F¨or att samla in deltagare mailades tio stycken illustrat¨orer (fem kvinnor resp. fem m¨an) varav det var fem stycken som svarade och senare intervjuades. I mailet beskrev jag vad studien handlade om och syftet med studien. De fem personerna
som intervjuades svarade p˚a mailet snabbt och var positivt inst¨allda till att bli intervjuade, alla deltagare uttryckte ocks˚a att de hade ett visst intresse f¨or att vara inkluderande och illustrera olika typer av m¨anniskor. D¨arav kan resultatet vara riktat ˚at ett h˚all eftersom deltagarna redan innan mailet var intresserade av m˚angfald.
Anledningarna till varf¨or fem personer inte svarade p˚a mitt mail och d¨arav inte deltog i studien kan vara m˚anga, bland annat kan det vara att mailet inte kommit fram
eller att de inte hade tid. Det kan ocks˚a bero p˚a att de personerna inte ¨ar intresserad av m˚angfald och att deras illustrationer inte innefattar m˚angfald och av det sk¨alet kanske de inte ville st¨alla upp p˚a en studie som handlade om etnisk m˚angfald. Oavsett anledning kan deltagarurvalet anses riktat till att intervjua illustrat¨orer som har ett intresse f¨or m˚angfald men det var inte ett medvetet val. D¨aremot b¨or man som l¨asare vara medveten om att deltagarurvalet p˚averkar resultatet och att med andra deltagare hade resultatet kunna vara annat. En st¨orre variation p˚a deltagarna och fler deltagare hade kunnat ge mer varierande ˚asikter och det hade tillf¨ort en till dimension p˚a analysen. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och en man vilket ocks˚a
kan p˚averkat resultatet och i en ideal studie hade det varit b¨attre med en j¨amnare f¨ordelning.
Intervjuerna genomf¨ordes via h¨ogtalartelefon p˚a grund av att deltagarna befann sig p˚a olika orter. J¨amf¨ort med att genomf¨ora intervjuer ansikte mot ansikte ¨ar telefonintervjuer lite sv˚arare eftersom den som intervjuar g˚ar miste om att se
deltagarens mimik, vilket g¨or det inte blir lika bra flyt i samtalet. Genom att se mimik och kroppsspr˚ak kan den som intervjuar bland annat avg¨ora n¨ar deltagaren ¨ar p˚a v¨ag att sluta prata och n¨ar det ¨ar l¨age att flika in med en fr˚aga. Trots de upplevda nackdelarna anser jag att intervjuerna gick bra och gav mig relevant material.
De semistrukturerade intervjuerna baserades p˚a en intervjuguide med ¨oppna fr˚agor. Anledningen till att anv¨anda v¨aldigt ¨oppna fr˚agor var f¨or att deltagarna inte skulle k¨anna att det fanns ett prefererat svar. D¨aremot kan deltagarna ha upplevt att det fanns ett prefererat svar p˚a grund av att studien handlade om etnisk m˚angfald
och d¨arav kan man uppfatta personen som g¨or studien som att hen ¨ar intresserad av m˚angfald och anser att det ¨ar viktigt. P˚a grund av att jag inte har n˚agon erfarenhet om illustrationer och hur det g˚ar tillv¨aga intervjuades deltagarna ¨aven om processen hur en illustration skapas och godk¨anns av uppdragsgivaren. Med mer erfarenhet om illustrationer hade fr˚agorna kunnat vara mer specifika men de fr˚agor som st¨alldes var tillr¨ackligt specifika f¨or studiens syfte. En f¨orb¨attring med intervjuguiden hade kunnat vara att mer explicit uttrycka att varje fr˚aga och svar ska vara kopplat till
etnisk m˚angfald eftersom i vissa intervjuer pratades det om andra typer av m˚angfald.
Analysmetoden som anv¨andes var tematisk analys, vilket ¨ar en v¨alanv¨and analysmetod. D¨aremot upplevde jag att metoden var bristf¨allig i avseende p˚a tydliga riktlinjer trots Braun och Clarke (2008) sex steg som ska anv¨andas vid analys. Dessa steg ger en fingervisning p˚a hur analysen ska g˚a tillv¨aga men i verkligheten upplevde
jag att det skiljde i tillv¨agag˚angss¨atten mellan mig och mina klasskamrater.
6
Vidare forskning
Vidare forskning skulle kunna vara att unders¨oka hur barn p˚averkas av att l¨asa b¨ocker d¨ar det finns v¨aldigt f˚a olika karakt¨arer j¨amf¨ort med b¨ocker d¨ar det finns en variation p˚a karakt¨arerna. Vad finns det f¨or positiva eller negativa effekter av att ha b¨ocker d¨ar det finns en st¨orre etnisk variation p˚a karakt¨arerna? Ytterligare vidare forskning kan vara, som tidigare n¨amnt, att intervjua studenter som studerar utbildningar med illustration f¨or att f˚a kunskap om de diskuterar stereotyper, normer och representation av olika karakt¨arer i illustrationer.
7
Slutsats
Syftet med denna studie var att unders¨oka hur illustrat¨orer g˚ar tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer av karakt¨arer med fokus p˚a etnisk m˚angfald, hur man kan illustrera en variation bland karakt¨arerna utan att illustrera stereotypiskt och varf¨or det ¨ar viktigt att illustrationer inneh˚aller karakt¨arer med olika etniciteter. De fr˚agest¨allningar som besvarades genom denna studie var:
• Hur g˚ar illustrat¨orer tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer?
• Varf¨or ¨ar det viktigt att visa p˚a representation i illustrationer i material f¨or barn?
• Hur ska man g¨ora f¨or att inte illustrera stereotypiskt?
t¨anker n¨ar de illustrerar karakt¨arer, etnisk m˚angfald och lite om deras utbildning. Resultatet, som analyserades med tematisk analys, till den f¨orsta fr˚agest¨allningen visade att det fanns tillf¨allen d¨ar illustrat¨oren best¨ammer hur karakt¨arerna ska se ut och tillf¨allen d¨ar uppdragsgivaren ¨ar med och best¨ammer hur karakt¨aren ska se ut. Deltagarna uttryckte att det kunde bero p˚a hur k¨ansligt materialet de skulle illustrera till var. Den andra fr˚agest¨allningen visade att vikten av att visa p˚a representation i illustrationer ans˚ag deltagarna var f¨or att barn ska kunna k¨anna igen sig i materialet och anv¨anda det som en typ av sj¨alvidentifikation. Resultatet f¨or den tredje fr˚agest¨allningen var mer sv˚ardefinierat men det visade att det ¨ar viktigt att vara medveten om de sociala normerna och stereotyperna som finns. Ett s¨att att bryta dessa normer, ans˚ag deltagarna, var genom att illustrera en karakt¨ar p˚a ett annat s¨att ¨an de vanligtvis illustreras.
Den h¨ar studien kan bidra till medvetenheten om inkludering och representation av m¨anniskor med olika etniciteter och varf¨or det ¨ar viktigt att det finns i illustrationer. F¨or att skapa ett inkluderande samh¨allet anser jag att det m˚aste b¨orja redan i tidig ˚alder och d˚a ¨ar barnb¨ocker ett av s¨atten f¨or att f˚a barn mer medvetna om m¨anniskors
Referenser
Antirasistiska Akademin. (u. ˚a). Kulturrasism. H¨amtad fr˚an http : / / www . antirasistiskaakademin.se/kulturrasism/
Ausdale, V. D. & Feagin, J. R. (2001). The First R : How Children Learn Race and
Racism. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers.
Boutte, G., Lopez-Robertson, J. & Powers-Costello, E. (2011). Moving Beyond
Colorblindness in Early Childhood Classrooms. Early Childhood Education
Journal, 39(5), 335–342. doi:10.1007/s10643-011-0457-x
Braun, V. & Clarke, V. (2008). Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology, 3 (2), 77–101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2014). Sammh¨allsvetenskapliga metoder (2. uppl.) (B. Nilsson, ¨Overs.). Stockhokm: Liber AB.
Cole, E. M. & Valentine, D. P. (2000). Multiethnic children portrayed in children’s
picture books. Child and Adolescent Social Work Journal, 17 (4), 305–317.
doi:10.1023/A:1007550124043
Hallman, J. & Bhuiyan, N. (2018). Etnicitet i l¨arob¨ocker (doktorsavhandling, Uppsala universitet). H¨amtad fr˚an http : / / www . diva - portal . org / smash / get / diva2 : 1219530/FULLTEXT01.pdf
Janson, T. (2017). Islamic Children’s Literature: Informal Religious Education in
Diaspora. I H. Daun & R. Arjman (Red.), Handbook of Islamic Education.
International Handbooks of Religion and Education (7. utg.). Springer, Cham.
doi:10.1007/978-3-319-53620-0{\ }53-1
Lahdenper¨a, P. (2011). M˚angfald , j¨amlikhet och j¨amst¨alldhet – interkulturellt l¨arande och integration. I Forskningscirkel - arena f¨or verksamhetsutveckling i m˚angfald (1. utg., s. 15–41). V¨aster˚as: Akademin f¨or utbildning, kultur och
kommunikation, M¨alardalens h¨ogskola. H¨amtad fr˚an http://urn.kb.se/resolve? urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13106
Merlenius, S. (2017). ”Vem ¨ar jag?” En komparativ inneh˚allsanalys av
etnisk representation i matematikb¨ockers illustrationer f¨or ˚arskurs 1 (doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala). H¨amtad fr˚an http : / / uu . diva-portal.org/smash/get/diva2:1110895/FULLTEXT01.pdf
Nationalencyklopedin. (u. ˚a). Bokillustration. H¨amtad fr˚an https : / / www . ne . se / uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bokillustration
Persson, H. & Halla, H. (2018). Med hudf¨arg som identitetsmark¨or: En bildanalys av barnb¨ocker p˚a tv˚a f¨orskolor (doktorsavhandling, Linn´euniversitetet). H¨amtad fr˚an http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1260884/FULLTEXT01.pdf
Peterson, S. & Lach, M. (1990). Gender stereotypes in children’s books: Their
prevalence and influence on cognitive and affective development. Gender and
Education, 2 (2), 185–197. doi:10.1080/0954025900020204
Rodman, N. M. & Hildreth, G. J. (2002). Family diversity in 50 years of storybook
images of family life. Family and Consumer Sciences Research Journal, 31 (1),
3–18. doi:10.1177/1077727X02031001001
Scherer, L. (2016). Children, Literacy and Ethnicity. London: Palgrave Macmillan
UK. doi:10.1057/9781137537379
Statistikmyndigheten SCB. (u. ˚a). Statistikdatabasen - tabell. H¨amtad fr˚an http : / / www . statistikdatabasen . scb . se / pxweb / sv / ssd / START BE BE0101
BE0101Q / UtlSvBakgGrov / table / tableViewLayout1 / ?rxid = a9015cfa - e11e -
4aa4-804e-a620a178f12d
Svenska barnboksinstitutet. (2015). Bokprovning p˚a Svenska barnboksinstitutet: En
T¨ornquist-Plewa, B. (2000). Speglar vi oss i varandra? N˚agra funderingar kring de nationella stereotypernas beskaffenhet. Sverige och Polen: Nationer och
Stereotyper.
Vetenskapsr˚adet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samh¨allsvetenskaplig forskning. H¨amtad fr˚an http : / / www . codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wikstr¨om, H. (2009). Etnicitet (1. utg.). Malm¨o: Liber AB.
Winkler, E. N. (2009). Children Are Not Colorblind: How Young Children Learn
Race. PACE, 3 (3), 1–8. H¨amtad fr˚an https://www.academia.edu/3094721/ Children Are Not Colorblind How Young Children Learn Race
Information om samtycke
Nedan ger du ditt samtycke till att delta i den studie där jag undersöker hur etnisk mångfald representeras i illustrationer. Läs igenom detta noggrant. Intervjuaren (Lisa) kommer fråga om ditt muntliga samtycke innan intervjun startar.
Beskrivning av studien och dess syfte
Målet med denna studie är att undersöka hur etnisk mångfald illustreras i bilder och hur illustratörer tänker när de illustrerar människor.
Procedur
Det kommer att genomföras en intervju där du kommer få svara på ett antal frågor angående ditt arbetssätt, illustrationer, etnisk mångfald och din utbildning.
Insamlad data
Intervjun kommer att spelas in med hjälp av en inspelningsenhet, för att sedan transkriberas för vidare analys. Efter transkriberingen kommer ljudfilen att raderas. Transkriberingen kommer att anonymiseras och din identitet kommer inte att publiceras.
Kontaktuppgifter
Om du har några frågor efter intervjun kan du kontakta Lisa Rönnqvist, telefonnummer 073- 023 41 21.
Genom att signera nedan bekräftar jag att:
• Jag har läst informationen ovan och är medveten om hur studien kommer att utföras. • Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas
och vet vem jag ska vända mig till med frågor efter studien.
• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerade om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.
• Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande utan att jag behöver förklara varför.
• Jag ger mitt medgivande att data från denna intervju och observation lagras, bearbetas och analyseras konfidentiellt under studiens gång (t.o.m. 7/6-2019).
• Jag är medveten om att all insamlad data kommer att anonymiseras i publikationer.
8
Bilagor
Intervjuguide
Intervjun kommer att fokusera på illustrationer av människor.
Som du läst i samtycket, kommer alla svar anonymiseras och kommer inte kommer att gå att koppla till dig.
Information
• Ålder • Kön:
• Vad har du för utbildning?
o Vilket år började du och när slutade du? • Vad är din sysselsättning idag?
o Är du anställd på ett företag? ▪ Hur länge har du jobbat där?
Arbetssättet
• Skulle du kunna beskriva hur ett vanligt uppdrag från en uppdragsgivare kan se ut? o Hur går processen till med att skapa illustrationer till att få dem godkända av
uppdragsgivaren?
o Innan och under processen, hur ser dialogen mellan dig och uppdragsgivaren ut?
▪ Finns det något särskilt som ni brukar diskutera?
• När uppdraget innefattar att illustrera människor, vem är det som bestämmer vilka människor som ska illustreras? T.ex. vad de ska ha för etnicitet eller kön.
Illustrationer
• Vad anser du är syftet med illustrationer?
• Finns det olika sätt att illustrera människor? T.ex. mer verklighetstroget eller mer abstrakt.
o Kan du se några för- och nackdelar med de olika sätten? • Hur arbetar du när du illustrerar människor?
o Finns det några aspekter som du tänker på? o Vad är viktigt för dig när du illustrerar människor? o Undviker du något när du illustrerar människor? • Försöker du spegla något särskilt när du illustrerar människor?
o Om du ska spegla samhället, är det något som du aktivt tänker på för att skapa en så bra representation som möjligt?
Etnisk mångfald
• Vad betyder etnisk mångfald för dig?
• Hur skulle du definiera en bra och dålig representation av etnisk mångfald?
• Hur anser du att etnisk mångfald illustreras?
o Vad är bra i illustrationer av människor med olika etniciteter?
o Vad är mindre bra i illustrationer av människor med olika etniciteter? • Finns det något du anser problematisk i illustreringen av människor med olika
etnicitet?
Utbildning
• Under din utbildning, upplevde du att det fanns kurser och diskuterades hur man kan illustrera människor med olika etniciteter?
• Fanns det kurser där ni diskuterade hur man kan illustrera människor på ett bra och korrekt sätt?