"ATT FÖRLORA ETT LIV": - en kvalitativ litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av att mista ett barn genom spontanabort

Författare: Amanda Hansson och Sanne Tegvall Handledare: Lisbet Anderson

Examinator: Hanna Tuvesson Termin: VT21

Ämne: Vårdvetenskap

“ATT FÖRLORA ETT LIV”

– En kvalitativ litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av att mista ett barn genom spontanabort

Examensarbete 15 hp

Titel “ATT FÖRLORA ETT LIV”- en kvalitativ litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av att mista ett barn genom spontanabort Författare Amanda Hansson och Sanne Tegvall

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet. 180 hp

Handledare Lisbet Andersson

Examinator Hanna Tuvesson

Adress Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Nyckelord Kvalitativ, kvinnor, litteraturöversikt, spontanabort, upplevelser

SAMMANFATTNING

Bakgrund: 20 % av alla graviditeter resulterar i spontanabort, vilket vanligtvis inträffar innan den 12:e graviditetsveckan. Vanliga symtom är oftast blödningar, kramper samt illamående och behandling bestäms utifrån graviditetsveckans längd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid spontanabort. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar, genomfördes med induktiv ansats utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Tre kategorier bildades med tillhörande underkategorier. Första kategorin innefattar Vårdens betydelse och berör otillräcklig vårdmiljö, sjuksköterskans bemötande och bristande information. Andra kategorin består av emotionellt lidande som i sin tur skapade underkategorierna sorg och förlust, känsla av ensamhet och isolering och känsla av skuld och skam. Tredje och sista kategorin beskriver stöd från omgivningen.

Slutsats: I resultatet framkommer att spontanabort är en subjektiv upplevelse men att sorg, skuld och isolering är framträdande känslor som alla kvinnor beskriver. Vidare pekar resultatet på att kvinnor uppfattar stöd, bemötande samt information som bristfällig från vårdpersonal.

TACK!

Stort tack till Lisbet Andersson som har coachat oss med engagemang och entusiasm genom hela uppsatsen. Vi vill samtidigt tacka varandra för ett gott samarbete och för en lärorik period.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

2. BAKGRUND ... 1

2.1 Graviditet ... 1

2.2 Spontanabort ... 2

2.2.1 Orsak, symtom och behandling ... 2

2.2.2 Eftervård ... 3

2.3 Allmänsjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 3

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 3

3.1 Livsvärld ... 4

3.2 Längtan ... 4

3.3 Lidande ... 4

4. PROBLEMFORMULERING ... 5

5. SYFTE ... 5

6. METOD ... 5

6.1 Design ... 5

6.2 Datainsamling ... 5

6.2.1 PubMed ... 6

6.2.2 Cinahl ... 6

6.3 Urval ... 6

6.3.1 Urvalsprocessen ... 7

6.4 Kvalitetsgranskning ... 7

6.5 Analys ... 7

7. FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 7

8. RESULTAT ... 8

8.1 Vårdens betydelse ... 8

8.1.1 Otillräcklig vårdmiljö ... 8

8.1.2 Sjuksköterskans bemötande ... 9

8.1.3 Bristande information ... 9

8.2 Emotionellt lidande ... 10

8.2.1 Sorg och förlust ... 10

8.2.2 Känsla av ensamhet och isolering ... 10

8.2.3 Känsla av skuld och skam ... 10

8.3 Stöd från omgivningen ... 11

9. DISKUSSION ... 11

9.1 Metoddiskussion ... 11

9.2 Resultatdiskussion ... 13 10. SLUTSATS ... 16 11. REFERENSER ... 17 12. BILAGOR ... 1, 2, 3

1. INLEDNING

”To me it was a baby right away” uttrycker en av kvinnorna som medverkar i Radford och Hughes studie (2015, s. 61) som har förlorat ett barn. Många kvinnor poängterar vikten av att det förlorade livet vid en spontanabort inte bara är ett foster eller embryo, utan ett förlorat barn, oavsett hur länge graviditeten har pågått (Radford och Hughes, 2015). Begreppet abort används både vid ett frivilligt, inducerat avbrytande av graviditet och vid ett ofrivilligt, spontant avbrytande. I vardagligt språk kallas det för missfall men det medicinska begreppet spontanabort kommer att användas. Den här litteraturöversikten beskriver hur kvinnor upplever spontanabort. Eftersom det är vanligt förekommande är det av betydelse att öka kunskapen och förståelsen.

2. BAKGRUND

2.1 Graviditet

I Sverige föds mellan 115 000-120 000 barn varje år (Socialstyrelsen, 2019). En normal graviditet varar i 40 veckor, vilka indelas i tre trimestrar för att underlätta beskrivningen av olika förändringar under graviditeten. Under den första trimesten, vecka 1–12, kan kvinnan uppleva symtom som illamående och trötthet, beroende på markant förhöjda hormonnivåer.

Under den andra trimesten, vecka 13–27 börjar graviditeten synas och fosterrörelser kan kännas runt vecka 18–20. Under den tredje trimesten, vecka 28–40, kan kvinnan åter bli trött och ett vanligt problem är att få störd nattsömn eftersom barnet kan trycka på urinblåsan, vilket innebär mer frekventa toalettbesök (Borgfeldt et al., 2019). De medicinska begreppen som används under en graviditet är embryo, foster eller barn. Benämningarna används som stöd för vårdpersonal för att veta var i graviditeten kvinnan befinner sig. Begreppet embryo används till och med vecka 8+6, foster används från vecka 9+0 och benämningen barn används slutligen från vecka 22+0 och framåt (Adolfsson & Kjellström, 2014).

Den första tiden av graviditeten kan präglas av en viss osäkerhetskänsla fram till vecka tolv och kvinnor sätter ofta upp mål med avklarade graviditetsveckor för att stilla oron. Redan vid ett tidigt skede kan kvinnor uppleva graviditeten som högst verklig och det råder hög

sinnesnärvaro kring det kommande barnet. Kvinnor tar ofta ett medvetet beslut att inte berätta om sin graviditet för alla utan de flesta väljer med stor omsorg vilka som ska få kännedom om det kommande barnet. Majoriteten av kvinnor väljer att avvakta med att berätta om

graviditeten för utomstående delvis på grund av medvetenheten om att spontanabort är vanligt förekommande de första tolv veckorna (Bailey et al., 2019; Lou et al., 2017; Ross, 2015). En del kvinnor väljer även att avvakta med inskrivning på mödravården av den anledningen i fall en spontanabort skulle inträffa (Rosebrink et al., 2012).

2.2 Spontanabort

En spontanabort innebär ett ofrivilligt avbrytande av en graviditet där kroppen själv väljer att avsluta den. Upp till 20% av alla graviditeter slutar i spontanabort och de flesta av dem sker redan i första trimesten, således innan graviditetsvecka tolv. En spontanabort räknas fram till graviditetsvecka 22 eller innan fostret överstiger en vikt på 500 gram. Det är viktigt att poängtera att en spontanabort varken går att förutse eller förhindra. Den spontana aborten klassificeras olika beroende på när och hur den inträffar. En så kallad kemisk graviditet inträffar så tidigt att kvinnan inte ens vet om att hon är gravid, det vill säga att befruktningen precis har skett sedan ett par dagar tillbaka. Det är nästan 30–50% av de kemiska

graviditeterna som slutar i spontanabort (Adolfsson & Kjellström, 2014). En spontanabort som sker till och med vecka tolv klassificeras som tidig och mellan vecka 13 och 22

klassificeras det som en sen spontanabort. Det finns ytterligare en form av spontanabort som benämns missed abortion vilket innebär att fostret i livmodern dör men inte stöts ut. En spontanabort diagnostiseras som komplett eller inkomplett. En komplett spontanabort innebär att fostret stöts ut helt från livmodern medan det vid en inkomplett spontanabort finns rester kvar i livmodern (Adolfsson & Kjellström, 2014).

2.2.1 Orsak, symtom och behandling

En spontanabort orsakas många gånger av kromosomavvikelser hos embryot eller skador på det befruktade ägget. Det kan även finnas skador, missbildningar, myom eller

sammanväxningar i livmodern hos kvinnan. Sådana komplikationer på livmodern kan

innebära att graviditeten stöts ut då den inte förmår att bevara den påbörjade graviditeten. När ägget hos kvinnan blir befruktat börjar celldelningen och embryot bildas. Det är redan under denna process som ett fel i sammansättningen kan ske och sedan kan resultera i en

spontanabort (Adolfsson & Kjellström, 2014; Borgfeldt et al., 2019; Sapra et al., 2018).

Ett första symtom vid spontanabort är oftast att kvinnan får lätta till måttliga blödningar, smärta samt kramper och illamående. I ett senare skede kan blödningen tillta kraftigt vilket kan komma att påverka kvinnans hälsotillstånd. De smärtor som inträffar i samband med spontanabort kan upplevas som mensturationssmärtor alternativt förlossningsvärkar som ofta kommer i intervaller (Adolfsson & Kjellström, 2014; Borgfeldt et al., 2019; Sapra et al., 2018). När en spontanabort konstateras finns det olika sätt att gå till väga beroende på var i graviditeten kvinnan är. Initialt avvaktas det med medicinsk eller operativ behandling vid en tidig spontanabort för att se om kroppen själv sätter igång att stöta ut embryot. Om embryot stöts ut och inga komplikationer uppstår behövs inga medicinska åtgärder mer än eftervård.

Den medicinska behandlingen syftar till att framkalla sammandragningar med hjälp av läkemedel som ska hjälpa livmodern att tömma sig. Den medicinska behandlingen görs vanligtvis fram till graviditetsvecka nio och består av tabletter eller vagitorier (Adolfsson &

Kjellström, 2014). Den operativa behandlingen som kan användas när fostret inte stöts ut av sig själv kallas för exeres. Behandlingsmetoden innebär att fostret skrapas ut ur livmodern, det är den vanligaste metoden när fostret är mellan nio och tolv veckor. Det sker när kvinnan befinner sig under narkos (Adolfsson & Kjellström, 2014; Borgfeldt et al., 2019). Om

spontanaborten har passerat den tolfte veckan utgår behandlingen från hur stort fostret är eller hur många veckor som gått. Ett alternativ är exeres och det andra alternativet är att kvinnan får föda ut fostret. Alla foster som genom medicinsk behandling lämnat livmodern förvaras i ett kylrum när kvinnan har tagit farväl. Fostret hanteras varsamt och respektfullt under hela processen till kremering (Adolfsson & Kjellström, 2014).

2.2.2 Eftervård

Efter den spontana aborten är det viktigt att kvinnan blir erbjuden tid för återbesök. Det erbjuds dels för att konstatera att den spontana aborten är komplett vilket görs genom att ta ett nytt graviditetstest. Det är också viktigt för kvinnan att få prata om barnet hon har förlorat för att hon ska få en chans att bearbeta sin sorg. Det kan även hjälpa henne att gå vidare i

sorgeprocessen. Det är viktigt att poängtera att det inte finns hinder rent fysiskt att bli gravid igen efter en spontanabort. Vikten av information att menstruationen återkommer efter ungefär fyra till sex veckor är betydelsefull eftersom det innebär att kvinnan har möjlighet att bli gravid igen. Psykiskt kan en ny graviditet vara svår, kvinnan kan känna rädsla och oro vilket i sin tur kan leda till att hon håller distans till en ny graviditet. Därför är det viktigt att kvinnan psykiskt avslutar den första graviditeten innan hon påbörjar en ny (Adolfsson &

Kjellström, 2014; Koert et al., 2019). Kvinnor som försöker bli gravida igen kan uppleva att de behöver mer stöd under den perioden och stödet från vården är viktigt för kvinnorna. Det har visat sig att en del kvinnor som genomgått tre spontanaborter väljer att vänta med att bli gravida igen till de har återhämtat sig både fysiskt och psykiskt (Ockhuijsen et al., 2014).

Upprepade spontana aborter är vanligt och när det sker fler än tre gånger efter vartannat påbörjas en utredning där uteslutning av medicinska faktorer görs. Vid en utredning får kvinnan göra en vaginal undersökning, ultraljud över livmoder och äggstockar samt lämna blod- och urinprov (Adolfsson & Kjellström, 2014; Koert et al., 2019). En kvinna som inte genomgått upprepade spontanaborter upplever likvärdig ångest som de kvinnor som har upplevt det. Det har även visat sig att kvinnor som har upplevt upprepade spontanaborter har färre barn än de kvinnor som inte har upplevt återkommande spontanabort (Chen et al., 2020).

2.3 Allmänsjuksköterskans omvårdnadsansvar

Allmänsjuksköterskan möter kvinnor som drabbas av spontanabort på gynekologisk

akutmottagning, gynmottagning och/eller gynekologisk avdelning (Adolfsson & Kjellström, 2014). Många kvinnor är i behov av upprepad information eftersom kvinnan kan hamna i ett chocktillstånd i samband med beskedet vilket medför att de kan ha svårt att bearbeta

informationen (Brann et al., 2020). Det är av stor vikt att sjuksköterskan arbetar med

personcentrerad vård, vilket samtidigt är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att arbeta personcentrerat innebär att sjuksköterskan ser kvinnorna som drabbas av spontanabort som en unik person och inte skiljer på fysiska, psykiska, existentiella eller andliga behov.

Sjuksköterskan kan underlätta den personcentrerade vården genom att arbeta efter tre olika steg. Det första steget handlar om att initiera, skapa ett partnerskap som innebär att lyssna på patientens hela historia och sätta patientens livssituation i fokus. Det skapar en bild av hennes levda upplevelse samt hur den påverkar hennes liv. Därefter syftar det till att interagera, som innebär att göra patienten delaktig i sin vård. Sjuksköterskan och patienten ska tillsammans finna gemensamma mål utifrån patientens önskan och delaktighet samt identifiera individuella lösningar. Det sista och tredje steget är partnerskap, det handlar om dokumentation av

patientens berättelse, önskningar samt delaktighet. Det sistnämnda förtydligar interaktionen mellan kvinnan, hennes anhöriga och sjuksköterskan (Ehnfors et al., 2018).

3. TEORETISK REFERENSRAM

Vårdvetenskapen syftar till människans perspektiv på livet och dess uppbyggnad vilar på flera filosofiska grundstenar vilka kan benämnas teorier. De teorierna är en central del kring

vårdandet. Vårdvetenskapen har som mål till att stödja och hjälpa människor att återfå livskraften i vardagen där de återigen kan finna sin mening i livet. Det är av betydelse att inkludera kvinnan i vårdandet eftersom ett vårdande utan hennes perspektiv som grund inte är vårdvetenskapligt. All vård sker i ett sammanhang för patienten och de närstående varpå sjuksköterskan behöver möta det behovet som uppstår för att kunna ge evidensbaserad vård (Dahlberg & Segesten, 2010). I studien har flera vårdvetenskapliga begrepp inkluderats som livsvärld, längtan och lidande. Nedan följer en beskrivning av de valda begreppen.

3.1 Livsvärld

Livsvärlden beskrivs som olika komponenter vilka vävs samman. Dessa komponenter beskrivs vara historiskt, kulturellt och socialt betingade. I sällskap med individen förbinds komponenterna till varandra och skapar en livsvärld (Ekebergh, 2017). Fortsättningsvis kan begreppet livsvärld beskrivas som människans egna upplevelser om hennes liv och vad som upplevs i stunden. Alla kvinnors livsvärld ser olika ut på grund av alla individers skilda erfarenheter och unika existens. I livsvärlden finns inget rätt eller fel och ingen absolut sanning. Kunskap om livsvärlden är betydelsefull när det bland annat kommer till att göra patienten delaktig i sin vård och kvinnan får känna sig involverad (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är av stor vikt att kvinnans nuvarande situation är i fokus och förståelse kring hennes känslor och det som inträffat. Den enskilda kvinnan som drabbas av spontanabort måste mötas där hon är och vårdandet av henne bör utgå från hennes individuella livsvärld.

Det är därför viktigt att kvinnan får känna ett genuint engagemang i relation till hennes livsvärld, som vid spontanabort.

3.2 Längtan

Längtan är ett begrepp som är kopplat till det djupaste inre i varje människa. Det är ett begrepp som är lika gammalt som människan och har en stor betydelse för varje individ.

Längtan kan kännetecknas av olika känslor och förnimmelser. I ett sammanhang som innefattar hälsa är längtan ändå ett relativt outforskat fenomen och kan vara svår att förstå.

Det är något som växer fram i det som är den existentiella världen för människan. Längtan å ena sidan kan upplevas av kvinnan som kraftfull och fin, men å andra sidan smärtsam, ängslig samt en känsla av missunnsamhet. Det är av betydelse att poängtera att det lidandet kvinnan känner sig uppleva i samband med längtan kan användas och omvandlas till styrka (Ueland, 2017). När kvinnan längtar efter ett barn blottas en längtan som kan resultera i en sårbarhet som den skapar.

Eftersom längtan tar sig uttryck i att vilja skapa något nytt kan längtan för någon som väntar på ett barn bli outhärdlig. Den kan därför ta livet i en annan riktning då den inte uppfyller det som var väntat och på så vis upplevas obehaglig (Ueland, 2017). Längtan har en potential till att främja hälsa och för att exemplifiera kan det ske vid graviditet men följaktligen försvagas vid spontanabort av den anledningen att det påverkar kvinnan på djupet och lidandet tar form istället.

3.3 Lidande

Lidandet är unikt och kan beskrivas som ett känslomässigt tillstånd. Det kan ses som en existentiell smärta och associeras till specifika omständigheter i livet. Det kan samtidigt dras paralleller till att bära något tungt för en stund såväl som genom resten av livet (Arman, 2017). Lidandet kan således framkalla pina, smärta eller ett elände när det handlar om att

erfara en spontanabort. Förlusten är också besläktat med lidande och kan förknippas med sorg. Å ena sidan är lidandet vid en spontanabort kroppsligt och något som fysiskt går att ta på men å andra sidan också en existentiell smärta som kan ge en känsla av oro och ångest.

Lidandet har ingen mening i sig självt men kan ge styrka i en fortsatt kamp för att hitta en mening (Arman, 2017). Lidande kan också uppkomma då tryggheten i en vårdrelation är obefintlig och en rädsla hos kvinnan att inte duga finns. Rädslan kan uppstå om kvinnan inte blir sedd eller bekräftad och kan frammana en försiktighet hos henne som leder till distans till andra (Wiklund Gustin, 2014).

4. PROBLEMFORMULERING

En genomsnittlig graviditet varar i 40 veckor och räknas i tre trimestrar. Spontanabort är en vanlig komplikation av en pågående graviditet som drabbar ungefär 20% av gravida kvinnor.

Det första symtomet är oftast blödning samtidigt som en kraftig smärta kan förekomma.

Behandlingen ges antingen med hjälp av läkemedel eller genom exeres för att avlägsna rester från livmodern. Vikten av ett återbesök för kvinnan är meningsfullt eftersom det ger henne en chans för samtal och återkoppling. Ämnet är av betydelse att studera eftersom en spontanabort varken gå att förutse eller förhindra. Det är av stor vikt att beskriva kvinnors upplevelser vid spontanabort, vilket görs genom att sammanställa befintlig forskning och på så vis ökar förståelsen samt kunskapen hos sjuksköterskor och därav bidra till en bättre vård.

5. SYFTE

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid spontanabort.

6. METOD

6.1 Design

En kvalitativ allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats, vilket innebär att den utgick från individens egna upplevelser. I de kvalitativa artiklarna ligger fokus på deltagarnas personliga erfarenheter vilket är lämpligt och kan svara an på studiens syfte. Induktiv ansats kan förklaras som att den utgår från levda upplevelser av ett fenomen som kan ställas mot en teori i diskussionen (Henricsson & Billhult, 2017). En litteraturöversikt kan förklaras som att arbetet utförs systematiskt i strukturerade steg som tydligt eftersträvar att granska, eftersöka samt sammanställa all relevant information i litteraturen. Kvalitéten och tillförlitligheten i resultatet ökar genom ett systematiskt arbetssätt (Friberg, 2017).

6.2 Datainsamling

Cinahl och PubMed är två databaser som var användbara för det aktuella syftet och användes i datainsamlingen. De två databaserna tillhandahåller omvårdnadsvetenskapliga

forskningsstudier och var därför relevanta (Kristensson, 2014). Sökningen inleddes med att

identifiera betydelsebärande ord. Stöd togs från biblioteket och de ord som valdes ut som betydelsebärande var woman, experience och miscarriage. Blocksökning och fritextsökning användes för att hitta relevanta artiklar med samtliga sökord. Sökorden som användes var experience, emotions, miscarriage, woman, female”spontnaeous abortion, “abortion, spontaneous”, “abortion, spontaneous/psychology”. MeSH termer användes i sökningen vilket innebär ett ämnesord och används för att söka artiklar som inkluderar den valda termer som huvudämne i en artikel enligt Kristensson (2014). Ämnesorden som identifieras skiljer sig åt i de olika databaserna. Sökord kan kombineras med de booleska sökoperatorerna OR, för att söka efter liknande ord och AND för att söka på valda ord samtidigt. Trunkering tillades i sökord för att bredda sökningen och få fram ord som är närliggande med sökordet. I denna studie har både AND, OR och trunkering sökts med. Frassökning användes på sökordet spontaneous abortion för att databaserna skulle identifiera de två orden som en fras. Detta gjordes i enlighet med Kristensson (2014) samt universitetsbibliotekarie som beskrev hur sökningar bäst utförs. Tabell över sökningen kan ses i bilaga 1 där avgränsningarna presenteras.

6.2.1 PubMed

I sökmotorn PubMed inledde författarna med att enskilt söka på de identifierade teman i syftet. Därefter gjordes en första fritextsökning på ((miscarriage) AND (experience*)) AND (woman*). Där identifierades MeSH-termen till miscarriage vilket är abortion, spontaneous.

Därefter utfördes en blocksökning med avgränsningar där sökorden var ((abortion, spontaneous [MeSH Major Topic] OR (((miscarriage) och AND (experience*)) AND (woman*)) som fritextsökning samt AND Female [MeSH]. Den slutliga sökningen var ((”Abortion, Spontaneous/psychology” [MeSH] AND (experience)) AND (Female [MeSH]) där vi slutligen läste titlar, abstrakt och fulltext för att bedöma om de var relevanta till vår studie.

6.2.2 Cinahl

Sökningen inleddes med att söka enskilt på betydelsebärande ord. Därefter gjordes en fritextsökning på Miscarriage AND Experience* AND Emotions*. Vid blocksökning på miscarriage identifierades ämnesordet till miscarriage vilket var abortion, spontaneous.

Därefter utfördes blocksökning på ”abortion, spontaneous” som valdes till exact major subject heading (MM). I den sökningen läggs boolesk operator OR miscarriage AND experience*, AND woman AND female MM. Nästa sökning utgick från “abortion, spontaneous” MM AND experience OR emotion AND woman* OR Female. Den sökningen blev den slutgiltiga sökningen. Dubbletter exkluderades.

6.3 Urval

Urvalet i studien har baserats på originalartiklar som uppfyllde inklusionskriterierna.

Inklusionskriterier för de valda artiklarna var kvalitativ ansats och handlade om vuxna kvinnor mellan 19–44 år som genomgått spontanabort samt ett tidsfönster på tio år och var skrivna på engelska eller svenska samt att artiklarna var etiska granskade.

Inklusionskriterierna valdes för att begränsa sökningen så att relevanta artiklar lättare kunde hittas. Exklusionskriterier var om artiklarna inte uppfyllde kvalitetsgranskningens medel- eller höga kvalitét, var skrivna utifrån ett anhörigperspektiv samt från ett personalperspektiv.

6.3.1 Urvalsprocessen

Vid sökningarna lästes totalt 232 titlar för att se vilka som passade in på syftet. När en titel ansågs vara relevant lästes abstraktet vilket var totalt 40 artiklar. De abstrakt som svarade på syftet samt inklusionskriterierna var 21 artiklar som sedan lästes i fulltext. Slutligen valdes elva artiklar ut för att granskas och därefter kvarstod tio artiklar som sedan utgjorde grunden till resultatet. Vid överblick av fulltext exkluderades två artiklar som hade kvantitativ design och övriga åtta artiklar som exkluderades saknade eftersökt struktur samt en artikel som inte uppnådde kvalitetskravet.

6.4 Kvalitetsgranskning

Innan analysering av artiklarna valdes en mall för kvalitetsgranskning från Critical Appraisal Skills Programme (CASP, 2020). Mallen utgick från tre sektioner: Are the results valid? med sex tillhörande frågor samt What are the results? som inkluderade tre frågor, slutligen Will the results help locally? med en fråga att besvara (se bilaga 2). Frågorna var utformade att svara med “ja, ”nej” eller ”vet ej”. Varje fråga som bedömdes “ja” gav ett poäng. Maximalt kunde en studie få tio poäng. För att kunna bedöma om en studie hade hög, medel eller låg kvalité tillämpades kvalitetsgränser (Mårtensson & Fridlund, 2017). 60–70 % ansågs vara låg kvalité, vidare bestämdes att maximalt 85% var av medelkvalité och slutligen 86–100% var av hög kvalité. Artiklar under 60% exkluderades ur studien enligt Mårtensson och Fridlund (2017).

6.5 Analys

Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell som baserades på fem steg. Det första steget som togs i analysen var att läsa igenom valda artiklar var för sig och därefter

tillsammans ett flertal gånger för att förstå innehållet och kontexten. På så vis förvärvades en uppfattning av textens helhet. Därefter påbörjades steg två och nyckelord identifierade, som kan benämnas teman eller kategorier enligt Friberg (2017). Nyckelorden är de kategorier som ska lyftas i resultatet. Vid nästa steg, som var det tredje, gjordes en enskild sammanställning av samtliga studier där det författades en text om artiklarnas viktigaste fynd från resultaten.

Det fjärde steget gick ut på att identifiera de likheter och skillnader som fanns i de olika studiernas resultat. Det gjordes med hjälp av färgmarkering och för att exemplifiera användes rosa färg för att identifiera känslor såsom exempelvis sorg, blå färg innebar levda upplevelser såsom bemötandet, orange handlade om information och slutligen grön som innefattade allt som rör miljön. Likheter och skillnader som sammanställdes skapade gemensamma

kategorier. Det sista steget var att beskriva och formulera nya kategorier där

sammanställningarna från analyserade artiklar skulle vara grunden till resultatet (Friberg, 2017).

7. FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN

Helsingforsdeklarationen har ett flertal grundprinciper som innebär att de etiska normerna ska främja och säkerställa individens hälsa och rättigheter. Forskning får därför inte utföras om det finns en risk att individernas integritet kränks eller skadas och deltagare i en forskning har när som helst rätt att avböja sitt deltagande utan att behöva berätta varför (World medical association, 2018). Författarna av denna studie, som är en litteraturöversikt, har således inte

bedrivit egen forskning av ämnet. Endast publicerade artiklar med etiskt godkännande har använts. Författarna till denna studie har varit medvetna om den egna förförståelsen och tagit det i beaktande då de har personliga kopplingar till spontanabort. Vid analysering av texterna har opartiskhet iakttagits med detta i åtanke. Författarna har inte heller plagierat artiklarna eller förvrängt dem. De åsikter och påståenden som artiklarnas resultat står för har författarna förhållit sig opartiska till utifrån ett etiskt perspektiv. Därmed har inga egna värderingar eller ställningstaganden lagts i studiens resultat. Då artiklarna är skrivna på engelska har engelskt ordlexikon använts som hjälp vid översättning av texter.

8. RESULTAT

Resultatet baserades på tio originalartiklar vilka har analyserats i kategorier och underkategorier. Dessa presenteras i tabell nedan.

Tabell 1.

Kategori Underkategori

Vårdens betydelse Otillräcklig vårdmiljö Sjuksköterskans bemötande Bristande information

Emotionellt lidande Sorg och förlust

Känsla av ensamhet och isolering Känsla av skuld och skam Stöd från omgivningen

8.1 Vårdens betydelse

I resultatet framkom det att vården hade stor betydelse för kvinnornas upplevelse av

vårdmiljön eftersom sjukvårdspersonal inte lyckades tillfredsställa kvinnans behov. Det kunde resultera i att en del av kvinnorna kände sig åsidosatta då sjuksköterskans bemötande inte upplevdes trevligt. Betydelsen av information från vården var stor men upplevdes som bristfällig av en del kvinnor.

8.1.1 Otillräcklig vårdmiljö

Kvinnorna upplevde att akutmottagningen inte var rätt plats för dem under en pågående spontanabort. Miljön upplevdes inte tillfredsställande nog för att kunna tillgodose kvinnornas behov. En del av kvinnorna upplevde även att de inte kunde ge uttryck för sin sorg i den

vårdmiljö där de befann sig i eftersom de omgavs av andra gravida kvinnor och inte ville skapa obehag för dem. Vidare upplevde kvinnorna att det enda som skilde dem från övriga patienter var en tunn gardin. De kunde därför höra andra kvinnors lycka över sin graviditet eller personal som diskuterade enskilda patienter. Upplevelsen av vårdmiljön förstärkte därmed avsevärt kvinnornas lidande (Due et al., 2018; MacWilliams et al., 2019; Meaney et al., 2017). Kvinnorna upplevde vårdmiljön på akutmottagningen som stökig och stressig. Av den anledningen undvek de att söka kontakt med sjuksköterskorna även om de hade frågor eller önskemål (Due et al., 2018; Punches et al., 2019). Parallellt med ovanstående upplevde en del kvinnor väntan på akutmottagningen som lång, vilket blev ytterligare ett stressmoment som resulterade i en traumatisk upplevelse av rädsla och oro (Baird et al., 2019; Larivière- Bastien et al., 2019). En del kvinnor fick vård på förlossningsavdelningar vilket också upplevdes som bristande förståelse från sjukvårdspersonal av de kvinnor som drabbats av spontanabort, då de blev påminda om vad de gått miste om (Bellhouse et al., 2019).

8.1.2 Sjuksköterskans bemötande

En del kvinnor beskrev sjuksköterskans bemötande vid en spontanabort som viktig eller avgörande för deras upplevelse och välbefinnande, eftersom sjuksköterskan var den första kontakten i vården (Due et al., 2018). En del kvinnor upplevde sjuksköterskors bemötande som otrevligt och okänsligt. Kvinnorna blev inte tagna på allvar i sin sorg och upplevde brist på empati och bekräftelse (Ancker et al., 2012; Baird et al., 2019; Bellhouse et al., 2019).

“Och så skulle man vara där själv (gråter) och barnet skulle åka ut i toaletten och spolas bort, liksom. Det var ju ingenting enligt vården. Det sågs inte som mitt barn.” säger en av kvinnorna (Ancker et al., 2012, s. 34).

Trots att många kvinnor beskrev en negativ upplevelse av bemötandet från sjuksköterskor fanns det kvinnor som hade positiva upplevelser. En del kvinnor beskrev att de blev bekräftade i sin sorg och de upplevde medkänsla och empati från sjuksköterskan. Vidare upplevde en del kvinnor att sjuksköterskan hade kompetens att möta deras sorg och emotionella behov vilket underlättade sorgeprocessen. Kvinnorna menade att somliga sjuksköterskor försökte lindra sorgen (MacWilliams et al., 2019; Punches et al., 2019).

8.1.3 Bristande information

Informationen kvinnorna fick från sjuksköterskor upplevdes som bristfällig, vilket påverkade upplevelsen på ett negativt sätt (MacWilliams et al., 2019). Det fanns mycket som kvinnorna hade önskat att personalen varit tydliga med. För att exemplifiera efterfrågade kvinnorna information om när de kunde bli gravida på nytt och när de kunde förvänta sig att

menstruationen skulle komma tillbaka (Emond et al., 2019). Det beskrevs även att kvinnorna saknade information om vad de fysiskt kunde förvänta sig vid en spontanabort såsom

blödning och smärta. Kvinnorna upplevde att informationen om spontanabort missförstods eftersom sjuksköterskan många gånger använde sig av medicinska begrepp som de inte förstod (Ancker et al., 2012; Emond et al., 2019; Larivière-Bastien et al., 2019). En del kvinnor beskrev att de erhöll skriftlig information om deras spontanabort istället för verbal information. Upplevelsen var att den skriftliga informationen var bättre än ingenting alls och upplevdes därför vara positiv av kvinnorna (Baird et al., 2019). Det framkom även att vissa kvinnor upplevde att informationen kring kvarvarande vävnad och hur den skulle hanteras i samband med att den stöts ut saknades (Larivière-Bastien et al., 2019). Vidare uttryckte kvinnorna att med rätt information hade de fått möjlighet att förbereda sig. På så vis hade de

fått tillfälle att skapa personliga förutsättningar i den kommande återhämtningsprocessen (Emond et al., 2019).

8.2 Emotionellt lidande

När en kvinna drabbats av spontanabort upplever hon i många fall en känsla av misslyckande blandat med sorg och förlust. Kvinnorna uttryckte att de behövde en bekräftelse i sitt

emotionella tillstånd av såväl familj som yrkesprofessionella (Emond et al., 2019; Mcgee et al., 2018).

8.2.1 Sorg och förlust

Många kvinnor kunde vittna om längre episoder av symtom som sorg och depression. Några kvinnor upplevde även ångest och panikattacker i samband med spontanaborten, både under och efter förloppet. Fortsättningsvis menade kvinnorna att de upplevde en förlust av det framtida moderskap som de planerat och föreställt sig (Ancker et al., 2012; Bellhouse et al., 2019; Mcgee et al., 2018; Meaney et al., 2017). Kvinnorna uttryckte att de gick igenom en sorgeprocess och inte fick tillräckligt med utrymme för att sörja sin förlust. Många kvinnor beskrev att de upplevde en viss lättnad i sorgeprocessen i de fall där sjuksköterskan förklarade att spontanabort var en vanlig komplikation (Baird et al., 2019; Due et al., 2018; Emond et al., 2019; MacWilliams et al., 2019; Meaney et al., 2017; Punches et al., 2019).

Kvinnor beskrev att de upplevde sorg efter deras förlorade barn som förstärkte känslorna av längtan att få bli mamma. Att längta efter ett barn så mycket som sedan går förlorat kan inte förstås av utomstående. Kvinnorna menade även att ett nytt barn inte skulle ersätta det

tomrum de upplevde. Samtidigt uttryckte de att längtan efter ett barn var så starkt att de valde att fortsätta försöka bli gravida (Ancker et al., 2017; Mcgee et al., 2018).

8.2.2 Känsla av ensamhet och isolering

I fem artiklar uttrycktes en känsla av ensamhet och isolering, några av kvinnorna menade att de inte kunde prata med någon om den inträffade spontanaborten. Vidare påpekade kvinnorna att de upplevde att utomstående inte förstod att deras spontanabort var en förlust för dem och att det genererade en ensamhet. Kvinnorna uttryckte samtidigt att om de hade haft någon att prata med under och efter den spontana aborten hade känslan av ensamhet varit mindre märkbar (Baird et al., 2019; Bellhouse et al., 2019; Emond et al., 2019; MacWilliams et al., 2019; Mcgee et al., 2018). En del kvinnor beskrev att ensamheten upplevdes som störst när de genomgick spontanaborten hemma eftersom de inte hade tillgång till den medicinska vård de upplevde att de skulle behövt (Ancker et al., 2017). Kvinnorna uttryckte att deras ensamhet var mycket påtaglig i återhämtningsprocessen efter spontanaborten. När kvinnorna blev utskrivna från sjukhuset upplevde de att de blev lämnade ensamma med sina tankar och funderingar vilket också skapade en känsla av isolering och ensamhet (Due et al., 2018;

Larivière-Bastien et al., 2019).

8.2.3 Känsla av skuld och skam

Skuldkänslor identifierades och kvinnorna beskrev att deras skuldkänslor kunde bli långvariga, vilket kunde leda till en känsla av hopplöshet hos en del av dem (Mcgee et al., 2018). Det visade sig också att vissa kvinnor klandrade sig själva vilket resulterade i att kvinnorna trodde att spontanabort berodde på att det var fel på dem och att det var de själva

som orsakat den. De la ett stort ansvar på sig själva och upplevde spontanaborten som ett personligt och kroppsligt misslyckande (Ancker et al., 2012; Bellhouse et al., 2019; Baird et al., 2019; Emond et al., 2019). Skuld och skam förekom ofta vid inträffade händelser som spontanabort och växlande i intensitet. Skulden som kvinnorna uppgav att de kände vid spontanabort skulle kunna lindras genom bättre information om att en graviditet kan sluta i en spontanabort och att den inte kan förhindras (Baird et al., 2019; Emond et al., 2019; Meaney et al., 2017; Punches et al., 2019).

8.3 Stöd från omgivningen

En del kvinnor beskrev att de fick mycket stöd från sina mammor efter en spontanabort, likaså från sin partner. Men å ena sidan var det en del kvinnor som menade att det var svårt att få stöd från sin partner för att det var kvinnorna som genomgick den fysiska förlusten. Det begränsade partnerns förmåga att förstå kvinnan. Kvinnorna betonade vikten av att en spontanabort både kunde ha positiva som negativa effekter på ett förhållande. Det positiva beskrevs av kvinnorna som att de kom närmare deras partner. En del kvinnor beskrev också att de aldrig skulle kunna gå igenom den spontana aborten själva. En negativ aspekt som kvinnorna beskrev var att upplevelsen var skild mellan de två föräldrarna vilket således testar förhållandet (Mcgee et al., 2018).

En del kvinnor upplevde stödet från vårdpersonalen som otillräckligt, de hade önskat ett bättre stöd efter en spontanabort. Kvinnorna menade att de blev ifrågasatta i sin sorg och att stödet var obefintligt. De kände att de var tvungna att hålla tillbaka sin sorg vilket gav dem en känsla av att de blev försummade (Ancker et al., 2012; Baird et al., 2019; Bellhouse et al., 2019;

Punches et al., 2019). Kvinnorna uttryckte en önskan att sjuksköterskan skulle ha informerat om samhällsbaserat stöd i samband med deras spontanabort. De menade även att de skulle ha bett om mer stöd om de kände till smärtan som associerades med den spontana aborten (Larivière-Bastien et al., 2019).

Det var av stor betydelse för en del kvinnor att sjuksköterskorna bejakade deras sorg och fanns där som stöd i lidandet (Baird et al., 2019; Due et al., 2018). Det uttrycktes av

kvinnorna att en del av dem hade mer positiva erfarenheter av den privata och specialiserade vården som berikade dem med emotionellt stöd samt stödsamtal. Några kvinnor beskrev att sjukvårdspersonalen värnade om deras välbefinnande och försökte lindra deras sorg.

Kvinnorna upplevde sig prioriterade av den privata vården och fick det stöd de förväntade sig (Bellhouse et al., 2019; Meaney et al., 2017; Punches et al., 2019). Men det mest stödjande var att någon fanns där. Det kunde vara partnern, vårdpersonalen, någon närstående eller bara ett djur. Många kvinnor sökte också upp stödgrupper på internet eller professionell

psykologiskt stöd. Det uppskattades att prata med andra som var i samma situation då de inte behövde förklara sig (Ancker et al., 2012; Baird et al., 2019; Meaney et al., 2017).

9. DISKUSSION

9.1 Metoddiskussion

I studien har en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats använts för att beskriva hur kvinnor upplever en spontanabort. En kvalitativ litteraturöversikt beskriver och undersöker individens upplevelser och egna perspektiv. Kvalitativa studier kännetecknas av ett organiserat material där forskaren försöker hitta likheter, mönster, skillnader eller vissa strukturer i det som

deltagarna beskriver. Kvalitativa ansatser bygger på upplevelser och är därmed svåra att mäta.

Fördelarna med en kvalitativ litteraturöversikt är att flera liknande studier sammanställs och granskas. Det leder till ökad tillförlitlighet av det berörda ämnet. Den kvalitativa metoden kan ha en induktiv ansats vilket innebär att den används för att undersöka upplevelser av ett fenomen. Syftet med metoden är att få en fördjupad förståelse för ett ämne. En intervjustudie kunde ha valts men på grund av rådande pandemi bedöms inte det vara lämpligt. Å ena sidan kan en intervjustudie ske på andra sätt än personliga möten. Men å andra sidan kan det vara svårt att uppfatta kroppsspråk och respons, vilket är en nackdel (Kristensson, 2014). Valet av kvalitativ metod framför kvantitativ metod motiveras med att de kvantitativa metodernas primära uppgift är att kvantifiera och är generaliserbara. Det är svårt att mäta subjektiva upplevelser samt generalisera dem (Ejlertsson, 2019).

De databaser som har använts är PubMed och Cinahl. Databaserna omfattar vetenskaplig litteratur och handlar delvis om vårdvetenskap samt omvårdnadsvetenskap. I de olika databaserna används strukturerade sökkombinationer för att få fram vetenskapliga artiklar.

Vid föreläsning från biblioteket har bibliotekarierna främst lyft fram samt rekommenderat PubMed och Cinahl. Psycinfo är ytterligare en databas som kan användas men eftersom den främst berör psykologi- och beteendevetenskap exkluderas den (Kristensson, 2014).

Innan författarna bestämmer ämnet upplevelsen vid spontanabort görs en testsökning på orden miscarriage samt woman i både Cinahl och PubMed för att undersöka om det finns tillräckligt med material. När det bekräftas att material finns inleds sökning efter vetenskapliga artiklar där sökord som väljs är identifierade teman i syftet. Det stöd som bibliotekarien ger anses är till god hjälp eftersom sökorden bekräftas. Bibliotekarien ger rådet att blocksöka vilket författarna gör. Fördelen med sökblock är att sökningen blir strukturerad vilket förstärker tillförlitligheten. Inklusionskriteriet vuxna från 19–44 år valdes för att begränsa sökningen samt att det finns begränsat antal studier med kvinnor med en ålder under 19 år som drabbats av spontanabort. Det finns en risk att kunskap har missats i och med den specifika

avgränsningen. Tidsfönstret på tio år väljs för att använda aktuell forskning vilket höjer giltigheten (Kristensson, 2017). En nackdel med valet om tidsfönster på tio år är att

författarna blir tvungna att exkludera artiklar som inte passar in i tidsramen. Det kan tyckas underligt att en upplevelse inte är aktuell efter tio år då en upplevelse är subjektiv. Det kan inte uteslutas att resultatet skulle bli stärkt eller bredare genom att inkludera äldre artiklar, å andra sidan går sjukvårdsutvecklingen framåt och äldre artiklar skulle kunna sänka

trovärdigheten. Språket begränsas till engelska och svenska eftersom författarna har bristande kunskap i andra språk. Det kan innebära att relevant information har försvunnit som skulle kunna göra resultatet starkare. Nästan alla artiklar som var publicerade i PubMed återfanns i Cinahl och vice versa vilket stärker artiklarnas trovärdighet. Anhöriga samt personal

exkluderas från denna litteraturöversikt. Eftersom anhöriga respektive personals upplevelse inte ingår kan det innebära att viktig information angående upplevelsen vid spontanabort försummas. Två av artiklarna inkluderar både kvinnor, män samt sjuksköterskor. Dock uteslöt författarna männen och sjuksköterskornas perspektiv i detta resultat. Anledningen är att syftet enbart handlar om kvinnans upplevelser.

Författarna inleder analysen med Kristenssons analysmodell som tillsynes är relevant. Efter övervägande tas beslut att byta till Fribergs analysmodell. Anledningen till beslutet är för att Fribergs analysmodell uppfattas som mer relevant för en litteraturöversikt. Fribergs

analysmodell som är baserad på fem olika steg förenklade analysen. Fördelen med metoden är att det finns en möjlighet att understödja tolkningen och omgestalta teoretiska

forskningsresultat till omvårdnadsarbetet (Friberg, 2017). Analysen görs med hjälp av färgmarkering för att finna nyckelord vilket underlättar när relationen mellan de olika

studierna gjordes. Färgmarkeringen är till hjälp i analysprocessen för att hålla isär de teman som identifieras. På så vis upplevs processen strukturerad av författarna. En styrka i analysen är att alla identifierade kategorier tillhör syftet och har med kvinnans upplevelse att göra.

Innan artiklarna väljs ut har författarna med hjälp av en IMRAD-struktur fått en uppfattning om artiklarnas uppbyggnad. IMRAD står för introduktion, metod, resultat och diskussion.

Eftersom många artiklar eller rapporter baseras på en IMRAD-struktur kan den enkelt användas som en mall vid genomgång av texten. Det bör tilläggas att den inte täcker hela artikelns innehåll eftersom den även måste innehålla syfte, frågeställning, slutsatser, referenslista samt abstrakt (Kristensson, 2014).

Kvalitetsgranskningen som genomförs utgår från CASP:s utvärderingslista som berör kvalitativa studier. Checklistan är kritiskt utformad för att granskningen ska säkerställa att artiklarna är tillförlitliga, överförbara, giltiga samt verifierbara. Formuläret är skrivet på engelska vilket innebär att författarna får översätta en del ord till svenska. En risk med översättningar är att det kan ske missförstånd i språket, därför har författarna översatt så få ord som möjligt med hjälp av engelskt ordlexikon. Mallen är enkel att följa och frågorna är tydligt formulerade vilket underlättar granskningen. Granskingsmallen CASP har stärkt trovärdigheten i studien eftersom samtliga artiklar har varit av hög kvalitét. Vid uteslutning av en granskningsmall kan inte trovärdigheten garanteras.

Förförståelse kan förklaras som en medvetenhet och innebär att vi förstår något sen tidigare.

Att erfarenheter ligger till grund för förförståelsen och värderingar är även en viktig faktor.

Människan påverkas av tidigare kunskap och erfarenheter. Därför måste individen beakta dessa när vetenskapligt arbete utförs (Priebe & Landström, 2017). En viss förförståelse har funnits hos författarna då flera personer i omgivningen frivilligt har valt att dela med sig av deras egna personliga erfarenheter kring upplevelsen om spontanabort. Informationen författarna har tagit del av från andra har kunnat påverka resultatet om inte medvetenhet om förförståelsen finns och tar det i beaktande. Författarna har varit noga med att inte blanda in personliga åsikter och/eller erfarenheter i studiens resultat då det kunnat påverka studiens trovärdighet.

Trovärdighet består av fyra delar vilka benämns tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet samt verifierbarhet. En kvalitativ studie har inte som syfte att vara överförbar på ett likvärdigt sätt som en kvantitativ. Det handlar istället om en rimlig bedömning som görs av läsaren själv.

Överförbarheten i studien kan anses hög av den anledningen att bristerna som visade sig i resultatet är likvärdiga globalt. Dock bör det tas i beaktning att sjukvården i de olika länderna inte har samma förutsättningar. Trovärdigheten i denna studie påverkas positivt genom

samarbete med institutionens bibliotekarier samt handledare. Det finns också en trovärdighet i att samtliga artiklar är peer reviewed (Kristensson, 2017). Valet att enbart inkludera etiskt granskade artiklar grundas i det känsla ämnet som spontanabort är. Författarna har valt etiskt granskade artiklar för att säkerställa studiens trovärdighet. Genom att välja etiskt granskade artiklar skyddas de personer som deltar i studien men också de som tar beslut att avbryta sitt deltagande (Sandman & Kjellström, 2018).

9.2 Resultatdiskussion

I vårt resultat framkommer det att kvinnor upplever bemötandet från vårdpersonalen som otillräckligt. Det kan handla om känslor som att inte bli trodd på, bekräftad eller bli bemött av empati från sjuksköterskan. En annan studie påvisar att vårdpersonal själva understryker att spontanabort är en rutinmässig del i deras arbete, vilket kan leda till att kvinnorna inte

upplever sig sedda. Men de menar att det är viktigt att kvinnorna blir sedda och behandlade med respekt och empati under och efter den svåra tiden (Adolfsson et al., 2004). I andra artiklar beskrivs det att i sorgen och förlusten står ofta en partner bredvid kvinnan, som många gånger hamnar i skymundan eftersom kvinnan uppvisar mer vedertagna symtom, som

partnern inte upplever fysiskt. Det kan konstateras att partnern i det stora hela förglöms och sjukvårdspersonal ska inte bara rikta fokus åt patienten utan även hennes anhöriga eftersom det är en förlust för dem också (Obst & Due 2019; Story Chavez et al., 2019). Om bemötandet från vårdpersonalen brister, i den aspekten att bemötandet blir ytligt och tillgjort, kan det orsaka ett större lidande för kvinnan och på sikt resultera i ett vårdlidande. Vårdlidandet går att undvika genom att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt (Ranheim &

Dahlberg, 2015). Det är samtidigt viktigt att belysa vårdpersonal som många gånger kan uppleva att det är ansträngande och smärtsamt att möta en patient och dennes familj som är i sorg. Det medför att vårdpersonal kan distansera sig från patienten vilket inte överensstämmer med ett professionellt förhållningssätt som innebär att visa medkänsla och vara engagerad i patientens vård (Arman, 2015). Omvårdnad är sjuksköterskans huvuduppgift och som en del i omvårdnaden ingår det att lindra lidandet hos de patienter de möter. Det kan yttra sig i en respektfullhet för kvinnans unika sätt uppfatta, hantera samt att ge uttryck åt lidandet (Wiklund Gustin, 2014).

I litteraturöversiktens resultat identifieras variationer i kvinnornas upplevelser. En del av artiklarna beskriver att upplevelsen är positiv och att sjuksköterskan ger ett professionellt och empatiskt bemötande. En del kvinnor upplevde enbart bemötandet som positivt i den privata sjukvården. Det förbryllar att kvinnor upplever olika vård då alla registrerade sjuksköterskor enligt International Counseling of Nurses (ICN, 2021) ska arbeta personcentrerat och således ge vård som är individuellt anpassad.

Resultatet i litteraturöversikten beskriver den stora bristen på information. Informationen som kvinnorna får anses vara bristfällig i den mening att situationen påverkas i en negativ riktning.

Betydelsen av att förse kvinnorna med den information de behöver angående den spontana aborten är högst väsentligt. En viktig och betydande del som kan ses i resultatet är att kvinnorna önskar att sjuksköterskorna förmedlar information om vad som kan ske vid en spontanabort. Många kvinnor önskar information om de fysiska symtomen såsom blödning, smärta samt sammandragningar likaså information om när menstruationen kommer tillbaka och svar på frågor om senare graviditet. Det framkommer även att en del kvinnor upplever att många sjuksköterskor använder sig av medicinska termer som de inte förstår, vilket kan vara en anledning till upplevelsen av den bristfälliga informationen. Vidare beskrivs det att om kvinnorna får rätt information från början hade deras återhämtningsprocess underlättats. De hade med hjälp av information fått chans att förbereda sig på de omständigheter som en spontanabort innebär, vilket kvinnorna upplevde att de inte fick. Enligt Tingström (2014) är det av betydelse att sjuksköterskan förmedlar information empatiskt och lyhört samt

uppmärksammar kvinnors signaler om behov av information. Enligt patientlagen (PL, 2014), framgår det att all information som ges till patienter ska vara individanpassad på ett sätt att patienterna förstår samt att sjuksköterskan som lämnar ut information måste förvissa sig om att individen har förstått innebörden av den. För att hjälpa kvinnan till välbefinnande behövs balans i relation till hennes förmåga att ta in information. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan tillsammans med patienten utformar vården vilket tydliggör processen till välbefinnande genom bra information (Flensner, 2014).

Vårt resultat visar att sorg och förlust är en övergripande känsla hos de flesta kvinnor som genomlider en sorgeprocess på grund av en spontanabort. Sorgen och förlusten hänger

samman med ensamhet och isolering då vissa kvinnor upplever att utomstående inte förstår vad de går igenom. Ensamheten tar olika form och beskrivs dels att kvinnor inte har någon att prata med i den utsträckning hon behöver. Vidare beskrivs det en koppling mellan ensamhet och rädsla i relation till den spontana aborten. Det bör dock poängteras att i en annan studie har det visat sig att en del kvinnor självmant valde att isolera sig från omvärlden. Kvinnorna menar att ensamheten är en hjälp i deras bearbetning och kan inte hålla med om de olika beskrivningarna om isolering och ensamhet (Adolfsson et al., 2004). I litteraturöversiktens resultat framkommer det att sorgen är starkt förknippad till begreppet längtan, eftersom de flesta kvinnors dröm om livet som mamma går förlorat. Livsvärlden hos kvinnorna blir förändrad men livet måste fortsätta efter förlusten. Att fortsätta livet i en annan riktning än vad kvinnorna hade hoppats på kan orsaka ett lidande. Sorg och förlust är ett lidande för kvinnan och det barn hon hoppas på är för alltid förlorat. För att lindra lidandet av den ensamhet som en del av vårt resultat beskriver är det av betydelse att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt och ser behovet hos kvinnan. Lidandet tillhör livet och det är oundvikligt att leva ett liv utan att drabbas av lidande. Det lidande som kvinnor upplever vid den förändrade situationen framkallar en känsla av osäkerhet för framtiden hos kvinnorna, det kan beskrivas som ett livslidande. För att specificera hur sjuksköterskan kan lindra lidandet hos kvinnorna är det av betydelse att sjuksköterskan är medveten om lidandet och har en vilja att lindra den. Lidandet är således en del av livet och en förutsättning för utveckling (Arman, 2015).

I resultatet från litteraturöversikten framkommer det att kvinnor klandrar sig själva för förlusten och att de tror att det är deras fel att spontanabort inträffar. Att något skulle vara fel på dem ökar följaktligen skuldkänslorna. Tankarna kring den skuld kvinnan känner vid spontanabort kan reflekteras över på många sätt. Andra liknande studier visar att kvinnor själva tog på sig skulden där de uttrycker att den spontana aborten inträffar på grund av något de gjort, tänkt eller till och med ätit. En del kvinnor känner skuld över den spontana aborten eftersom de någon gång under graviditeten hade druckit en mindre mängd alkohol och/eller rökt. Kvinnorna säger sig även tro att den spontana aborten sker för att de inte längtar tillräckligt efter barnet (Adolfsson et al., 2004; Maker & Ogden, 2003).

Vidare i vårt resultat framkommer det att lidandet som skuldkänslorna orsakar kan lindras genom att sjuksköterskorna förklarar för kvinnorna om möjliga orsaker och hur vanligt det är med spontanabort. Ingen av de kvinnorna i vårt resultat beskriver att det är en lättnad att få spontanabort. Även om det för många är en sorg och förlust att förlora sitt barn genom spontanabort som framkommer i vårt resultat, så beskrivs det i en annan studie, att en del kvinnor ser den spontana aborten som en lättnad på grund av oönskad eller oplanerad graviditet. Det framkommer fortsättningsvis att det var skönt att de slapp ta ett aktivt beslut om att göra en inducerad abort (Maker & Ogden, 2003).

Det framkommer i vårt resultat att stöd från omgivningen är betydelsefull för kvinnan på så sätt att hon hade någon vid sin sida. Det framkommer att det inte nödvändigtvis behöver vara en partner eller anhörig utan kan även vara ett djur. Kvinnorna framhäver att vårdpersonalens stöd är av stor betydelse. En del kvinnor beskriver stödet som otillräckligt i relation till deras behov, medan andra kvinnor anser att stödet är tillfredsställande. Kvinnor beskriver att deras upplevelse av den privata sektorn gav dem ett bättre stöd på så sätt att personalen värnade om deras livsvärld och välbefinnande.

I andra studier framkommer det att kvinnorna är utan stöd vilket resulterar i att den spontana aborten blir en isolerad upplevelse. Om kvinnorna får det stödet de behöver skulle det leda till

en positiv förbättring i den sorgeprocess de går igenom (Maker & Ogden, 2003; Palas Karaca

& Oskay, 2021). Det framkommer i en annan studie att många sjuksköterskor beskriver att de vet att föräldrar som genomgår spontanabort är i behov stöd. De menar att det stödet de ger varierar från patient till patient och är individuellt. Men de beskriver samtidigt att det oftast handlar om att ha tid att lyssna och prata med föräldrarna. De beskriver dock att

arbetsbelastningen ibland kunde vara hög på grund av det akuta som kunde ske med andra patienter. Sjuksköterskorna menar också att de inte alltid visste hur dem skulle bemöta föräldrarna och ge stöd när de var som mest känslosamma. Flera av sjuksköterskorna uppger att de inte har tillräckligt med kunskap och upplever begränsningar i samband med vårdandet (Domingos et al., 2011).

Genom att förstå hur kvinnor som genomlider en spontanabort upplever den underlättas arbetet för sjuksköterskan. Kvinnans livsvärld behöver förstås och intresset för hennes berättelse måste synas tydligt. Med livsvärlden som grund i sjuksköterskans arbete med att stötta kvinnan kan det även lindra hennes lidande (Nyström, 2014). När kvinnor drabbas av förlust som vid spontanabort är de sårbara och är i behov av tröst och stöd. Santamäki Fischer och Dahlqvist (2014) beskriver att stödet som sjuksköterskan ger till kvinnor är betydelsefullt då det kan omvandla lidandet till en styrka. Att kunna ge stöd och tröst utvecklar

sjuksköterskan i professionen. Fortsättningsvis menar dem att sjuksköterskan behöver ha ett förhållningssätt som berör empati, lyhördhet, mod och praktisk kunskap för att lidandet ska lindras.

10. SLUTSATS

I resultatet kommer författarna fram till att en spontanabort är en individuell upplevelse för alla kvinnor men att sorg, skuld samt isolering är ömsesidiga känslor. Vidare pekar resultatet på att kvinnor uppfattar stöd, bemötande samt information som bristfällig från vårdpersonal.

Det kan konstateras att kvinnorna känner sig bortglömda och ensamma i händelsen på grund av bristen på gott bemötande, stöd samt information. I resultatet framkom det att om dessa brister förbättras påverkar det upplevelsen på ett positivt sätt och välbefinnandet ökar samt lindrar det lidande som kvinnorna upplever.

Forskningen har påvisat bristande stöd, information samt bemötande. Därför finns det behov av fortsatt forskning på hur sjuksköterskan kan arbeta för att förbättra samtliga områden.

Förslagsvis kan framtida forskning inrikta sig på utformning av stöd och information till kvinnor samt hur dem önskar att bli bemötta vid en spontanabort.

11. REFERENSER

Adolfsson, A., & Kjellström, B. (2014). EKO-modellen: En personalhandbok om förlorad graviditet. Effektum.

Adolfsson, A., Larsson, PG., Wijma. B., & Bertero., C. (2004). Guilt and emptiness: women’s experiences of miscarriage. Health Care for Women International, 25(6), 543–560.

https://doi.org/10.1080/07399330490444821

*Ancker, T., Gebhardt, A., Andreassen, S., & Botond, A. (2012). Early bereavement:

women’s experiences of miscarriage. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 32(1), 32–36.

Arman, M. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 213–223). Studentlitteratur.

Arman, M. (2015). Teori för vårdande i utveckling. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 279–296). Liber.

Brann, M., Bute, J., & Foxworthy Scott, S. (2020). Qualitative Assessment of Bad News Delivery Practices during Miscarriage Diagnosis. Qualitative Health Research, 30(2), 258–

267. 10.1177/1049732319874038

*Baird, S., Gagnon, M.D., deFiebre, G., Briglia, E., Crowder, R., & Prine, L. (2019).

Women’s experiences with early pregnancy loss in the emergency room: A qualitative study.

Sexual and reproductive healthcare, 16, 113-117. 10.1016/j.srhc.2018.03.001

Bailey, SL., Boivin, J., Cheong, YC., Kitson-Reynolds, E., Bailey, C., & Macklon, N. (2019).

Hope for the best …but expect the worst: a qualitative study to explore how women with recurrent miscarriage experience the early waiting period of a new pregnancy. BMJ Open, 9(5), 1-9. 10.1136/bmjopen-2019-029354

*Bellhouse, C., Temple-Smith, M., Watson, S., & Bilardi, J. (2019). “The loss was

traumatic... some healthcare providers added to that”: Women’s experiences of miscarriage.

Women & Birth, 32(2), 137–146. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2018.06.006

Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H., & Wangel, A-M. (2019). Obstetrik och gynekologi (5 uppl.). Studentlitteratur.

Chen, S., Chang, S., Kuo, P., & Chen, C. (2020). Stress, anxiety and depression perceived by couples with recurrent miscarriage. International Journal of Nursing Practice (John Wiley &

Sons, Inc.), 26(2), 1–8. https://doi.org/10.1111/ijn.12796

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Natur & kultur.

Domingos, S. R. da F., Merighi, M. A. B., & de Jesus, M. C. P. (2011). Experience and care for spontaneous abortion: phenomenological study. Online Brazilian Journal of Nursing, 10(2), 1.

*Due, C., Obst, K., Riggs, D.W., & Collins, C. (2018). Australian heterosexual women’s experiences of healthcare provision following a pregnancy loss. Women and Birth, 31(4), 331–338. 10.1016/j.wombi.2017.11.002

Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2018). NYA VIPS-BOKEN:

Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. (2 uppl.). Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna (3 uppl.). Studentlitteratur.

Ekebergh, M. (2017). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 79–

93). Studentlitteratur.

*Emond, T., Montigny, F., & Guillaumie, L. (2019). Exploring the needs of parents who experience miscarriage in the emergency department: A qualitative study with parents and nurses. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(9/10), 1952–1965.

https://doi.org/10.1111/jocn.14780

Flensner, G. (2014). Det vetenskapliga ämnet. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (2 uppl., s. 100). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (3 uppl., s. 129–140). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 141–151). Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 111-119).

Studentlitteratur.

International Council of Nurses. (2021). Strategic Priorities. https://www.icn.ch/nursing- policy/icn-strategic-priorities/person-centred-care

Koert, E., Malling, G., Sylvest, R., Krog, M. C., Kolte, A. M., Schmidt, L., & Nielsen, H. S.

(2019). Recurrent pregnancy loss: couples' perspectives on their need for treatment, support and follow up. Human reproduction,34(2), 291–296. https://doi.org/10.1093/humrep/dey362 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och sjukvård. Natur & Kultur.

*Larivière-Bastien, D., Demontigny, F., & Verdon, C. (2019). Women’s Experiences of Miscarriage in the Emergency Department. JEN: Journal of Emergency Nursing, 45(6), 670–

676. 10.1016/j.jen.2019.06.008

Lou, S., Frumer, M., Schlütter, MM., Petersen, OB., Vogel, I., & Nielsen, CP. (2017).

Experiences and expectations in the first trimester of pregnancy: A qualitative study. Health Expect, 20(6), 1320– 1329. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/hex.12572

*MacWilliams, K., Hughes, J., Aston, M., Field, S., & Moffatt, F. W. (2016). Understanding the Experience of Miscarriage in the Emergency Department. JEN: Journal of Emergency Nursing, 42(6), 504–512. https://doi.org/10.1016/j.jen.2016.05.011

Maker, C., & Ogden, J. (2003). The miscarriage experience: more than just a trigger to psychological morbidity? Psychology & Health, 18(3), 403–415.

10.1080/0887044031000069343

*Mcgee, K., Petty John, M. E., & Gallus, K. L. (2018). Ambiguous Loss: A

Phenomenological Exploration of Women Seeking Support Following Miscarriage. Journal of Loss & Trauma, 23(6), 516–530. https://doi.org/10.1080/15325024.2018.1484625

*Meaney, S., Corcoran, P., Spillane, N., & O’Donoghue, K. (2017). Experience of miscarriage: an interpretative phenomenological analysis. BMJ Open, 7(3), 1–7.

10.1136/bmjopen-2016-011382

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017).Vetenskapligt kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s.

428). Studentlitteratur.

Obst, K. L., & Due, C. (2019). Australian men's experiences of support following pregnancy loss: A qualitative study. Midwifery, 70, 1–6. 10.1016/j.midw.2018.11.013

Ockhuijsen, H. D. L., van den Hoogen, A., Boivin, J., Macklon, N. S., & de Boer, F. (2014).

Pregnancy After Miscarriage: Balancing Between Loss of Control and Searching for Control.

Research in Nursing & Health, 37(4), 267–275. https://doi.org/10.1002/nur.21610

Patientlag (SFS 2014:821). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Palas Karaca, P., & Oskay, Ü. Y. (2021). Effect of supportive care on the psychosocial health status of women who had a miscarriage. Perspectives in Psychiatric Care, 57(1), 179–188.

https://doi.org/10.1111/ppc.12540

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 25–40) Studentlitteratur.

*Punches, B.E., Johnson, K.D., Aquavita, S.P., Felblinger, D.M., & Gillespie, G.L. (2019).

Patient perspectives of pregnancy loss in the emergency department - International emergency nursing, 43, 61–66. 10.1016/j.ienj.2018.10.002

Radford, E., & Hughes, M. (2015). Women's experiences of early miscarriage: implications for nursing care. Journal of clinical nursing, 24(11-12), 1457-1465. https://doi-

org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.12781

Ranheim, A. (2015). Vårdande. I M. Arman., K. Dahlberg. & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 121–224). Liber.

Rosebrink, M., Zekaj, M., & Adolfsson, A. (2012). Women's experience of early pregnancy, after having experience one or several miscarriages earlier in live. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 32(2), 4-8.

Ross, E. (2015). ‘I think it’s self-preservation’: risk perception and secrecy in early pregnancy. Health, Risk & Society,17(5/6), 329–348. 10.1080/13698575.2015.1091922 Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken - etik för vårdande yrke. (2 uppl.).

Studentlitteratur.

Santamäki Fischer, R., & Dahlqvist, V. (2014). Tröst och trygghet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2 uppl., s 300-303) Studentlitteratur.

Sapra, K., Buck Louis, G. M., Sundaram, R., Joseph, K. S., Bates, L., Galea, S., & Ananth, C.

(2018). Time-Varying Effects of Signs and Symptoms on Pregnancy Loss <20 Weeks:

Findings from a Preconception Prospective Cohort Study. Paediatric & Perinatal Epidemiology, 32(1), 30-39. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/ppe.12402

Socialstyrelsen. (23 augusti 2019). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda.

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/graviditeter- forlossningar-och-nyfodda/

Story Chavez, M., Handley, V., Lucero Jones, R., Eddy, B., & Poll, V. (2019). Men’s

Experiences of Miscarriage: A Passive Phenomenological Analysis of Online Data. Journal of Loss & Trauma, 24(7), 664–677. 10.1080/23802359.2019.1611230

Tingström, T. (2014). Information och utbildning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2 uppl., s. 595–623).

Studentlitteratur.

Ueland, V. (2017). Lidande. I L. Wiklund Gustin. & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 173–187). Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande – en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2 uppl., s 271–283).

Studentlitteratur.

World medical association. (2018). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 10 mars, 2021, från world medical association. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki- ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

12. BILAGOR

Bilaga 1

Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Lästa artiklar

i fulltext

Utvalda artiklar att granska

Utvalda artiklar till studien PubMed

29/4 Miscarriage 49 197 0 0 0 0

Experience 874 002 0 0 0 0

Woman 1 450 432 0 0 0 0

Emotions 403 041

Female 9 247 097

”spontaneous abortion” 24797

((miscarriage) AND (experience*)) AND (woman*)

352 0 0 0 0

(miscarriage) OR ("spontaneous abortion")) AND (experience)) OR (Emotions)) AND (woman)) OR (Female)

9 251 014 0 0 0 0

Filter: 2011- 2021 English, Swedish, Female, Adult:

19-44 years

"Abortion,

Spontaneous/psychology"[MeSH]

199 0 0 0 0

(("abortion, spontaneous"[MeSH Major Topic] OR (((miscarriage) AND (experience*)) AND

(woman*))AND "Female"[MeSH]

227 0 0 0 0

(("Abortion,

Spontaneous/psychology"[MeSH]

AND (experience)) AND (Female [MeSH])

80 27 11 8 8

Cinahl 28/4 Miscarriage 4562 0 0 0 0

Experience ^{379 527} 0 0 0 0

Woman ^{455 936} 0 0 0 0