Metoden gällande kontakt av rektorer och dess förskollärare hade kunnat utföras på ett annorlunda vis. Vidare hade de rektorer som kontaktades kunnat uppmanats att namnge eventuellt intresserade förskollärare, för att vidare lämna kontakten till mig. På detta vis framgick det inte hur många av de kontaktade förskollärarna som läste mailet.
Som framkommit av resultaten är förskollärare en grupp yrkesverksamma som ständigt upplever tidsbrist, vilket kan ha gjort att ingen ansåg att de hade möjlighet att delta i denna studie. Som tidigare nämnts har denna studie utförts under Covid 19-pandemin vilket har bidragit till hög sjukfrånvaro och restriktioner gällande besök på förskolor eller umgänge med andra utanför hushållet. Detta förtydligades i mailet till rektorer då betoning av att telefonsamtal eller videosamtal lades fram som en alternativ metod till intervju i ett försök att anpassa sig efter restriktionerna, dock utan effekt. För ytterligare generaliserbarhet samt validitet hade ett utökat antal av informanter varit till en fördel.
Angående intervjufrågorna hade ett tillägg om huruvida informanterna upplevde sig uppskattade på arbetet kunnat införts. Detta med anledning till att ge utökad dimension inom kategorin socialt stöd.
29
12 Slutsats
Förskolläraryrket tyngs av sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till de möjligheter som finns att förverkliga det (Arbetsmiljöverket, 2012). Statistik i rapporter från Försäkringskassan (2018;2020), samhällsinformation i form av dagstidningsartiklar (Wallin, april, 2018) och information från Lärarförbundet (2019) vittnar om arbetsplatser där de anställda känner sig otillräckliga eller inte kan utföra det som krävs av dem enligt uppdraget.
Agnafors och Levinsson (2019) påpekar att en viktig del i examensarbetet blir att undersöka var detta arbete kan bidra med ny förståelse och kunskap. Ytterligare forskning behövs för att belysa och behandla problemet, snarare än att fråga sig huruvida förskolläraryrket är stressigt eller inte. Den forskning som existerar samt det resultat denna studie visar, bekräftar att den upplevda stressen och faror för utmattningssyndrom, finns där. Tidsbrist och personalbrist är tydliga faktorer gällande varför förskollärare upplever sig stressade. En tydlig faktor utifrån dessa resultat visar även att ytterligare forskning krävs angående betydelsen av en närvarande rektor samt hur förskollärare upplever deras rektors inblick i verksamheten, hur det påverkar undervisningens förutsättningar och de anställdas välmående.
13 Referenslista
Agnafors, M och Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: Det vetenskapliga arbetets grundstruktur. Malmö: Gleerups
Arbetsmiljöverket. (2012, 18 juni). Förskolor behöver jobba mot stress, överbelastning och
förslitningsskador.
(https://www.av.se/press/forskolor-behover-jobba-mot-stress-overbelastning-och-forslitningsskador/)
Arbetsmiljöupplysningen (u.å.) Tillbud. Hämtad 2020-11-30 från:
https://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Tillbud/
Aronsson, G & Lindh, T. (2004). Långtidsfriskas arbetsvillkor: En populationsstudie. Arbete och hälsa 2004:10. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. http://hdl.handle.net/2077/4332
Baumgartner, J.J., Carson, R.L., Apavaloaie, L., & Tsouloupas, C. (2009). Uncovering Common Stressful Factors and Coping Strategies Among Childcare Providers. Child Youth Care Forum 38, 239 - 251. doi: 10.1007/s10566-009-9079-5
Brinkjaer, U & Høyer M. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Clipaa, O., & Bogheana, A., (2015). Stress factors and solutions for the phenomenon of burnout of preschool teachers. Procedia - Social and Behavioral Sciences 180, 907 – 915. doi: https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2015.02.241
Codex. (2020). Läs om forskningsetik – Informerat samtycke. Hämtad 2020 – 10 – 15 från: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Cox, R. (2015). Riskabla yrken – att arbeta med människor. Användbart! En kvartalstidskrift
om arbetsmiljöforskning. Nr 3. Hämtad 2020 – 11 – 29. från:
https://arbetsmiljoforskning.se/wp-content/uploads/2018/04/anvandbart_nr_3-15.pdf)) Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups
Försäkringskassan. (2018). Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad: Sjukskrivningar längre än 14 dagar och avslut inom 180 dagar i olika branscher och yrken. Stockholm: Försäkringskassan
Försäkringskassan. (2020). Socialförsäkringsrapport: Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20 – 69 år. Stockholm: Försäkringskassan
Johanson, F. Producent. (2019). Uppdrag granskning: Sjukt stressad. Stockholm: Sveriges Television
Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working
31
population. American journal of public health. 78(10), s. 1336–1342.
https://doi.org/10.2105/ajph.78.10.1336
Johnson, J., Hall, E., & Theorell, T. (1989). Combined effects of job strain and social isolation on cardiovascular disease morbidity and mortality in a random sample of the Swedish male working population. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 15(4), s. 271–279. Järsjö, G. (2019, 14 juni). Förskolechef ska benämnas rektor. Hämtad 2020 – 12 – 01 från: https://www.kfo.se/nyhetsrum/nyheter/forskola-skola/
Karasek, R & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.
Kelly, A – L & Berthelsen D – C. (1995). Preeschool teacher’s experience of stress. Teacher & teaching education. 11 (4). s. 345 – 357.
Länsberg, N. (2017). Friskt jobbat: Om stress, livsbalans och hållbara arbetsplatser. Malmö: Roos &Tegnér
Lundin, M. (2019). Att dokumentera en undersökning i en uppsats.
Lärarförbundet. (2017, 3 april). Tillbudsrapportering och skadeanmälan. Hämtad 2020 – 11 - 23 från: https://www.lararforbundet.se/avdelningar/vimmerby/artiklar/tillbudsrapportering-och-skadeanmalan
Lärarförbundet. (2019, 18 februari). Lärare jobbar sjuka på grund av vikariebristen. Hämtad: 2020 – 11 – 23 från: https://www.lararforbundet.se/artiklar/larare-jobbar-sjuka-paa-grund-av-vikariebristen
Länsberg, N. (2017). Friskt jobbat: om stress, livsbalans och hållbara arbetsplatser. Malmö: Roos & Tegnér
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 32 - 43). Stockholm: Liber
Löfgren, H. (2014). Goda skäl att lyssna på förskollärares berättelser. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 144 – 155). Stockholm: Liber
Maslach, C., Jackson, S. E., & Leiter, M. P. (1997). Maslach Burnout Inventory: Third edition. I C. P. Zalaquett & R. J. Wood (Red.), Evaluating stress: A book of resources. (s. 191–218). Scarecrow Education.
Nejman, F. (2020, 11 augusti). Jätteökning av lärarnas sjukfrånvaro. Läraren. Hämtad 2020-08-17, från: https://www.lararen.se/nyheter/sjukfranvaro/dokument-den-sjuka-lararen
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Nyholm, L. (2016). Nedstressad förskola: medveten närvaro. Stockholm: Gothia Fortbildning AB
Perski, A. (2002). Ur balans: Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Stockholm: Bonnier Fakta
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Sjödin, F., & Neely, G. (2017). Communication Patterns and Stress in the Preschool: An
Observational Study, Child Care in Practice, 23(2), s. 181-194, doi:
10.1080/13575279.2016.1259159
Sjödin, F., Kjellberg, A., Knutsson, A., Landström, U., & Lindberg, L. (2014). Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. International archives of occupational and environmental health, 87(1), s. 95–110. https://doi.org/10.1007/s00420-012-0833-x
Skolverket. (u.å.). Hur mycket planeringstid ska man ha som förskollärare? Hämtad 2020-11-25 från: https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/fragor-och-svar/hur-mycket-planeringstid-ska-man-ha-som-forskollarare
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2020, 9 mars). Såhär fungerar förskolan. Hämtad 2020 – 11 – 25 från: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan#h-Barngruppensstorlek
Stressforskningsinstitutet. (u.å.). Utbrändhet. [Broschyr] Stockholms universitet: Stressforskningsinstitutet.
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51211.1321608218!/temablad_utbrandhet.pdf Stressforskningsinstitutet. (u.å.b). Arbetsorganisation & Hälsa. Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. [Broschyr] Stockholms universitet: Stressforskningsinstitutet. https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.117885.1357820953!/menu/standard/file/Arb etsorganisation%20och%20h%C3%A4lsa.pdf
Theorell, T., Nyberg, A., & Romanowska, J. (2013). Om ledarskap och de anställdas hälsa. Socialmedicinsk tidskrift. 90 (6). s. 780 – 792.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wallin, Å. (2018, 19 april). Sönderstressad personal och våldsamma barn – nu vädjar Tallåsens
förskola om hjälp. Ekuriren. Hämtad: 2020 – 11 – 26 från:
https://ekuriren.se/eskilstuna/sonderstressad-personal-och-valdsamma-barn-nu-vadjar-tallasens-forskola-om-hjalp
Weman – Josefsson, K & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur
33
Zettergren, E. (2017, 22 november). En av tio på förskolan är sjukskriven Stockholm: Sveriges
Television AB. Hämtad 2020-08-17, från: