6. Diskussion
6.1. Metoddiskussion
Att intervjua barn i en barngrupp var en utmaning för oss. Barnen är väldigt olika. Vissa var pratsamma medan andra höll tyst nästan hela tiden. Särskilt de yngre barnen har hållit sig tysta och bara lyssnat till de äldre barnen. Vi försökte involvera de tystlåtna i samtal genom att ge ordet till dem och fråga om de ville berätta. Väldigt sällan svarade de något. Vi tror det beror på att barnen inte kände oss och är blyga. I sina svar har vi upplevt att barnen i sina svar ofta påverkades av sina kamrater som svarade först. Vissa barn tycker om att stå i centrum och är snabba med svar. Andra barn håller sedan i stor utsträckning med dem. Denna konsensus mellan barn har sannolikt påverkat resultatet. Om vi hade intervjuat barnen enskilt skulle vi kanske fått bredare och mer nyanserade svar. Dock fanns det undantag där somliga barn hade sin egen åsikt.
Att sitta stilla för barn var svårt och de tappade tålamodet snabbt. De flesta barnen kunde vara koncentrerade max 10-15 minuter. Vi visste att barn inte kan koncentrera sig så länge så vi försökte hålla oss så kortfattade som möjligt.
Handdockan Bamse hade vi som hjälpmedel under våra intervjuer med barnen. Bamse fick presentera sig och berätta för barnen vad intervjun skulle handla om. När barnen blev uttråkade i slutet av intervjun ville de klappa Bamse och det fick dem. De fick också fråga om Bamse. Vi upplevde att Bamse var till hjälp eftersom barnen blev mer öppna och pratsamma.
40
Att spela in intervjuer visade sig vara en bra idé eftersom vi kunde lyssna på det inspelade materialet om och om igen och studera det i detalj.
6.2 Vidare forskning
Vår studie om barns inflytande i samling har gett oss en förbryllande bild av begreppet ”barns inflytande i samling” eftersom pedagoger och barn har olika tolkningar. Hur kommer det sig att majoriteten av pedagogerna i vår studie verkligen uttrycker en vilja att ge barn inflytande men en majoritet av barnen inte tycker att de har inflytande? Hur kommer det sig att några pedagoger lyckas med att ge barnen reellt inflytande medan andra inte gör det? Vad kan det bero på? Det gör att vår undersökning ställer en hel del frågor som vidare forskning kanske kan ge svar på.
Kanske kan fler och djupare barnintervjuer och observationer ge förklaring till diskrepansen mellan pedagogers och barns tolkning av begreppet ”barns inflytande i samlingen”.
41
7. Referenslista
Aspán, Margareta (2009). Delade meningar. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de
vuxna? Örebro Universitet Pedagogiska institutionen 701 82 Örebro.
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Doverborg, Elisabet. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2012). Att förstå barns tankar
kommunikationens betydelse. Johanneshov: TPB
Egidius, Henry (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Henry Egidius och Studentlitteratur.
Forsell Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5. [rev.och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Johanessen, Nina & Sandvik, Ninni (2008). Små barns delaktighet och inflytande. Liber AB, 113 98 Stockholm
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Näsman, Elisabet (1996). Vuxnas intresse av att se med barns ögon. Stockholms Universitet
42
Olofsson, Britta (2010). Meningsfull samling i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Palmér, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk
dokumentation. Stockholm: Skolverket.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund:
perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. Diss. Lund: Univ. Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Simeonsdotter Svensson, Agneta (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen:
barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Dissertation, Göteborg, Göteborgs
universitet 2009
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur Åberg, Ann & Taguchi Lenz, Hillevi (2009). Lyssnandets pedagogik. Liber AB, 113 98 Stockholm.
43
Bilaga 1
Hej föräldrar!
Lucita Olsson och Mersima Seferovic heter vi och är studenter som läser på Malmö högskola. Vi har påbörjat vårt examensarbete som handlar om barns inflytande i samling. Vi vill gärna veta om hur barnen upplever samlingen för att kunna förstå det utifrån barns perspektiv. Vi har planerat att intervjua era femåriga barn i grupp för att få underlag till vår studie. Studien ska vara konfidentiell, dvs. barnens och förskolornas identitet ska vara skyddad.
Är det något ni undrar över är det bara att fråga. Med vänliga hälsningar
Mersima Seferovic e-mail: xxxxxxxxxx tel: xxx xxx xxxx Lucita Olsson e-mail: xxxxxxxxxx tel: xxx xxx xxxx
44
Bilaga 2
Till förskolechefen
Hej!Vi är två studenter som heter Mersima Seferovic och Lucita Olsson. Vi studerar på Malmö högskola till lärare i grundskolan och förskollärare och går nu näst sista terminen. Vårt examensarbete ska handla om barns inflytande över samlingar på förskolan. Det intresserar oss och vi vill fördjupa oss i ämnet. Vi har tänkt oss att intervjua förskollärare och barn i åldern 4-5 år i er förskola. Intervjuerna kommer att spelas in med en diktafon för att underlätta transkribering och bearbetning av materialet. Intervjupersonernas medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. Vi utgår från de forskningsetiska principerna där ingen blir igenkänd av de som har medverkat. Det insamlade materialet som vi får från intervjuerna kommer att förstöras efter att
examensarbetet blivit godkänt. Naturligtvis kan ni ta del av vårt examensarbete. Vi blir tacksamma om ni vill medverka och berika oss med er kunskap.
Med vänliga hälsningar Mersima Seferovic e- mail: xxxxxxxxxx Mobil: xxx xxx xxxx Lucita Olsson e-mail: xxxxxxxxxxx Mobil: xxx xxx xxxx
45
Bilaga 3
Intervjufrågor till barngrupp
1. Hur gör ni när ni har samling? 2. Kan du berätta om era samlingar? 3. Tycker du att samlingar är bra? Varför?4. Hur upplever du samlingar? Är det bra/roligt/tråkigt på samlingar? Varför? 5. Kommer du ihåg någon intressant samling? Kan ni berätta om den?
6. Får ni lov att önska vad samlingen ska handla om?
7. Vad gör fröken om ni kommer på något intressant under samlingen? 8. Har det hänt att ni själva har hållit i en samling?
9. Skulle ni vilja skippa samlingen helt? Varför/Varför inte? 10. Om ni fick bestämma hur skulle era önskesamlingar se ut?
46
Bilaga 4
Intervjufrågor till förskollärare
1. Vad tänker du när du hör ordet barns perspektiv? 2. Kan du berätta vad barns inflytande innebär för dig?
3. Vad tycker du är samlingen är bra till? Varför? 4. Vad brukar du göra på dina samlingar? Hur tänker du på barns inflytande under
samling? Kan du ge något exempel?
5. Tar du hänsyn till vad barnen tycker när du planerar samlingen? 6. Kan du beskriva hur du gör för att ge barnen inflytande på samlingen?
7. Under samlingen händer det att barn blir intresserade av något annat hur bemöter du det?
8. Vad är en meningsfull samling för dig?
9. Skulle du skippa samlingen helt? Varför/Varför inte? 10. Har du något annat att tillägga?