkännande avser vi att spela in intervjun. Därefter kommer vi att överföra inspelningen till digital text för att underlätta analys av materialet.

Ditt deltagande behandlas konfidentiellt vilket betyder att inga namn på vare sig intervjuade förskollärare eller förskolor kommer att framgå i studien. Det är bara vi som kommer att ha tillgång till materialet under arbetets gång. När examensarbetet är klart och godkänt raderas alla inspelningar och anteckningar förstörs. Under arbetet kommer vi att ta hänsyn till och beakta Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa

konsekvenser för dig.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.

Med vänliga hälsningar

Caroline Dahlman & Gunilla Granander

Eskilstuna 15 november 2019

Kontaktuppgifter till oss

Caroline Dahlman Gunilla Granander

0708147774 0704755101

cdn15003@student.mdh.se ggr15001@student.mdh.se

Ansvarig handledare i examensarbetet

Max Jakobsson 073-662 17 65

Bilaga 2

Självständigt arbete Gunilla Granander & Caroline Dahlman

Bakgrundsfrågor: Födelseår?

Vilket kön identifierar du dig som? Examensår (förskollärare)? Antal år i yrket?

Åldersgrupp på barnen du arbetar med? Specifik inriktning/pedagogik?

Utbildning ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling- såväl ekonomisk och social som miljömässig.

- barn ska ges förutsättningar att utveckla ett växande intresse för hållbar utveckling.

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer

- barn ska ges förutsättningar att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter genom olika uttrycksformer

Intervjuguide

Syn på estetiska lärprocesser och lärande:

1. Hur ser du på arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolan?

2. Anser du att man som förskollärare behöver en särskild kompetens för att arbeta med estetiska uttrycksformer?

3. Vad har du för kunskap i ämnet?

Estetiska lärprocesser i det pedagogiska arbetet:

4. Kan du berätta hur ni arbetar med estetiska uttrycksformer i förskolan?

5. Vad uppfattar du att barnen tycker om estetiska uttrycksformer?

Estetiska lärprocesser som verktyg i arbetet mot målen om hållbar utveckling

6. Kan du se att det finns några möjligheter att förskolan kan arbeta med estetiska uttrycksformer för att bidra till hållbar utveckling?

8. Vad ser du för samband mellan förskola, samhälle och hållbar utveckling?

Syn på hållbar utveckling

9. Hur tänker du att du skulle kunna använda estetiska uttrycksformer för att nå målen om hållbar utveckling?

10. Kan du se ett samband mellan estetiska uttrycksformer och hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt?