Förskollärares upplevelse av stress och erfarenhet av utmattningssyndrom

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Förskollärares upplevelse av stress och erfarenhet av utmattningssyndrom

En studie om stress och utmattningssyndrom inom förskolläraryrket

Matilda Rosvall

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik

Förskollärarprogrammet Examensarbete i pedagogik 15 hp

Handledare: Sarah Ljungqvist Examinator: Daniel Pettersson

Sammanfattning

Stress är i grund och botten hälsosamt. Stress som pågår under en längre tid däremot, kan skapa hälsofarliga stressreaktioner. Det är i samband med detta som utmattningssyndrom kan utvecklas. Utmattningssyndrom ger både fysiska och psykiska symptom, såsom minnesförlust eller näsblod. Det kan ta upp till flera år innan kroppen säger stopp och vägen tillbaka är ofta lång.

Förskolläraryrket är komplext. I förhållande till Lpfö/18 (Skolverket, 2018) förväntas förskollärare planera, ansvara och bedriva undervisning. Dock vittnar verkligheten om för stora barngrupper och hög personalfrånvaro. Förskollärare tillhör en yrkeskategori som drabbas av stress och utmattningssyndrom i mycket större utsträckning än andra yrken. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur förskollärare upplever stress på arbetsplatsen, dels genom att undersöka deras upplevelser av påverkningsbara och icke- påverkningsbara faktorer i yrket samt deras erfarenhet av utmattningssyndrom. Som teoretiskt ramverk används Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), tillsammans med vetenskaplig forskning. I studien deltar tre aktiva och legitimerade förskollärare.

Resultatet visar att förskollärarna upplever stress när det handlar om möjlighet till planeringstid, kollegors frånvaro, möjlighet att leva upp till de ambitioner de har, praktiska arbetsuppgifter och barngruppsantal. Resultatet visar även att de påverkningsbara faktorer som förskollärarna upplever gäller främst barnen och dess dagliga planering i verksamheten. De icke-påverkningsbara faktorerna berör de större organisatoriska förändringar och utveckling som sker. Gällande utmattningssyndrom visar resultatet att förskollärarna känner personligt ansvar likväl som kollegialt ansvar.

Vikten av en närvarande rektor blir även tydligt. Gällande krav-kontroll-stödmodellen kan informanterna i studien placeras in i modeller som tillhör riskgrupper för hög stress på arbetsplatsen.

Slutsatsen belyser ytterligare forskning gällande hur stress och utmattningssyndrom ska förebyggas inom förskolläraryrket samt betydelsen av en närvarande rektor i verksamheten.

Nyckelord: stress, förskollärare, utmattningssyndrom, ledarskap, krav-kontroll- stödmodellen, socialt stöd.

Förskollärares upplevelse av stress och erfarenhet av utmattningssyndrom: En studie om stress och utmattningssyndrom inom förskolläraryrket.

Innehållsförteckning:

Sammanfattning ... 3

Förskollärares upplevelse av stress och erfarenhet av utmattningssyndrom: En studie om stress och utmattningssyndrom inom förskolläraryrket. ... 4

Innehållsförteckning: ... 4

1 Inledning ... 6

1.1 Examensarbetets disposition ... 6

2 Bakgrund ... 7

2.1 Stress ... 7

2.2 Utmattningssyndrom ... 7

2.3 Stress i förskola ... 8

3 Forskningsgenomgång ... 9

3.1 Förskollärares upplevelse av stress ... 9

3.2 Ledarskapets betydelse gällande stress ... 10

4 Teoretisk genomgång ... 10

4.1 Krav-kontroll-stödmodellen ... 10

4.2 Aktuella begrepp: ... 11

4.3 Höga krav: ... 11

4.4 Låga krav ... 11

4.5 Hög kontroll: ... 11

4.6 Låg kontroll ... 11

4.7 Psykologiska arbetskrav ... 11

4.8 Ansvar ... 11

5 De fyra modellerna ... 12

5.1 Modell 1: Hög-ansträngande arbeten ... 12

5.2 Modell 2: Låg-ansträngande arbeten ... 12

5.3 Modell 3: Aktiva arbeten ... 12

5.4 Modell 4: Passiva arbeten ... 12

6 Utveckling av krav-kontroll-stödmodellen ... 13

6.1 Iso-spänd ... 13

6.2 Socialt stöd ... 13

7 Syfte ... 14

7.1 Frågeställningar ... 14

8 Metod ... 15

8.1 Urval ... 15

8.2 Databearbetning och analysmetod ... 15

8.5 Genomförande ... 16

9 Resultat ... 18

9.1 Förskollärares upplevelse av stressfyllda och krävande faktorer i yrkesuppdraget ... 18

9.2 Förskollärares upplevelser av möjlighet att påverka eller inte påverka yrket och dess uppdrag .... 20

9.3 Hur förskollärare uppfattar det sociala stödet gällande kollegor och rektorer ... 21

9.4 Sammanfattande resultat ... 22

10 Analys ... 23

10.1 Förskollärares upplevelse av stressfyllda och krävande faktorer i yrket ... 23

10.2 Förskollärares upplevelser av möjlighet att påverka eller inte påverka yrket och dess uppdrag .. 24

10.3 Hur förskollärare uppfattar det sociala stödet gällande kollegor och rektorer ... 25

10.4 Sammanfattande analys ... 26

11 Diskussion ... 27

11.1 Resultatdiskussion ... 28

11.2 Metoddiskussion ... 28

12 Slutsats ... 29

13 Referenslista ... 30

14 Bilagor ... 34

14.1 Databassökning ... 34

14.2 Intervjuguide ... 35

14.3 Medgivande inför studie ... 36

14.4 Samtyckesblankett ... 37

1 Inledning

Statligt anställda, inom kontaktyrken, är de yrken med mest ökat antal sjukskrivna gällande psykisk ohälsa, där kvinnor är fler än män (Länsberg, 2017). Kontaktyrken definieras som yrken där den anställda arbetar med människor, vilket innefattar förskollärare (Cox, 2015, oktober). Rapporter vittnar om hur lärares sjukskrivningar ökat de senaste åren (Nejman, 2020, augusti). Bland den grupp där sjukskrivningar ökat mest återfinns förskollärare, däribland även långtidssjukskrivningar, enligt statistik som Nejman (2020, 11 aug) hämtat från Försäkringskassan. Enligt rapporten Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad (Försäkringskassan, 2018) beskrivs att de yrken där flest människor sjukskrivs gäller kvinnor inom skola och vård. Mellan 2015–2016 var kvinnlig förskolepersonal den femte största gruppen som sjukskrivits under en period längre än 14 dagar. I en artikel från Sveriges Television (Zettergren, 2017, november) där en barnskötare och förskolerektor intervjuats angående utbrändhet och sjukskrivning kan ingen av dem svara på var problemet egentligen finns, det vill säga, varför så många blir utbrända och upplever ohanterlig stress.

I en dokumentärserie om utmattningssyndrom följer Uppdrag Granskning ett antal kvinnor med olika förutsättningar, livsstil, ålder och sysselsättningar. Gemensamt för alla är att de vid ung ålder lider av utmattningssyndrom. Symptomen är både fysiska och psykiska med näsblod, ont i kroppen, huvudvärk, förlust av hår, ryggskott, panikångest, sömnsvårigheter, minnesförlust och ohjälplig trötthet. Vissa av dem får kämpa för att bli trodda vid läkarbesök samt att återgå till vardagen (Johanson, 2019). Enligt en Socialförsäkringsrapport från Försäkringskassan (2020) har kvinnor 41 % större risk än män att drabbas av psykiska sjukdomar, relaterade till stress. Resultaten visas utifrån förvärvsarbetande under december 2017 – 2019. Vidare visar rapporten att de som lider av stressrelaterad psykisk ohälsa är de med yngre barn i familjen.

Inom de yrkeskategorier som redovisas finns förskollärare med som en av de största riskgrupper för stressrelaterade sjukdomar.

Personalbrist i kombination med otillräcklig tillgång till resurser och vikariebrist skapar barngrupper utan trygga anknytningar som agerar utåt. Förskolans utbildning blir bristfällig i form av avsaknad av både omsorg och undervisning (Wallin, 2018, april). Lärare och förskollärare arbetar trots att de är sjuka, dels på grund av vikariebrist men även av anledningen att de inte vill påföra ytterligare arbetsbörda på sina kollegor utifrån deras egen frånvaro (Lärarförbundet, 2019).

Balansgången mellan att möta yrkesuppdraget i förhållande till hur verkligheten ser ut gällande antal förskollärare på en avdelning eller förskola är svår. Rapporter och samhällsinformation angående förskollärares situation är högst aktuell. Alarmerande rapporter samt statistik visar att situationen är ohållbar. Det är tydligt att utmattningssyndrom och stressrelaterade sjukdomar är ett växande samhällsproblem där riskgrupper innefattar traditionellt kvinnliga yrken med fokus på omsorg och kontakt med människor som den största riskgruppen.

1.1 Examensarbetets disposition

Först presenteras bakgrunden med en kort genomgång av stress, utmattningssyndrom och stress i förskolan. Detta följs av en forskningsgenomgång samt en teoretisk genomgång. Därefter presenteras syftet med tillhörande frågeställningar. Vidare beskrivs metoden, dess urval, genomförande, data och analysbearbetning, etiska överväganden samt generaliserbarhet, validitet och reliabilitet. Efter metoden redovisas resultat samt analys av resultat. Slutligen presenteras en diskussion i vilket resultatdiskussion samt metoddiskussion ingår för att sedan

7

avrunda med en slutsats. I bilagorna återfinns databassökning, missivbrev samt samtyckesblankett.

2 Bakgrund

I detta kapitel beskrivs stress, utmattningssyndrom samt stress i förskolan.

2.1 Stress

När vi upplever stress antar kroppen en kamp och flykt – position, som kan beskrivas som kroppens naturliga reaktion. En mängd fysiska symptom kan uppstå såsom att kroppen spänner sig och att blodet cirkulerar fortare i takt med att andningen ökar. Känslor som kan uppstå är av mer negativ aspekt likt rädsla, irritation, ilska, fientlighet och aggressivitet (Perski, 2002, s.

40). Detta tillstånd är inte hälsofarligt utan en reaktion på att vi måste rädda oss själva.

Tillståndet kan bestå upp till ett antal timmar. När kroppen inte kan stänga av detta kamp och flykt – beteende, det är då blir stressen farlig (Perski, 2002). Kroppens funktioner har inte vant sig med den abstrakta stressen som återfinns i dagens samhälle, jämfört med de konkreta situationerna från jägarsamhället som då frambringande samma stressreaktion (Weman – Josefsson & Berggren, 2013).

Aronsson och Lindh (2004) vill undersöka långtidsfriskhet, genom dess likheter och skillnader.

Detta gällande arbetsplatsmiljö, yrkesval samt privata miljöer hos deltagarna. Långtidsfriskhet definieras som ett tillfälle med sjuknärvaro samt ett tillfälle med sjukfrånvaro under en ettårsperiod på arbetsplatsen. Perioden sträcker sig inte längre än fem dagar. Sjuknärvaro betyder att du arbetar fast du är sjuk. Sjukfrånvaro är att vara hemma på grund av sjukdom.

De yrkesgrupperna med lägst andel långtidsfriskhet var yrken inom vård och omsorg samt lärare och förskollärare, i vilket kvinnor var ett övervägande antal (Aronsson & Lindh, 2004).

Aronsson och Lindh (2004) beskriver de förutsättningar som variablerna i studien visar för en arbetsplats med hög långtidsfriskhet jämfört med låg. När anställda har möjlighet att bestämma över sin arbetstakt och möts av rimliga arbetskrav som motsvarar den anställdas förväntingar, bidrar det till långtidsfriskhet. Ytterligare aspekter är att uppleva sig uppskattad på arbetet, hjälpmedel att utföra arbetsuppgifterna samt en närvarande och stöttande chef.

Vidare skiljer Aronsson och Lindh (2004) på individ och grupp där lönebilden även är en relevant variabel. Även den anställdas individuella omständigheter gällande privata relationer samt hur stor del av hushållsarbete och dylikt vederbörande utför eller upplever betungande.

Tydligast visar att en närvarande chef som den anställda upplever kan stötta har en stor del i långtidsfriskhet på en arbetsplats.

Desto högre stressnivå du upplever, desto mer måste du skala av intryck från omgivningen för att kunna fokusera (Weman – Josefsson & Berggren, 2013). Vi bearbetar och reagerar olika, gällande situationer som är stressiga. Därför finns det inga specifika situationer som kan utpekas som stressfyllda (Weman – Josefsson & Berggren, 2013).

2.2 Utmattningssyndrom

Historiskt har tillståndet utmattningssyndrom, som tidigare även omnämndes som utbrändhet, utforskats sedan 1970-talet. Psykiatrikern Freudenberger samt socialpsykologen Maslach utforskade detta parallellt samt namngav sjukdomen (Stressforskningsinstitutet, u.å.). Maslach, Jackson och Leiter (1997) definierar begreppet utbrändhet som ett psykologiskt tillstånd där symptomen visar sig som emotionell utmattning, personlighetsförändring samt nedsatt förmåga

att uppnå personliga mål. De ställer dessa symptom gentemot förvärvsarbetande inom kontaktyrken. Maslach et al (1997) menar att emotionell utmattning hör samman med personlighetsförändring. Emotionell utmattning innebär att en person inte kan bemöta eller hantera de känslor som personen känner. I förhållande till detta riskerar då personen uppleva fler negativa känslor, både i relation till sig själv som till andra. När detta uppstår upplever personen det svårare att uppnå de mål som finns utsatta, eftersom de negativa tankarna tar över.

Balansen mellan privat - och arbetsliv är viktig när det gäller risken att drabbas av utmattningssyndrom. Om ett av dessa områden upplevs som tillfredsställande har du större möjlighet att klara av motgångar inom det andra området. Dock, om en situation är skör på arbetsplatsen kan en besvikelse på privat plan utlösa utmattningssyndrom (Länsberg, 2017).

Vidare beskriver Länsberg (2017) hur dina vanor och personlighetsdrag långsamt kan växla.

Minnet, sömnen samt din uppmärksamhet förändras och du kan undvika situationer du vanligtvis inte avstår ifrån. En aspekt som är viktig att belysa är att utmattningssyndrom inte sker snabbt utan utgörs av en långtgående process, från sex månader upp till flera år.

2.3 Stress i förskola

Fysiska stressfaktorer påverkar hur vi upplever arbetsmiljön. Möblering, färgval, stökig förvaring av material, avsaknad av levande miljö – likt växter eller djur, ljus och luftkvalité. I kombination med detta spelar ljudnivån en stor roll för hur miljön upplevs stressande eller inte, både gällande barn och vuxna. Dessutom måste arbetsmiljön planeras så att bästa förutsättningar ges, både till vuxna och barn (Nyholm, 2016).

I en inspektion som Arbetsmiljöverket (2012) utförde på 177 förskolor i tre städer belägna i södra och mellersta Sverige visade det sig att arbetsmiljön på förskolorna var bristfälliga.

Inspektionen lyfter arbetsmiljön som stressig och högljudd. Vidare tar de upp problematiken kring ergonomi där ohälsosamma lyft och obekväma arbetsställningar utförs av personal, i syfte att spara tid, exempelvis när de hjälper barnen att klä av och på sig. Balansen mellan att bevara personalens kroppar genom vuxenanpassade möbler är svår gällande förskolans syfte - att det är en plats för barnen (Nyholm, 2016).

Gällande den psykosociala miljön visar inspektionen brister i återhämningsmöjligheter, stress samt hur arbetsuppgifter prioriteras (Arbetsmiljöverket, 2012). Arbetsplatser ska rapportera tillbud till arbetsgivare när en händelse sker som kan leda till fysisk eller psykisk skada, oavsett om det händer eller inte. Det betyder alltså att de eventuella olyckor eller sjukdomsfall som skulle kunna ha skett som följd av en händelse, ska rapporteras (Arbetsmiljöupplysningen, u.å.).

Lärarförbundet (2017) applicerar Arbetsmiljöverkets tillbud på förskolan med en lista på 14 orsaker där du som anställd bör rapportera till arbetsgivare. Listan utgörs bland annat av fysiska symptom likt hjärtklappning och sömnsvårigheter, till organisatoriska som att ej kunnat ta ut planeringstid eller ensamarbete med allt för många barn samt hur arbetet hänger ihop med privatlivet i form av avstå från aktiviteter på grund av att man inte orkar eller arbeta trots att man borde varit sjukskriven.

Förutsättningar för att kunna möta förskolläraruppdraget är planeringstid. Förskollärare ansvarar för undervisning i förskolan (Skolverket, 2018). Hur stor andel planeringstid förskollärare ska ha finns inte uttryckt annat än att det är upp till ansvarig rektor (Skolverket, u.å.) I förhållande till målen i Lpfö/18 (Skolverket, 2018) och Skollagen (SFS 2010:800 1 kap.

8 §) ska planeringstiden för förskollärare och barnskötare, sett till varje individ och arbetsgrupp, anpassas så att arbetet kan utföras enligt styrdokumenten (Skolverket, u.å.). Likt planeringstiden finns heller inte exakta bestämmelser kring hur stora barngrupperna får lov att

9

vara, endast riktmärken. Gällande barn mellan ett till tre år rekommenderas sex till tolv barn och gällande barn mellan fyra till fem år anser Skolverket (2020) att nio till femton barn är lämpligt. Däremot menar Skolverket (2020) att dessa riktlinjer ska vägas mot förskolans personal och dess kompetens, personaltäthet, hur inne och utemiljö ser ut samt barngruppen som helhet, både gällande antal och struktur.

I en undersökning ville Nyholm (2016) ta reda på hur finlandssvenska förskollärare såg på deras kollegor. Slutsatsen visade att det fanns tydliga kopplingar mellan hur personalen uppfattade och trivdes med kollegor i relation till hur förskolans kvalité upplevdes. De som ansåg sig ha bättre gemenskap mellan kollegor bedömde förskolans kvalité högre än de som inte upplevde samma gemenskap med kollegor. Brist på kommunikation kan vara en av de anledningar som skapar brister i arbetslag eller på en arbetsplats. När personal upplever ojämn arbetsfördelning eller missförstånd mellan kollegor uppstår, är hanteringen av denna, gällande kommunikation, viktig för att främja arbetsmiljön och därmed stressarbetet.

3 Forskningsgenomgång

I forskningsgenomgången beskrivs grunden till studiens syfte.

3.1 Förskollärares upplevelse av stress

I en australiensisk studie lät Kelly och Berthelsen (1995) åtta förskollärare föra dagbok under två veckors tid. Där fick de beskriva vad som framkallade stress hos dem på arbetsplatsen.

Därefter delade Kelly och Berthelsen (1995) in resultaten i teman för att framhäva vilka stressorer som var utmärkande för förskollärarnas upplevelser. Förskollärarna var som mest stressade när de kände tidspress inför arbetsuppgifter samt huruvida möjlighet fanns till planering av undervisning. De belyste även hantering och resurser för barn i behov av särskilt stöd, omkring-uppgifter som egentligen inte ingick i yrket likt städning. Ytterligare stressfaktorer gällde ambitionsnivå kontra verklighet, personliga behov och kontakter med andra anställda. Även problematiska kontakter med vårdnadshavare och barn samt deras bild av förskolans verksamhet, där vårdnadshavarnas bild inte mötte förskollärarnas i förhållande till barnens utbildning.

Sjödin och Neely (2017) vill i en studie undersöka skillnaden mellan förskollärare som visade högre stressnivåer med de förskollärare som visade lägre stressnivåer. Detta i förhållande både till individuella skillnader samt arbetsrelaterade. Det visade sig att det som upptog förskollärarens tid allra mest var planering samt kontakt med barn. Det var även dessa förskollärare som kollegor och barn främst sökte uppmärksamhet ifrån, i form av frågor, samtal eller hjälp. I samband med detta var det även dessa förskollärare som upplevde en högre stressnivå på arbetet (Sjödin & Neely, 2017). Sjödin och Neelys (2017) forskning visade även på att förskollärares privata hushåll kopplades samman med de stressnivåer de upplevde arbetsmässigt då de med barn i hushållet visade högre stressnivåer.

Vidare visar Clipaa och Bogheanas (2015) studie, utifrån en enkätundersökning med fokus på vad förskollärare upplevde stressigt på arbetsplatsen, att även dessa förskollärare upplevde pappersarbete, administrativa uppgifter, som en krävande del i uppdraget. Till skillnad från flertalet andra studier belyser även Clipaa och Bogheana (2015) förskollärarnas åsikter om hur deras arbetssituation kan förbättras. I detta fall rörde det sig om att höja lönerna samt minska barngruppsantalet. Förskollärarna i studien önskade även ökad tid och ork till fritidsintressen samt ansåg att utomhusvistelse skulle förbättra deras hälsa.

Sjödin, Kjellberg, Knutsson, Landström och Lindberg (2014) undersöker i en studie hur förändringar i ljudmiljön kan påverka förskollärarnas upplevda psykologiska arbetsmiljö.

Genom att bidra med hjälpmedel, både i förhållande till akustisk arbetsmiljö som ljuddämpande möbler och ljudnivåmätare som till organisatoriska hjälpmedel likt vilorum, ville studien undersöka hur arbetsmiljön kunde förbättras. De mättes på två sätt. Dels genom att ha inspelningsapparater på förskollärarna och dels genom att sätta upp inspelningsapparater i rum.

Ljudnivåerna påverkades inte märkbart gällande de förändringar som utfördes. Däremot visade studien att förskollärarnas upplevelse av ljudnivån i förhållande till stress förändrades till det bättre. De förändringar som utfördes i förhållande till akustisk miljö upplevdes mer positiv än de organisatoriska. Ytterligare studie, vars syfte var att belysa orsakerna till förskollärares stress visade på att ljudmiljön var en hög stressfaktor (Baumgartner, Carson, Apavaloaie &

Tsouloupas 2009). Vidare visar Baumgartner et al., (2009) studie att stressen även beror på kollegors frånvaro samt kollegors utbildning, det vill säga, huruvida kollegor är vikarier eller inte. Dessa stressfaktorer relateras oftast inte isolerat utan i förhållande till varandra (Baumgartner et al, 2009). Förskollärna i samma studie fick även lyfta hur de valde att hantera stressen. Där lyftes kollegialt stöd och vårdnadshavares stöd utifrån att de kunde samtala och be om stöd eller råd. En strävan efter att fokusera på nuet tillsammans med barnen var ytterligare ett sätt att hantera stressen (Baumgartner et., al, 2009).

3.2 Ledarskapets betydelse gällande stress

Det finns två ledarskapsvarianter som påverkar anställdas hälsa negativt. Det ena berör en passiv chef samt hur pass engagerad denna är och det andra berör en chef med för hög auktoritet, som inte lyssnar på sina anställda (Theorell, Nyberg & Romanowska, 2013). Den passiva chefen är icke närvarande, på ett eller annat sätt, medan den auktoritära chefen bestämmer för mycket. Vidare möter ingen av dessa ledarskapsexempel en chef som stöttar och är lyhörd för sina kollegor. De anställda som upplever välmående och mindre stress på arbetsplatsen upplever att deras chef lyssnar och kan navigera samt använda deras idéer i syfte att förbättra, utifrån den anställdes perspektiv (Theorell, Nyberg & Romanowska, 2013).

4 Teoretisk genomgång

I detta kapitel beskrivs det teoretiska ramverk som används för analysen. Krav-kontroll- stödmodellen används ofta vid psykosocial arbetsmiljöforskning (Stressforskningsinstitutet, u.å.b).

4.1 Krav-kontroll-stödmodellen

Karasek och Theorell (1990) grundar krav-kontroll-stödmodellen på forskning som utförts i Sverige samt USA. Deltagarna har då visat engagemang i fritidsintressen, trots de höga krav som återfinns på respektives arbetsplats, vilket visar på att deras mentala hälsa inte påverkas negativt av arbetet. Vidare har Karasek och Theorell (1990) utformat modeller på yrken som visar på högt respektive lågt välmående.

Välmående på arbetsplatsen har varit ett aktuellt ämne i samhället sedan 1960-talet (Karasek &

Theorell, 1990). Karasek och Theorell (1990) utvecklade höga krav/låg kontroll-modellen för att visa att det går att få psykiska och fysiska konsekvenser av att arbeta på en arbetsplats som inte möter dina behov. Syftet är idag accepterat i samhället. Vidare kommer namnet krav-

11

kontroll-stödmodellen användas, eftersom modellen vidareutvecklades av Johnson (Johnson &

Hall, 1988) med fokus på socialt stöd. Redogörelse för detta kommer senare i kapitlet.

Krav-kontroll-stödmodellen härstammar från USA och Sverige, i en tid då industriell verksamhet var vanligare i samhället (Karasek & Theorell, 1990) men används fortfarande som en modell vid analys av stress, även om den har kritiserats. Delvis utifrån att den har för få variabler att förhålla sig till. Trots detta är det ursprungliga syftet med krav-kontroll- stödmodellen att tydliggöra balansen mellan krav, låga eller höga, med hur pass mycket kontroll den anställde har över arbetsuppgifter och hur de ska lösas, vilket gör att teorin kan appliceras i detta sammanhang (Karasek & Theorell, 1990).

4.2 Aktuella begrepp:

4.3 Höga krav: Höga krav innebär arbetsuppgifter som utmanar den anställde intellektuellt.

Arbetsuppgifterna ger möjlighet till utveckling. Arbetsuppgifterna får lov att utföras inom en rimlig tidsram där utmaningarna ses som positiva.

4.4 Låga krav: Låga krav innebär att arbetsuppgifterna är mindre krävande eller inte anses intellektuellt utmanande.

4.5 Hög kontroll: Hög kontroll innebär att du har möjlighet att påverka beslut som fattas, hur arbetet utförs eller vilka arbetsuppgifter som ska ingå. Det kan beskrivas som beslutsutrymme.

4.6 Låg kontroll: Låg kontroll innebär att du har lite eller ingen möjlighet att påverka beslut som fattas, hur arbetet utförs eller vilka arbetsuppgifter som ska ingå. Det kan beskrivas som litet beslutsutrymme.

4.7 Psykologiska arbetskrav

Krav kan även kategoriseras som psykologiska arbetskrav. För att klargöra begreppet är psykologiska arbetskrav de konkreta utföranden som ingår i arbetsuppgifter. Inom förskolan kan dessa arbetsuppgifter exemplifieras med SKA – Systematiskt kvalitetsarbete, utvecklingssamtal, planering, frånvarorapport eller information till vårdnadshavare, utifrån hur Karasek och Theorell (1990) beskriver dessa med att hålla deadline. Vidare ska dessa uppgifter utföras antingen varje dag inom en viss tid, exempelvis frånvarorapport, eller inom en viss tidsperiod – SKA och utvecklingssamtal.

Dessa arbetsuppgifter, i sin tur, varierar även i grad. Vissa arbetsuppgifter kan upplevas som tillfredsställande att utföra och relateras då till positivitet. Det kan även vara problematisk ur ett samverkansperspektiv när flertalet är inblandade för att kunna utföra uppgiften (Karasek &

Theorell, 1990). Gällande förskolan kan detta appliceras på utvecklingssamtal då både arbetslaget, gällande förberedelse av utvecklingssamtal, måste kombineras med att hitta en passande tid för samtalet med vårdnadshavarna. Arbetsmiljön och dess förutsättningar för att kunna utföra arbetsuppgifterna kan även räknas in i psykologiska arbetskrav samt möjlighet till kontinuitet (Karasek & Theorell, 1990). Eftersom alla upplever arbetsuppgifter och dess utförande individuellt är detta svårdefinierat (Karasek & Theorell, 1990).

4.8 Ansvar

Ansvar inom krav-kontroll-stödmodellen som begrepp blir även aktuellt i samband med krav och kontroll, där ansvar kan antyda och betyda att den anställda har kontroll. Däremot kan ansvar betyda att den anställda har krav att uppfylla, dock inte möjlighet att påverka, det vill

säga, avsaknad av kontroll, gällande hur hen ska utföra arbetsuppgifterna. Detta visar då att ansvar och kontroll inte alltid är samma sak (Karasek & Theorell, 1990).

5 De fyra modellerna

Nedan presenteras de fyra modeller som ingår i krav-kontroll-stödmodellen (Karasek &

Theorell, 1990).

5.1 Modell 1: Hög-ansträngande arbeten

Hög-ansträngande arbeten, menar Karasek och Theorell (1990) omfattar de yrken med höga krav och låg kontroll att påverka. Den anställdes höga krav går inte att omvandla till positiv energi eftersom individen i fråga inte ser lösningar eller möjligheter till lösningar på de problem som uppstår. Enligt krav-kontroll-stödmodellen minskar stressen när den anställda får frihet över de beslut som fattas på arbetsplatsen. Möjlighet att fatta beslut ökar även inlärningen och utveckling inom yrkeskunskapen (Karasek & Theorell, 1990). När den psykiska pressen ökar, ökar inlärningen och utvecklingen men det gör även stressen. Inlärningen och utvecklingen har inte möjlighet att öka när den anställda saknar möjlighet att påverka situationen, det vill säga låg kontroll.

5.2 Modell 2: Låg-ansträngande arbeten

Arbeten med låg ansträngning kännetecknas av arbetsuppgifter som de anställda inte upplever som stressfyllda eller ansträngande, det vill säga, kraven är låga. Den psykologiska ansträngningen som utmaningar på arbeten tillför balanseras med kraven, som då möter ansträngningen (Karasek & Theorell, 1990). Dessa yrkesgrupper representerar en kategori där stressnivåerna är låga. En exemplifiering kan göras där en anställd upplever att hen möter de krav som ställs samt har tid att utföra uppgifterna. Uppgifterna är heller inte för svåra.

5.3 Modell 3: Aktiva arbeten

Aktiva arbeten innefattar yrken där arbetsuppgifterna består och upplevs som intellektuellt utmanade, det vill säga höga krav, i kombination med hög kontroll. Grundläggande för aktiva arbeten är kombinationen av känslan och möjligheten till kontroll. Även chans till professionell och intellektuell utveckling (Karasek & Theorell, 1990). Karasek och Theorell (1990) menar att människor som är yrkesmässigt aktiva inom dessa arbeten har låg risk att drabbas av psykisk ohälsa.

När vi utmanas av en stressig situation på arbetsplatsen drabbas vi i mindre utsträckning av negativ stress eftersom stressorerna används till att se och applicera lösningar i konkreta situationer, som ger resultat (Karasek & Theorell, 1990).

5.4 Modell 4: Passiva arbeten

Passiva arbeten innefattar de yrken där de anställda har låg kontroll att påverka arbetssituationen i kombination med låga krav (Karasek & Theorell, 1990). Detta kan exemplifieras med en anställd som inte får lov att utnyttja de kunskaper hen innehar. Det kan även innebära att de idéer en anställd lägger fram inte får möjlighet att utvecklas eller blir avvisade (Karasek & Theorell, 1990). Enligt modellen har passiva arbeten näst störst stressrelaterad ohälsa. Samband finns även med minskad lust för fritidsintressen (Karasek &

Theorell, 1990).

13

6 Utveckling av krav-kontroll-stödmodellen

Krav-kontroll-stödmodellen har utvecklats via Johnson som lade till en extra dimension, iso- strain, där socialt stöd innefattas (Johnson & Hall, 1988).

6.1 Iso-spänd

Johnson och Hall (Johnson, Hall & Theorell, 1989) konstruerade begreppet iso-strain som tillägg till teorin. Den syftar till att ytterligare förlänga teorin, gällande krav-kontroll- stödmodellen i kombination med hur sociala relationer och det sociala stödet på arbetsplatsen yttrar sig. Begreppet är en sammansättning av isolation och strain, som syftar till social isolation samt ansträngning.

6.2 Socialt stöd

Iso-spänd fokuserar på socialt stöd, i relation till de tidigare nämnda yrkesmodellerna. Detta gäller både kollegor men även chef, i relation till hur väl stödet upplevs och existerar. Det sociala stödet underlättar för den anställda ur ett positivt psykiskt perspektiv, både gällande vårt grundläggande mänskliga sociala behov men även utifrån vår självkänsla och självbild. När vi blir bekräftade och sedda bidrar det till vårt välmående. På en arbetsplats där kollegor har goda sociala relationer finns det större möjlighet att arbetsuppgifterna påverkas positivt (Karasek &

Theorell, 1990).

Karasek och Theorell (1990) delar vidare upp de sociala relationerna utifrån hur stödet uttrycks på arbetsplatsen. I ett arbetslag kan detta röra aspekter gällande hur väl de anställda litar på och känner sig trygga med att ett arbete blir utfört, hur jargongen mellan kollegorna är samt hur lyhörda de är. Denna punkt innefattar även hur väl stödet eller möjligheten till att få stöd är, utifrån hur chefer har möjlighet att erbjuda detta.

Vid samarbete av arbetsuppgifter, kan det även utlösa stress, när samarbete är nödvändigt för att lösa uppgiften (Karasek & Theorell, 1990) likt att arbeta i ett arbetslag. Enligt krav-kontroll- stödmodellen har yrken där det sociala stödet är starkt, mindre stressrelaterade sjukdomar (Karasek & Theorell, 1990).

7 Syfte

Sammanfattningsvis visar tidigare studier att det finns flertalet upplevelser av orsaker till stress hos förskollärare, där både likheter och skillnader tydliggörs. Eftersom kunskap förändras över tid är det av vikt att utforskande av viktiga företeelser inte stagnerar (Nilholm, 2017).

Syftet för studien är att undersöka hur förskollärare upplever stress i arbetet utifrån frågeställningarna:

7.1 Frågeställningar

• När upplever förskollärare att de känner sig stressade i arbetet?

• Vad upplever förskollärare att de kan påverka respektive inte kan påverka på arbetsplatsen?

• Hur kan utbrändhet och utmattningssyndrom förebyggas inom förskolläraryrket utifrån informanternas erfarenhet och upplevelse?

15

8 Metod

I detta kapitel förklaras vilken metod som har använts i studien. Överväganden gällande urval, undersökningsgrupp, analys samt bearbetning av material kommer att redovisas. Vidare kommer detta kapitel förklara validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt lyfta de etiska överväganden som har utförts.

Genom en kvalitativ undersökning med intervju och tillhörande minnesanteckningar sökte denna studie undersöka hur förskollärare upplever stress på arbetsplatsen samt dess erfarenhet av utmattningssyndrom. Intervju valdes utifrån målet att föra ett samtal om ett ämne som kan vara känsligt samt få informanternas upplevelse, till skillnad från enkät där kritik inför att svaren kan färgas av vad informanterna tror att de bör svara, kan uppstå (Lundin, 2009).

8.1 Urval

Genom att maila fyra rektorer inom olika socio-ekonomiska förskoleområden togs första steget att hitta informanter med intresse av att vilja delta. Rektor kontaktades eftersom denne ska hållas informerad angående deras anställdas deltagande (Löfdahl, 2014). Vidare bifogades missivbrev (se bilaga 3) i kombination med en enklare förklaring till varför kontakt önskades.

Totalt söktes 13 förskolor upp. Två av dessa rektorer svarade på mailet och vidarebefordrade informationen till förskollärare på respektive arbetsplatser. Vidare kontaktades bekanta förskollärare, på egen hand, eftersom responsen på deltagande uteblev. I studien deltar tre förskollärare.

8.2 Databearbetning och analysmetod

När intervjuguiden utformades gjordes valet att dela in frågeställningarna och områden i teman för att underlätta kommande bearbetning av data. Enligt Dalen (2015) är detta arbetssätt gynnsamt eftersom svaren då visar vilka av de indelade temakategorierna som gett mest betydelsefulla svar samt visar på var fokus under analysarbetet bör ligga.

Genom att transkribera inspelningarna kunde analysarbetet av datan utnyttjas mer noggrant.

Det fanns möjlighet att återkomma till materialet vilket stöttar minnet (Bryman, 2018). När transkriberingsmetoden är som ovan finns det större möjlighet att datan blir välbekant (Dalen, 2015). De nackdelar som transkriberingen medförde var att metoden tog tid i anspråk samt gav mycket material att förhållas till (Bryman, 2018). För att underlätta analysarbetet samt transkriberingen utfördes minnesanteckningar under intervjun. I dessa ingick kroppsspråk, ansiktsuttryck samt de känslor som infann sig, hos informanterna, både under och efteråt vilket Dalen (2015) menar att även detta ska ses som viktig information. Intervjuerna transkriberades så fort som möjligt efter att dessa utfördes. Dalen (2015) argumenterar för att detta arbetssätt främjar analysarbetet.

Efter transkribering kodades svaren utifrån varje fråga. Svaren placerades in där relevanta likheter och skillnader ställdes under varje frågerubrik. Vidare valdes betydande citat ut för att lyfta och tydliggöra svaren.

8.3 Etiska överväganden

Forskningsetik innebär övervägande hur informanters personliga fakta och den information de ger till studien används och förvaras (Vetenskapsrådet, 2017). Innan intervju utfördes läste informanterna igenom och skrev under en samtyckesblankett (se bilaga 4) som innehöll information angående studien. Enligt Codex (Codex, 2020) är kriterier för samtyckesblankett

den som innefattar att informanterna har rätt att dra sig ur när helst de önskar. Den ska även tydliggöra hur materialet behandlas samt studiens syfte, vilket missivbrevet (se bilaga 3) gör.

Dessutom upprepades informationen verbalt i samband med intervjuerna, i enlighet med Codex (2020).

Informanternas namn har fingerats. Utmärkande detaljer för förskolor har anonymiserats. När informanterna har uttryckt sig dialektalt valdes att inte skriva ut detta eller omformulera orden eller ordet för att behålla anonymiteten (Löfdahl, 2014). Talspråk och talspråkliga uttryck likt eh, liksom och ah har strukits utifrån Brymans (2018) argument angående att informanterna kan upplevas som mindre intellektuella. Detta även för att underlätta läsningen av resultatet.

8.4 Reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet

För att i den mån möjligt ge en bred bild (Dalen, 2015) söktes informanter som inte tidigare kändes till. Däremot gavs ingen återkoppling. Förskolor i olika socio-ekonomiska områden kontaktades, varav en friskola, för att ge en bredare bild (Dalen, 2015). Detta påverkar till viss del generaliserbarheten utifrån antal förskolor, då de kunde varit fler.

För att säkerställa frågorna samt min kompetens som intervjuare utfördes så kallade provintervjuer (Dalen, 2015, s. 40). Vidare menar Dalen (2015) att studiens validitet stärks då de frågor som behöver omformuleras blir tydliga under provintervjun och därmed stärker det material som resultatet sedan utgör.

Hermeneutik handlar om berättelser och människans upplevelser av berättelser i förhållande till världen. Syftet med denna studie var att fokusera på förskollärares upplevelser och berättelser i förhållande till fenomenet stress, vilket kan relateras till Gadamers filosofiska hermeneutik som belyser människan i en värld som redan är skriven (Brinkkjaer & Høyen, 2013). I förhållande till detta synsätt blir författarens erfarenheter och upplevelser, medvetna eller omedvetna, avgörande tolkningen av resultatet. Detta i sin tur kan då påverka reliabiliteten i studien. En annan författare, med andra erfarenheter, kan tolka resultatet annorlunda. Vidare menar Gadamer (Brinkkjaer & Høyen, 2013) att tolkningsprocessen fortgår och utvecklas desto mer vår förståelse växer vilket kan betyda att även författaren till denna studie kan tolka materialet annorlunda i framtiden.

8.5 Genomförande

Både förberedelse samt efterarbete är av vikt gällande intervju som metod. Reflektion i samband med avslutad intervju utfördes och värderades som en minst lika viktig del som intervjun i sig (Bryman, 2018).

Vid utformandet av intervjuguiden söktes stöd i Dalen (2015) som belyser det faktum att de intervjuade bör känna sig bekväma och trygga, vilket leder till att frågornas ordning samt utformning är ytterst relevant. De frågor som valdes att inleda samt avsluta med var av mer generell sort medan de mer djuplodade och tyngre frågorna placerades i mitten. Avvägning gällande informanternas trygghet i stunden togs även i beaktning. Det finns även en risk att informanten inte känner sig trygg med inspelning (Bryman, 2018). Genom att informera om att intervjuerna planerades spela in redan vid missivbrevet (se bilaga 3) kunde informanterna ta ställning redan innan intervjun vilket underlättade för mig som intervjuare.

17

Löfgren (2014) lyfter även vikten av att lyssna, då människor i allmänhet vanligtvis inte får utrymme att samtala och berätta om sig själva på detta vis. Om du visar med kroppsspråk, ansiktsuttryck samt bekräftar informanten får du större möjlighet att samla data som har djup samt som är relevant för studien (Dalen, 2015). Efter provintervjuerna omformulerades samt ströks vissa frågor. Det blir även viktigt att inte stänga in sig vid frågeformuleringen då det kan motverka att informanternas svar inte kan utvecklas till nya reflektioner eller synvinklar (Bryman, 2018). Dalen (2015) tar upp det faktum att intervjuaren anländer till intervjun med information gällande forskning, teorier och åsikter kring det valda ämnet vilket informanten inte delar. Pauserna där informanten tillåts tänka efter blir därför extra relevant för intervjuaren att låta existera eftersom det gav informanten tid att fundera.

Bryman (2018) belyser vikten av att intervjuaren är bekant med miljön samt tar i beaktning att informanterna ger av sin tid. Eftersom förskolemiljön redan är bekant för mig lades större vikt vid tydlighet kring förväntad tidsåtgång för intervjuerna. En avvägning gjordes även i förhållande till transkriberingsprocessen (Bryman, 2018). Löfgren (2014) påpekar att platsen där intervjun äger rum är en relevant aspekt att belysa då miljön kan spegla de svar som ges.

Det är även av vikt att platsen är ostörd så intervjun kan utföras mellan berörda parter (Bryman, 2018). Platserna där intervjuerna utfördes varierar. Två av intervjuerna utfördes på informanternas arbetsplatser, båda dessa i stängda rum. En av intervjuerna var tvungen att utföras på en allmän plats, då arbetsplatsen inte tillät besök från utomstående som konsekvens av pandemin Covid – 19.

9 Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av informanternas intervjuer. Resultatet är uppdelat i tre teman utifrån stress, påverkningsbara och icke-påverkningsbara faktorer samt socialt stöd och utmattningssyndrom.

Chef och rektor används för att beskriva samma befattning inom förskolan. Vid beskrivning och sammanfattning av informanternas svar har valet gjorts att använda ordet rektor, eftersom det är det som syftas, enligt min tolkning utifrån intervjufrågorna. I citaten förekommer ordet chef. Rektor inom förskolan infördes 1 juli 2019 (Järsjö, 2019, juni; Skollagen, 2010:800, kap 2, § 9) vilket utgör argumentet för att tolkningen av informanternas svar är att de inte vant sig vid att chef är rektor.

Informanter: Leila, Maja och Vera.

9.1 Förskollärares upplevelse av stressfyllda och krävande faktorer i yrkesuppdraget

När jag frågar Vera vad hon uppskattar minst med yrket uttrycker hon stressen som en av de företeelser som hon uppskattar minst. Pusslandet när personal är borta, för stor arbetsbörda, för stora barngrupper, många barn i behov av särskilt stöd där resurser inte finns, är det som upplevs stressande. Vera: Känslan av att inte räcka till är nog det jag tycker är det minst roliga. Även Leila formulerade sig på liknande sätt gällande att inte räcka till:

Leila: Jo men dels då just i matsituationen, för att det är så mycket som ska förberedas och hinnas med och det känns som att vi får säga till barnen sju miljoner gånger: ”Du får vänta, du får vänta, du får vänta. Det tycker jag är jättetråkigt. Alltså vänta absolut, men inte så mycket som de behöver göra. Sen blir jag nog mest stressad egentligen, när jag ser kollegor göra saker eller, gör saker som blir: ”Åh herregud, hur tänkte du nu?” Och hur ska jag hitta ett bra sätt att lyfta det här, utan att det blir en konflikt.

När Maja beskriver sin upplevelse av stress jämför hon sig med vad andra avdelningar eller förskolor har arbetat med, när hennes avdelning och arbetslag inte har utfört lika mycket. Vidare uttrycker hon att hon ännu betraktar sig som ny i yrket och har en egen press på sig själv att hon ska prestera på ett annat sätt, genom att visa upp sin kompetens. Hon lyfter att hon sällan blir stressad av barnen. Det Maja anser krävande är administrativa kringuppgifter.

Maja: Det finns så mycket olika dokument som man ska fylla i vid en viss tidpunkt.

Man ska ha skrivit en trygghetsvandring på alla barn, man ska ha koll på hur de, vad man har likabehandlingsplan, så ska man planera upp sin avdelning, förskolans verksamhet, och så ska man utvärdera sig själv och hur vi ska jobba framåt.

Maja räknar upp så många krävande moment att hon ber mig repetera frågan eftersom hon glömt vad jag har sagt. Hon menar även på att både hon och kollegor vid upprepande tillfällen uttrycker tidsbrist som ett problem.

När jag ber Maja och Leila vidareutveckla de situationer de upplever stressande, målar de upp bilder där fysiska symptom hos dem uppstår. Fysiska symptom, som de trycker undan. De beskriver dessa i form av ökad hjärtklappning eller puls. Maja menar att hon känner det

19

inombords när hon hör kollegor som suckar eller har högt tempo och själv är stressade över saker de anser behöver göras. Maja: Då börjar jag känna, då börjar jag känna att min hjärtklappning ökar upp också. Leila ger exempel på en konkret situation, i samband med stress, i form av påklädning inför utevistelse:

Leila: Men säg som just som på småbarn, när man ska klä på sig i hallen och man märker att det börjar hända saker du vet och att de halkar runt eller och det är någon som drar och sliter, för att vi inte riktigt hinner med. Det tycker jag är jättejobbigt, det borde inte behöva vara så. Och så tänker man såhär: ”Men nu borde vi slussa ut några i taget”. Men då är det någon som ska gå hem och sen är det någon som har bajsat på sig och så är det fullt ös. Sen försöker jag ju såklart och hålla lugnet men inombords kan jag ju bli såhär ”drrr” (visar med dunkande rörelser med handen över bröstet), harhjärtat som bara liksom pickar på (skratt)

Leila tar med anledning av det hon just berättat även upp personalbristen. Leila: För att jag tycker inte att det ska behöva vara så, det borde gå och lösa. Och många gånger hade det inte varit något problem om vi hade varit tillräckligt med personal. Leila upplever det som stressigt när barnen inte har det bra. Leila: Då får jag puls. Fast nu har inte barnen det härligt. Nu är det för mycket. Vad ska vi göra? Personalbristen i förhållande till tidspress är en stressande kombination för Leila. Även Vera sätter stressen i samband med personalbrist som hon beskriver som pusslandet av kollegors frånvaro. Vera: Det är ju det som blir tuffast i det här yrket. För det är ju inte, barnen är ju oftast här, eller så. I alla fall i någon utsträckning, ganska bra utsträckning, har man ju alltid barn här att ta hand om. Oavsett om personalen är borta.

Vera beskriver detta pusslande även ur en pedagogisk synvinkel där de, utifrån antal närvarande personal, måste sålla bort planerad undervisning, bara för att få dagen att gå ihop. Leila lyfter även kontakt och kommunikation med vårdnadshavare som ett stressmoment. Hon beskriver de situationer där de får motta kritik eller frågor, som hon inte riktigt förstår eller håller med om. Dock påpekar hon att hon förhåller sig professionellt till det och inte låter sina privata åsikter skina igenom. De praktiska arbetsuppgifterna tar för stor del av arbetstiden, säger även Leila, framför allt i förhållande till den utbildning hon har.

I relation till stress nämner Maja planeringstid. Hennes arbetslag kan ha möjlighet att släppa iväg varandra när det blir lugnare på avdelningen. Hon beskriver det som en bonus att planeringstid blir möjligt. När hon väl har möjlighet att utnyttja, både planerad och oplanerad planeringstid, blir hon stressad av allt hon vill göra att hon ibland inte kan reda ut tankarna.

Som stöd brukar hon ibland ha en checklista. Leila tar upp rätt sorts dokument och utvärderingsverktyg som en viktig del att kunna utföra förskollärares arbete. Leilas planeringstid är fördelad så förskollärare har ett visst antal timmar i veckan som de får utnyttja när de vill.

Maja lyfter ambitionsnivå och krav på sig själv som en anledning till att yrket kan kännas stressfullt, när jag frågar vad som kan kännas krävande. Maja: Alla vill så mycket och har sådana ambitioner, kanske lite för mycket ambitioner ibland att man måste bromsa sig själv men då är det synd att man inte kan få utlopp för det man inte får rätt möjligheter. I samband med hur yrket upplevs krävande tar Vera upp delegering samt att vara ensam förskollärare i ett arbetslag där ansvaret för undervisningen och utvecklingssamtal är lagd på henne. Hon upplever att delegering gällande utförande av utvecklingssamtal och planerade undervisningssituationer, som hon har förberett, bidrar till att avlasta arbetsbördan för henne.

I relation till återhämtning ger Maja och Vera exempel på hur de hanterar när arbetsdagen är slut och de kommer hem.

Maja: Alltså jag har haft perioder då jag är så trött när jag kommer hem och då är jag inte jätterolig. Då är min avkoppling att få bara vara hemma, i soffan och kolla eller laga mat gillar jag ju. Hon fortsätter senare: Jag brukar inte orka prata så mycket eller ringa min familj, stackarna. Jag tycker att jag har pratat så mycket hela dagen och haft så mycket röster i mina öron. Men jag tycker att det är ganska mycket att jobba 100 ibland, i detta yrke. Det får vi se i framtiden om man istället går ner lite.

Maja beskriver att hon önskar kortare dagar snarare än att gå ner i tid, då de långa dagarna gör att hon blir trött. Dock, påpekar hon, att kollegor och rektorer hellre ser att personalen ska ta en ledig dag istället, vilket då motverkar syftet att ha kortare dagar. Vera uttrycker sig i liknande ordalag gällande hur hon hanterar vardagen efter arbetstid. I förhållande till ljudnivå eller en dag innehållandes många konflikter känner hon sig trött när hon kommer hem. Hon upplever att många sociala kontakter gör henne mentalt trött. Då orkar hon inte prata med någon.

9.2 Förskollärares upplevelser av möjlighet att påverka eller inte påverka yrket och dess uppdrag

Informanternas svar gällande påverkningsbara faktorer berör barnen med dess utveckling som den största glädjen och faktorn. Vad verksamheten och undervisningen ska innehålla är även faktorer de anser påverkningsbara, det vill säga planering angående hur undervisning ska ske samt vad den ska handla om, utifrån Lpfö/18 (Skolverket, 2018). Maja lyfter även positiv inställning som en påverkningsbar aspekt utifrån att det kan påverka och lyfta kollegor. Hon har ofta fått höra att hon är positiv och glad. Det upplever hon kan påverka omgivningen och hennes kollegor. Vidare berör hon ämnet att uppmärksamma kollegorna positivt. Det är många gånger hon tänker på att hon är glad att en viss kollega är på jobbet men att det stannar vid tanken.

De icke påverkningsbara faktorer som informanterna tar upp gäller det organisatoriska. Från vad rektorer beslutar om gällande barngruppsstorlek, personaltäthet eller möjlighet till resurser till hur politiker bestämmer vilka styrdokument som ska användas samt hur de ser ut. Leila berör även vårdnadshavare som en icke påverkningsbar faktor men håller fast vid att så länge upplevelsen av att ett barn mår bra finns där, är det inget större problem.

Leila: Det är ju alla de här utomstående grejerna, som kommer indimpandes i vår värld ibland. När politiker tar vissa beslut eller när chefen måste: ”Nej fast vi måste skola in två barn till”. Ja, jag kan ju säga vad jag, vad jag tycker om det men i slutändan så kan jag ju inte göra någonting. Jag kan ju inte påverka det och jag kan tycka och tänka en massa om olika vårdnadshavares olika val men i grund och botten så kan jag inte heller påverka det så länge som barnet mår bra.

Min personliga får jag ju bara kväva lite. Men det är väl, mycket det här utom, utomstående sakerna som man bara får gilla läget, allt som oftast.

Leila fortsätter att beskriva hur hon skulle vilja att det ser ut: Fick vi bara ägna oss åt det pedagogiska och de hjälpmedel vi har för att ta oss framåt i vårt pedagogiska arbete så hade allting vart underbart. Men det är ju alltid massa saker runt om, olika instanser, och nu var det ett möte där och så var det ett möte

21

där och så var det ett möte där, men, vi gör tid för det. Ja, vi fixar det, vi löser det, för att det är så vi alltid gör i det här yrket.

I förhållande till vad informanterna kan påverka eller inte påverka i arbetet beskriver både Maja och Leila att de kan bli stressade av kollegor runt omkring dem. Både utifrån hur utbildningen läggs upp gällande pedagogisk verksamhet men även utifrån hur kollegor reagerar i situationer som kan uppfattas stressiga. Vidare tar Maja även upp att det inte går att ändra kollegors arbetssätt på samma vis som Leila lyfter att hon vid vissa tillfällen kan uppleva att hon inte förstår kollegors syften i undervisningen eller verksamheten i övrigt. Maja pratar om att hon, vid en tidigare arbetsplats, inte kunde förändra de kollegorna som var där, även om hon ville.

Vidare anser hon att om du inte har kollegor som du trivs med, får du göra något åt det.

9.3 Hur förskollärare uppfattar det sociala stödet gällande kollegor och rektorer

I förhållande till kollegialt stöd lyfter Leila och Vera upplevelse av glädje tillsammans med vederbörande. De jämför privata vänskapsrelationer med kollegor utifrån perspektivet att vi inte passar ihop med alla samt att det är likadant på en arbetsplats. Det är inte alltid nödvändigt att ha den kollegan du trivs bäst med i ditt arbetslag men det bör på arbetsplatsen finnas minst en person du känner dig trygg med. Ytterligare tar Leila upp pedagogiskt stöd i form av möjlighet till rådfrågan, gällande kollegor.

När vi pratar om återhämtning berör Leila och Maja samtalsämnen i personalrummet och lyfter båda två att de inte vill prata om arbete under rasten. Leila menar att stämningen i personalrummet ibland kan vara för högljudd eller glad då hon behöver en paus från ljud. I detta fall finns ett samtalsrum som hon brukar vistas i på rasten. Vera uttrycker även att rasten ger möjlighet till en lite mer tyst miljö där samtal med vuxna som inte handlar om jobb får utrymme.

När jag frågar om hur Maja upplever att hon har stöd från rektor belyser hon relationen mellan en närvarande rektor med förståelse för varför och på vad dess anställda upplever svårt eller jobbigt på arbetsplatsen.

Maja: När chefen frågar: ”Vad vill du att jag ska göra?” Då tycker jag, bekräftelsen, du är här, närvarande, kan faktiskt se det med egna ögon, att ”men de här situationerna blir för tuffa för mina anställda.” Då kanske man har en förståelse mer än att vi är trötta anställda som bara klagar på grejer så vet man inte varför vi klagar eller var de kommer ifrån.

Vid samma frågeställning gällande rektorns stöd kopplar Leila vidare en närvarande rektor men med ytterligare en dimension som hon anser är av vikt. Dennes biträdande rektor har nyligen avslutat sin yrkesbana i barngrupp vilket då Leila upplever medför en större förståelse och uppdaterad inblick. Leila: Nej men hon är jättebra och väldigt lyhörd och så kommer hon ju precis från golvet. Hon vet ju hur det är. Vera beskriver, angående rektorns närvaro, att hon:

Kan alltid höra av sig och att jag får svar. Som exempel ges mail som ett lättillgängligt sätt att höra av sig och samtidigt få svar fort. Däremot pratar Vera om att rektorn har ansvar över många förskolor, vilket medför att de sällan är på plats. Det rektorn då går miste om, enligt Vera, är en tydlig inblick vilket kan göra att vissa beslut som tas inte blir lika bra. Vera: Att chefen behöver vara ganska mycket, lite närvarande i verksamheten, för att ja, förstå verksamheten, förstå vad som händer, i de olika grupperna till exempel. Vera nämner även rektorers beslutstagande i relation till närvaro i verksamheten. Hon uppfattar att rektorn behöver ha kännedom om omständigheterna för att kunna se vad som är bäst för en barngrupp, ett arbetslag eller en arbetsplats. I likhet med Vera uttrycker Maja det faktum att rektorers insyn även är av vikt

gällande den egna arbetsprestationen eftersom det påverkar trovärdigheten vid samtal med rektor. Vera har vid vissa tillfällen upplevt att hon fått beröm från en rektor som hon inte kunnat förstå eftersom hon inte ansett att rektorn haft inblick.

Samtliga informanter svarar att de har erfarenhet av utmattningssyndrom eller utbrändhet, både personlig samt gällande tidigare kollegor. Vera och Maja nämner det inte vid ord utan att de har haft perioder av trötthet där de behövt vara hemma. Maja var med om det på hennes första arbetsplats. Då fick hon vara hemma några veckor för att vila upp sig. Enligt Maja själv berodde det på att hon ville visa framfötterna som nyutexaminerad förskollärare vilket blev för mycket till slut. Maja: Jag tar inte med mig det hem på samma sätt längre. Det gjorde jag mycket förut.

Då kunde jag inte sova på kvällar och sådär. Gällande dagens läge beskriver hon att det är av vikt att göra det bästa utifrån sina förutsättningar. Utifrån utmattningssyndrom nämner Leila balansgången mellan att ha en kollega som har kommit tillbaka från en sjukskrivning men inte kan delta i arbetsuppgifterna fullt ut, som svår. Maja nämner även ett personligt ansvar gällande att lyssna på kroppen i förhållande till utmattningssyndrom och stress. I samtal om Veras erfarenhet av utmattningssyndrom lyfter hon betydelsen av att uppmärksamma och hålla utkik på kollegors mående. Hon belyser att eftersom vi alla har olika erfarenhet av symptomen på utmattningssyndrom eller stress kan en kollega med erfarenhet kunna se signaler i tid som kollegan i riskområdet kanske inte kan. Vera fortsätter att beskriva att hon känner att förskolläraryrket är flera yrken i ett där hon relaterar till utmattning.

Vera: Alltså det kan ju påverka en så pass mycket, att bränna ut sig, men det är, ja det är väldigt vanligt i förskolan. Det är väl just för att, för alla uppdrag. Alltså, man har så himla många uppdrag. Man har både undervisningen men man har även alla andra, runt omkring-uppdrag, Alltså att man får torka av bordet, se till att städ, viss städning blir gjord som inte städet tar, till att alltså, det är ju mycket.

Till att man behöver laga något, som har gått, som barnen har tagit sönder. Ska man försöka få dit vaktmästaren. För det första, så kommer det att kosta pengar för förskolan och för det andra, vet jag inte ens om, när han kommer. Om vi kommer att få det gjort.

9.4 Sammanfattande resultat

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare upplever stress i arbetet utifrån frågeställningarna:

• När upplever förskollärare att de känner sig stressade på arbetet?

• Vad upplever förskollärare att de kan påverka respektive inte kan påverka på arbetsplatsen?

• Hur kan vi förebygga utbrändhet och utmattningssyndrom inom förskolläraryrket utifrån informanternas erfarenhet och upplevelse?

Övergripande teman i förhållande till stress gällde förväntingar på kollegor och rektorer, ambitionsnivå, praktiska arbetsuppgifter, kollegor, planeringstid, tidsbrist, barngruppsantal, personaltäthet samt fysiska symptom.

Påverkningsbara faktorer lyfts i förhållande till barn och planering av barn och verksamhet samt ur ett positivt perspektiv gällande att lyfta och glädja kollegor. De icke påverkningsbara faktorer

23

som lyfts gäller främst organisatoriska beslut som rektorer och politiker tar där det inte finns någon möjlighet att förändra.

Gällande förebyggande av utbrändhet och utmattningssyndrom, utifrån informanternas erfarenhet, visade resultaten att informanterna ser kollegialt stöd som en viktig del i att stötta varandra. Personligt ansvar att lyssna på kroppens signaler lyfts även. I förhållande till rektorers stöd visar resultaten att informanterna uttrycker en vilja att ha en närvarande chef som ser hur verksamheten organiseras samt hur personalen arbetar. Detta för att kunna se var behov av stöd finns men även för att uppmärksamma personalens kompetenser på ett trovärdigt vis.

10 Analys

I detta kapitel analyseras resultatet utifrån tidigare forskning samt Karaseks och Theorells krav- kontroll-stödmodell (1990).

10.1 Förskollärares upplevelse av stressfyllda och krävande faktorer i yrket

Karasek och Theorell (1990) hävdar utifrån krav-kontroll-stödmodellen att inlärning och utveckling påverkas i relation till huruvida den anställda har möjlighet att påverka arbetssituationen. Maja visar på begränsningar i ambitionsnivå, både gällande hur hon jämför sig med andra avdelningars arbete men även utifrån sig själv och egna ambitioner.

Ambitionerna kan inte vara för höga då det inte finns möjlighet att leva upp till dessa, enligt henne. Både Vera och Leila lyfter de praktiska arbetsuppgifterna som dukning och städning som ett stressmoment, vilket Kelly och Berthelsens (1995) studie även visar på att förskollärare upplever stressigt, där även de relaterar till städning då dessa oförutsedda händelser skapar tidsbrist. Leila uttrycker sig även i relation till förskollärarutbildningen. Hon anser inte att hennes utbildning är i nivå med dessa arbetsuppgifter. Enligt Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell beskrivs passiva arbeten som yrken där de anställda har låg kontroll i kombination med låga krav. Låg kontroll innebär då att de anställda har liten möjlighet att påverka eller förändra sin arbetssituation gällande de arbetsuppgifter som finns. Låga krav handlar om de anställdas möjlighet att utnyttja och utveckla yrkeskunskaper. Såsom Maja beskriver sin ambitionsnivå, att yrket inte ger möjlighet för henne att utnyttja sin fulla ambitionsnivå, kan då kopplas samman med låga krav. När Leila uttrycker att hennes kompetens inte möter de praktiska arbetsuppgifterna går detta även att relatera till låga krav, utifrån att hennes yrkeskunskaper inte utnyttjas till fullo. Karasek och Theorell (1990) visar med sin modell att låga krav i kombination med låg kontroll, passiva arbeten, är den modell där de anställda upplever näst högst andel psykisk ohälsa relaterad till stress.

Ett stressmoment som informanterna belyser gäller kollegor, ur olika synvinklar. Vera lyfter kollegors sjukfrånvaro i kombination med att få ihop dagen. Maja och Leila kan uppleva sig stressade gällande kollegors arbetssätt. Vidare belyser även Leila vårdnadshavare som ett stressmoment inom yrket. I likhet med Clipaa och Bogheanas (2015) studie, visade sig kollegors frånvaro yttra sig som ett stressmoment. Det som skiljde resultaten åt var att informanterna i denna studie inte berörde vikarier som ett stressmoment i sig, utan snarare i relation till övriga ordinarie kollegors frånvaro.

Resultaten visar att förskollärarna har många människor att förhålla sig till och relationer att upprätthålla och vårda. Ledning, kollegor i arbetslaget, kollegor på andra avdelningar, barn, vårdnadshavare samt barnens övriga familj. I Kelly och Berthelsen (1995) studie uttrycker förskollärarna problematiken kring hur vårdnadshavare uppfattar förskolans uppdrag och syfte

vilket kan sammankopplas med hur Leila uttrycker sig angående vårdnadshavare och hur hon ibland inte förstår dem.

Maja och Leila tar även upp planeringstid i förhållande till stress. Maja beskriver att de fångar möjlighet till extra tid när det är lugnare på avdelningen men att det kan bli mer stressande för henne eftersom det är svårt att prioritera och sortera vad hon ska göra. Detta visar att informanten och hennes kollegor har hög kontroll, det vill säga att de kan påverka. Däremot kan det tolkas som att kontrollen är låg eftersom denna tiden egentligen inte finns, såsom Maja beskriver viss planeringstid. Gällande Leilas planeringstid visar det hög kontroll då hon har möjlighet att fördela sina timmar under veckan såsom hon ser passar henne bäst. Sjödin och Neely (2017) visar med sin studie att förskollärare med högre stressnivåer är de som ägnar mycket tid åt planering. Maja pekar på en ganska problematisk bild av detta då hon upplever stress gällande när planeringsmöjlighet ges samt uttrycker att hon inte kan sortera ut tankarna då hon har så mycket att uträtta. När Karasek och Theorell (1990) beskriver psykologiska arbetskrav relaterar de till arbetsmiljö och möjligheten att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Den positiva eller negativa upplevelsen av arbetsuppgiften varierar även i grad. Såsom Maja beskriver hur hon utnyttjar tiden för planeringstid beskriver hon en arbetsmiljö som inte ger möjlighet att kunna utföra det som krävs av henne, eftersom hon måste fånga den tiden på egen hand. När hon vidare även tar upp att hon kan bli mer stressad av att få den extra tiden blir tolkningen att stressen hon upplever är negativ, snarare än positiv.

Ljudnivå lyfter Baumgartner et al (2009) i sin studie som en bidragande stressfaktor hos förskollärare. Sjödin et al (2014) visar med sin studie att förskollärarnas upplevelse av stress kan minskas med hjälp av akustiska förändringar i miljön, även om förändringen gällande denna studie inte var stor. Maja och Vera uttrycker att de upplever trötthet vid arbetsdagens slut. De beskriver att anledningen är många sociala kontakter i form av konflikter samt att de är trötta på både sin egen röst samt andras. Vidare tar de inte uttryckligen upp att de blir stressade av ljudnivån men de är märkbart påverkade av den. En liknelse kan göras med Sjödin och Neelys (2017) studie, där de förskollärarna med hög stressnivå kommuniceras mest med, från kollegor samt barn. Maja uttrycker en önskan om kortare arbetsdagar. Hon anser inte att en tjänst på 100 % inom förskolläraryrket är rimligt med tanke på hur trött hon känner sig. I Clipaa och Bogheanas studie (2015) lyfter de förskollärarnas röster angående en förbättrad arbetssituation i vilket de ser ökad tid och ork till fritidsintressen. Även om Maja inte säger det rätt ut går det att dra en parallell till en önskan om att inte vara så trött bidrar till utökad ork och lust till fritidsintressen.

Sammanfattningsvis visar analysen att den stress Maja, Leila och Vera upplever kan relateras till låga krav gällande ambitionsnivå samt de praktiska uppgifter de får utföra. Ojämn planeringstid skapar stress. De psykologiska arbetskraven upplevs negativt hos Maja men mer positivt hos Leila då hon har större antal timmar samt mer frihet att fördela tiden. Ljudnivån relateras till trötthet, men inte till stress. Kollegors frånvaro är även ett stressmoment.

10.2 Förskollärares upplevelser av möjlighet att påverka eller inte påverka yrket och dess uppdrag

Gällande kontroll menar Karasek och Theorell (1990) att de yrkeskategorier som omfattas av högre psykisk ohälsa på arbetsplatsen är de yrken där de anställda har låg kontroll på sin arbetsplats i kombination med små möjligheter att utnyttja sin yrkeskunskap, att förändra eller utvecklas. Det som informanterna beskriver kan både kopplas till hög kontroll, men även låg kontroll, gällande den praktiska verksamheten. De belyser att de har möjlighet att påverka