Metoddiskussion

I studien har en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats använts för att beskriva hur kvinnor upplever en spontanabort. En kvalitativ litteraturöversikt beskriver och undersöker individens upplevelser och egna perspektiv. Kvalitativa studier kännetecknas av ett organiserat material där forskaren försöker hitta likheter, mönster, skillnader eller vissa strukturer i det som

deltagarna beskriver. Kvalitativa ansatser bygger på upplevelser och är därmed svåra att mäta.

Fördelarna med en kvalitativ litteraturöversikt är att flera liknande studier sammanställs och granskas. Det leder till ökad tillförlitlighet av det berörda ämnet. Den kvalitativa metoden kan ha en induktiv ansats vilket innebär att den används för att undersöka upplevelser av ett fenomen. Syftet med metoden är att få en fördjupad förståelse för ett ämne. En intervjustudie kunde ha valts men på grund av rådande pandemi bedöms inte det vara lämpligt. Å ena sidan kan en intervjustudie ske på andra sätt än personliga möten. Men å andra sidan kan det vara svårt att uppfatta kroppsspråk och respons, vilket är en nackdel (Kristensson, 2014). Valet av kvalitativ metod framför kvantitativ metod motiveras med att de kvantitativa metodernas primära uppgift är att kvantifiera och är generaliserbara. Det är svårt att mäta subjektiva upplevelser samt generalisera dem (Ejlertsson, 2019).

De databaser som har använts är PubMed och Cinahl. Databaserna omfattar vetenskaplig litteratur och handlar delvis om vårdvetenskap samt omvårdnadsvetenskap. I de olika databaserna används strukturerade sökkombinationer för att få fram vetenskapliga artiklar.

Vid föreläsning från biblioteket har bibliotekarierna främst lyft fram samt rekommenderat PubMed och Cinahl. Psycinfo är ytterligare en databas som kan användas men eftersom den främst berör psykologi- och beteendevetenskap exkluderas den (Kristensson, 2014).

Innan författarna bestämmer ämnet upplevelsen vid spontanabort görs en testsökning på orden miscarriage samt woman i både Cinahl och PubMed för att undersöka om det finns tillräckligt med material. När det bekräftas att material finns inleds sökning efter vetenskapliga artiklar där sökord som väljs är identifierade teman i syftet. Det stöd som bibliotekarien ger anses är till god hjälp eftersom sökorden bekräftas. Bibliotekarien ger rådet att blocksöka vilket författarna gör. Fördelen med sökblock är att sökningen blir strukturerad vilket förstärker tillförlitligheten. Inklusionskriteriet vuxna från 19–44 år valdes för att begränsa sökningen samt att det finns begränsat antal studier med kvinnor med en ålder under 19 år som drabbats av spontanabort. Det finns en risk att kunskap har missats i och med den specifika

avgränsningen. Tidsfönstret på tio år väljs för att använda aktuell forskning vilket höjer giltigheten (Kristensson, 2017). En nackdel med valet om tidsfönster på tio år är att

författarna blir tvungna att exkludera artiklar som inte passar in i tidsramen. Det kan tyckas underligt att en upplevelse inte är aktuell efter tio år då en upplevelse är subjektiv. Det kan inte uteslutas att resultatet skulle bli stärkt eller bredare genom att inkludera äldre artiklar, å andra sidan går sjukvårdsutvecklingen framåt och äldre artiklar skulle kunna sänka

trovärdigheten. Språket begränsas till engelska och svenska eftersom författarna har bristande kunskap i andra språk. Det kan innebära att relevant information har försvunnit som skulle kunna göra resultatet starkare. Nästan alla artiklar som var publicerade i PubMed återfanns i Cinahl och vice versa vilket stärker artiklarnas trovärdighet. Anhöriga samt personal

exkluderas från denna litteraturöversikt. Eftersom anhöriga respektive personals upplevelse inte ingår kan det innebära att viktig information angående upplevelsen vid spontanabort försummas. Två av artiklarna inkluderar både kvinnor, män samt sjuksköterskor. Dock uteslöt författarna männen och sjuksköterskornas perspektiv i detta resultat. Anledningen är att syftet enbart handlar om kvinnans upplevelser.

Författarna inleder analysen med Kristenssons analysmodell som tillsynes är relevant. Efter övervägande tas beslut att byta till Fribergs analysmodell. Anledningen till beslutet är för att Fribergs analysmodell uppfattas som mer relevant för en litteraturöversikt. Fribergs

analysmodell som är baserad på fem olika steg förenklade analysen. Fördelen med metoden är att det finns en möjlighet att understödja tolkningen och omgestalta teoretiska

forskningsresultat till omvårdnadsarbetet (Friberg, 2017). Analysen görs med hjälp av färgmarkering för att finna nyckelord vilket underlättar när relationen mellan de olika

studierna gjordes. Färgmarkeringen är till hjälp i analysprocessen för att hålla isär de teman som identifieras. På så vis upplevs processen strukturerad av författarna. En styrka i analysen är att alla identifierade kategorier tillhör syftet och har med kvinnans upplevelse att göra.

Innan artiklarna väljs ut har författarna med hjälp av en IMRAD-struktur fått en uppfattning om artiklarnas uppbyggnad. IMRAD står för introduktion, metod, resultat och diskussion.

Eftersom många artiklar eller rapporter baseras på en IMRAD-struktur kan den enkelt användas som en mall vid genomgång av texten. Det bör tilläggas att den inte täcker hela artikelns innehåll eftersom den även måste innehålla syfte, frågeställning, slutsatser, referenslista samt abstrakt (Kristensson, 2014).

Kvalitetsgranskningen som genomförs utgår från CASP:s utvärderingslista som berör kvalitativa studier. Checklistan är kritiskt utformad för att granskningen ska säkerställa att artiklarna är tillförlitliga, överförbara, giltiga samt verifierbara. Formuläret är skrivet på engelska vilket innebär att författarna får översätta en del ord till svenska. En risk med översättningar är att det kan ske missförstånd i språket, därför har författarna översatt så få ord som möjligt med hjälp av engelskt ordlexikon. Mallen är enkel att följa och frågorna är tydligt formulerade vilket underlättar granskningen. Granskingsmallen CASP har stärkt trovärdigheten i studien eftersom samtliga artiklar har varit av hög kvalitét. Vid uteslutning av en granskningsmall kan inte trovärdigheten garanteras.

Förförståelse kan förklaras som en medvetenhet och innebär att vi förstår något sen tidigare.

Att erfarenheter ligger till grund för förförståelsen och värderingar är även en viktig faktor.

Människan påverkas av tidigare kunskap och erfarenheter. Därför måste individen beakta dessa när vetenskapligt arbete utförs (Priebe & Landström, 2017). En viss förförståelse har funnits hos författarna då flera personer i omgivningen frivilligt har valt att dela med sig av deras egna personliga erfarenheter kring upplevelsen om spontanabort. Informationen författarna har tagit del av från andra har kunnat påverka resultatet om inte medvetenhet om förförståelsen finns och tar det i beaktande. Författarna har varit noga med att inte blanda in personliga åsikter och/eller erfarenheter i studiens resultat då det kunnat påverka studiens trovärdighet.

Trovärdighet består av fyra delar vilka benämns tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet samt verifierbarhet. En kvalitativ studie har inte som syfte att vara överförbar på ett likvärdigt sätt som en kvantitativ. Det handlar istället om en rimlig bedömning som görs av läsaren själv.

Överförbarheten i studien kan anses hög av den anledningen att bristerna som visade sig i resultatet är likvärdiga globalt. Dock bör det tas i beaktning att sjukvården i de olika länderna inte har samma förutsättningar. Trovärdigheten i denna studie påverkas positivt genom

samarbete med institutionens bibliotekarier samt handledare. Det finns också en trovärdighet i att samtliga artiklar är peer reviewed (Kristensson, 2017). Valet att enbart inkludera etiskt granskade artiklar grundas i det känsla ämnet som spontanabort är. Författarna har valt etiskt granskade artiklar för att säkerställa studiens trovärdighet. Genom att välja etiskt granskade artiklar skyddas de personer som deltar i studien men också de som tar beslut att avbryta sitt deltagande (Sandman & Kjellström, 2018).

9.2 Resultatdiskussion

I vårt resultat framkommer det att kvinnor upplever bemötandet från vårdpersonalen som otillräckligt. Det kan handla om känslor som att inte bli trodd på, bekräftad eller bli bemött av empati från sjuksköterskan. En annan studie påvisar att vårdpersonal själva understryker att spontanabort är en rutinmässig del i deras arbete, vilket kan leda till att kvinnorna inte

upplever sig sedda. Men de menar att det är viktigt att kvinnorna blir sedda och behandlade med respekt och empati under och efter den svåra tiden (Adolfsson et al., 2004). I andra artiklar beskrivs det att i sorgen och förlusten står ofta en partner bredvid kvinnan, som många gånger hamnar i skymundan eftersom kvinnan uppvisar mer vedertagna symtom, som

partnern inte upplever fysiskt. Det kan konstateras att partnern i det stora hela förglöms och sjukvårdspersonal ska inte bara rikta fokus åt patienten utan även hennes anhöriga eftersom det är en förlust för dem också (Obst & Due 2019; Story Chavez et al., 2019). Om bemötandet från vårdpersonalen brister, i den aspekten att bemötandet blir ytligt och tillgjort, kan det orsaka ett större lidande för kvinnan och på sikt resultera i ett vårdlidande. Vårdlidandet går att undvika genom att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt (Ranheim &

Dahlberg, 2015). Det är samtidigt viktigt att belysa vårdpersonal som många gånger kan uppleva att det är ansträngande och smärtsamt att möta en patient och dennes familj som är i sorg. Det medför att vårdpersonal kan distansera sig från patienten vilket inte överensstämmer med ett professionellt förhållningssätt som innebär att visa medkänsla och vara engagerad i patientens vård (Arman, 2015). Omvårdnad är sjuksköterskans huvuduppgift och som en del i omvårdnaden ingår det att lindra lidandet hos de patienter de möter. Det kan yttra sig i en respektfullhet för kvinnans unika sätt uppfatta, hantera samt att ge uttryck åt lidandet (Wiklund Gustin, 2014).

I litteraturöversiktens resultat identifieras variationer i kvinnornas upplevelser. En del av artiklarna beskriver att upplevelsen är positiv och att sjuksköterskan ger ett professionellt och empatiskt bemötande. En del kvinnor upplevde enbart bemötandet som positivt i den privata sjukvården. Det förbryllar att kvinnor upplever olika vård då alla registrerade sjuksköterskor enligt International Counseling of Nurses (ICN, 2021) ska arbeta personcentrerat och således ge vård som är individuellt anpassad.

Resultatet i litteraturöversikten beskriver den stora bristen på information. Informationen som kvinnorna får anses vara bristfällig i den mening att situationen påverkas i en negativ riktning.

Betydelsen av att förse kvinnorna med den information de behöver angående den spontana aborten är högst väsentligt. En viktig och betydande del som kan ses i resultatet är att kvinnorna önskar att sjuksköterskorna förmedlar information om vad som kan ske vid en spontanabort. Många kvinnor önskar information om de fysiska symtomen såsom blödning, smärta samt sammandragningar likaså information om när menstruationen kommer tillbaka och svar på frågor om senare graviditet. Det framkommer även att en del kvinnor upplever att många sjuksköterskor använder sig av medicinska termer som de inte förstår, vilket kan vara en anledning till upplevelsen av den bristfälliga informationen. Vidare beskrivs det att om kvinnorna får rätt information från början hade deras återhämtningsprocess underlättats. De hade med hjälp av information fått chans att förbereda sig på de omständigheter som en spontanabort innebär, vilket kvinnorna upplevde att de inte fick. Enligt Tingström (2014) är det av betydelse att sjuksköterskan förmedlar information empatiskt och lyhört samt

uppmärksammar kvinnors signaler om behov av information. Enligt patientlagen (PL, 2014), framgår det att all information som ges till patienter ska vara individanpassad på ett sätt att patienterna förstår samt att sjuksköterskan som lämnar ut information måste förvissa sig om att individen har förstått innebörden av den. För att hjälpa kvinnan till välbefinnande behövs balans i relation till hennes förmåga att ta in information. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan tillsammans med patienten utformar vården vilket tydliggör processen till välbefinnande genom bra information (Flensner, 2014).

Vårt resultat visar att sorg och förlust är en övergripande känsla hos de flesta kvinnor som genomlider en sorgeprocess på grund av en spontanabort. Sorgen och förlusten hänger

samman med ensamhet och isolering då vissa kvinnor upplever att utomstående inte förstår vad de går igenom. Ensamheten tar olika form och beskrivs dels att kvinnor inte har någon att prata med i den utsträckning hon behöver. Vidare beskrivs det en koppling mellan ensamhet och rädsla i relation till den spontana aborten. Det bör dock poängteras att i en annan studie har det visat sig att en del kvinnor självmant valde att isolera sig från omvärlden. Kvinnorna menar att ensamheten är en hjälp i deras bearbetning och kan inte hålla med om de olika beskrivningarna om isolering och ensamhet (Adolfsson et al., 2004). I litteraturöversiktens resultat framkommer det att sorgen är starkt förknippad till begreppet längtan, eftersom de flesta kvinnors dröm om livet som mamma går förlorat. Livsvärlden hos kvinnorna blir förändrad men livet måste fortsätta efter förlusten. Att fortsätta livet i en annan riktning än vad kvinnorna hade hoppats på kan orsaka ett lidande. Sorg och förlust är ett lidande för kvinnan och det barn hon hoppas på är för alltid förlorat. För att lindra lidandet av den ensamhet som en del av vårt resultat beskriver är det av betydelse att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt och ser behovet hos kvinnan. Lidandet tillhör livet och det är oundvikligt att leva ett liv utan att drabbas av lidande. Det lidande som kvinnor upplever vid den förändrade situationen framkallar en känsla av osäkerhet för framtiden hos kvinnorna, det kan beskrivas som ett livslidande. För att specificera hur sjuksköterskan kan lindra lidandet hos kvinnorna är det av betydelse att sjuksköterskan är medveten om lidandet och har en vilja att lindra den. Lidandet är således en del av livet och en förutsättning för utveckling (Arman, 2015).

I resultatet från litteraturöversikten framkommer det att kvinnor klandrar sig själva för förlusten och att de tror att det är deras fel att spontanabort inträffar. Att något skulle vara fel på dem ökar följaktligen skuldkänslorna. Tankarna kring den skuld kvinnan känner vid spontanabort kan reflekteras över på många sätt. Andra liknande studier visar att kvinnor själva tog på sig skulden där de uttrycker att den spontana aborten inträffar på grund av något de gjort, tänkt eller till och med ätit. En del kvinnor känner skuld över den spontana aborten eftersom de någon gång under graviditeten hade druckit en mindre mängd alkohol och/eller rökt. Kvinnorna säger sig även tro att den spontana aborten sker för att de inte längtar tillräckligt efter barnet (Adolfsson et al., 2004; Maker & Ogden, 2003).

Vidare i vårt resultat framkommer det att lidandet som skuldkänslorna orsakar kan lindras genom att sjuksköterskorna förklarar för kvinnorna om möjliga orsaker och hur vanligt det är med spontanabort. Ingen av de kvinnorna i vårt resultat beskriver att det är en lättnad att få spontanabort. Även om det för många är en sorg och förlust att förlora sitt barn genom spontanabort som framkommer i vårt resultat, så beskrivs det i en annan studie, att en del kvinnor ser den spontana aborten som en lättnad på grund av oönskad eller oplanerad graviditet. Det framkommer fortsättningsvis att det var skönt att de slapp ta ett aktivt beslut om att göra en inducerad abort (Maker & Ogden, 2003).

Det framkommer i vårt resultat att stöd från omgivningen är betydelsefull för kvinnan på så sätt att hon hade någon vid sin sida. Det framkommer att det inte nödvändigtvis behöver vara en partner eller anhörig utan kan även vara ett djur. Kvinnorna framhäver att vårdpersonalens stöd är av stor betydelse. En del kvinnor beskriver stödet som otillräckligt i relation till deras behov, medan andra kvinnor anser att stödet är tillfredsställande. Kvinnor beskriver att deras upplevelse av den privata sektorn gav dem ett bättre stöd på så sätt att personalen värnade om deras livsvärld och välbefinnande.

I andra studier framkommer det att kvinnorna är utan stöd vilket resulterar i att den spontana aborten blir en isolerad upplevelse. Om kvinnorna får det stödet de behöver skulle det leda till

en positiv förbättring i den sorgeprocess de går igenom (Maker & Ogden, 2003; Palas Karaca

& Oskay, 2021). Det framkommer i en annan studie att många sjuksköterskor beskriver att de vet att föräldrar som genomgår spontanabort är i behov stöd. De menar att det stödet de ger varierar från patient till patient och är individuellt. Men de beskriver samtidigt att det oftast handlar om att ha tid att lyssna och prata med föräldrarna. De beskriver dock att

arbetsbelastningen ibland kunde vara hög på grund av det akuta som kunde ske med andra patienter. Sjuksköterskorna menar också att de inte alltid visste hur dem skulle bemöta föräldrarna och ge stöd när de var som mest känslosamma. Flera av sjuksköterskorna uppger att de inte har tillräckligt med kunskap och upplever begränsningar i samband med vårdandet (Domingos et al., 2011).

Genom att förstå hur kvinnor som genomlider en spontanabort upplever den underlättas arbetet för sjuksköterskan. Kvinnans livsvärld behöver förstås och intresset för hennes berättelse måste synas tydligt. Med livsvärlden som grund i sjuksköterskans arbete med att stötta kvinnan kan det även lindra hennes lidande (Nyström, 2014). När kvinnor drabbas av förlust som vid spontanabort är de sårbara och är i behov av tröst och stöd. Santamäki Fischer och Dahlqvist (2014) beskriver att stödet som sjuksköterskan ger till kvinnor är betydelsefullt då det kan omvandla lidandet till en styrka. Att kunna ge stöd och tröst utvecklar

sjuksköterskan i professionen. Fortsättningsvis menar dem att sjuksköterskan behöver ha ett förhållningssätt som berör empati, lyhördhet, mod och praktisk kunskap för att lidandet ska lindras.

10. SLUTSATS

I resultatet kommer författarna fram till att en spontanabort är en individuell upplevelse för alla kvinnor men att sorg, skuld samt isolering är ömsesidiga känslor. Vidare pekar resultatet på att kvinnor uppfattar stöd, bemötande samt information som bristfällig från vårdpersonal.

Det kan konstateras att kvinnorna känner sig bortglömda och ensamma i händelsen på grund av bristen på gott bemötande, stöd samt information. I resultatet framkom det att om dessa brister förbättras påverkar det upplevelsen på ett positivt sätt och välbefinnandet ökar samt lindrar det lidande som kvinnorna upplever.

Forskningen har påvisat bristande stöd, information samt bemötande. Därför finns det behov av fortsatt forskning på hur sjuksköterskan kan arbeta för att förbättra samtliga områden.

Förslagsvis kan framtida forskning inrikta sig på utformning av stöd och information till kvinnor samt hur dem önskar att bli bemötta vid en spontanabort.

11. REFERENSER

Adolfsson, A., & Kjellström, B. (2014). EKO-modellen: En personalhandbok om förlorad graviditet. Effektum.

Adolfsson, A., Larsson, PG., Wijma. B., & Bertero., C. (2004). Guilt and emptiness: women’s experiences of miscarriage. Health Care for Women International, 25(6), 543–560.

https://doi.org/10.1080/07399330490444821

*Ancker, T., Gebhardt, A., Andreassen, S., & Botond, A. (2012). Early bereavement:

women’s experiences of miscarriage. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 32(1), 32–36.

Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 213–223). Studentlitteratur.

Arman, M. (2015). Teori för vårdande i utveckling. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 279–296). Liber.

Brann, M., Bute, J., & Foxworthy Scott, S. (2020). Qualitative Assessment of Bad News Delivery Practices during Miscarriage Diagnosis. Qualitative Health Research, 30(2), 258–

267. 10.1177/1049732319874038

*Baird, S., Gagnon, M.D., deFiebre, G., Briglia, E., Crowder, R., & Prine, L. (2019).

Women’s experiences with early pregnancy loss in the emergency room: A qualitative study.

Sexual and reproductive healthcare, 16, 113-117. 10.1016/j.srhc.2018.03.001

Bailey, SL., Boivin, J., Cheong, YC., Kitson-Reynolds, E., Bailey, C., & Macklon, N. (2019).

Hope for the best …but expect the worst: a qualitative study to explore how women with recurrent miscarriage experience the early waiting period of a new pregnancy. BMJ Open, 9(5), 1-9. 10.1136/bmjopen-2019-029354

*Bellhouse, C., Temple-Smith, M., Watson, S., & Bilardi, J. (2019). “The loss was

traumatic... some healthcare providers added to that”: Women’s experiences of miscarriage.

Women & Birth, 32(2), 137–146. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2018.06.006

Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H., & Wangel, A-M. (2019). Obstetrik och gynekologi (5 uppl.). Studentlitteratur.

Chen, S., Chang, S., Kuo, P., & Chen, C. (2020). Stress, anxiety and depression perceived by couples with recurrent miscarriage. International Journal of Nursing Practice (John Wiley &

Sons, Inc.), 26(2), 1–8. https://doi.org/10.1111/ijn.12796

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Natur & kultur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Natur & kultur.